Nya EU-regler om aktieägares rättigheter
Betänkande 2018/19:CU16
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 15 maj 2019
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Hela betänkandet
Beslut
Nya EU-regler om aktieägares rättigheter (CU16)
En ny lag som reglerar röstningsrådgivares verksamhet införs. Enligt den nya lagen ska röstningsrådgivare ha en uppförandekod. De ska vara öppna med hur undersökningar, råd och röstningsrekommendationer tas fram och redovisa intressekonflikter för sina kunder.
Reglerna om ersättning till ledande befattningshavare i noterade aktiebolag ändras också. Det innebär att riktlinjerna för ersättning blir mer detaljerade. Noterade aktiebolag ska redogöra för det gångna årets utbetalda och innestående ersättningar i en särskild rapport. Regler som ska göra verksamheten hos institutionella investerare och kapitalförvaltare mer transparent införs.
Lagändringarna innebär att ett EU-direktiv om aktieägares rättigheter genomförs i Sverige. Tanken är att öka engagemanget hos aktieägare och företagsledningar och minska kortsiktiga risktaganden i aktiebolag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 10 juni 2019.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Propositioner: 1
Från regeringen
- Nya EU-regler om aktieägares rättigheterProposition 2018/19:56
Motioner från ledamöterna
Beredning, Genomförd
Justering: 2019-05-09
Trycklov: 2019-05-10
Betänkande 2018/19:CU16
Alla beredningar i utskottet
Nya EU-regler om aktieägares rättigheter (CU16)
En ny lag som reglerar röstningsrådgivares verksamhet införs. Enligt den nya lagen ska röstningsrådgivare ha en uppförandekod. De ska vara öppna med hur undersökningar, råd och röstningsrekommendationer tas fram och redovisa intressekonflikter för sina kunder.
Reglerna om ersättning till ledande befattningshavare i noterade aktiebolag ändras också. Det innebär att riktlinjerna för ersättning blir mer detaljerade. Noterade aktiebolag ska redogöra för det gångna årets utbetalda och innestående ersättningar i en särskild rapport. Regler som ska göra verksamheten hos institutionella investerare och kapitalförvaltare mer transparent införs.
Lagändringarna innebär att ett EU-direktiv om aktieägares rättigheter genomförs i Sverige. Tanken är att öka engagemanget hos aktieägare och företagsledningar och minska kortsiktiga risktaganden i aktiebolag. Civilutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. De nya reglerna ska börja gälla den 10 juni 2019.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2019-05-15
Debatt om förslag 2018/19:CU16
Webb-tv: Nya EU-regler om aktieägares rättigheter
Dokument från debatten
- Onsdag den 15 maj 2019Kammarens föredragningslistor 2018/19:93
- Protokoll 2018/19:93 Onsdagen den 15 majProtokoll 2018/19:93 Nya EU-regler om aktieägares rättigheter
Protokoll från debatten
Anf. 3 David Josefsson (M)
Fru talman! I dag debatterar vi regeringens proposition Nya EU-regler om aktieägares rättigheter. I grunden är vi moderater positiva till förslagen i propositionen då de bland annat innebär att verksamheten hos institutionella investerare och kapitalförvaltare görs mer transparent.
Men vi tycker att det är olyckligt att förslaget innebär att det kommer att krävas dubbelrapportering av ersättning till ledande befattningshavare i noterade aktiebolag. Denna enskilda regel kommer säkert inte i sig att innebära enorma merkostnader, men den bör ses i ett sammanhang.
På Dagens industris debattsida den 26 mars i år skrev företrädare för 22 näringslivsorganisationer om den upplevt ökande regelbördan. Man hänvisade bland annat till OECD:s Regulatory Policy Outlook, en undersökning som visar att Sverige halkar efter i regelförbättringsarbetet och att inga förbättringar har skett sedan den förra undersökningen 2015. Man hänvisar också i artikeln till att företagens administrativa kostnader enligt Tillväxtverkets mätningar har ökat med netto 6 miljarder kronor på fem år.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nya EU-regler om aktieägares rättigheter
Av de tillfrågade företagarna i en Skopundersökning upplever 29 procent dessutom att det har blivit krångligare att följa statliga regler jämfört med för ett år sedan. Det kan jämföras med att endast 2 procent anser att det har blivit enklare.
Att regelbördan upplevs öka är inte resultatet av ett enskilt beslut utan konsekvensen av flera beslut som tillsammans, regel för regel, ökat den administrativa bördan. Bland problemen brukar exempelvis krav på dubbelrapportering nämnas.
Fru talman! Att minska regelbördan för svenska företag är ett prioriterat arbete för Moderaterna, liksom att minska riskerna för fel och onödiga byråkratiska bördor. Det perspektivet är särskilt viktigt att ha med sig i arbetet med att implementera och tillämpa EU-direktiv i svensk lagstiftning.
Det är därför positivt att regeringen har lyssnat på remissinstansernas kritik när det gäller berörd personkrets och ersättning till ledande befattningshavare samt att det är tillräckligt att ompröva kriterierna vart fjärde år och inte, som först föreslagits, varje år. Men det är olyckligt att man väljer att inte ta till sig kritiken vad gäller kravet på en särskild rapport om ersättningar till vissa befattningar inom ett noterat aktiebolag.
I propositionen föreslår regeringen alltså att styrelsen i ett noterat aktiebolag för varje räkenskapsår ska ta fram en särskild rapport över ersättning till verkställande direktören, vice verkställande direktören och styrelseledamöterna. Men det är flera remissinstanser, bland andra Kollegiet för svensk bolagsstyrning, Svenskt Näringsliv och Sveriges advokatsamfund som avstyrker förslaget och menar att det är tillräckligt att relevanta uppgifter redovisas i årsredovisningen. Vissa remissinstanser pekar också på att risken för fel och feltolkningar på så sätt minskas.
Jag tror inte att stora börsbolag har några större problem med rapporteringen. Däremot riskerar varje extra administrativ belastning att bli ett problem för mindre och snabbväxande bolag som noterats som en del av sin expansionsstrategi. Det är ofta bolag som verkar i en kunskapsintensiv och innovativ miljö där konkurrensen är knivskarp när det gäller om bolaget ska etableras och noteras i Sverige eller någon annanstans i världen. Precis denna typ av bolag tror jag att vi alla här vill få fler av.
Jag tror, som sagt, inte att något bolag kommer att välja bort Sverige på grund av hur de här reglerna är utformade, men ytterligare ständiga små administrativa pålagor riskerar på sikt att skapa tuvan som välter lasset.
Till skillnad från regeringen gör därför vi moderater, tillsammans med remissinstanserna, bedömningen att det ändringsdirektiv från EU som finns ger utrymme för att låta rapporten om ersättningar utgöras av en del av årsredovisningen. En särskild rapport riskerar tvärtom, precis som remissinstanserna påpekar, att leda till en ökad byråkratisk börda samtidigt som risken för fel ökar.
Med hänvisning till detta yrkar jag bifall till reservation 1.
(Applåder)
Anf. 4 Mikael Eskilandersson (SD)
Fru talman! Jag kan instämma helt i det som David Josefsson nyss anförde.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nya EU-regler om aktieägares rättigheter
Kinesisk vattentortyr går till så att man helt enkelt droppar vatten i huvudet på offret - droppar som är ständigt återkommande och till en början och var för sig kanske inte upplevs som obehagliga men som tillsammans, när man inte kan värja sig mot dem, så småningom driver offret till vansinne.
Det finns tyvärr många likheter mellan kinesisk vattentortyr och hur regeringen behandlar företag i Sverige. Det är nya rapporter och nya pålagor, likt droppar vid kinesisk vattentortyr. De är ständigt återkommande.
Det handlar ju inte bara om några få enskilda rapporter. Byråkratin för företag byggs ständigt ut med nya krav, nya regler att förhålla sig till, nya certifieringar, nya redovisningar, nya miljökrav, nya branschspecifika körkort och allehanda statistikinsamling. Allt detta är delar som var för sig kan tyckas bra och ganska lätthanterliga, men precis som med dropparna i kinesisk vattentortyr är det inte varje del för sig som är ett problem, utan det är den ständiga upprepningen med nya och återkommande pålagor.
I dag är det alltså ännu en droppe som ska tillföras i tortyren, denna gång i form av en ny rapport där företag ska presentera sina styrelseersättningar. För sig och som ensam åtgärd kanske det inte låter så farligt. I princip alla bolag presenterar redan sina ersättningar i sina årsredovisningar, så de behöver bara ta upp detta stycke särskilt och skapa en egen rapport av det - bara en liten droppe till. Nej, detta hade inte varit ett problem om det hade varit den enda pålagan som företagen fått, men så ser ju inte verkligheten ut.
Den fråga man kan ställa sig är givetvis varför regeringen tycker att just ersättningarna till styrelsen är så viktiga att de måste ha en egen rapport och inte kan ingå som en del i den vanliga årsredovisningen.
För aktieägarna finns det mycket annat som har mycket större påverkan på bolaget än just nivån på styrelsens ersättningar. Ett företags framtidsutsikter avgörs främst av andra faktorer, som underliggande kompetens i företaget, framtida planerad teknikutveckling och direkt eller indirekt miljöpåverkan. Listan på saker som är viktiga för aktieägare att känna till kan göras hur lång som helst, och därmed kan de som älskar byråkrati, som till exempel Europaparlamentet, också ålägga företag hur många rapporter som helst. Men det är inte bra för någon.
Det är inte bra för företagen att tvingas lägga tid och resurser på onödig byråkrati, och det är inte bra för aktieägarna att företagen lägger tid och resurser på onödig byråkrati. Det handlar om resurser som kunde använts till att utveckla ny teknik eller förbättra kompetensen i företaget på något annat sätt.
Fru talman! Sverige är på väg att byråkratisera ihjäl sig, och det är ingen som tjänar på det, åtminstone inte i Sverige. Om vi ställer onödiga krav på våra företag kommer de för att komma undan dessa krav antingen att ge upp och lägga ned eller helt enkelt att flytta härifrån. Det är därför som den socialistiska ivern att sätta åt och mjölka företagare på så många sätt som möjligt är så skadlig för hela vår ekonomi och hela vårt välstånd. I stället bör vi underlätta för våra företag och ge dem möjligheter, inte begränsningar.
Fru talman! Avslutningsvis vill jag yrka bifall till samma reservation som föregående talare, nämligen reservation 1.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nya EU-regler om aktieägares rättigheter
I detta anförande instämde Angelica Lundberg (SD).
Anf. 5 Ola Johansson (C)
Fru talman! Vi ska återigen fatta beslut som innebär att vi implementerar ett EU-direktiv i svensk lagstiftning. I det här fallet handlar det om aktieägares rättigheter. En ny lag ska stiftas, den om röstningsrådgivare, och inte mindre än sju andra ska ändras för att reglera kraven på redovisning av förmåner hos ledande befattningshavare i företag.
Man kan invända och tycka att det inte borde behövas en anpassning och att förslagen är alltför långtgående. Men man ska då komma ihåg att det övergripande målet är ett öppnare Europa där man kan skaffa sig en utbildning, arbeta, bosätta sig, röra sig fritt, handla med varor och tjänster, transportera saker, göra investeringar och etablera företag.
Fru talman! Det är mycket mer som vi förväntar oss att EU ska göra, som att etablera gemensamma och höga krav på minskade klimatutsläpp, använda mindre gifter i industrin och jordbruket, förstärka djurskyddet och minska användningen av antibiotika i djurhållningen men också inom sjukvården.
Att, som Centerpartiet vill, forska fram nya läkemedel som är fria från antibiotika är ett stort gemensamt projekt där europeiska och inte minst svenska läkemedelsföretag har en stor uppgift. Teknisk utveckling och forskning av detta slag är inte bara en framtidsbransch: Det behöver göras nu! Investerarnas - aktieägarnas - kapital behövs för att finansiera ett sådant projekt.
Det är de gemensamma ansträngningarna som gör skillnad, och vi ska vara medvetna om att förutsättningarna skiljer sig åt mellan medlemsländerna. EU ska vara ledande, och då måste vi arbeta tillsammans. Att bryta mot lagar ska inte innebära en konkurrensfördel för ett medlemsland, för då spricker hela samarbetstanken. Företag, stora och små, ska kunna konkurrera på lika villkor. Gemensamma och harmonierade krav minskar faktiskt behovet av att enskilda länder går före och visar vägen.
Vi måste också ta krafttag mot kriminalitet och organiserad brottslighet, oavsett om det handlar om stölder, människohandel eller ekonomisk brottslighet. Då behövs ett polissamarbete, ett samarbete mellan myndigheterna och utöver det en lagstiftning som är likvärdig och som främjar transparens också inom och mellan de stora företagen. Det är detta som direktivet syftar till gentemot företagens delägare.
Fru talman! EU-medlemskapet ger Sverige stora mervärden. Det ger svenska företag tillgång till världens största och rikaste marknad, och tillsammans i EU är vi starka nog att förhandla fram avtal om handel med USA och Kina. Ensam är inte stark.
Det är därför vi implementerar direktiv med följden att äldre lagar uppdateras och att en del nya lagar måste stiftas. Centerpartiet är, till skillnad från Moderaterna och Sverigedemokraterna, inte emot några av de lagändringar som här föreslagits. Vi delar regeringens uppfattning att det är rimligt att ledande befattningshavares ersättningar redovisas öppet för aktieägarna. Det är rimligt att de som har investerat en del av sin förmögenhet, eller avstått från inkomster i detta syfte, i en pensionsfond eller ett bolag ser att det sköts på ett korrekt sätt och att god affärsetik förenas med en lönsamhet och en långsiktighet. Investerare bör kunna få ta del av sådan information och kunna fatta sina ekonomiska beslut utifrån det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nya EU-regler om aktieägares rättigheter
Jag noterar att de som yrkar avslag på utskottets förslag under punkt 1 inte motsätter sig att informationen redovisas. De tycker att den ska finnas men att den i stället ska ställas upp som noter i årsredovisningen.
Fru talman! Jag har svårt att se den avgörande skillnaden mellan det ena och det andra sättet att redovisa.
Centerpartiet menar att framtiden får utvisa vad som är rätt. Vi vill, precis som David Josefsson sa, minska företagens regelbörda och arbetar dagligen med den typen av regelförändringar. Också vi är kritiska till överimplementeringen och anser att för varje ny regel som påförs företagen måste två tas bort. Regelbördor riskerar att försämra svenska företags konkurrenskraft på den inre marknaden. Dessutom försvagas hela EU:s konkurrenskraft om de samlade regelbördorna blir viktigare än ambitionen att gemensamt stärka Europa.
Centerpartiet har, precis som Moderaterna och Sverigedemokraterna har gjort i sin reservation, tagit sikte på den regel som säger att ledande befattningshavares - vd:s, vice vd:s och styrelseledamöters - ersättningar ska redovisas i en rapport. Huruvida det är tillräckligt att göra det med hjälp av noter i årsredovisningen kan vi inte ta ställning till. Det överlåter vi åt regeringen att bedöma. Däremot är vi angelägna om att följa utvecklingen.
När reglerna har trätt i kraft i medlemsländerna kommer det att visa sig hur de tillämpas. Det är rimligt att vi sedan väljer väg.
Fru talman! Den stora frågan borde väl egentligen handla om huruvida det är rimligt att ersättningarna redovisas över huvud taget. Som jag har sagt tidigare gäller det i första hand en information som är till för aktieägare, och då är kanske inte formen för redovisningen den allra viktigaste frågan.
I vår reservation menar vi att det inte borde vara nödvändigt att sätta upp en särskild rapport varje räkenskapsår. Det brister också i regeringens analys över vilka företag som omfattas och hur de påverkas av kraven.
Vi vill att regeringen senast den 1 januari 2021, det vill säga om ett och ett halvt år, ska återkomma till riksdagen med en full konsekvensanalys i fråga om vad detta innebär för företagen och hur den i Sverige beslutade lagstiftningen tillämpas jämfört med hur det görs i andra medlemsländer. Därför, fru talman, yrkar jag bifall till Centerpartiets reservation nr 3.
Anf. 6 Mikael Eskilandersson (SD)
Fru talman! Då jag är från Skåne och dessutom av bondesläkt har jag vad man närmast kan beskriva som en oplockad gås med Centerpartiet. Centerpartiet har under många år varit med och försämrat för oss på den skånska eller svenska landsbygden, ibland direkt genom de beslut de har varit med och drivit igenom och ibland indirekt genom de beslut de låtit andra försämra Sverige med.
Enligt SLU har antalet regler som en bonde har att förhålla sig till mer än fördubblats mellan åren 1996 och 2016. Det gäller för i stort sett alla bönder, oavsett inriktning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nya EU-regler om aktieägares rättigheter
Jag kan särskilt poängtera att under de åren har Centerpartiet varit med och styrt eller varit del av regeringen. De har alltså varit med och försämrat, byråkratiskt. Mitt eget parti har under inga av dessa år suttit i regeringsställning eller haft möjlighet att påverka detta.
I dag ser vi återigen hur Centerpartiet ställer sig på byråkratins sida mot svenska företag. Ola Johansson pratade om harmoniserade krav. Men måste de harmoniserade kraven alltid leda till mer byråkrati för företagen?
I 73-punktsprogrammet nämner man företagande inte mindre än 24 gånger, men när det väl kommer till praktisk politik ser vi återigen hur Centern ställer sig på byråkratins sida och vill öka byråkratin för svenska företag.
Anf. 7 Ola Johansson (C)
Fru talman! Om Mikael Eskilandersson skaffar sig sympati i denna debatt genom att hänvisa till sitt släktskap med lantbruket kan jag säga att jag också är lantbrukarson, född i Halland. Om det ska användas som ett argument, huruvida man är född av bondesläkt, tycker jag att det är ett ganska lågt tilltag. Det berör mig djupt i hjärtat.
Mina föräldrar drev under många år ett lantbruk och var ganska framgångsrika inom samverkan i föreningsrörelsen men också inom politiken och inom LRF och Arla. Just arbetet i Europa med att utveckla lantbruket tillsammans med kollegor i Europa under den tid som EU byggde upp sin verksamhet tror jag präglade mina föräldrars sätt att vara bönder. Därför tar det mig extra djupt att Mikael Eskilandersson på det här sättet använder lantbruket och enskilda lantbrukare för att kritisera ett lagförslag som Centerpartiet också är kritiskt till.
Den enda skillnaden mellan Mikael Eskilandersson och mig är möjligen att jag tycker att vi kan låta denna lagstiftning träda i kraft och utvärdera den senare. Vi är kritiska på exakt samma punkter.
Det som provocerar Mikael Eskilandersson mest är troligen att jag i mitt anförande tog fasta på de styrkor och fördelar som finns med EU-medlemskapet när det handlar om att förbättra djurskyddet, minska användningen av antibiotika och göra det europeiska lantbruket mer konkurrenskraftigt gentemot exempelvis det kinesiska eller det amerikanska. Det handlar om att vi ser till att den goda djurhållningen och det antibiotikafria köttet ges de fördelar som de förtjänar.
Anf. 8 Mikael Eskilandersson (SD)
Fru talman! Ola Johansson säger att Centerpartiet är kritiskt på exakt samma sätt som Sverigedemokraterna mot de nya reglerna. Men sanningen är att det enda som Centerpartiet lyfter är att de vill ha en konsekvensanalys. Den konsekvensanalysen kan jag hjälpa Ola Johansson att göra, för det är inte jättesvårt att gissa vad mer byråkrati leder till. Mer byråkrati leder till ökade kostnader för företagen och till att fler företag funderar på om det inte är bättre att flytta till ett annat land.
Jag tog upp det faktum att jag är av bondesläkt för att visa på det problem som Centerpartiet tillsammans med sina allierade i olika konstellationer har skapat för just jordbrukarna. Som jag sa har man dubbelt så många regler att förhålla sig till, i princip oavsett vilken bransch man befinner sig i. Det är inte särskilt lätt att vara lantbrukare med alla de byråkratiska regler som ständigt läggs på dem.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nya EU-regler om aktieägares rättigheter
Centerpartiet tenderar att alltid prata om hur bra det ska bli för företagen. Även i 73-punktsprogrammet, som man har kommit överens om med regeringen, har man lyft företagande på ett antal punkter. Man vill liksom göra gällande att man går ut och försvarar företag. I praktiken står man här och släpper igenom regelförändringar som är precis raka motsatsen, som alltså försämrar för företag och gör att vi tvingas till ännu mer byråkrati.
Tycker Ola Johansson att man har lyckats bra, med tanke på att man hittills under denna mandatperiod bara har tillfört nya regler?
Anf. 9 Ola Johansson (C)
Fru talman! Det gläder mig på ett sätt att Mikael Eskilandersson tar debatten om aktieägares rätt till information om ledande befattningshavares ersättning till intäkt för att diskutera januariavtalet. Januariavtalet är ju någonting som utifrån en ganska krånglig parlamentarisk situation ändå leder Sverige en bra bit framåt. I avtalet har vi överenskommelser som innebär att vi genomför regelförenklingar för företagen, att vi sänker skatten på jobb och företagande, att vi stärker landsbygden och skapar likvärdiga förutsättningar i hela landet för bostadsbyggande och för att bedriva de gröna näringarna, investera och satsa på nya företag.
Det är också kännetecknande för denna debatt att Sverigedemokraterna, som i grunden är ett EU-kritiskt parti, tar denna lilla förändring till intäkt för att ha en stor diskussion om att sätta landsbygd mot storstad.
Jag tycker att det är orimligt. Finns det någonting som har varit till fördel för svenskt lantbruk är det just EU-medlemskapet och tillgången till de jordbruksstöd som finns inom EU och också det sätt som Europa tillsammans ser till att stärka, förbättra och tydliggöra villkoren för att bedriva lantbruksföretag i hela Sverige.
Anf. 10 Ola Möller (S)
Fru talman! Det här ärendet handlar om ett EU-direktiv som ska implementeras i svensk lag, och det handlar i grund och botten om ifall aktieägare på ett enkelt och begripligt sätt ska kunna se vad de ledande företrädarna har för ersättningar.
Regeringens uppfattning är att så ska vara fallet. Det handlar i grund och botten om en juridisk tolkning, och regeringen gör alltså tolkningen att EU kräver att denna rapport ska upprättas. Detta rör noterade bolag, alltså bolag som många gånger har miljon- eller miljardomsättningar, och det är ett antal institutionella placerare som drabbas av detta.
Den diskussion som har förts i kammaren har däremot handlat om i princip hela företagsvärlden i Sverige. Jag kan inte riktigt se att det har med detta att göra. Det blir en debatt om helt andra saker, vilket är tråkigt.
Jag tror nämligen att det bra att aktieägare kan ta särskild ställning till just ersättningarna till dem som har de ledande befattningarna, eftersom vi vet vad kopplingen mellan prestation och ersättningar, bonusar och liknande har inneburit historiskt. Det här är ju inte en helt riskfri verksamhet som bedrivs för samhället i stort.
Transparens är därför bra för att människor som jag, till exempel, som inte är speciellt bevandrade i aktiekunskap men som ändå äger ett antal aktier, lätt ska kunna gå in och se hur ersättningarna ser ut för de här personerna. Det är inte lätt för gemene man att läsa och ta till sig en årsredovisning, men här får man på ett transparent och bra sätt se hur företaget presterar och hur ersättningarna till ledande företrädare sett ut. Jag tror att det perspektivet är bra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nya EU-regler om aktieägares rättigheter
I grund och botten gör som sagt regeringen den tolkningen att EU kräver detta och att det därför är juridiskt nödvändigt. Då får vi göra det oavsett om vi tycker att det är rätt eller ej. Jag är inte jurist och kan därför inte säga att det här är rätt eller fel, men jag litar på att regeringen har kompetensen att kunna tolka ett EU-direktiv och göra den bedömningen.
Sedan är det precis som Centerpartiet lyfter här, nämligen att detta måste följas upp. Politikens uppgift, oavsett vad det gäller, är att följa upp de beslut vi fattar och har fattat så att vi kan ta bra beslut. Uppföljning ingår liksom i helheten.
Jag vet dock inte om man ska sätta ett datum på det. Jag tror framför allt inte att det vore klokt att göra det så snart som Centerpartiet förespråkar, eftersom det skulle ske ganska snabbt - 2021 om jag minns rätt. Det känns som om det här inte har hunnit få effekt då, utan man behöver nog avvakta några år. I betänkandet står det dock som utskottets mening att vi ska följa upp detta.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag.
Anf. 11 Mikael Eskilandersson (SD)
Fru talman! Ola Möller framhåller i sitt anförande att detta är uppgifter som inte skulle vara så lätta att se annars. Tidigare har ju regeringen infört en mångfaldsrapport, där företagen tvingas kartlägga och redovisa bland annat kön och födelseland på sina anställda.
Nu är det en särskild ersättningsrapport som ska tvingas fram, där löner och ersättningar ska redovisas särskilt. Det räcker alltså inte att ha uppgifterna i årsredovisningen, vilket tidigare har varit det normala, utan man ska särskilt skapa en rapport kring detta som särskilt ska tas upp och beslutas om på årsmötet.
Då undrar jag: Vad är nästa rapport som företagen ska tvingas avlägga? Är det en miljörapport? Är det en särskild teknikrapport? Eller är det kanske en rapport om sjukfrånvaro? Hur man arbetar med detta i ett företag kan ju även det vara väldigt svårt att utläsa ur en årsredovisning.
Man kan faktiskt lägga till hur många rapporter som helst om man skulle vilja. Och varje rapport skapar mer byråkrati och ökar administrationen och kostnaderna, samtidigt som det ger väldigt lite för dem som är lite insatta i företagen. De klarar faktiskt att utläsa det mesta av årsredovisningen.
I grunden måste det ändå vara upp till företagen hur transparent man vill vara och hur mycket man vill visa upp. Sedan är det klart att man som ägare alltid har möjlighet att gå till årsmötet och ställa frågor, om det är så att man undrar över någonting. Man kan ofta även ringa företaget och få reda på saker.
Jag undrar om Ola Möller kan lova Sveriges företag att det inte blir fler rapporter som ska läggas till på årsmötet.
Anf. 12 Ola Möller (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nya EU-regler om aktieägares rättigheter
Fru talman! Givetvis kan jag inte lova det.
För det första ger Mikael Eskilandersson en beskrivning av aktieägare som inte är riktigt korrekt. Det är inte så att alla aktieägare kan åka till en stämma. Man har inte de ekonomiska möjligheterna. Det är inte så att folk som jobbar och sliter kan säga att man tar ledigt och åker upp till Sveavägen eller någon annanstans på Östermalm och är med på en företagsstämma en tisdagsmorgon.
Det är heller inte så att alla har jättelätt att tillgodogöra sig en årsredovisning, och därför tror jag att just den här biten är väldigt bra. Den fyller också någonstans en systemviktig funktion. Transparensen när det gäller ersättningar till dem som fattar de största och svåraste besluten är jätteviktig. Är det någonting vi lärde oss av finanskrisen 2008 är det att kopplingen mellan bonussystem och risktagande är väldigt stark. Har man bonusar som är uppbyggda på incitamentet att sätta företagen och hela samhällssystemet i risk, vilket en del bankdirektörer i USA gjorde, kan det vara väldigt bra med en starkare transparens i detta.
Eftersom uppgifterna i huvudsak redan finns i årsredovisningen handlar det egentligen om att göra en sammanställning och vissa tillägg till rapporten. Sedan ska det tas ett särskilt beslut, och man ska också kunna följa upp tidigare år.
Jag tror att detta i grund och botten är bra. Men givetvis är det som Centerpartiet har lyft upp, att det här måste vi titta på. Skulle våra stora börsnoterade företag på grund av denna pålaga digna under kostnader och byråkrati är det klart att vi ska ta bort den. Både Mikael Eskilandersson och jag vet dock att så inte blir fallet. Här gör man en höna av en fjäder och för in diskussionen på en massa andra saker än vad detta handlar om.
Den här rapporten tror jag är klok.
Anf. 13 Mikael Eskilandersson (SD)
Fru talman! Precis som jag sa i mitt anförande är inte just den här rapporten en så stor pålaga. Det är inte heller de andra rapporterna som har kommit, och det är heller inte varje grej för sig.
Vad det handlar om är ständigt återkommande och mer byråkrati. Varje grej för sig kan upplevas som väldigt liten och ha en väldigt liten påverkan. Det är ju bara ett papper till som ska skrivas och bara en punkt till som ska tas på årsmötet. Men när man lägger ihop det blir det ganska mycket.
Man ska också tänka på att vi kanske inte främst konkurrerar med företag som finns i övriga Europa, utan vi konkurrerar med hela världen. Även om man kan tänka sig att liknande krav finns inom EU har vi ju inte samma krav på företag i USA, Kina, Japan och andra länder.
Själv tror jag att det här beror mer på en förmåga att tycka illa om människor som tjänar mycket pengar. Människor som tjänar mycket pengar ska liksom skämmas, till skillnad från människor som vinner pengar på Lotto; då får man lov att fira. Men man får inte lov att vara duktig på sitt jobb och tjäna mycket pengar på det.
Om det nu är så viktigt med ersättningarna till människor som styr företagen, borde det då inte vara ännu viktigare att få reda på regeringens ersättningar och ersättningar till oss ledamöter? Varför har vi inte en särskild rapport som offentliggörs varje år om vilka ersättningar och traktamenten vi ledamöter har?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nya EU-regler om aktieägares rättigheter
En sådan särskild rapport borde vi ha även när det gäller ministrar, för det är väl ännu viktigare att fullt ut och hela vägen se vad de som i dag styr Sverige, och därmed egentligen också styr över alla de här företagen, har för inkomster.
Något sådant förslag har jag dock aldrig hört från Socialdemokraterna. Nu finns ju uppgifterna ändå, men det gäller även företagen.
Anf. 14 Ola Möller (S)
Fru talman! Det är väl en jättebra idé. Kör på det, Mikael Eskilandersson! Motionera om det! Kanske kan det få kammarens stöd. Jag har inga principiella problem med en särskild rapport om vad vi tjänar. Nu kallas den rapporten ofta Aftonbladet. De brukar lägga ut såväl vad man tjänar som vad man gör och ofta var man bor - eller det kanske var Expressen.
Du försöker göra våra börsnoterade företag till offer för en hemsk regering som tycker illa om rika människor. Kom igen! Vi pratar om Ericsson, och vi pratar om H&M. De företagen slänger ihop en sådan rapport ganska snabbt. Sedan kan aktieägarna ta ställning till dem.
All ekonomisk teori om finanskriser från de senaste tio åren har pekat på kopplingen mellan incitamentsstrukturen för ledningen och de risktaganden man gör samt hur man driver bolagen. Det är vad detta handlar om, inte allt det andra som du talar om.
Jag tror att det kan vara klokt att få upp allt det på bordet. Då kan vanligt folk ta ställning till det och se det. Det blir också lättare för medierna och alla andra intresserade att granska det. Jag tror att det är klokt.
Det handlar också om en säkerhet för hela samhällssystemet. Om de här företagen misslyckas, om de ibland till och med medvetet och bedrägligt gör saker som inte är speciellt sunda, som man har gjort i till exempel USA, riskerar det att leda till kostnader för människor som inte tjänar de stora summorna. Konsekvenserna blir ökad arbetslöshet, och människors liv slås sönder. Det är därför det behövs transparens i de här frågorna.
Gör inte våra börsnoterade företag till offer här. Så svårt är det inte för dem att få ihop rapporterna.
Anf. 15 David Josefsson (M)
Fru talman! Jag tror att jag och Ola Möller är ganska överens i grunden. Vi tycker att det är ett bra förslag i stora delar. Det ger aktieägare ökad transparens, och det ger ökad transparens på finansmarknaden.
Men så kommer man tillbaka till regelkrånglet. Det är det jag har svårt att förstå. Jag och Ola Möller hade för några veckor sedan en diskussion om associationsrätt. Då konstaterade vi också att vi var överens. Jag tror att alla politiska partier vill minska regelkrånglet för svenska bolag.
Det här är en liten detalj. Men det finns ändå en möjlighet här, tror jag, att göra regelverket mer användbart.
Ola Möller säger att han inte är jurist. Jag är inte heller jurist. För protokollet kan jag säga att jag också kommer från en bondefamilj. Men det hör inte riktigt hit.
När det gäller överimplementering av EU-regler finns det tre remissinstanser, av vilka i alla fall två är jurister, som tydligt säger att det här är en överimplementering av EU-direktivet. Det är dels Sveriges advokatsamfund, dels Kollegiet för svensk bolagsstyrning och dels juristerna på Svenskt Näringsliv. De menar att man kan nå upp till direktivets krav genom att rapportera det redan i årsredovisningen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nya EU-regler om aktieägares rättigheter
Därför är min fråga: Varför är det så viktigt att få till den enskilda rapporten och den här dubbelrapporteringen när man faktiskt kan implementera det genom att ta med det i noterna i årsredovisningen? Det är där jag inte riktigt förstår hur regeringen har resonerat.
Anf. 16 Ola Möller (S)
Fru talman! Tack, David Josefsson, för en saklig och bra fråga som har med ärendet att göra! Jag får också meddela till protokollet att jag är uppvuxen i Hjärup i Staffanstorps kommun. Det ligger på en stor åker. Mycket närmare en bakgrund inom jordbruk än så kommer jag inte.
Jag har dock en mycket god relation till LRF hemma i Helsingborg. De beskriver att regler också kan vara ett stöd. Jag tror att detta kan vara ett stöd för bland annat startup-företagen, som David Josefsson själv lyfte fram, som noteras tidigt. Jag tror att man kan se att detta skulle vara ett bra sätt att se över sin ersättningsstruktur eftersom man måste lägga fram det för aktieägarna och ta ansvar för det.
När det gäller remissinstanserna har väl Svenskt Näringsliv aldrig tyckt att implementering av EU-direktiv som påverkar deras verksamhet är någonting positivt - du får gärna visa om så är fallet. Det kan man fundera på.
Det är en juridisk bedömning. Och juristerna på Regeringskansliet gör en annan bedömning än två av remissinstanserna som du nämner.
Jag har helt glömt din fråga, eftersom jag talar alldeles för mycket. Du får återkomma med den.
Anf. 17 David Josefsson (M)
Fru talman! Frågan gällde varför det är nödvändigt med dubbelrapportering där det redan finns med i årsredovisningarna.
Ola Johansson talade tidigare om Ericsson. Precis som jag sa in mitt anförande tror jag inte att det kommer att vara de stora börsbolagen som kommer att ha problem med det här. De kommer att lösa det utan större problem. Det är de små bolagen som kommer att drabbas.
Jag kommer från Göteborg. Där har vi många små noterade bolag där det egentligen inte jobbar särskilt många människor. Men det är kapitalintensiv verksamhet. För dem står valet mellan att etablera sig i Sverige eller i Asien, i USA eller någon annanstans i Europa. Det är klart att med fler regler höjs hela tiden tröskeln för etablering i Sverige. Jag tror att det är lite av de små stegens tyranni. Ingen kommer att välja bort Sverige bara för att man måste dubbelrapportera det både i årsredovisningen, vilket man måste, och i den enskilda rapporten. Men varje liten pålaga skapar till slut den där tuvan som stjälper lasset.
Visst kan man tala om att Svenskt Näringsliv har ett särintresse och att de vill göra reglerna så enkla som möjligt. Men man kan också säga att om det är någon som borde tjäna på det här är det Sveriges advokatsamfund. Fler regler och fler rapporter innebär fler fakturerade timmar. Jag tycker ändå att det finns en ganska stor tydlighet från remissinstanserna om att det här är en överimplementering.
Min fråga blir: Vad är mervärdet i att ha en dubbelrapportering när man skulle kunna hålla sig inom direktivet genom att bara ta med det i årsredovisningen?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nya EU-regler om aktieägares rättigheter
Det här är inte den avgörande frågan. Men vi talar om de små stegens tyranni. Små extra byråkratiska pålagor blir till slut tuvan som stjälper lasset.
Anf. 18 Ola Möller (S)
Fru talman! Det är tolkningen av vad EU tycker i frågan som avgör. Där gör man uppenbarligen olika tolkningar.
Centerpartiet sa: Låt oss utvärdera detta om ett tag, för att se vad som är rätt tolkning. Har andra länder gjort annorlunda? Om det visar sig vara ett problem får vi se om vi kan ta bort det.
Jag tror att man ska se både den här och en del av de andra rapporterna som en möjlig konkurrensfördel. Tänk om europeiska och svenska bolag kan ha högre svansföring, visa på större transparens och att de är mer hållbara, om de kan gå ut till konsumenter och andra företag och peka svart på vitt på att de är bättre än de amerikanska och kinesiska företagen.
Demokrati, transparens och hållbarhet - de orden är framtiden. Det är där vi vill vara. Om vi kan säga att det är vad vi vill lyckas med och att företagen har rapporterna som visar det kanske frågan till de amerikanska och kinesiska företagen, framför allt de kinesiska, blir: Var är er transparens? Var är er konkurrensvilja när det gäller detta? Sedan får konsumenterna göra medvetna och kloka val och köpa de europeiska produkterna, eftersom man litar på de företagen.
Jag tror inte att alla regler per automatik innebär en nackdel. Regler kan också styra i en önskvärd riktning, som stöder företag. Miljöregler är tydliga sådana.
Klimatfrågan är en tydlig fråga där vi jobbar för att svenska företag ska ligga längst fram. Varför kan vi inte ligga längst fram i fråga om ekonomisk hållbarhet och transparens?
Den här lagstiftningen kommer nu. Om man ser lite positivt på det och i stället försöker använda den på det sättet, i kombination med en god uppföljning från den här kammaren, tror jag att det kan bli bra.
David Josefsson och jag är som sagt helt överens om att vi absolut inte ska ha regler som inte gör någon nytta. Men i detta sammanhang är det för tidigt att säga att det här är något som vi inte ska ha.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 18.)
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2018/19:93 Onsdagen den 15 majProtokoll 2018/19:93
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Regeringens lagförslag
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om röstningsrådgivare,
2. lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. med den ändringen att ordet "av" ska införas i 10 h § andra stycket före "aktieägares",
3. lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554),
4. lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder,
5. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551),
6. lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden med den ändringen att ordet "av" ska införas i 9 kap. 30 a § första stycket före "aktieägares",
7. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043) med den ändringen att
- ordet "av" ska införas i 6 kap. 13 d § andra stycket före "aktieägares",
- ordet "av" ska införas i 16 kap. 8 b § första stycket före "aktieägares",
8. lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder med den ändringen att ordet "av" ska införas i 10 kap. 6 a § första stycket före "aktieägares".Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:56 punkterna 1-8 och avslår motion
2018/19:3048 av Mats Green m.fl. (M).- Reservation 1 (M, SD)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (M, SD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 88 0 0 12 M 0 63 0 7 SD 0 61 0 1 C 29 0 0 2 V 26 0 0 2 KD 21 0 0 1 L 14 0 0 5 MP 15 0 0 1 - 0 0 0 1 Totalt 193 124 0 32 Lagstiftningens framtida utformning
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2018/19:3042 av Ola Johansson och Martina Johansson (båda C) och
2018/19:3043 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2.- Reservation 2 (SD)
- Reservation 3 (C)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (C) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 88 0 0 12 M 62 0 0 8 SD 0 0 61 1 C 0 29 0 2 V 26 0 0 2 KD 21 0 0 1 L 14 0 0 5 MP 15 0 0 1 - 0 0 0 1 Totalt 226 29 61 33