Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor

Anf. 20 Ida Drougge (M)

Fru talman! Jag börjar med att säga att vi moderater självklart står bakom samtliga av våra reservationer. Men för att voteringen senare i eftermiddag inte ska bli så lång yrkar jag bifall endast till reservation nr 1.

Detta ärende handlar om några av de viktigaste grundbultarna i vår demokrati: rätten att yttra sig fritt och rätten till fria och oberoende medier. I en tid då desinformation sprids såväl organiserat som för egen maskin är just dessa rättigheter avgörande för att vår demokrati ska kunna fortleva. Det innebär att vi alltid måste försvara vår yttrandefrihet, vår tryckfrihet och våra fria medier.

I en undersökning som gjordes under 2019 av Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMG, vid Göteborgs universitet i samarbete med Svenska Journalistförbundet uppgav nästan 30 procent av journalisterna i Sverige att de hade mottagit hot under det senaste året. De uppgifterna har också bekräftats återkommande flera år i rad av liknande studier.

Det bör sägas i sammanhanget att det självklart är allvarligt vem som än blir utsatt för hot, våld och trakasserier. Hot som riktas mot demokratin och särskilt viktiga demokratiska institutioner är dock hot som utöver att de drabbar den enskilda individen hårt också skadar oss alla och gör vårt gemensamma demokratiska samhälle svagare. Hot mot exempelvis domare, poliser och journalister gör att vi riskerar att få ett samhälle där makten granskas sämre, ett uddlöst rättsväsen och ett tystare demokratiskt samtal som kan leda till självcensur. Det vore djupt olyckligt. Därför är det allas vårt ansvar att tänka och lägga fram förslag och vidta åtgärder för att få ett slut på detta.

Vi moderater har sedan tidigare fått med oss övriga partier i riksdagen på att mer behöver göras för att förebygga detta. Som det redogörs för väldigt bra i betänkandet görs nu en hel del för att öka kunskapen, öka tryggheten och öka stödet till medieredaktioner. Det handlar delvis om vad redaktioner själva kan vidta för säkerhetsåtgärder, vilka av åtgärderna som har bäst effekt, hur man anmäler brott och stöd när man anmäler brott. Det handlar om kommunikationsinsatser och hur polisen kan förbättra sitt arbete och förbättra kontakten med utsatta personer. Vi tror dock att man behöver göra mer och särskilt se över ett höjt straffansvar för den här typen av brott. Det har också tagits upp i ett otal utredningar under årens lopp men finns ännu inte på plats.

Samtidigt som den journalistiska friheten måste värnas hotas den också av medveten desinformation och propaganda, som jag inledde med att prata om. Det sker som en del av hybridkrigföring länder och nationer emellan. Den moderna krigföringen sker helt enkelt inte längre bara med vapen utan också i våra medier.

Enligt vår mening bör därför en utredning se över om man i grundlagen kan skapa en möjlighet att genom vanlig lag införa bestämmelser om ingripanden mot fortsatt sändning av ett utbud som är propaganda. Om vi ska tala klarspråk riktar det ofta sig i huvudsak till mediekonsumenter i andra länder än just Sverige men inom EU och utgör ett led i hybridkrigföring. Det finns exempel på detta. Vi får inte låta våra liberala regler utnyttjas på vår och våra systerdemokratiers bekostnad. Det är svåra frågor. Men de är likväl viktiga och sådana som vi behöver ta tag i.

Anf. 21 Mikael Strandman (SD)

Fru talman! Vi står naturligtvis bakom samtliga motioner. Men för att vinna tid yrkar jag endast bifall till Sverigedemokraternas reservation nr 4.

Fru talman! Public service, tillsammans med tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, är grundbultar i vårt mediesystem och i förlängningen i vår demokrati. De senaste åren har public services vara eller icke vara debatterats frekvent. För Sverigedemokraterna fyller public service en viktig funktion då den är att betrakta som ett allmänintresse.

Public service har ett viktigt grunduppdrag i att arbeta med att förmedla kvalitativ samhällsinformation och ha ett brett utbud av svensk och nordisk film- och tv-produktion. Utöver det har man även ett särskilt viktigt uppdrag att vara en enande kraft och säkerställa att betydelsefull information når hela befolkningen vid krissituationer. Det ser vi inte minst nu under coronaepidemin. Det är därför viktigt att public service får de resurser den behöver för att kunna utföra det uppdrag som ålagts den.

Tyvärr upplever många att public service-bolagen de senaste åren brustit i sitt uppdrag om saklighet och opartiskt innehåll. Vi tror att en del av landets nuvarande problem hade kunnat lindras eller undvikas om medborgarna fått full insikt i och förståelse för vad vissa politiska förslag skulle komma att få för konsekvenser. Det talas om en åsiktskorridor i hela mediesfären, en åsiktskorridor som public service tyvärr hållit sig inom.

Mediesystemet blir starkt av en tredje statsmakt som inte enbart granskar den offentliga makten utan även granskar och sporrar varandra till högre kvalitet och saklighet i sin rapportering och granskning. Public service har en viktig roll i denna sammansättning av medier. Därför är det oerhört oroande med de brister i saklighet och opartiskhet som funnits i public service-bolagens innehåll.

I vår motion presenterar vi olika förslag på mekanismer som vi tror kan stärka public services saklighet och opartiskhet samtidigt som bolagen skyddas ytterligare från politisk styrning och politiska makthavares inflytande.

Bland annat föreslår vi ett djupare samarbete i nyhetsrapporteringen mellan de nordiska länderna. Vi ser framför oss en sorts referensgranskningssystem de nordiska länderna emellan, där de olika ländernas bolag samordnar tillfällen för att ge varandra konstruktiv kritik.

Vidare vill vi även stärka upp granskningsnämnden med ett renodlat vetenskapsråd som genomgående kontrollerar saklighet och informationskorrekthet i de fall en anmälan gjorts.

Vi har även förslag på hur vi ska kunna öka public services förtroende genom att bättre exponera rättelser än i dag. Det är mänskligt att fela, men den som är beredd att erkänna sina misstag och söka rätta till dem har hedern i behåll.

Fru talman! Vi ser omfattande förändringar i vår mediekonsumtion och i mediebolagens innehåll. Mediebolagen specialiserar sig numera inte enbart på ett enda format, utan trenden är att mediebolag sysslar med såväl tv som radio och textbaserarat innehåll. För att public service-bolagen fortsatt ska vara relevanta i framtidens mediesfär måste de anpassa sig efter denna utveckling. Detta är ytterligare ett skäl till att reformera public service.

Sverigedemokraterna vill se en översyn av public service och dess kringliggande system. Därför föreslår vi att regeringen tillsätter en större utredning som tar hänsyn till de förslag vi för fram och som lägger fram egna förslag för hur vi kan konstruera ett nytt, modernare public service-system med starka inbyggda mekanismer som i den mån det går utgör grunden för en opartisk medieaktör.

Fru talman! Vad gäller övriga medier råder det samsyn om att deras viktigaste uppgifter är att granska och kontrollera makthavare, institutioner och aktörer i demokratin. Detta bildar tillsammans med tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ett av fundamenten i svensk demokrati.

De mediala aktörerna har genom sitt stora inflytande stor möjlighet att påverka samhällsdebatten. Denna makt innebär ett oerhört ansvar för bredd, djup och perspektiv i reportage och granskning. Därför är det av yttersta vikt att medierapporteringen är mångfasetterad, nyanserad och saklig.

Dock kan en viss jargong och vissa smala sanningar alltid få fäste i en sluten krets eller grupp. En sådan utveckling i mediesektorn kan i förlängningen leda till en snedvridning och enfald i den information som når medborgarna, vilket påverkar demokratin negativt.

De senaste åren har antalet så kallade news avoiders, som känner ett minskat förtroende för traditionella medier, ökat. En diskussion har förts om existensen av en åsiktskorridor och om att det finns ämnen som svenska etablerade medier inte har belyst i tillräcklig omfattning.

Förtroendetappet för traditionella medier har öppnat upp utrymme på mediemarknaden för ett växande antal alternativa medier. Flera av dessa medier lyfter nyheter och perspektiv som många upplever inte återfinns i det traditionella medielandskapet.

I detta nya medielandskap uppstår en växande polarisering, där vissa grupper enbart konsumerar alternativa medier och förkastar de traditionella samtidigt som andra fördömer alternativa medier och enbart konsumerar information från traditionella aktörer.

Denna polarisering är oroväckande för oss som menar att vägen till en nyanserad verklighetsbild går genom informationsinhämtning från en bredd av perspektiv och källor. Att sträva efter bredd ger ökade chanser att landa i en välavvägd uppfattning rörande olika skeenden. Detta ger även ökade möjligheter att förstå människor med andra uppfattningar och annan verklighetsanalys än ens egen. Det här är en del av grunden till ett välfungerande debattklimat.

I ett större perspektiv kan det bli ett hot mot demokratin om olika grupper i samhället har olika bilder av samhällsutvecklingen och vad som är sant eller falskt i nyhetsrapporteringen.

Fru talman! Det är också viktigt att mediebevakningen finns i hela Sverige. Många lokala nyhetsredaktioner upplever dessvärre lönsamhetsproblem kopplade till vikande antal prenumeranter och minskade annonsintäkter, vilket i vissa fall leder till att lokala redaktioner läggs ned.

Samtidigt kan inte framväxten av alternativa medier i alla sammanhang fylla de etablerade aktörernas funktion och täckning. Det är mycket problematiskt om landsbygden i framtiden står utan medietäckning som belyser dess perspektiv eller granskar dess makthavare. Samtliga invånare i Sverige behöver söka information om saker som berör dem och deras liv, och samtliga makthavare i Sverige behöver känna att deras förehavanden kan bli föremål för granskning.

Sverigedemokraterna föreslår därför att driftsstödet, som i dag nästan uteslutande ges till de traditionella medierna och mediehusen, avskaffas genom en successiv nedtrappning över fem år men att man låter distributionsstödet och utvecklings- och innovationsstödet stå oförändrat.

Sverige är stort, och de lokala medierna har olika förutsättningar på olika orter. Därför anser vi det rimligt att det finns ett distributionsstöd för de mindre tidningar som inte klarar av att finansiera distributionen på grund av till exempel långa avstånd i länet. Det är ett stöd som syftar till att stödja mindre tidningars möjlighet att utveckla nya tekniska lösningar för att kunna konkurrera i medielandskapet.

En höjning av presstödet avhjälper inte tidningsdöden och förbättrar inte reellt förutsättningarna för oberoende mediemångfald. Branschen måste möta konsumenternas behov och hitta nya långsiktiga lösningar och kan därför inte längre förlita sig på ett konstgjort och otidsenligt stödsystem.

Fru talman! Internet har revolutionerat vår kommunikation, och olika former av opinionsbildare kan numera enkelt nå ut till miljarder människor i världen. I dag utgörs internets infrastruktur till stor del av ett fåtal globala bolag. Det leder till att såväl privata som mindre kommersiella aktörer i stort sett måste gå genom dessa aktörer om de vill nå sin publik.

Efter påtryckningar från EU, makthavare och olika kommersiella aktörer på infrastrukturplattformarna rörande vem som får ladda upp material och vilket material som ska tas bort från plattformarna har dessa plattformar stängt av eller tagit bort delar av oberoende kreatörers material.

Internet har möjliggjort en kreativ revolution med otroliga möjligheter att dela med sig av material över hela världen. Samtidigt hotas nu denna fria uttrycksfrihet av de stora nätplattformarnas marknadsdominans och deras agerande.

Regeringen bör utreda oligopolsituationen på mediemarknaden ytterligare och, om det krävs, återkomma med förslag för hur uttrycksfriheten ska kunna säkras.

(Applåder)

I detta anförande instämde Michael Rubbestad (SD).

Anf. 22 Dag Larsson (S)

Fru talman! Det här är en viktig debatt, som handlar om tryck- och yttrandefrihet och massmediefrågor. I dag diskuterar vi bland annat stärkt skydd för journalister, hybridkrigföring, frågor som rör public service, granskningsnämndsfrågor, reglering av techjättar och stöd till medier.

Det är ett mycket brett spektrum av frågor som ryms inom detta område, och jag vill kort lyfta bara två av dem.

För det första, fru talman, handlar det om stärkt skydd för journalister. En rad undersökningar har visat att många journalister och medieredaktioner är utsatta för hot och trakasserier. Det är helt oacceptabelt.

År 2017 antog den socialdemokratiskt ledda regeringen en handlingsplan som innebar ett mer systematiskt arbete för att förebygga och hantera hot och hat mot journalister och redaktioner.

Regeringen har gett olika myndigheter i uppdrag att kartlägga omfattningen av detta hat och hot samt att identifiera, utveckla och förbättra arbetet för att bekämpa hatbrott och andra brott som hotar demokratin. Det är mycket angeläget och mycket välkommet.

För det andra, fru talman, vill jag med anledning av frågorna som rör hybridkrigföring i form av propaganda påpeka att regeringen häromåret tillsatte en utredning för att analysera och lämna förslag om att återbilda den myndighet som förut hette Styrelsen för psykologiskt försvar. Enligt regeringen är en nybildad myndighet med ansvar för detta ett viktigt steg i arbetet med att bygga upp ett modernt totalförsvar anpassat för vår tids hot. Utredningen ska redovisas senast den 31 maj i år.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag självklart yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Anf. 23 Jessica Wetterling (V)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

I dessa speciella tider är det svårt att inte komma in på coronaviruset som för tillfället påverkar mer eller mindre allt. Det skapar just nu en stor efterfrågan och ett näst intill omättligt behov av och begär efter mer information och fler nyheter. Det handlar om att vi ska kunna informera oss, bearbeta och förstå vad som nu sker världen över.

Nu ställs också frågan om yttrandefriheten på sin spets. Fri och oberoende journalistik spelar alltid en avgörande roll i en demokrati. Men behovet är ännu mer tydligt nu när det saknas enkla svar på hur man bäst bekämpar denna pandemi.

Den fria och oberoende pressen är en hörnpelare i vår demokrati. När samhället drabbas av fake news och extremism har journalistikens roll som granskare en oerhört viktig funktion.

Just nu är tempot i nyhetsflödet högt, såväl i Sverige som internationellt, med dagliga presskonferenser och politiska beslut som i hög grad påverkar våra liv. Dessutom finns ett stort behov av att skildra själva pandemin och hur den påverkar oss, vår verklighet och världen. Att medierna inte bara agerar megafon för myndigheter och beslutsfattare utan även ställer de frågor som vi alla bär på ger oss även större möjlighet att förstå, tänka källkritiskt och värdera de olika budskap vi möts av.

I en levande demokrati är den oberoende journalistiken oerhört viktig. Tyvärr har vi de senaste åren sett en utveckling mot att medieföretag tvingas lägga ned den lokala bevakningen runt om i landet, särskilt utanför storstäderna. Många lokalredaktioner har minimala förutsättningar för sitt arbete, och flera har fått lägga ned helt.

Denna utveckling är inte ny, och den beror inte enbart på corona. Annonsintäkterna har under lång tid minskat, och med lägre annonsintäkter minskar givetvis möjligheterna att anställa journalister. Det blir minst sagt en paradox att mediebranschen just nu jobbar under högtryck samtidigt som den viktiga inkomstkälla som annonser utgör i krisens spår har minskat än mer än tidigare.

Vänsterpartiet ser därför positivt på det förstärkta mediestöd som regeringen har presenterat. Men vi utesluter inte att mer kommer att behövas framöver. Vi kommer därför att följa frågan noga.

Fru talman! Vår yttrandefrihet är en av de viktigaste rättigheterna. Trots det har hälften av världens befolkning inte rätt att säga, läsa, skriva eller trycka vad de vill. Tystade medier sätter inte bara allas rätt till en fri och oberoende nyhetsförmedling ur spel utan också demokratin.

Om det inte vore för vår yttrande- och tryckfrihet, hur skulle vi då kunna få vetskap om förtryck och missförhållanden för att sedan kunna bekämpa dem och skapa en bättre värld? I flera länder dödas journalister och författare varje år. I andra sitter de fängslade för att de har rapporterat om och granskat makten. Vi känner alla till de svenska fallen Gui Minhai och Dawit Isaak. Vi får aldrig glömma dem, och vi får aldrig sluta kämpa för deras frisläppande.

Många journalister utsätts för hot och hat. Det får konsekvenser. Många har funderat på att lämna journalistiken. Och när hot och hat leder till självcensur är det ett hot som drabbar inte bara den enskilde; det drabbar även hela det demokratiska samtalet och hotar i förlängningen vår demokrati.

Fru talman! Detta visar att det fria ordet ständigt behöver främjas och försvaras. Vi kan och får aldrig ta våra friheter för givna.

Anf. 24 Anna Sibinska (MP)

Fru talman! Konstitutionsutskottet debatterar i dag ett antal motioner från den allmänna motionstiden om viktiga frågor om tryck- och yttrandefrihet och massmedier.

För oss i Miljöpartiet är fria medier liksom en fri kultur och oberoende domstolar grunden för ett demokratiskt samhälle. Miljöpartiet kommer att göra allt som står i vår makt för att det ska fortsätta att vara en självklarhet i Sverige.

För det första kan inget enskilt medium göra anspråk på att ensamt kunna förmedla en heltäckande bild av verkligheten med alla dess nyanser och skiftningar. Forskning visar att en stark public service i kombination med en livskraftig kommersiell mediemarknad går hand i hand med starka demokratier. För detta krävs finansiering. Regeringen har utöver krisstöd aviserat permanenta höjningar till stöd för livskraftiga medier i hela landet.

Ett brett utbud av nyheter, kultur, utbildningsprogram, barnprogram, underhållning, program för nationella minoriteter och mycket mer är alltså centralt för att public service ska vara en angelägenhet för alla i hela landet.

Tryck- och yttrande-frihet, massmedie-frågor

För det andra är det i det pluralistiska samhälle vi lever i självklart att avgiftsfinansierad tv och radio ska tala till alla. Alla gillar inte allt i public service, men alla ska kunna hitta något att känna igen sig i och tycka om. I auktoritära regimer kan man neka minoriteter möjligheten att synas i medierna trots att de utgör en stor andel av befolkningen. Ett sådant Sverige vill vi i Miljöpartiet inte ha. En bred public service är viktig för att skapa gemenskap och sammanhållning i vårt land och motverka känslan av utanförskap.

För det tredje ska medierna vara sakliga, och vi har redan i dag ett välfungerande system med granskningsnämnden för att på ett oberoende sätt hantera fel som begås. Yttrandefriheten i Sverige ska fortsätta att vara stark, såväl för journalister som för oss alla. Det måste vi alla nu stå upp för.

Fru talman! Med det yrkar jag bifall till förslaget i konstitutionsutskottets betänkande och avslag på motionerna.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)