En rymdstrategi för Europa

Fru talman! När jag var i fyraårsåldern bodde jag i Mörlunda. För er som inte vet var Mörlunda ligger är det en ort i Kalmar län, närmare bestämt i Hultsfreds kommun.

En kväll tog min far mig i handen, och vi gick ut i kvällen och blickade upp mot himlavalvet. Det var en fascinerande syn att se alla stjärnor. Medan vi stod där och tittade upp berättade min far att det var någonting som hette Sputnik som for runt jorden. Han berättade att det var ett land som hette Sovjetunionen som hade skickat upp en Sputnik.

Inte visste jag då vad en Sputnik var, och inte hade jag någon större aning om vad Sovjetunionen var. Men det var där, när jag var i fyraårsåldern, som ett frö planterades i mitt inre. Detta frö har växt, och i dag är jag fascinerad av rymden, rymdverksamhet och rymdforskning.

I dag, många, många år senare, står jag nu i riksdagens talarstol och talar om en rymdstrategi för Europa. Jag påstår att det här är en viktig fråga. Rymdaktiviteter och rymdforskning har underlättat våra liv här på jorden. Jag behöver bara ta fram min mobiltelefon för att ni alla ska veta, och ana, vilka möjligheter rymden och satelliter har inneburit för våra liv. Det kommer också att fortsätta revolutionera våra liv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En rymdstrategi för Europa

Vårt parlament har beretts möjligheten att diskutera en rymdstrategi för Europa, och flera utskott har varit involverade i processen. Det är ett bra sätt att öka delaktigheten och att förankra gemensamma åtaganden. Det är också bra att vi gör detta när vi vet att regeringen håller på att bereda en svensk rymdstrategi inom Regeringskansliet.

Tyvärr misslyckades försöket att forma en gemensam rymdstrategi för EU och Esa. Trots det är samarbetet mellan dessa båda aktörer angeläget. Det är nödvändigt om Europa ska bevara sin ledande ställning på rymdområdet, öka sin närvaro på de internationella rymdmarknaderna och utnyttja rymdsektorns fördelar och möjligheter.

Förslaget till rymdstrategi för Europa innehåller fyra strategiska mål. Det första är största möjliga vinster för samhället och EU:s ekonomi. Det andra är en innovativ europeisk rymdsektor med internationell konkurrenskraft. Det tredje målet är ett mer oberoende EU med säker tillgång till och användning av rymden. Det fjärde målet är en stärkt roll för EU i världen och ökat internationellt samarbete.

Fru talman! Ett enigt utskott välkomnar dessa strategiska huvudmål. Samtidigt betonar utskottet vikten av att strategin konkretiseras och att de prioriteringar som görs under varje strategiskt mål genomförs.

Tiden medger inte att jag detaljerat går igenom de olika åtgärderna, men låt mig kortfattat belysa några frågor som vi i utskottet har tyckt varit särskilt viktiga att lyfta fram i debatten.

För det första är det så att forskning om rymden ger ökad kunskap om människans existens och om synen på oss själva och vårt ursprung. Den ger perspektiv på tid och historia. Detta är ett bildningsperspektiv, skulle jag vilja säga, som kan vidga gränserna för våra befintliga kunskaper och väcka idéer som ger upphov till såväl naturvetenskaplig som humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och teknisk utveckling.

Rymdforskning och rymdverksamhet är i dag av vital betydelse för samhället, till exempel för navigation, banktjänster, väderprognoser, telekommunikation och miljö- och klimatövervakning. Därför kan rymdsektorn ge oss viktiga bidrag för att möta globala och samhälleliga utmaningar. Exempelvis kan jordobservationsprogrammet Copernicus bidra till uppföljningen av FN:s mål för en hållbar utveckling liksom till EU:s klimatmål och Sveriges miljömål.

För det andra instämmer utbildningsutskottet i näringsutskottets utlåtande och i kommissionens bedömning att åtgärder behövs för att skapa en mer innovativ rymdsektor för att kunna bidra till ekonomisk tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning inom hela EU.

Sverige är i dag en ledande rymdnation, och Sverige ska fortsätta att vara en ledande rymdnation. Svenska företag har en lång tradition inom rymdsektorn och ligger i framkant. Mot bakgrund av den unika facilitet som rymdbasen Esrange utgör är det viktigt att rymdstrategin är öppen för möjligheten att etablera flera europeiska rymdhamnar för raketuppskjutning av satelliter.

I likhet med konstitutionsutskottet vill jag särskilt påtala vikten av att bevaka skyddet för den personliga integriteten i arbetet med att förverkliga rymdstrategin. Det är en viktig uppgift att bevaka integriteten för varje människa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En rymdstrategi för Europa

Slutligen vill jag hänvisa till försvarsutskottets påpekande om de nya hot som finns inom rymdområdet, såsom it-hot, mängden rymdskrot och andra säkerhetsrelaterade hot. Därför är det synnerligen viktigt att skapa synergier mellan civila och försvarsrelaterade tillämpningar för att tillgodose medlemsstaternas och unionens säkerhetsbehov.

Fru talman! Vi måste öka förståelsen för rymdverksamhet och rymdforskning. Jag fick som fyraåring en första känsla för detta, och den har växt sig starkare under åren. I dag säger jag med emfas att det är viktigt med rymdforskning och rymdverksamhet. Rymdfrågor är inte bara förbehållna en exklusiv skara. Rymdverksamhet och rymdforskning har relevans för hela samhället. Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! För en vecka sedan skrev The New York Times att amerikanska och europeiska forskare har funnit inte mindre än sju nya planeter, och man tror att de har förutsättningar att hysa liv. Det är ju inte första gången under århundradenas lopp som sådana fantasieggande hypoteser presenteras. Men i dag är det till och med så att den amerikanska rymdorganisationen NASA och deras tidigare chefsforskare Ellen Stofan uttalar att vi inom tio år kommer att ha hittat tecken på liv och att vi inom 20-30 år kommer att ha definitiva bevis på det hela - hisnande uttalanden från en sådan organisation, inte minst eftersom det rör dessa eviga och existentiella frågor.

Ju mer kunskap vi skaffar oss om rymden, desto mer nytta får vi av den. Forskning och innovationer i rymdteknik har möjliggjort användningsområden som för bara 50 år sedan måste ha tett sig som ren science fiction. Vem kunde då tro att vi i dag skulle ha traktorer som avpassar sin gödselspridning med hjälp av satelliter eller bussar som kan "prata" med varandra? Vem kunde tro att vi nu skulle kunna navigera till de mest okända platser på jordklotet utan hjälp av en tryckt karta? Och vem kunde tro att turister från höga nord skulle kunna ta ut pengar genom ett hål i väggen när de befinner sig i Buenos Aires?

I dag har vi dessutom funnit många fler användningsområden. Till exempel har rymdtekniken gett oss möjlighet att diagnostisera grå starr i ett tidigare skede, och läkare kan i dag varna för stroke och kärlförträngningar tidigare än förut tack vare rymdtekniken. Vi kan också hålla koll på Arktis isar samtidigt som vi kan övervaka en förhatlig algblomning eller oljeutsläpp i Östersjön.

Det är utan tvivel så, precis som min kollega Thomas Strand har gett exempel på, att rymden och rymdtekniken gör livet på jorden hållbarare, enklare och mer upplyst.

Mycket av detta har skett tack vare en etablerad öppenhet i en internationell forskning parat med innovativa ingenjörer och entreprenörer som har sett möjligheter. Men hittills har det saknats en strukturerad strategi som på ett bättre sätt kan hjälpa oss att möta framtida samhällsutmaningar och som kan vara ett stödjande verktyg för att följa utvecklingen av desamma. Min kollega nämnde exemplet jordobservationsprogrammet Copernicus, som ger en möjlighet i dag att till exempel följa upp målen för FN:s hållbarhetsarbete. Det har vi tidigare saknat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En rymdstrategi för Europa

Den europeiska rymdstrategi som kommissionen har tagit fram är därför relevant och viktig. Den är dessutom intressant eftersom den spänner över flera områden, alltifrån klimat och viss säkerhetspolitik till möjligheten att kommersialisera innovationer - att gå från rymdteknik till att hitta nya innovativa produkter. På det sistnämnda området finns det säkerligen fortsatt stor potential. Då tycker jag att det är intressant att EU ser att vi har en viktig roll att spela där, inte bara de stora aktörerna i världen.

Fru talman! Vi moderater hade gärna sett att regeringen hade varit lika framsynt och strategisk som kommissionen när det gäller att arbeta och samla Sverige för att hitta den svenska rymdstrategin. Alliansregeringen förberedde detta och tillsatte en utredning. Den presenterades i augusti 2015 och remissbehandlades därefter, men sedan tog det stopp. Någon proposition har inte presenterats och finns heller inte med i den propositionsförteckning som löper fram till september i år. Det är ju den förteckning som regeringen själv har förelagt riksdagen.

Rymdministern har svarat på en skriftlig fråga från undertecknad, och det skingrar heller inte molnen. Jag ställde frågan för knappt ett år sedan och fick svaret från ministern: "Regeringen avser sedan återkomma i särskild ordning till frågan om en eventuell nationell rymdstrategi." Nu hör jag att Thomas Strand har förhoppningen att frågan fortsatt bereds, och det är också vad som står i vårt betänkande. Men detta är alltså vad den så kallade rymdministern själv uttalade, och det känns inte bra.

Självklart hade det varit en styrka för Sverige att ha en egen formulerad strategi på plats när vi nu engageras i den europeiska. Samtliga allianspartier har därför i samband med forskningspropositionen yrkat på att en svensk rymdstrategi ska presenteras under året. Vi hoppas och förväntar oss att vi kommer att få regeringspartiernas stöd för detta, inte minst eftersom vi glädjande nog har kunnat samla alla partier i utbildningsutskottet och är överens om vikten av att det finns en europeisk strategi, alltså den som vi i dag diskuterar och som kommissionen har utarbetat.

Vi är överens om de strategiska mål som presenterats. Vi tycker att det är bra att man möjliggör för Esrange att kunna komma i fråga för uppskjutning av minisatelliter, att den personliga integriteten måste värnas, att EU och Esa ska samverka bättre och att budgetrestriktivitet ska råda.

För tydlighets skull vill jag också nämna att satelliten Govsatcom, som bland annat föreslås förse myndigheter med, som man uttrycker det, motståndskraftiga satellitkommunikationstjänster för säkerhetsändamål, finns nämnd i den europeiska rymdstrategin. Men den har inte specifikt behandlats i utskottet. Regeringen har heller inte presenterat någon ståndpunkt om den. Det är olyckligt eftersom det finns vissa som menar att Govsatcom kan vara ett av de första initiativen som sedan ska implementeras i rymdstrategin. Men den frågan har som sagt vi moderater inte kunnat ta ställning till ännu.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag än en gång poängtera att vi moderater anser att rymdforskningen är viktig för Sverige, eftersom den har stark koppling till samhällsutmaningarna såväl nationellt som internationellt. Precis som kommissionen tror vi att det finns stora möjligheter att vidareutveckla och kommersialisera mer av datanedtagning och också att få fram andra former av rymdtjänster, vilket framför allt kommer att gynna små och medelstora företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En rymdstrategi för Europa

Med hänvisning till regeringens skrivningar i forsknings- och innovationspropositionen, som vi kommer att debattera här den 5 april, anser Moderaterna att regeringen tyvärr inte ger den svenska rymdverksamheten det lyft som den förtjänar. Det är också därför Moderaternas budgetförslag för 2017 innebär en satsning på 30 miljoner medan regeringen lägger 0 kr. Gott att EU nu visar vägen, per aspera ad astra.

Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget till beslut.

(Applåder)

Fru talman! Vi är på det hela taget överens i den här frågan. Det som Betty Malmberg har talat om här när det gäller en rymdstrategi för Europa är vi rörande eniga om. Betty Malmberg nämnde väldigt många exempel på den betydelse rymdforskning och rymdverksamhet har haft i vårt samhälle, och på den punkten är vi eniga.

Det blir ändå lite konstigt när Betty sedan inte kan underlåta att rikta nålstick mot regeringen. Det här är ju en fråga som handlar om rymdstrategin för Europa. Vi diskuterar inte en rymdstrategi för Sverige. Ändå måste Betty ta upp den frågan. Jag kan lugna Betty med att regeringen kommer att återkomma i frågan under innevarande år.

Regeringen har varit mycket engagerad i frågan om att forma en rymdstrategi för Europa. Vi har fått dokumentation på det och har haft överläggningar i utskottet med regeringens företrädare. Det har varit ett stort engagemang i den svenska regeringen just för rymdens, rymdforskningens och rymdverksamhetens betydelse.

Det är ganska märkligt att Betty Malmberg under åtta år representerade en regering som inte själv lyckades få fram någon rymdstrategi. Ni hade åtta år på er. Ni förmådde att starta en utredning som vi har fått ta över. Regeringen har sagt att man ska återkomma i frågan under detta år, så på den punkten är ju den nuvarande regeringen mer snabbfotad än den borgerliga regeringen, som inte lyckades under åtta år.

Då är min fråga: Varför tog inte dåvarande regering fram en rymdstrategi när man hade chansen?

Fru talman! Tack, Thomas Strand, för frågorna!

Jag vill förklara varför jag passade på att lyfta fram avsaknaden av den svenska rymdstrategin. Det handlar om att betänkandet, även om rubriken är En europeisk rymdstrategi, innehåller flera rubriker som talar om den svenska rymdverksamheten.

Den beskriver hur läget ser ut i Sverige i dag, hur mycket som satsas och hur många årstjänster som engagerar olika anställda. Därför är det av högsta relevans att vi också kan beröra den svenska rymdstrategin - eller snarare avsaknaden av en svensk rymdstrategi.

Precis som jag sa tidigare är jag glad över att vi kan visa på en enighet i utbildningsutskottet. Det är en styrka att vi kan visa att vi är överens i dessa frågor och att vi har en tro på rymdverksamheten och på framtiden.

Thomas Strand säger att regeringen visar ett stort engagemang på den europeiska nivån. Ja, det är mycket möjligt. Jag såg ett klipp på Twitter i går där rymdministern bakade rymdsemlor. Det är också ett engagemang som heter duga. Men jag hade varit mer betjänt av att Sverige tog sig an den strategiska planen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En rymdstrategi för Europa

Vi kan diskutera varför inte mer kom till stånd under alliansregeringen, men det viktiga var att vi tog steg mot att närma oss det hela och tillsatte en utredning. Från och med augusti 2015 har det dock varit tyst.

Fru talman! Det besvärande fenomenet att vi i åtta år hade en borgerlig regering som inte själv mäktade med att få fram en rymdstrategi kvarstår.

Det finns nu en utredning, och ministern har sagt att frågan är under beredning och kommer att återkomma till riksdagens bord under året. Vi kan väl spara diskussionen tills vi kommer fram till det datum då vi ska debattera det svenska engagemanget i frågan.

I de handlingar som vi har fått när vi har berett rymdstrategin för Europa ser vi att regeringen på många punkter har varit engagerad och har lyft många viktiga perspektiv i frågan för att det ska bli en bra europeisk rymdstrategi. Det har även bekräftats när vi har träffat ministern och statssekreteraren.

Vi är överens om att frågan är viktig, och vi måste hjälpas åt så att ännu fler ser vikten av rymdverksamhet och rymdforskning. Det är inte bara en exklusiv skara som tycker att detta är intressant, och detta är inte bara något för vissa tekniknördar. Det här berör oss alla och hela vårt liv. Därför är rymdverksamheten och rymdforskningen väldigt viktig. På denna punkt är vi överens, och vi kan jobba mot samma mål.

Det kom dock inte någon rymdstrategi under den borgerliga regeringens åtta år.

Fru talman! Låt mig korrigera Thomas Strand. Att utredningen tillsattes och att den rymdstrategi som vi ännu inte har fått ändå har påbörjats emanerar från ett underifrånperspektiv. Flera olika rymdaktörer gick samman och framhöll vilka fördelar vi får från rymden. Utifrån detta perspektiv tillsattes sedan en utredning under alliansregeringen.

Detta var inget som låg på bordet och skulle sjösättas från den tidigare socialdemokratiska regeringen, utan det är något som har vaskats fram under årens lopp. Det låg inte ens på bordet från år 2006. Det har i stället vuxit fram.

Det viktiga är att det nu finns på pränt och att utredningen har gått hela vägen - vi i utbildningsutskottet har fått en dragning av den av Ingemar Skogö. Därför måste man fortsätta med arbetet. När jag ställde en fråga till rymdminister Helene Hellmark Knutsson i april 2016 fick jag svaret att en eventuell rymdstrategi ska komma. Detta oroar.

Jag har ställt frågan ännu en gång nu, men jag kommer inte att få svar och besked förrän den 8 mars. Därför vet jag inte i dag hur landet ligger.

Det var som sagt ett underifrånperspektiv som gjorde att detta kom på plats, att utredningen kom till och att det finns ett engagemang för frågorna. Jag delar Thomas Strands uppfattning att vi absolut ska visa på fördelarna och de nya perspektiv som rymdtekniken ger. Det visar de exempel som jag tidigare talade om, som att man kan diagnostisera grå starr tidigare och se blodkärls eventuella förkalkning. Vi har även precisionsjordbruket som ger helt andra miljöfördelar. Detta ska vi tillsammans jobba för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En rymdstrategi för Europa

Fru talman! Vi debatterar just nu EU:s rymdstrategi. Jag tycker att tidigare talare på ett klokt sätt har lyft detta och de strategiska mål som pekas ut i EU:s rymdstrategi. Det går i helt rätt riktning, och vi har ett enigt utskott vad gäller EU-kommissionens förslag.

Det handlar om att optimera samhällsnyttan, stärka den europeiska rymdindustrin, stärka Europas autonomi och självständighet i rymden och stärka Europas roll som global aktör. Detta är oerhört viktigt.

Jag tänkte även lyfta upp några saker som finns i periferin.

Vad innebär egentligen en europeisk rymdstrategi för Sverige? Vad innebär rymdpolitik för vanliga människor? Jo, det innebär bland annat arbetstillfällen. I Sverige är ungefär 12 000 personer anställda i rymd- och flygindustrin. 4 000 av dem är verksamma i Västsverige. Om man ser på bara själva rymdindustrin är 1 300 personer verksamma. Det skapar alltså jobb och tillväxt.

Det skapar dessutom ny teknik som inte bara är användbar inom rymdsektorn utan även i andra branscher. Det har tidigare kommit kloka exempel på hur det kan bidra till ny teknik i våra telefoner eller till att skogsbruket kan bli mer effektivt framöver. Det är viktigt att lyfta fram den tekniska utvecklingen och vad det faktiskt ger, inte bara för rymdindustrin i sig utan för många andra närliggande branscher. Det handlar både om funktioner som vi kan använda och om att andra företag kan använda detta i sina produkter. Vi har exempelvis flygindustrin som är närliggande.

Fru talman! Under förra mandatperioden, när Alliansen regerade, kom det en riksrevisionsrapport som var extremt kritisk till den svenska rymdpolitiken. Det talades om dålig styrning och om att rymden inte utnyttjades som strategisk tillgång. Dessutom sas det att en del ekonomiska aspekter inte följdes upp.

Av detta skäl tillsatte regeringen en utredning om en nationell rymdstrategi, vilken efterfrågades mycket av branschen själv. Man ville veta vad avsikten var med den svenska rymdpolitiken - detta för att skapa förutsättningar för att kunna utveckla nya produkter och ny verksamhet men också för att skapa bättre förutsättningar för de företag som är verksamma där nu.

Utredningen presenterades under hösten 2015, och efter ett och ett halvt års tid har det fortfarande inte kommit någon proposition från regeringen, trots att den har gått ut på remiss. Samtliga i rymdbranschen är intresserade av att få till en rymdstrategi. I stället flyttas fokus till att vi debatterar om huruvida vi ska ha en svensk rymdstrategi eller inte och om vi kan förvänta oss att det kommer ett förslag från regeringen. Det underlag som utredningen utgör är ett bra diskussionsunderlag för vad en sådan strategi skulle kunna innehålla. Men då krävs det att regeringen presenterar ett förslag vad avser Sverige.

Det hade även varit väldigt bra att ha en svensk rymdstrategi på plats när vi diskuterade hur vi ska arbeta i Europa med en rymdstrategi. Det påverkar som sagt människor både vad gäller jobb och med ny teknik och nya innovationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En rymdstrategi för Europa

Jag vill även passa på att lyfta fram det närliggande faktumet att EU och Esa inte kunde landa i en gemensam rymdstrategi. Mycket av det rymdarbete som Sverige gör som global aktör sker via samarbetet med Esa.

Strax före jul var den svenska regeringen på plats och diskuterade Esas framtid och framtida investeringar i rymdsektorn. Olyckligtvis minskade Sverige sin ambition, vilket skapade en del diskussioner om påverkan på jobb i Sverige, bland annat i Västsverige. Detta ger otydlighet. Medan de flesta länder behöll sin nivå och investerade eller ökade sin nivå valde Sverige att minska sina satsningar inom Esa, vilket är olyckligt. Det påverkar den svenska industrin om vi väljer att prioritera ned det internationella samarbetet.

Min förhoppning är att den europeiska rymdstrategi för EU som vi i dag diskuterar kan skapa bättre förutsättningar för de svenska företagen och de svenska industrierna, så att det kan skapas fler jobb och komma fram nya produkter och nya innovationer som kommer fler människor till nytta. Detta kan bidra till den svenska rymdindustrin. Men då behövs det också en svensk nationell rymdstrategi. Jag förväntar mig att regeringen snarast kommer att återkomma till det. Förhoppningsvis kan Alliansens yrkande när det gäller forskningspropositionen bifallas; vi vill att regeringen skyndsamt ska ta fram en nationell rymdstrategi.

(Applåder)

Fru talman! Vi ska diskutera en rymdstrategi för Europa, inte svenska förhållanden. Ändå kan inte heller Fredrik Christensson avhålla sig från att kritisera regeringen för olika rymdställningstaganden.

Det är inte riktigt sant att Sverige drar ned på ambitionen i Esa. Det där var att slira på sanningen. Det är till och med så att Sverige i forskningspropositionen ökar anslaget till Rymdstyrelsen med 40 miljoner över två år.

Den problematik som Fredrik Christensson antyder när det gäller Esa handlar om hur Rymdstyrelsen ska hantera de pengarna. Kostnaderna ökar på många områden, så även vad gäller just den verksamhet som Fredrik Christensson nog syftar på, där det rör sig om att utrusta satelliter med komponenter och där svenska företag är inblandade. Det är dock så att Sverige satsar mer pengar på Rymdstyrelsen. Rymdstyrelsen är sedan med och tar beslut om hur pengarna ska användas. Det får inte vara så att alla pengar äts upp av en enda åtgärd, så att annan rymdforskning kommer i bakhasorna. Sverige vill satsa, men det är också viktigt att vi har en myndighet - Rymdstyrelsen i det här fallet - som försöker navigera och lägga pengarna så att de kommer fler till del och inte bara hamnar hos en aktör.

Fru talman! Det är glädjande att Thomas Strand vill att vi ska ha ett fokus i vår rymdpolitik. Då borde vi se till att vi får till en nationell rymdstrategi, så att det blir lättare för Rymdstyrelsen att navigera sig fram. Det skulle kunna underlättas med en rymdstrategi, där vi vet vad vi ska fokusera på och inte.

Det är klart att frågan om Esa har flera dimensioner. En del i anslagen handlar också om valutakursförändringar, som självklart har påverkat det svenska deltagandet. Men Sverige har också minskat sina ambitioner när det gäller både de obligatoriska och de frivilliga programmen. Detta påverkar människor, och det påverkar jobb. I Västsverige kunde man strax före jul läsa om hur ett av de stora företagen där riskerade att förlora arbetstillfällen på grund av hur det svenska deltagandet i den europeiska rymdpolitiken sköttes.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En rymdstrategi för Europa

Jag är inte riktigt med på varför Thomas Strand försvarar att regeringen inte har presenterat en nationell rymdstrategi. Det har ju gått ett och ett halvt år. Har man suttit i regeringsställning under två och ett halvt års tid går det inte längre att skylla på någon annan. Man har ett eget ansvar för att ta fram en politik som man själv tror på. Vill man ha tydliga spelregler för rymdindustrin måste man också lägga fram förslag om det. Jag tror att utgångspunkten i den utredning som har presenterats när det gäller en rymdstrategi är en bra grund. Jag förväntar mig att regeringen snart presenterar ett förslag till svensk rymdstrategi. Det vore väldigt bra att ha en sådan när vi diskuterar både europeisk rymdpolitik och förutsättningarna för svensk rymdpolitik framöver.

Fru talman! År 2006 vann de borgerliga makten i Sverige. De satt i åtta år. Mot slutet av de här åtta åren tog man beslut om att starta en utredning om en rymdstrategi. Men det här med en rymdstrategi var känt långt tidigare. Känslan var nästan att man tyckte "ojoj, nu måste vi göra någonting" och tillsatte en utredning. Under åtta år lyckades inte den borgerliga regeringen få fram en rymdstrategi. Man lyckades bara starta en utredning mot slutet. Den har vi nu fått ärva. Någon gång under 2017 - det kommer då att ha gått två tre år - återkommer regeringen i frågan. Vi får då anledning att diskutera Sveriges engagemang och hur Sverige ska tänka kring rymdfrågor.

Det är ganska bra att få diskutera den här frågan i EU. Helst skulle vi vilja ha en gemensam strategi mellan EU och Esa. Det gick tyvärr inte, men vi har i alla fall diskuterat tillsammans vad vi ska göra. Det här är ju en internationell fråga. Det gäller inte bara Sverige, utan det handlar också om hur vi kan samarbeta med andra länder, för detta är en kostsam sak. Sverige har varit engagerat i att ta fram rymdstrategin för Europa, och det är ganska bra, för med det engagemanget kan man även hantera rymdfrågor och rymdforskning i Sverige. Det är en viktig prioritering.

Jag vill också säga att Rymdstyrelsen får mer pengar för att satsa på rymdforskning. Det är framför allt rymdforskning och utveckling av rymdverksamhet som är det viktiga. Man ska också ha respekt för att styrelsen gör sina prioriteringar av var man ska lägga de resurser som man får.

En rymdstrategi för Europa

Fru talman! Jag vill egentligen inte återupprepa mig, men den socialdemokratiskt ledda regeringen har styrt i två och ett halvt års tid. Under ett och ett halvt års tid har man haft tillgång till en utredning när det gäller en nationell rymdstrategi. Att prata om vad som skedde i rymdpolitiken under Alliansens tid är att skjuta över problemet. Jag trodde mig veta att Thomas Strand är en person som tar ansvar för det som regeringen nu gör och har ansvar för, och det som den har ansvar för är ju att presentera sin rymdpolitik. Hittills har vi inte sett någonting kommande där.

Det är klart att det hade varit tacknämligt för den svenska rymdindustrin och de företag som är verksamma där att veta vad Sverige vill och vad svensk politik vill med rymden. Men det hade också varit en bra grund inför det arbete med en europeisk rymdpolitik som vi i dag debatterat att veta vad det är Sverige vill och på vilket sätt vi vill kroka arm för att få en bättre europeisk rymdpolitik. Då vore en nationell rymdstrategi viktig.

Under Alliansens tid kom det en riksrevisionsrapport som var väldigt kritisk mot styrningen av rymdpolitiken. Alliansen reagerade relativt snabbt och tillsatte en utredning, som nu har legat i träda sedan den rödgröna regeringen tillträdde.

Men det är också viktigt att poängtera att det även handlar om arbetstillfällen, vilket jag tycker glöms från och till. Det handlar inte bara om forskning, utan även om andra företag som är verksamma inom rymdbranschen och som också är beroende. De är särskilt beroende av den internationella rymdpolitiken. Ett svenskt deltagande där stärker dessa företag, men också deras kringliggande verksamheter; teknik som kommer fram i rymdverksamheterna är ofta användbar även inom annan industri.

Därför hoppas jag verkligen att Thomas Strand och den rödgröna regeringen ser till att presentera en svensk rymdstrategi så snart som möjligt.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 2 mars.)