Åtgärdsplan för förstärkning av kampen mot finansiering av terrorism

Åtgärdsplan för förstärkning av kampen mot finan-siering av terrorism

Herr talman! I dag ska vi debattera utlåtandet Åtgärdsplan för förstärkning av kampen mot finansiering av terrorism, det vill säga granskningsutlåtande JuU32. Jag yrkar bifall till utskottets hela förslag till beslut.

Europeiska kommissionen har presenterat en bred åtgärdsplan för att ytterligare stärka det europeiska ramverket för bekämpning av finansiering av terrorism. Åtgärdsplanen består av tre avsnitt som tar sikte på att hejda penningöverföringar och att identifiera finansiering av terrorism, vidta åtgärder mot finansieringskällorna och verka utrikespolitiskt. Det är viktiga områden som tas upp.

Låt mig, herr talman, säga några ord om terrorismen och terrorismens grund. Det finns många terroristgrupper i Mellanöstern, Nordafrika och i vissa delar av Asien. Det är inte vi i västvärlden som är värst drabbade av terrorismen även om de värsta terrordåden i Europa just nu står i strålkastarljuset och vi i västvärlden känner oss som den främsta måltavlan. Över 90 procent av alla terrorangrepp händer i Irak, Syrien, Libyen, Turkiet, Nigeria, Somalia, Jemen och andra länder. Det är länder med en stor andel muslimsk befolkning. Där dödas oskyldiga människor varje dag - barn, kvinnor, muslimer, icke-muslimer och andra minoritetsgrupper. Sedan onsdag i förra veckan fram till i går har över 300 människor dödats i Bagdad, många av dem kvinnor och barn.

Ibland kan det vara mycket komplicerat för oss att förstå vad som pågår i andra delar av världen. I Mellanöstern och delar av Afrika plågas människor av strider mellan olika religiösa och etniska inriktningar. Det är framför allt konflikter mellan fundamentalism och modernitet som eldas på av makthavare i grannländerna och supermakterna som vill skydda sina egna ekonomiska och andra strategiska intressen och öka sitt inflytande.

Strider äger rum både inom och mellan stater samt mellan olika beväpnade grupper som opererar inom och över länders gränser. Dödstalen är förödande, och miljoner människor har mist livet eller sina hem eller lever som flyktingar i andra länder. Hundratusentals av dem har sökt asyl i Europa.

De grundläggande problemen i Mellanöstern och Nordafrika är brist på demokrati, mänskliga rättigheter, yttrandefrihet, jämlikhet och jämställdhet.

Herr talman! Jag har mina egna erfarenheter. Jag levde under diktatur och ockupation, och jag tvingades börja kriga när jag var 15 år gammal. Men jag var inte terrorist. Jag deltog i befrielsekampen.

Det är därför kampen mot terrorism och krig inte borde ske med bara beväpnade aktioner och sanktioner. Vi måste gå till roten genom att bekämpa orättvisor och fattigdom.

Det finns också andra problem i dessa länder. I dag finns vissa länder som kallas failed states, sönderfallande länder, där terrorister bryter mark och växer. Vi har sett sådana exempel i Afghanistan, Somalia, Irak, Syrien, Libyen och i Jemen. För att förebygga terrorismen långsiktigt måste vi delta i det förebyggande arbetet att skapa rättsstater i området. Vi måste våga ifrågasätta de styrande medeltida strukturerna och stå upp för demokrati och mänskliga rättigheter. Vi måste hjälpa de växande progressiva grupperna i det civila samhället och hos politiska organisationer.

Herr talman! Bakom varje terrordåd finns personer som planerar och genomför attacken. Bakom dessa personer finns också de som bidrar till att göra attacken möjlig. Det kan vara rekryterarna som ger dem den ideologiska skolningen, hjärntvätt, och givetvis de som bidrar med finansiering och logistiken runt om, till exempel informationsinhämtning, skydd, säkra bostäder, flyktvägar och så vidare.

De senaste hemska händelserna i Europa och det som händer varje dag i Mellanöstern gör oss medvetna om vilka fasansfulla planer som terroristerna kan sätta i verket. Därför är Europeiska kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet om en åtgärdsplan för förstärkning av kampen mot finansiering av terrorism viktig för att bekämpa terrorismen.

Penningtvätt och finansiering av terrorism är internationella problem som utgör allvarliga hot mot det finansiella systemet och dess institutioner. Därför är det viktigt att det finns ett välfungerande internationellt samarbete för att strypa penningflödet till terrororganisationerna.

Herr talman! Regeringen har vidtagit flera åtgärder sedan den tillträdde. Det handlar om kriminalisering av deltagande i, rekrytering till och finansiering av terroristverksamhet i utlandet. Regeringen har fördubblat resurserna till den nationella samordnare som ansvarar för det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism.

Regeringen har också gett Säkerhetspolisen, polismyndigheten Finanspolisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket i uppdrag att vidareutveckla och förstärka sitt samarbete för att effektivare bekämpa finansiering av terrorism. Riktlinjerna från kommissionen går alltså i precis den riktning som regeringen jobbar med.

Jag är positiv till kommissionens initiativ att ta fram en bred åtgärdsplan för att ytterligare stärka det europeiska ramverket för bekämpning av finansiering av terrorism, och jag står bakom utskottets utlåtande.

Herr talman! Detta ärende är ett granskningsutlåtande om EU-kommissionens meddelande om en åtgärdsplan för förstärkning av kampen mot finansiering av terrorism. Det är ett av många olika områden man kan agera inom om man ska åtgärda terrorismen i världen.

De åtgärder som föreslås i meddelandet kan till vissa delar vidtas inom ramen för redan nu gällande rättsregler på EU-nivå. I vissa fall krävs ytterligare steg med nya regler, som också omtalas i åtgärdsplanen.

Åtgärdsplanen består av tre huvudsakliga avsnitt som tar sikte på att hejda penningöverföringar och identifiera finansiering av terrorism, vidta åtgärder mot finansieringskällorna och verka utrikespolitiskt.

Jag kan redan nu, herr talman, säga att jag yrkar att granskningsutlåtandet ska läggas till handlingarna. Men det finns skäl att bevaka frågorna även i fortsättningen.

Rent allmänt kan man säga att den senaste tidens attacker inte bara inom EU utan också i Bagdad flera gånger under senare tid - senast i går, vilket vi har sett på nyheterna - har visat på ett behov av att EU arbetar inom alla politikområden för att förebygga och bekämpa terrorism.

Det är viktigt att inte vara naiv inom en del av alla dessa politikområden, där man i första hand har helt andra frågor i fokus. Det är ganska lätt att bortse från de risker som kan skapas genom att man beslutar om saker och ting som faktiskt öppnar upp för möjligheter till bland annat finansiering av terrorism.

Också i den europeiska säkerhetsagendan talas det om att man måste vidta åtgärder mot inte minst finansieringen av terrorism på ett mer verkningsfullt och heltäckande sätt.

Man lyfter fram kopplingen till den organiserade brottsligheten. Den är numera alltmer sammanvävd med internationell terrorism och göder terrorismen genom vapenleveranser, inkomster från narkotikasmuggling och infiltration av finansmarknaderna.

Det här handlar om finansiering i stort. Daish - Isil i Syrien och Irak - som är upphovet till det mesta av den al-Qaida-inspirerade terrorismen i världen i dag, har också andra finansieringskällor som delvis kommer att slås ut genom de militära aktioner som koalitionen gör i Syrien och Irak. Det kommer att innebära att de på olika sätt försöker kompensera sig för bortfallet av tillgången till exempelvis oljekällor och att trycket på finansiering från andra håll blir större.

En väldigt stor del av finansieringen av verksamheten och själva genomförandet av verksamheten utgörs av utländska terroriststridande, som i detta område uppgår till kanske 30 000 från mer än 100 av världens länder. Deras resande ska också finansieras, och många gånger är det andra som finansierar även det resandet.

Även detta är en viktig del av finansieringen av terroristverksamheten, men det sker i liten skala och är svårt att komma åt eftersom det så att säga sker under radarn och avser så pass små belopp.

Det här resandet sker först och främst genom självfinansiering, som är den dominerande metoden. Man skaffar själv pengar på olika sätt - lagligt eller olagligt. I andra hand sker finansieringen från en tredje part, som kan vara ett rekryteringsnätverk som har formen av en ideell organisation eller någonting annat.

I båda dessa typfall är beloppen som sagt väldigt små, vilket förhindrar och försvårar verkningsfulla policyer och operativa insatser för att begränsa de här finansieringsflödena. Det här är en stor utmaning med risk för konsekvenser för andra, nämligen vanliga människor som drabbas av onödiga och betungande kontroller och liknande.

Legalt förvärvade tillgångar kan självklart vara besparingar, löneinkomster, lån från släktingar och bekanta eller inkomster från försäljning av ägodelar, vilket förekommer.

Ett problem i sammanhanget är att resandet från europeiska länder till Syrien och Irak har varit ganska billigt, vilket har minskat hindren för resande och gjort att finansieringen ligger på en lägre nivå och är svårare att upptäcka. Av de skälen är det lättare att upptäcka om finansieringen sker från andra delar av världen, till exempel Asien.

Här finns en koppling till inte bara organiserad brottslighet utan också brottslighet på individnivå genom att man gör sig skyldig till förskingring, skattebrott, missbruk av statliga förmåner och kanske rån, även om det finns andra metoder, men också bedrägeri med hjälp av förfalskade dokument och identiteter. Vi berörde ett sådant ärende när vi debatterade här tidigare.

Allt detta gör att problemet är mångfasetterat och kräver åtgärder, inte bara nationellt och på EU-nivå utan också internationellt.

Det påpekas också i den europeiska säkerhetsagendan och på annat håll hur viktigt samarbetet är på det internationella planet. Om vi reglerar våra förutsättningar här i Sverige och inom EU når vi ju inte resten av världen. För att samarbetet ska kunna fungera och för att man ska kunna använda underrättelseinformation av hög kvalitet, som i vissa fall också skulle kunna användas som bevisning, fordras ett omfattande arbete i övriga länder i världen. Där kan EU och Sverige bidra, och det pekas på detta även i den här åtgärdsplanen.

Jag kan säga att det finns många saker som föreslås i åtgärdsplanen. Jag ska kanske inte räkna upp precis allt, men jag kan nämna något som jag tycker är särskilt angeläget. Det är frågan om virtuella valutor.

Det här är någonting som legat vid sidan av de regleringar som har funnits tidigare. Nu föreslås att det fjärde penningtvättsdirektivets tillämpningsområde ska utvidgas till att omfatta växelplattformar för virtuella valutor. Man föreslår att man i framtiden efter övervägande möjligen kommer att se till att den omfattar leverantörer av plånböcker för virtuella valutor.

Även hos brottsbekämpande myndigheter i Sverige - i det här fallet tänker jag specifikt på Ekobrottsmyndigheten - finns det uppgifter om att terrorism finansieras via virtuella valutor. Det har inte uppmärksammats på det här sättet tidigare. Att det nu sker tycker jag är väldigt positivt.

Sedan fordras det naturligtvis utökat samarbete i väldigt många avseenden mellan olika organisationer, brottsbekämpande myndigheter och länder i världen för att åstadkomma ett effektivt system för att komma åt finansieringen av terrorism men också terrorism i övrigt.

När det mer specifikt gäller utskottets ställningstagande tycker jag att det är positivt att vi är överens om många bra saker. Det är angeläget att det råder balans mellan insatserna mot terrorism och respekten för de grundläggande fri- och rättigheterna, inte minst skyddet av den personliga integriteten. Regler mot terrorism ska vara så effektiva och träffsäkra som möjligt och i så liten omfattning som möjligt drabba vanligt, hyggligt folk. Därför pekas det i utskottets ställningstagande också på att det är viktigt att inte legitima överföringar försvåras mer än nödvändigt. Man kan uppleva besvär med de regleringar som finns i dag, och regleringarna upplevs kanske inte som motiverade av dem som drabbas.

Slutligen vill jag peka på detta att man kan använda bolag som plattform för brottslig verksamhet och penningtvätt, också för att finansiera terrorism. Det är något som också är en trend. Man uppmärksammade i slutet av 2015 att Daish/Isil via sociala medier uppmanade till finansiering via bolag. Inom EU pågår ett arbete med privata enmansbolag med begränsat ansvar, så kallade SUP-bolag. Målet är att underlätta bildandet av privata enmansbolag med begränsat ansvar. Som förslaget har sett ut ska man också kunna komma från tredjeland och bilda bolag i EU. Det är en uppenbar risk. Man bör vara väldigt försiktig i det fortsatta arbetet.

Avslutningsvis vill jag säga att det är viktigt att få tillgång till underrättelseinformation för att kunna vidta förebyggande åtgärder eller gå vidare i brottsutredningar. Det krävs också tillgång till bevis som kan leda till lagföring. Där har vi från moderat håll pekat på detta med signalspaning som något mycket viktigt för Säkerhetspolisen. Jag ställer frågan: Vad tänker regeringen ta för fortsatta initiativ dels när det gäller finansiering av terrorism, dels när det gäller problematiken i övrigt?

(Applåder)

Herr talman! Som vi tidigare har konstaterat är detta ett utlåtande som ska läggas till handlingarna. Jag har dock kommenterat detta i tidigare debatter, och jag vill nu kommentera något som jag tycker är ganska paradoxalt i diskussionerna om arbetet mot terrorism på EU-nivå.

Det blir ibland kontraproduktivt när EU ska göra saker eller när EU avstår från att göra saker som är rätt uppenbara. En sak som kanske inte har omedelbar anknytning till just finansiering av terrorism är visumfriheten för Turkiets medborgare. Alldeles nyligen kunde vi läsa en rapport som visar att risken för terrorism ökar om man har visumfrihet för Turkiet. Detta är inte så konstigt att tänka sig, men ändå verkar alltför många partier stödja visumfrihet. Vårt parti är väl det enda som inte vill se visumfrihet för Turkiet.

Visumfrihet för Turkiet är alltså direkt kontraproduktivt om man ska motverka terrorism, inte minst i ljuset av den diskussion som vi har haft om utnyttjandet av svenska pass, som har varit väldigt attraktiva. Om nu Turkiets medborgare får visumfrihet till EU kommer deras pass också att bli attraktiva. De kommer att bli en del av denna handel och kommer bland annat att utnyttjas för terrorism. Detta är extremt kontraproduktivt, men det finns inget annat parti i den här kammaren som är motståndare till visumfrihet för turkar. Detta försöker EU nu trycka igenom trots de uppenbara riskerna och nackdelarna.

Ett annat exempel är människosmugglingen till EU över havet. Jag har tagit upp detta förut också. Här är EU inte bara passivt, utan man är också en aktiv del i flyktingsmugglarnas verksamhet. Man är delaktig till den grad att flyktingsmugglarna ringer den italienska kustbevakningen eller Frontex innan de skickar ut båtar med immigranter till Europa. De berättar var deras båtar kommer att vara om två timmar. Detta gör de medan båtarna fortfarande är vid fastlandet. Sedan åker EU, italienska gränsbevakningen, Frontex och så vidare, dumdristigt nog, ut dit och hämtar upp dem och tar dem till europeisk mark.

EU har alltså blivit ett lukrativt led i flyktingsmugglarnas verksamhet. Samtidigt som man talar om att man vill vidta åtgärder mot finansieringen av terrorism är man alltså en aktiv del av den. Man är en taxiverksamhet för flyktingsmugglarna.

Vilka är då flyktingsmugglarna? Det har flera gånger rapporterats att Islamiska staten och andra jihadistiska grupper tjänar stora belopp på just flyktingsmuggling över Medelhavet. En rapport har visat att IS tjänar någonstans mellan 22 och 55 miljoner dollar per år på att smuggla antikviteter, och man tjänar någonstans mellan 168 och 228 miljoner dollar genom skatt på småföretag i de områden man kontrollerar. Detta kan jämföras med de 323 miljoner dollar som IS och andra islamistiska grupper eller terrorgrupper tjänar på smugglingen över Medelhavet. Sätter man det i relation till de andra inkomster som IS har finner man att det är en betydande andel. Det kanske rent av är den största i dag, eftersom deras oljeexport sägs ha minskat ganska drastiskt i och med de militära insatser mot dem som har skett på sistone.

Smugglingen är alltså kanske en av IS allra största inkomstkällor, och vad gör EU åt det? Absolut ingenting! Man fortsätter med att stelbent titta på gamla konventioner om search and rescue eller hjälp i sjönöd. De kom till på 1950- eller 1960-talet för att en fiskebåt skulle hjälpa en annan fiskebåt som var i sjönöd - inte för att vara ett led i terroristers och smugglares verksamhet. Men det är ingen som gör något åt detta, varken denna regering eller den föregående. Detta blir extremt kontraproduktivt. Varför görs ingenting? Varför följer man inte Australiens exempel med pushback? Varför tillåter man att EU:s myndighet Frontex blir ett led i flyktingsmugglarnas verksamhet och därmed finansierar terroristorganisationer?

Detta är direkt kontraproduktivt, och det finns ingen här i kammaren som verkar vilja göra något åt det, vilket jag tycker är anmärkningsvärt. Detta är något som vi kommer att fortsätta ta upp i den här kammaren och i andra lämpliga sammanhang, bland annat i EU-parlamentet och i andra internationella sammanslutningar. Vi måste göra om reglerna för search and rescue liksom sjölagar och annat för att stoppa denna lukrativa smuggling som gynnar terroristerna.

Herr talman! Jag vill börja mitt anförande med att tacka min kollega Arhe för hans inledning. Ingen annan har tagit upp hans strävan att vidga perspektivet och tänka på var de flesta terrordåd faktiskt genomförs, nämligen i Afrika och Asien. Det är inte i Sverige, som tur är. Vi kan vara väldigt glada och tacksamma över att det inte är Sverige som är huvudmålet. När vi talar om terrorism är det andra länder som får bära den stora bördan.

Däremot kommer en hel del av finansieringen från den industrialiserade världen. Jag kan inte säga hur mycket som kommer från just Sverige, men just därför är det bra med EU-kommissionens åtgärdsplan. Utan pengar vore det mycket mindre terror i vår värld. Den skulle inte vara helt borta, men utan finansiering skulle de flesta terroristorganisationer inte klara sig.

Det har blivit betydligt mer komplicerat sedan till exempel 1970-talet. Då var det i Europa som terroristorganisationer genomförde bankrån för att finansiera sin verksamhet. Det ser vi inte mycket av i dag, i varje fall inte i den industrialiserade världen.

Nu är det mycket mer internationella valutatransaktioner och bolagsbildningar. Det är flera talare som har varit inne på de bitarna tidigare. Det är väldigt viktigt att vi förhindrar detta. Det är samtidigt viktigt att vi värnar respekten för de grundläggande mänskliga fri- och rättigheterna och integritetsskyddet. Jag vill passa på att skicka ett tack till den svenska regeringens förhandlare i EU, som gör ett storartat arbete med att balansera det här. Sverige har en betydligt starkare respekt för dessa rättigheter än många andra länder. När det handlar om sådana här internationella överenskommelser är det svenska deltagandet i förhandlingarna otroligt viktigt för att det ska bli en balans mellan hårda åtgärder och respekten för den personliga integriteten och för mänskliga fri- och rättigheter. Det jag har sett hittills av den svenska regeringens insatser gör att jag vill ge regeringen en stor eloge.

Att skatteparadis till exempel kan utnyttjas för finansiell terrorism är helt vansinnigt. De svenska regeringarna, både nuvarande och tidigare, har gjort mycket för att tvinga fram en öppning av skatteparadis. Man sluter avtal med de flesta när det gäller utbyte av information. Men den kampen är inte färdig förrän alla skatteparadis har tvingats att öppna sina böcker. Panamaskandalen visar mycket väl hur mycket som behöver göras här. Det är viktiga pusselbitar i kampen mot terrorism.

Det handlar också om det som flera har varit inne på, nämligen virtuella valutor som bitcoin. I början lanserades bitcoin nästan som en frihetsrevolution. Jag var redan då ganska tveksam till vad frihetsrevolutionen egentligen bestod i. Tiden går, och man kan följa det här med bitcoin. Då ser man att friheten mest verkar bestå av knark, vapen och terror. Den friheten ger jag inte mycket för. Det blir en lekstuga för kriminella krafter som klistrar på sig en etikett av frihet. Det är väldigt viktigt att man förstår att valutor som bitcoin, utan någon som helst offentlig kontroll, är en fara.

Sammantaget är detta en väldigt bra och välbalanserad åtgärdsplan. Jag är glad över att vi kan ta det här beslutet i dag.

Herr talman! I mitt anförande tog jag upp problematiken med att EU tillåter och dessutom aktivt understöder finansiering av terroristorganisationer genom att man låter EU:s myndigheter bland annat vara ett led i smugglarnas och därmed terroristernas verksamhet. Det här sker från olika länder runt Medelhavet. Det sker från Egypten, Turkiet, Libyen och så vidare.

Min enkla fråga till Miljöpartiet är: Anser Miljöpartiet att EU:s myndigheter, och därmed skattebetalarna i bland annat Sverige, ska vara med och finansiera detta och underlätta för smugglarna och därmed terroristernas verksamhet? Det är en verksamhet som de enligt uppgifter och rapporter verkar tjäna väldigt stora pengar på. Det är kanske deras mest lukrativa affärsverksamhet i dag.

Jag vill inte att Miljöpartiet nu ska försöka prata bort detta genom att prata om asylrätt hit och dit. Min konkreta fråga handlar inte om asylrätten. Min konkreta fråga är: Anser Miljöpartiet att det från EU:s håll, och därmed från svensk regerings håll, ska göras någonting åt detta? Ska man pressa på EU för att se till att motverka smugglarna i stället för att hjälpa dem, som vi gör i dag? Anser Miljöpartiet att Frontex ska bete sig som man gör i dag?

Jag besökte Frontex för något år sedan - jag tror att det var ett år sedan. De berättade att 90 procent av deras resurser just nu går till att frakta migranter från smugglarna till EU. Anser Miljöpartiet att det är rätt? Om inte undrar jag: Ska Miljöpartiet verka för att regeringen inom EU ska se till att det görs någonting åt denna situation?

Herr talman! Frontex samarbete med människosmugglare är inget som jag känner till. Därför kan jag inte kommentera det.

Däremot finns det något som vi i Miljöpartiet driver och som vi tycker är viktigt. Det handlar om att Frontex har ett uppdrag att värna de mänskliga rättigheterna och asylrätten. Det ingår i EU:s uppdrag när det gäller detta. Om det får till följd att man räddar människor från att drunkna i Medelhavet genomför Frontex sitt uppdrag på ett bra sätt.

Jag vill ställa en fråga till Kent Ekeroth. Anser Kent Ekeroth att Europa stillatigande ska stå bredvid och titta på när smugglarbåtarna med tusentals människor - kvinnor och barn - sjunker i Medelhavet? Ska man kallblodigt sitta bredvid och titta på? Är detta det rätta att göra? Är det Kent Ekeroths och Sverigedemokraternas politik att man ska stå bredvid och titta på när dessa människor - kvinnor och barn - drunknar?

Herr talman! Nog blir det prat om asylrätten ändå, trots att det egentligen inte handlar om det.

Vad Miljöpartiet och många andra måste förstå är att anledningen till att de här båtarna sätts i havet är den här dumma politiken och den här likgiltigheten. Det är till och med ett medvetet agerande från EU och partier som Miljöpartiet. Flyktingsmugglarna vet att de här människorna kommer att få skjuts ända till Europa. De behöver inte ens försöka smuggla människorna över landgränserna eller genom vattengränserna. Det är bara att sätta dem där ute, till och med i Libyens farvatten. EU kommer och hämtar upp dem.

Om inte EU hade gjort detta skulle de inte ens ha försökt med den processen.

Jag fick en fråga: Ska Europa bara titta på när folk dör? Mats Pertoft borde ha lyssnat på mitt anförande. Jag föreslog att vi skulle agera enligt den australiska modellen med pushback. Man ser båten. Sedan skickar man tillbaka den till det ställe som båten kom från. Då skulle ingen dö i havet. Det är båtar som de själva har satt sig i, fullt medvetna om hur det är. Man utnyttjar godtrogenheten och, så att säga, Europas svaghet. Man vet att man kommer att bli transporterad till Europa. Skulle man veta att man blir transporterad tillbaka dit man kom ifrån skulle den här båtverksamheten upphört illa kvickt, och människoliv skulle inte ens riskeras i första taget.

Vad som nu sker är att EU kommer och räddar människor från dåliga båtar som de medvetet själva har satt sig i. Vi skulle inte ens behöva rädda dem. De skulle inte ens behöva utsättas för den här risken om de var medvetna om att de aldrig skulle komma över genom att göra detta. Det är det enda rimliga sättet att rädda människoliv. Det handlar om att de inte ens ska utsättas för risken, samtidigt som vi ser till att terroristorganisationerna inte får tillgång till de här pengarna.

Men Miljöpartiets politik är totalt kontraproduktiv både när det gäller att motverka finansiering av terrorism och när det gäller att rädda människoliv. Det är ett under att ni inte själva inser det.

Herr talman! Miljöpartiet och regeringen har tillsatt en utredning om lagliga vägar in i EU. Det vore ju det bästa om vi kunde hitta sådana vägar, ett mer organiserat sätt, som skulle dra undan mattan för flyktingsmugglare. Men det är ingen lösning att göra på det omänskliga sätt som Kent Ekeroth och Sverigedemokraterna nu föreslår. De vill att man ska stå bredvid när dessa båtar sjunker och titta på när barn och kvinnor drunknar.

Sedan gäller det Australiens modell med pushback. Den politiken har under senare år blivit alltmer kritiserad. Den ifrågasätts även väldigt starkt i Australien.

Frågan handlar snarare om att hitta lagliga vägar in i EU om man vill undvika flyktingsmugglare.

Herr talman! Till skillnad från Kent Ekeroth ska jag inte uppehålla mig vid de människor som flyr från terrorism och våldshandlingar. Ett av skälen till att de gör det är att andra åker dit och bidrar till att utöva terrorism. Det är detta flöde jag ska uppehålla mig vid. Kan vi begränsa det förhindrar vi också att människor tvingas lämna sina hem och fly.

Det finns många hänsynslösa sätt för terrorismen att finansiera sig. Det kan också handla om att sko sig på sina egna offer på olika sätt. I detta fall kan man möjligen se det som finansiering med personella resurser. Det handlar bland annat om terroriststridande också från Sverige i en inte obetydlig omfattning. Annars är det pengar eller värden vi kan tala om, som i bitcoinsystemet.

När det gäller respekten för mänskliga rättigheter är jag övertygad om att vi är helt överens, så det behöver vi inte tala mer om.

Mats Pertoft nämner hårda åtgärder. Vi är överens om att vi tycker att det är bra att EU har en åtgärdsplan och kommer att vidta åtgärder på detta område. Men vi har också en regering i Sverige med möjlighet att ta initiativ på detta område.

I egenskap av vice ordförande i justitieutskottet och främsta företrädare för regeringen i vår krets, vilka hårda åtgärder avser regeringen att komma med när det gäller att förhindra finansiering med pengar och värden och för att förhindra personella resurser i form av terroriststridande, Mats Pertoft?

Som jag sa i mitt anförande krävs det underrättelseinformation och bevis. Hur ska vi få underrättelseinformationen, och hur ska vi få bevisen?

Herr talman! Regeringen arbetar hela tiden med att se över vad man mer kan göra. En hel del har beslutats i kammaren under våren, och vi ser att det är på väg. Vi skärper kraven och har skapat möjlighet att åtala för terroristresor. Vi ser även över de ekonomiska bitarna och hur man kan skärpa dessa krav så att vi inte läcker pengar dit.

Regeringen har olika åtgärder på gång, men jag kan inte nämna något specifikt just i dag, Anti Avsan.

Herr talman! Det är anmärkningsvärt att Mats Pertoft inte kan säga något om vad som skulle kunna göras i dag, inte minst med tanke på att Mats Pertoft har anmält sig till denna debatt.

Vi har möjligheten att åtala. Det har vi haft länge, och vi har ganska bra lagstiftning när det gäller detta. Problemet är att vi inte har bevisning. Jag tror inte att vi på sikt kan få fällande domar på vare sig finansieringsområdet eller terrorismområdet rent generellt genom sociala medier, för de kommer att lära sig att vara mer försiktiga med att lägga ut sådana filmer. Hur ska vi då få bevisen?

Vi kan ha vilka möjligheter att åtala som helst, men har vi inga möjligheter att säkra bevisning som leder till lagföring är det inget värt. Här är underrättelseinformationen försteget.

Våra hemliga tvångsmedel räcker inte så långt, och när det gäller internationellt samarbete och utbyte av uppgifter måste de kvalitetssäkras. Här behöver det göras en hel del. Det ligger delvis på FN-nivå, men här kan regeringen bidra.

Hur ska vi få underrättelseinformationen och bevisen för att vi ska kunna lagföra? Jag tänker inte minst på konkreta förslag från bland annat Moderaterna gällande tillgång till signalspaning. Nu skärs den möjligheten av när det uppkommer misstanke om att någon har rest för att strida med en terroristorganisation.

Möjligheten att få information om sådant som kan leda åtgärder är de facto sämre i dag än den var innan vi beslutade om lagstiftningen om terroristresor.

Herr talman! Det var i syfte att hitta breda lösningar i dessa frågor som vi gjorde en blocköverskridande överenskommelse i vintras som bland annat Anti Avsans parti stod bakom.

Regeringen arbetar nu med att implementera detta, för när man kommer överens om något ska det genomföras. Nästa steg blir att gå vidare, men först ska vi implementera alla bitar som finns i överenskommelsen. Därefter kan vi se vidare, för det finns olika fallgropar i detta också.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag att lägga utlåtandet till handlingarna. Jag kommer inte att ägna min talartid åt flyktingpolitik utan åt finansiering av terrorism.

Låt mig ta vid där replikskiftet mellan kollegorna Avsan och Pertoft slutade och konstatera att det är anmärkningsvärt att regeringsföreträdarna kommer hit helt tomhänta och utan besked.

Arhe Hamednaca berättar förtjänstfullt om den nationella samordnaren, men det var alliansregeringen som tillsatte den nationella samordnaren.

Kriminaliseringen av terroristresor skedde efter ett beslut i FN:s säkerhetsråd. Det är det enda lagstiftningsbeslut som denna kammare har fattat efter snart två år med denna regering.

Det har alltså fattats ett enda lagstiftningsbeslut, nämligen kriminaliseringen av terroristresor. Inget mer beslut har vi fattat för att skärpa lagstiftningen och kunna lagföra och utreda finansiering av terrorism rekrytering av terrorister.

Ni säger nej till våra yrkanden och motioner som skulle förstärka åklagarenheten mot folkrättsbrott och krigsbrott. Ni har sagt nej till vårt förslag att dubbla kapaciteten för säkerhetsenheten mot terrorism, Mats Pertoft. Det är de som ska kunna utreda, samla in bevis och åtala så att vi kan få fler dömda för finansiering av terrorism.

Den lagstiftning som finns sedan 2003 har lett till en enda dom. År 2005 dömdes två personer för finansiering av terrororganisationer i Irak.

Herr talman! Det är lätta att gå upp här och säga att man ansluter sig till de aviserade förslagen, men vad tycker Miljöpartiet om signalspaning och hemlig dataavläsning egentligen? Vi är överens med regeringen om att frågan ska utredas, men kommer Mats Pertoft att påskynda och bejaka införandet av hemlig dataavläsning så att vi kan skicka in trojaner och kryptera om informationen för att komma åt dem som rekryterar och finansierar terrorister?

Enligt uppgifter från Ekobrottsmyndigheten finns det i dag ungefär 61 ärenden där man kan misstänka att personer har något slags koppling till finansiering av terrorism. Det är viktigt att regelverket underlättar för Ekobrottsmyndigheten och finanspolisen.

Det kommer att finnas känsliga uppgifter som är integritetskränkande. Det aviseras redan i skrivelsen när det gäller banksystem och stora databaser. Vi har också problem när det gäller samkörning av register, till och med bland våra svenska myndigheter. Det är inte självklart. Vi får se om man kommer med några skarpa förslag till kammaren i det fjärde penningtvättsdirektivet, som just nu bereds i Regeringskansliet. Det är först då vi får se vad Mats Pertoft och Arhe Hamednaca kommer med när det gäller finansiering av terrorism.

Det är viktigt att banker och valutaväxlare har bättre samarbete med finanspolisen. Det är viktigt att finanspolisen förstärks. Kollegan Anti Avsan lyfte upp att den virtuella ekonomin och bitcoins är ett problem inte bara avseende finansiering av narkotikaförsäljning utan också avseende finansiering av terrorism.

Det är också viktigt att regeringens strategi mot terrorism konkretiseras så att den inte bara leder till myndighetssamverkan utan till skärpt lagstiftning.

När det gäller lagen om terrorresor har Liberalerna yrkat på skärpt straff, inte minst när man finansierar resor, alltså inte bara generell terrorfinansiering utan finansiering av själva terrorresan. Storskalig organisering och finansiering av terrorresor har vi också yrkat att straffet ska bli högre för. Det räcker inte med två års fängelse, som kammaren fattade beslut om här för ett par månader sedan.

Det finns all anledning att återkomma till dessa frågor, men det är bekymmersamt, herr talman, att regeringspartierna är så passiva i denna viktiga fråga.

(Applåder)

Herr talman! Roger Haddad frågade mig vad regeringen gör mer. Vi håller på att genomföra den gemensamma strategi som vi har kommit överens om. Där är det särskilda straffansvaret för terrorresor en viktig bit.

Senast i förra veckan fattade regeringen beslut om direktiven för utredning av dataavläsning, som också är en pusselbit i detta, och vi arbetar vidare med de bitar som vi gemensamt har kommit överens om.

Sedan är det klart att alla partier nu gärna vill lyfta upp de olika frågor som vi inte kom överens om. Det har jag full respekt för, men jag tror nog att regeringen gör rätt i att i första hand genomföra det som vi har kommit överens om.

Herr talman! Hemlig dataavläsning är oerhört viktigt när det gäller att förebygga och förhindra finansiering av terrorism och inte bara när terrorattentat väl har genomförts. Jag är intresserad av vad Miljöpartiet tycker i själva sakfrågan.

Nu ska det utredas, och tidshorisonten är ända bort i november 2016, eventuellt en proposition tidigast våren 2018 och kanske beslut under senvåren 2018 med ikraftträdande tidigast hösten 2018. Jag vill veta om Miljöpartiet tycker att det ska stanna vid en utredning eller om de står bakom själva idén med hemlig dataavläsning.

Åtgärdsplan för förstärkning av kampen mot finan-siering av terrorism

Som Anti Avsan lyfte upp är det ytterst få som har fällts för finansiering av terrorism. Jag konkretiserade det, ett enda fall från 2005. Vi har ett förslag som berör detta, som jag har nämnt, nämligen åklagarkapaciteten för att kunna utreda och åtala. Vad tycker ni i den frågan, Mats Pertoft?

Herr talman! Naturligtvis står Miljöpartiet bakom utredningsdirektiven. Miljöpartiet är en del av regeringen, och när regeringen fattar ett beslut står Miljöpartiet bakom det. Vi står bakom direktiven om hemlig dataavläsning.

Personligen tycker jag att en utredning som ska vara klar i höst är ganska snabbt jobbat i ett så komplex fråga. Miljöpartiet står även bakom att hitta de vägarna. Sedan kommer vi naturligtvis att värna de frågor som vi tycker är viktiga, nämligen den personliga integriteten och sådana bitar.

När det gäller frågan om till exempel finansiering och svårigheten att få personer fällda pågår hela tiden arbetet med att hitta de vägarna. När det gäller resurserna för åklagarsidan är det snarare en budgetfråga, och jag ber att få återkomma i samband med budgeten.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 19.)