Testning vid verkställighet av utvisningsbeslut

Anf. 118 Carina Ohlsson (S)

Fru talman! Vi ska nu debattera socialförsäkringsutskottets betänkande 29 Testning vid verkställighet av utvisningsbeslut. Jag börjar med att yrka bifall till Socialdemokraterna med fleras reservation nummer 1.

De grundläggande bestämmelserna om utlänningars rätt att vistas i Sverige och om avvisning och utvisning om man av olika skäl inte får vistas i Sverige finns i utlänningslagen, som precis har debatterats här i kammaren i stort sett hela dagen. I utlänningslagen finns bestämmelser om vissa kontroll- och tvångsåtgärder som får vidtas gentemot utlänningar, till exempel omhändertagande av pass och resehandlingar, fotografering, tagande av fingeravtryck och omhändertagande av utlänningen för att verkställa ett avvisnings- eller utvisningsbeslut. Polismyndigheten och Säkerhetspolisen får för att verkställa ett beslut om avvisning eller utvisning också omhänderta en utlänning om det är nödvändigt för att förbereda eller genomföra verkställigheten.

Fru talman! I smittskyddslagen anges att samhällets smittskydd ska tillgodose befolkningens behov av skydd mot spridning av smittsamma sjukdomar. Förvaltningsrätten får på ansökan av smittskyddsläkaren besluta om tvångsundersökning om någon som med fog kan misstänkas bära på en allmänfarlig sjukdom motsätter sig den undersökning som behövs för att konstatera om smittsamhet föreligger. Beslut om sådan undersökning får meddelas endast om det finns en påtaglig risk för att andra människor kan smittas. Vid undersökningen får det inte förekomma ingrepp som kan förorsaka annat än obetydligt men. Den läkare som utfört undersökningen ska omedelbart underrätta smittskyddsläkaren om resultatet av denna. Från och med den 1 juli 2020 anges också covid-19 som en allmänfarlig sjukdom i bilaga 1 till smittskyddslagen.

När det gäller återvändande arbetar regeringen aktivt med det, bland annat genom en intensifierad dialog med mottagarländerna. Tidigare i dag kunde vi också höra migrationsminister Morgan Johansson ta upp detta. Han angav även flera länder som han i närtid hade haft kontakt med, bland annat Afghanistan. Dialog förs också om alternativ till covid-19-testning innan utresan.

Återvändandet fortgår således, men liksom för andra EU-länder med de begränsningar som är en ofrånkomlig följd av en pågående pandemi. Trots dessa finns det alltså både ett självmant återvändande och också utvisning och avvisning. Normala år uppgår det till det cirka 12 000 per år, men även 2020 var det faktiskt över 7 000 som återvände.

Därför anser vi att något tillkännagivande inte behövs, beroende på regeringens pågående dialog med mottagarländerna, som jag tog upp. Vidare kan det inte anses motiverat att lagstifta i fråga om tvångstestning i dessa situationer under den begränsade tid som ett behov faktiskt kan komma att finnas. Vi hoppas såklart att den blir så kort som möjligt, att pandemin faktiskt avklingar så att vi har ett bättre läge i närtid.

Förslaget är utformat som ett tvångsingripande riktat mot en särskild grupp och innebär att polisen skulle ges långtgående befogenheter. Det kan ifrågasättas om förslaget kan anses förenligt med grundlagsskyddade fri- och rättigheter samt proportionalitetsprincipen.

Vi hade velat att detta hade fått beredas av konstitutionsutskottet och socialutskottet. Vi ansåg inte att vi själva hade den kunskapen och hade velat inhämta ett yttrande från dem innan detta blev ett betänkande, för att också belysa de frågor som andra utskott äger.

Polisen har redan i dag förutsättningar att agera när en utlänning hindrar eller försvårar polisens verkställighetsarbete. Utlänningar som ska utvisas eller avvisas kan hållas i förvar under relativt lång tid, och brottsdömda utlänningar som ska utvisas kan hållas kvar under obegränsad tid. Det har i flera debatter låtit som att det inte skulle vara möjligt, men det är det. Regelverket ser ut på det sättet: Handlar det om brottsdömda är det obegränsad tid i förvar.

Anf. 119 Maria Malmer Stenergard (M)

Fru talman! En förutsättning för den reglerade invandringen är att beslut följs. Har man fått ja på sin asylansökan ska man också ges en verklig chans att komma in i samhället och bygga sig ett nytt liv här. Man ska få ett ja på riktigt. Men har man fått nej ska man återvända. Ett nej ska vara ett nej på riktigt. När det inte är så, när det inte fungerar, undermineras den reglerade invandringen. Invandringen ökar, och i förlängningen får vi faktiskt minskade möjligheter att hjälpa dem med allra störst behov.

Bara hälften som ska återvända gör det frivilligt, trots att det är deras skyldighet. I stället för att följa ett lagakraftvunnet beslut väljer ett stort antal personer varje år att avvika och gå under jorden. Antalet personer som lever utan tillstånd i Sverige har av en utredning för några år sedan bedömts uppgå till uppemot 50 000. Gränspoliser tror på det dubbla. Ingen vet.

Regeringen säger sig gång på gång prioritera återvändandet men vägrar konsekvent att ge myndigheterna de verktyg som de behöver: fler förvarsplatser, längre preskriptionstider och ökade visitationsmöjligheter, för att nämna några.

Och så nu, mitt i pandemin, sätter så många som nio av tio som redan borde ha lämnat landet i system att vägra låta sig testas för covid-19, samtidigt som flygbolag och mottagandeländer kräver ett negativt test. Vips kan de i praktiken själva avgöra om de ska utvisas eller inte. Det handlar om dem som har nekats asyl, men det handlar också om dem som ska utvisas på grund av brott. Det gör mig faktiskt heligt förbannad att det har gått så långt att personer som dömts för grova sexualbrott har släppts fria för att de inte kunnat utvisas på grund av detta.

Fru talman! Redan i december uppmärksammade jag Morgan Johansson på den här problematiken genom en skriftlig fråga. I början av februari hade jag en debatt med honom om möjligheten att ändra lagen så att man kan genomföra tvångstestningar. Då sa han att han skulle lösa frågan genom diplomati. Men problemen bara förvärrades, och ingenting hände. Det var i själva verket först när Expressen skrivit om ett fall med två män från Afghanistan som dömts för våldtäkt på en 14-åring, men som inte kunde utvisas, som Morgan Johansson tog kontakt med Afghanistans ambassadör i slutet av maj.

Jag är väl medveten om att tvångstestning aktualiserar avvägningar gällande den personliga integriteten, och sådana frågor måste hanteras mycket varsamt. Samtidigt går det inte att bortse från brottsoffers lidande eller risken för att brottsutvisade begår nya brott om de släpps ut. Inte heller går det att bortse från att fler personer utan tillstånd att befinna sig i Sverige bidrar till ett växande skuggsamhälle där människor far illa.

Det frestar också på den sargade tilltron till det svenska migrationssystemet när personer genom att vägra ta ett test som miljoner andra människor tar frivilligt kan förhindra sin egen utvisning. Det handlar om ett flagrant sätt att missbruka situationen och om att sätta sig över beslut meddelade av svenska myndigheter. De som våldtar borde få en enkel biljett hem, och den borde inte vara ombokningsbar.

Andra länder är i vanlig ordning mer snabbfotade än Sverige. Redan i dag genomförs tvångstestning i Tyskland och i Danmark av dem som ska utvisas. Danmark hade inte heller den lagliga möjligheten tidigare, men man agerade, till skillnad från den här regeringen, direkt när problematiken uppdagades. Nu har de sedan i våras möjligheten på plats.

Tvångstestning är inte heller något främmande för Sverige. Redan i dag finns i smittskyddslagen möjlighet att under vissa förutsättningar tvångsundersöka en person, men då krävs konkret misstanke om smitta. Lagstiftaren har alltså redan gjort avvägningen att det finns situationer där den personliga integriteten faktiskt får stå tillbaka för att man ska kunna undersöka om en person bär på en farlig sjukdom. Nu behöver vi utvidga tillämpningen så att tvångstestning kan aktualiseras även i de situationer där de krävs för utvisning.

Jag är mycket glad att en tydlig majoritet i socialförsäkringsutskottet har ställt sig bakom Moderaternas förslag till lagändring. Nu måste regeringen skyndsamt återkomma med förslag på hur tvångstestning kan möjliggöras när det behövs för att säkerställa en av- eller utvisning. Dessutom kräver utskottet att regeringen ska se över om det finns behov av andra förändringar för att säkerställa att polisen har förutsättningar att agera när de som ska utvisas hindrar och försvårar för polisen.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet är emot förslaget om tvångstestning av dem som ska utvisas. Jag har helt ärligt väldigt svårt att förstå det. Det tror jag att många har. Hur kan man se våldtäktsoffren i ögonen och säga att man hellre släpper ut förövarna än tvingar dem att ta ett enkelt test? Svaret är att man kanske inte riktigt kan det.

När P1 i förra veckan ville ha en debatt i frågan var det ingen från Socialdemokraterna, Miljöpartiet eller Vänsterpartiet, som är de som säger nej till det här förslaget, som ville ställa upp på debatt. Jag tycker att det är ganska lågt. Man får gärna tycka annorlunda, men jag tycker att man ska ta debatten.

Slutligen vill jag bara kommentera det som Carina Ohlsson sa här tidigare om att man från Socialdemokraternas sida ville att vi skulle remittera det här förslaget till KU och socialutskottet innan det gick till regeringen. Det var uppenbarligen bara ett försök att förhala den här lagstiftningen, för då visste man att det inte skulle hinnas med att få den här begäran till regeringen före sommaren. Det är självklart så att den typen av avvägningar som gäller sådant som går emot grundlagen måste göras i den beredning som regeringen nu får i uppdrag att göra.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

Anf. 120 Jonas Andersson i Skellefteå (SD)

Fru talman! Det här är ett exempel på en debatt som jag är helt övertygad om att allmänheten tycker är mycket märklig och svår att förstå. Det handlar alltså om man ska tvinga människor med utvisningsbeslut att testa sig för covid. I vissa länder vägrar man nämligen att ta emot sina egna medborgare om ett sådant test inte är utfört.

Alltså har vi haft en helt absurd situation, där människor med utvisningsbeslut har kunnat vägra att följa myndighetsbeslut genom att säga nej till ett simpelt covidtest. Att vi inte redan har genomfört det här enkla beslutet påstås bero på den grova integritetskränkning som det innebär att bli topsad i näsan.

Här är några andra exempel på liknande situationer som alla brukar acceptera eftersom vinsten för det allmänna är större än den eventuella kränkningen.

Det spelar ingen roll om en bilist vill blåsa i alkomätaren eller inte om han blir stoppad av polisen. Blir han stoppad ska han blåsa. Alternativet blir att följa med för att ta blodprov.

Det spelar ingen roll om en tonåring vill sitta kvar och spela dataspel hela nätterna i stället för att mönstra. Har Plikt- och prövningsverket fattat beslut och kallat ungdomen till mönstring och militärtjänst ska han inställa sig. Annars hämtas han av polis.

Det spelar ingen roll om någon som återvänder från semester bara vill glida igenom gränskontrollen. Finns det skäl att kroppsvisitera honom eller söka igenom hans bagage i detalj kommer det att ske med tvång.

Svensk lagstiftning innehåller, och har alltid innehållit, mängder av fall där statsmakterna har kunnat ingripa mot en enskild med tvång. Det ska naturligtvis aldrig ske i onödan. Men behövs det så behövs det. Allt annat vore helt och fullständigt orimligt. Så också när det gäller en utlänning som ska avlägsnas från vårt land men vägrar ta det helt och hållet ofarliga covidtest som krävs för att släppas in i hemlandet. Att på det här sättet medvetet förhala och sabotera en utvisning ska naturligtvis inte vara möjligt.

Låt oss inte göra det här mer komplicerat än vad det är. Om ett covidtest krävs för att verkställa en utvisning, då ska ett covidtest tas per omgående. Det finns inget som helst oproportionerligt med det ingreppet. Att vi ens har den här diskussionen känns helt absurt. Det här handlar om vanligt, sunt bondförnuft.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag, fru talman. Jag vill också göra ett medskick till vilken regering som nu finns på plats under kommande veckor: Agera - helst i går!

Anf. 121 Jonny Cato (C)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Vi har i dag haft en minst sagt väldigt lång debatt om svensk migrationspolitik, och det kan inte ha undgått någon som har lyssnat på den att Centerpartiet är ett parti som tycker att Sverige ska ha en migrationspolitik som står upp för medmänsklighet och humanism. Men vi tycker också att det är viktigt med ordning och reda, och vi tycker att den som har fått ett avslag ska lämna landet.

Det som vi debatterar nu är egentligen inget beslut som jag tycker att riksdagen ska behöva fatta. Jag tycker att detta är någonting som regeringen borde ha kunnat gå fram med på egen hand och för länge sedan. Givetvis är det väldigt viktigt att grundlagen respekteras och att man tittar på detta på ett ordentligt sätt. Det förväntar vi oss också att regeringen kommer att göra. Jag tycker därmed inte att det är något konstigt i det beslut som vi i dag föreslår riksdagen att fatta.

Det är inte rimligt att den som vistas illegalt i landet kan säga "Nej, jag vill inte ta ett covidtest" och därmed får stanna. Vi vet dessutom om att vi har ont om förvarsplatser och att vi har ett återvändande med stora brister. Därför är detta ett förslag som jag tycker att det är rimligt att riksdagen går fram med och att regeringen får titta vidare på det.

Därmed yrkar jag som sagt bifall till förslaget i betänkandet i dess helhet.

Anf. 122 Hans Eklind (KD)

Fru talman! När polisens nationella operativa avdelning, Noa, uppger att så många som 90 procent av alla grova brottslingar som ska utvisas efter att avtjänat fängelsestraff inte låter underkasta sig ett covidtest för att på så sätt förhindra utvisningen gör regeringen ingenting. Brottslingar, de som befinner sig här illegalt, de som fått avslag på en ansökan om att få vara här och de som anses vara ett hot mot rikets säkerhet ska utvisas. Det ska inte vara möjligt att kringgå en avvisning eller utvisning genom att vägra att underkasta sig ett covidtest.

Så kan vi sammanfatta varför vi kristdemokrater tycker att utskottets förslag att uppdra åt regeringen att skyndsamt utreda hur tvångstestning kan möjliggöras är både riktigt och viktigt. Jag yrkar således bifall till utskottets förslag.

Min enda fråga så här på kvällningen är varför inte alla partier står bakom detta. Varför säger socialdemokrater, miljöpartister och vänsterpartister nej till det här förslaget? Jag noterar att det inte finns en enda miljöpartist eller vänsterpartist här för att ta debatten.

Att avvisa förslaget med motiveringen att pandemin snart är över duger verkligen inte. Finns det riksdagsledamöter som på fullt allvar menar att det är helt omöjligt att vi får en fjärde våg till hösten eller att det här är den absolut sista pandemi som Sverige kommer att erfara?

Tror någon här inne att aktivister inte i framtiden kommer att fortsätta att uppmana och uppmuntra människor som ska utvisas att hålla sig kvar här i Sverige genom att utnyttja det kryphål i lagen som vi nu vill täppa till?

Det går inte att avvisa förslaget med hänvisning till grundlagen eller den personliga integriteten. Dessa frågor ska nämligen enligt utskottets förslag hanteras mycket varsamt. Det är alltså inget nytt och absolut inget som något av partierna som står bakom utskottets förslag tar lättvindigt på.

Det måste vara fullt möjligt att precis som i andra länder hitta en lösning som gör att verkställighetsarbetet åter fungerar. Det är inte bara vissa ursprungsländer som kräver ett negativt testsvar på det som kallas PCR-testet, utan också Frontex, som är EU:s gräns- och kustbevakningsbyrå som sköter mycket av transporterna, samt transitflygplatser, flygbolag med mera kräver just sådana testsvar för att kunna genomföra transporterna.

Under pandemin är antalet förvarsplatser reducerade med cirka 40 procent. De som vägrar att testa sig tar upp de mycket begränsade platserna. Det finns till och med uppgifter om att en utlänning som skulle ha utvisats på grund av brott inte längre hålls i förvar utan befinner sig ute i vårt samhälle.

Det är bortom all rim och reson att vi inte ska kunna utföra covidtester på personer som har förverkat rätten att vara kvar i vårt land och som utnyttjar en lucka i lagen genom att vägra ta covidtest. Samtidigt kan inte en enda av oss vägra att låta polisen ta ett alkotest eller någon annan form av test när vi är ute och kör bil.

Men att det finns politiker som inte tycker att det är rimligt att snabbt försöka åtgärda detta är kanske ändå ännu lite värre.

Anf. 123 Fredrik Malm (L)

Fru talman! Det har sagts en hel del klokt av ett antal kollegor här. Jag ska inte förlänga detta särskilt mycket i denna sena timma.

Vi har dragits med pandemin i ett och ett halvt år. Därför är det inte konstigt att det inte sedan tidigare finns skrivningar om pandemin i svensk lagstiftning. Flera talare har talat om att det finns ett kryphål. Ja, det gör det eftersom pandemin är något nytt.

Lagstiftaren måste på något sätt hantera den situation som har uppkommit. Vi kan inte ha en ordning där upp till 90 procent av de personer som är förvarstagna, som ska lämna Sverige, som har fått lagakraftvunnen dom om att lämna vårt land och som inte har någon rätt att uppehålla sig på svenskt territorium, kan åberopa någon sorts personlig integritet. Avsikten är att inte behöva spotta lite på en papperslapp och använda en tops i ena näsborren, för att på så sätt hålla sig kvar i landet. Det är inte rimligt.

Jag har en liberal grundsyn. Jag bekänner mig till den liberala ideologin i vid mening. Det betyder att jag som liberal i mitt politiska arbete gång på gång och på olika sätt har att väga den personliga integriteten gentemot det allmännas bästa i en rad olika situationer. Jonas Andersson i Skellefteå är inte kvar i salen, men han nämnde ett antal exempel, såsom att man gör alkotester. Vi tycker inte heller att det är särskilt märkligt att polisen kan sätta på handbojor när de griper en misstänkt person, trots att personen inte är dömd. Det finns mängder av exempel där den personliga integriteten måste inskränkas på olika sätt.

Det blir nästan en sorts extrem principjuridik att en person som är i situationen att man ska lämna Sverige ska kunna åberopa något slags total rättighetskatalog och därmed i praktiken paralysera hela vårt återvändandesystem och förvarssystem. Det är inte rimligt.

Jag tror att även Socialdemokraterna förstår att det inte är rimligt. Problemet är att regeringen inte har haft tillräcklig handlingskraft för att komma till rätta med det. Det är något som riksdagen borde klara av att på ett par veckor hantera på ett rimligt och bra sätt. Det är ett flagrant missbruk. Det är ren obstruktion som personer ägnar sig åt. Enbart för att hålla sig kvar i landet åberopar man integritetsaspekten vad gäller just att ta covidtestet.

Liberalerna yrkar också bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 23 juni.)