Anf. 21 Mikael Strandman (SD)
Fru talman! Vi står naturligtvis bakom samtliga motioner. Men för att vinna tid yrkar jag endast bifall till Sverigedemokraternas reservation nr 4.
Fru talman! Public service, tillsammans med tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, är grundbultar i vårt mediesystem och i förlängningen i vår demokrati. De senaste åren har public services vara eller icke vara debatterats frekvent. För Sverigedemokraterna fyller public service en viktig funktion då den är att betrakta som ett allmänintresse.
Public service har ett viktigt grunduppdrag i att arbeta med att förmedla kvalitativ samhällsinformation och ha ett brett utbud av svensk och nordisk film- och tv-produktion. Utöver det har man även ett särskilt viktigt uppdrag att vara en enande kraft och säkerställa att betydelsefull information når hela befolkningen vid krissituationer. Det ser vi inte minst nu under coronaepidemin. Det är därför viktigt att public service får de resurser den behöver för att kunna utföra det uppdrag som ålagts den.
Tyvärr upplever många att public service-bolagen de senaste åren brustit i sitt uppdrag om saklighet och opartiskt innehåll. Vi tror att en del av landets nuvarande problem hade kunnat lindras eller undvikas om medborgarna fått full insikt i och förståelse för vad vissa politiska förslag skulle komma att få för konsekvenser. Det talas om en åsiktskorridor i hela mediesfären, en åsiktskorridor som public service tyvärr hållit sig inom.
Mediesystemet blir starkt av en tredje statsmakt som inte enbart granskar den offentliga makten utan även granskar och sporrar varandra till högre kvalitet och saklighet i sin rapportering och granskning. Public service har en viktig roll i denna sammansättning av medier. Därför är det oerhört oroande med de brister i saklighet och opartiskhet som funnits i public service-bolagens innehåll.
I vår motion presenterar vi olika förslag på mekanismer som vi tror kan stärka public services saklighet och opartiskhet samtidigt som bolagen skyddas ytterligare från politisk styrning och politiska makthavares inflytande.
Bland annat föreslår vi ett djupare samarbete i nyhetsrapporteringen mellan de nordiska länderna. Vi ser framför oss en sorts referensgranskningssystem de nordiska länderna emellan, där de olika ländernas bolag samordnar tillfällen för att ge varandra konstruktiv kritik.
Vidare vill vi även stärka upp granskningsnämnden med ett renodlat vetenskapsråd som genomgående kontrollerar saklighet och informationskorrekthet i de fall en anmälan gjorts.
Vi har även förslag på hur vi ska kunna öka public services förtroende genom att bättre exponera rättelser än i dag. Det är mänskligt att fela, men den som är beredd att erkänna sina misstag och söka rätta till dem har hedern i behåll.
Fru talman! Vi ser omfattande förändringar i vår mediekonsumtion och i mediebolagens innehåll. Mediebolagen specialiserar sig numera inte enbart på ett enda format, utan trenden är att mediebolag sysslar med såväl tv som radio och textbaserarat innehåll. För att public service-bolagen fortsatt ska vara relevanta i framtidens mediesfär måste de anpassa sig efter denna utveckling. Detta är ytterligare ett skäl till att reformera public service.
Sverigedemokraterna vill se en översyn av public service och dess kringliggande system. Därför föreslår vi att regeringen tillsätter en större utredning som tar hänsyn till de förslag vi för fram och som lägger fram egna förslag för hur vi kan konstruera ett nytt, modernare public service-system med starka inbyggda mekanismer som i den mån det går utgör grunden för en opartisk medieaktör.
Fru talman! Vad gäller övriga medier råder det samsyn om att deras viktigaste uppgifter är att granska och kontrollera makthavare, institutioner och aktörer i demokratin. Detta bildar tillsammans med tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ett av fundamenten i svensk demokrati.
De mediala aktörerna har genom sitt stora inflytande stor möjlighet att påverka samhällsdebatten. Denna makt innebär ett oerhört ansvar för bredd, djup och perspektiv i reportage och granskning. Därför är det av yttersta vikt att medierapporteringen är mångfasetterad, nyanserad och saklig.
Dock kan en viss jargong och vissa smala sanningar alltid få fäste i en sluten krets eller grupp. En sådan utveckling i mediesektorn kan i förlängningen leda till en snedvridning och enfald i den information som når medborgarna, vilket påverkar demokratin negativt.
De senaste åren har antalet så kallade news avoiders, som känner ett minskat förtroende för traditionella medier, ökat. En diskussion har förts om existensen av en åsiktskorridor och om att det finns ämnen som svenska etablerade medier inte har belyst i tillräcklig omfattning.
Förtroendetappet för traditionella medier har öppnat upp utrymme på mediemarknaden för ett växande antal alternativa medier. Flera av dessa medier lyfter nyheter och perspektiv som många upplever inte återfinns i det traditionella medielandskapet.
I detta nya medielandskap uppstår en växande polarisering, där vissa grupper enbart konsumerar alternativa medier och förkastar de traditionella samtidigt som andra fördömer alternativa medier och enbart konsumerar information från traditionella aktörer.
Denna polarisering är oroväckande för oss som menar att vägen till en nyanserad verklighetsbild går genom informationsinhämtning från en bredd av perspektiv och källor. Att sträva efter bredd ger ökade chanser att landa i en välavvägd uppfattning rörande olika skeenden. Detta ger även ökade möjligheter att förstå människor med andra uppfattningar och annan verklighetsanalys än ens egen. Det här är en del av grunden till ett välfungerande debattklimat.
I ett större perspektiv kan det bli ett hot mot demokratin om olika grupper i samhället har olika bilder av samhällsutvecklingen och vad som är sant eller falskt i nyhetsrapporteringen.
Fru talman! Det är också viktigt att mediebevakningen finns i hela Sverige. Många lokala nyhetsredaktioner upplever dessvärre lönsamhetsproblem kopplade till vikande antal prenumeranter och minskade annonsintäkter, vilket i vissa fall leder till att lokala redaktioner läggs ned.
Samtidigt kan inte framväxten av alternativa medier i alla sammanhang fylla de etablerade aktörernas funktion och täckning. Det är mycket problematiskt om landsbygden i framtiden står utan medietäckning som belyser dess perspektiv eller granskar dess makthavare. Samtliga invånare i Sverige behöver söka information om saker som berör dem och deras liv, och samtliga makthavare i Sverige behöver känna att deras förehavanden kan bli föremål för granskning.
Sverigedemokraterna föreslår därför att driftsstödet, som i dag nästan uteslutande ges till de traditionella medierna och mediehusen, avskaffas genom en successiv nedtrappning över fem år men att man låter distributionsstödet och utvecklings- och innovationsstödet stå oförändrat.
Sverige är stort, och de lokala medierna har olika förutsättningar på olika orter. Därför anser vi det rimligt att det finns ett distributionsstöd för de mindre tidningar som inte klarar av att finansiera distributionen på grund av till exempel långa avstånd i länet. Det är ett stöd som syftar till att stödja mindre tidningars möjlighet att utveckla nya tekniska lösningar för att kunna konkurrera i medielandskapet.
En höjning av presstödet avhjälper inte tidningsdöden och förbättrar inte reellt förutsättningarna för oberoende mediemångfald. Branschen måste möta konsumenternas behov och hitta nya långsiktiga lösningar och kan därför inte längre förlita sig på ett konstgjort och otidsenligt stödsystem.
Fru talman! Internet har revolutionerat vår kommunikation, och olika former av opinionsbildare kan numera enkelt nå ut till miljarder människor i världen. I dag utgörs internets infrastruktur till stor del av ett fåtal globala bolag. Det leder till att såväl privata som mindre kommersiella aktörer i stort sett måste gå genom dessa aktörer om de vill nå sin publik.
Efter påtryckningar från EU, makthavare och olika kommersiella aktörer på infrastrukturplattformarna rörande vem som får ladda upp material och vilket material som ska tas bort från plattformarna har dessa plattformar stängt av eller tagit bort delar av oberoende kreatörers material.
Internet har möjliggjort en kreativ revolution med otroliga möjligheter att dela med sig av material över hela världen. Samtidigt hotas nu denna fria uttrycksfrihet av de stora nätplattformarnas marknadsdominans och deras agerande.
Regeringen bör utreda oligopolsituationen på mediemarknaden ytterligare och, om det krävs, återkomma med förslag för hur uttrycksfriheten ska kunna säkras.
(Applåder)
I detta anförande instämde Michael Rubbestad (SD).