Stärkt tillgång till läromedel

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Fru talman! Frågan om läromedel är mycket viktig för Sverige, för svenskt skolväsen, för lärare, för elever och inte minst föräldrar. Under många år har svensk skola inte prioriterat läroböcker. Enligt en rapport som kom för några år sedan från Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund - de som nu har gått ihop till Sveriges Lärare - Sveriges Elevråd och Sveriges Elevkårer saknar var femte lärare nödvändiga läromedel för att kunna bedriva en hållbar undervisning. Också för några år sedan gjorde Lärarnas Riksförbund en enkät bland lärare som visade att lärare i svensk skola lägger i genomsnitt 80 timmar per år på att ta fram egna läromedel, som alltså inte är kvalitetssäkrade av läromedelsföretag.

Det här är inte klokt. Vi vet att läroböcker av hög kvalitet hjälper elever i undervisningen, ökar likvärdigheten i skolan, avlastar lärarkåren och är ett stort stöd till föräldrar som hjälper barnen med läxor. Ändå har svenska kommuner och fristående skolor satsat så lite.

Det finns något som heter Läromedelsbarometern som tas fram av läromedelsföretagen. Den statistik de tar fram är den mest enhetliga vi har att tillgå, och där kan vi se hur mycket - snarare hur lite - resurser som läggs på läromedel i den svenska grundskolan uppdelat per kommun.

Det senaste året Läromedelsbarometern har redovisat siffror för är 2021. Då lades i genomsnitt i svensk grundskola endast 859 kronor per elev på läromedel. Det var ändå en ökning från tidigare år. Vi talar alltså om 859 kronor per elev på läromedel i samtliga ämnen under ett läsår. Det är alltså mindre än vad en prenumeration på tidningen Bamse kostar - nämligen 940 kronor, kan jag upplysa om.

Man kan också jämföra med våra grannländer. När svenska elever fick läromedel motsvarande 859 kronor i genomsnitt var siffran för eleverna i Norge mer än 1 600 kronor på läroböcker per läsår. I Finland är siffran mer än 1 400 kronor per elev.

Fru talman! Från Liberalernas sida gjorde vi stora satsningar på läroböcker i våra budgetar när vi satt i opposition. Efter maktskiftet i höstas satte den nya skolministern direkt spaden i jorden för stora satsningar på läromedel och läsning. Det här sker i flera steg.

Det första steget är att öka resurserna. Det är lättast; det är bara att anslå. Det andra steget är det vi debatterar i dag, nämligen att tydliggöra elevers rätt till läroböcker och läromedel och att i skollagen förtydliga definitionerna av dem. Därefter kommer regeringen att fatta beslut om att stärka skolbiblioteken och satsningar på att köpa in skönlitteratur till skolor. Det här är bara några exempel på vad vi gör för att öka läslusten bland unga, för att stärka elevers kunskaper och för att höja resultaten i den svenska skolan.

I budgetpropositionen för detta år satsades 680 miljoner kronor på ett riktat statsbidrag på läroböcker. I budgeten för nästa och efterkommande år sker en permanent satsning på 555 miljoner kronor årligen på läroböcker. Det motsvarar ungefär 1 miljon läroböcker per år. Det är nödvändigt och mycket välkommet.

Man kan dock notera att vissa kommuner inte tycks prioritera läroböcker särskilt högt. Ett exempel är det rödgröna styret i Göteborg. De ville göra stora nedskärningar på läromedel under detta år. Det ledde till ett ramaskri och artiklar i Göteborgs-Posten. Liberalerna drev frågan aktivt, och i allra sista stund lämnade vänsterstyret i Göteborg - motvilligt, bör faktiskt sägas - in en ansökan att få del av statsbidraget.

I Stockholms stad är det ännu värre. Där har det rödgröna styret i dagsläget endast ansökt om 5 miljoner kronor, trots att man har rätt till 43,5 miljoner kronor från statsbidraget baserat på det elevunderlag Stockholms stad har. De rödgröna som styr i Stockholm väljer alltså att gå miste om, vad det ser ut i dagsläget, 38 ½ miljon kronor som skulle kunna gå till läroböcker för Stockholms elever. Det är bedrövligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt tillgång till läromedel

Vi behöver läroböcker av hög kvalitet och till alla elever. Den proposition som detta betänkande berör handlar om definitionen av läromedel i skollagen och förtydligande i skollagen av elevernas rätt till tillgång till läromedel. Regeringen föreslår att skollagen ska kompletteras med definitioner av begreppen läromedel, lärobok och lärarverktyg.

Läromedel ska definieras som ett helt eller delvis tryckt eller digitalt verk som är avsett att användas i undervisningen och överensstämmer med relevanta delar av tillämplig kurs, ämnes- eller ämnesområdesplan och läroplan.

Det ska vara utgivet av någon som bedriver utgivningsverksamhet av professionell art. Det är ganska viktigt, för det gör att det framför allt är bokförlag och läromedelsförlag som producerar läromedel i Sverige. Man kan ibland se exempel på annat i svensk skola.

En lärobok, fru talman, ska definieras som ett tryckt läromedel med eller utan digitala komponenter. Lärverktyg ska definieras som läroböcker, andra läromedel och andra tryckta eller digitala verk - det kan vara skönlitteratur, till exempel - samt utrustning och material som används i undervisningen.

Regeringen föreslår även att det ska förtydligas i skollagen att elever utan kostnad ska ha tillgång till läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål.

Därtill måste ambitionen, i alla fall enligt mig och mitt parti Liberalerna, vara att alla elever också ska kunna behålla sina läroböcker.

(Applåder)

Fru talman, ledamöter och åhörare på läktaren! Det är inte varje dag som Fredrik Malm och jag står i den här kammaren och är överens om en fråga, måste jag säga. Det är väl ett sundhetstecken, i alla fall för mig.

Samtidigt vet vi att regeringen å ena sidan säger att man ska satsa på mer läromedel. Man skjuter även till medel i budgeten, ska jag säga. En av de få positiva delar man kan se i budgeten är den avseende läromedel. Men vi som har suttit som kommunpolitiker vet att de pengarna aldrig kommer att gå till läromedel på grund av att regeringen å andra sidan håller på att verkställa en extrem nedskärningsbudget gentemot kommunerna. Det vill säga att de pengar som man nu låtsas ska gå till läromedel de facto kommer att gå till att täcka de hål som majoriteten av landets kommuner har avseende budgeten.

Hur tänker Fredrik Malm, Liberalerna och regeringen här? Jag har sagt det tidigare, och jag säger det igen: Liberalerna har suttit vid makten och haft ansvar för skolfrågorna och för läromedelsfrågorna under väldigt många år. Ungefär hälften av de senaste 20 åren är det Liberalerna som har suttit vid makten och haft makten över skolfrågan och över Utbildningsdepartementet.

Det är bra att man nu backar från sin egen politik och väljer att satsa mer på det här och att man ändrar i lagstiftningen. Men hur ska kommunerna ha råd att ha fler läroböcker när Liberalerna tillsammans med bland andra Sverigedemokraterna slaktar skolan? Landsbygdsskolor och förortsskolor och andra kommer att få det extremt tufft att ens ha anställda som kan köpa in de här läromedlen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt tillgång till läromedel

Fru talman! Vi kommunaliserade ju skolan för drygt 30 år sedan. "Vi" är egentligen fel. "Ni" är väl mer korrekt uttryckt, för det var Daniel Riazats parti och Socialdemokraterna som gjorde detta. Det innebär att det är ett kommunalt ansvar att se till att det finns läroböcker i skolan. Det är kommunens ansvar.

Det är bara det att väldigt många kommuner inte tar det ansvaret. En del gör det; andra gör det inte. Samma sak gäller de fristående skolorna. En del fristående skolor tar det ansvaret; andra gör det inte.

Då kan man fundera, fru talman. Om man ökar det generella statsbidraget finns det en rätt stor risk att kommunerna kommer att göra precis det Daniel Riazat är orolig för, nämligen täcka andra svarta hål i budgeten och inte låta pengarna gå till läroböcker.

Vad vi nu gör är att vi inför ett riktat statsbidrag. Det är för att kommuner inte ska kunna göra detta. Man kan inte heller dra ned på sina egna anslag i en kommun för att kompensera det med statsbidrag. Då är ju ingenting vunnet; då uppstår precis det Daniel Riazat varnar för. Det kan man inte göra så som det här statsbidraget är konstruerat, utan det bygger på att man räknar ut en kommuns rätt till medel utifrån elevunderlag i kommunen relativt till hela landet och att man inte kan dra ned anslagen utifrån ett genomsnitt från de tre senaste åren.

Det är alltså precis för att vi ska försäkra oss om att det som Daniel Riazat varnar för inte ska ske som det här statsbidraget är utformat så som det är.

Fru talman! Mycket riktigt är det kommunerna som har det ansvaret.

Samtidigt vet vi att Liberalerna satt vid makten och styrde ungefär hälften av landets kommuner under förra mandatperioden. Man utförde väldigt stora nedskärningar, köpte inte in läromedel och varslade personal. Man gjorde stora nedskärningar på elevhälsa och diverse annat. Vi vet alltså att det ansvaret inte tagits av Liberalerna, inte heller på Utbildningsdepartementet.

Alla som känner till kommunal ekonomi och riksdagens budget vet också att även om anslag är riktade kommer de i stor utsträckning att behöva användas till annat. Även om det söks pengar från diverse olika kommuner kommer det alltså att vara väldigt svårt att genomföra detta på grund av den slakt, helt enkelt, som ni gör i budgeten.

Tidigare mandatperioder när Liberalerna har varit med och styrt har man inte haft läromedel, men man har haft lärare. Den här mandatperioden verkar ni satsa på att inte ha lärare men att ha läromedel. Jag vet inte om någon av dessa tankar är sunda för den svenska skolan.

Det som skulle behövas är att ni kompenserar kommunerna utifrån de lagar som genomförs i Sveriges riksdag. När vi fattar beslut i Sveriges riksdag om att det ska finnas tillgång till läromedel, då ska vi också se till att budgeten för den svenska skolan generellt är så pass bra och så pass mycket utgår från de behov som finns att man kommer att klara av att göra det här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt tillgång till läromedel

I det här fallet kommer vi att se en skola som kommer att ta bort skolbibliotekarier. Man kommer att behöva skära ned på antalet lärare. Man kommer att behöva ta bort all personal som är viktig och väsentlig för skolan. Men sedan kommer man att få lite läromedel.

Jag tycker att läromedel är väldigt bra. Vänsterpartiet har ju i ungefär 15, 20 års tid föreslagit det som nu kommer att verkställas. Men det måste också finnas personal. Det måste finnas en budget för att man ska kunna hantera detta, och det har inte regeringen.

Fru talman! Jag instämmer med Daniel Riazat i en fråga: Jag skulle också vilja se ökad statlig finansiering av skolan - faktiskt helt och hållet statlig om jag och mitt parti fick bestämma. Det är även Vänsterpartiets uppfattning numera, som jag förstått det, att man ska sträva efter ett statligt huvudmannaskap för svensk skola. Detta för att stärka likvärdigheten. Vi ser i dag väldigt stora skillnader mellan kommuner och mellan olika skolor.

Men det är svårt att argumentera för att Sverige utifrån den situation vi har nu ska kompensera kommunerna för allt. Kommunerna har ansvar för svensk skola. Svensk skola är kommunaliserad. Kommuner har skatteverktyg. Kommuner kan ha sparat pengar, inte minst under pandemiåren, så att de har överskott i ladorna. Och kommuner kan göra sina prioriteringar.

Problemet är att Daniel Riazats partivänner i Stockholms stad tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet har valt att prioritera att bara äska 5 miljoner när man har rätt till 43,5 miljoner för att ge läroböcker till skoleleverna i Stockholms stad. Jag kritiserar detta.

Daniel Riazat hävdar och kritiserar att det finns liberala kommuner där Liberalerna har varit med och styrt som har sparat på skolan. Ja, det finns det. Det finns vänsterpartikommuner också. Det finns inget parti i den här kammaren som är fritt från skuld för att i någon av Sveriges 290 kommuner någon gång ha sparat på skolan; det kan jag garantera. Jag tror att vi alltid är lika kritiska när det behöver ske.

Men det finns också andra faktorer som påverkar. Det är omöjligt att kompensera för inflationen fullt ut. Det är helt omöjligt för en nation som Sverige, för då eldar vi på inflationen ännu mer. Och har vi externa kriser och annat som påverkar svensk makroekonomi är det lite trist att man liksom gör det till dagspolitik när Sverige också påverkas av omvärldsfaktorer på ett sätt som ingen regering skulle kunna parera fullt ut.

Fru talman! Fredrik Malm talade sig varm för vikten av att elever har tillgång till kostnadsfria läromedel. Det går hand i hand med vad som står på Liberalernas hemsida: Tillgång till läromedel av hög kvalitet är viktigt för både lärare och elever. Tillgången till läromedel ser i dag olika ut på olika skolor, och det finns elever som inte får tillgång till tidsenliga läromedel. Att elever får tillgång till läromedel som är anpassade efter deras behov är viktigt för att varje elev ska få möjlighet att nå betygskriterier eller de kriterier för bedömning av kunskap som gäller.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt tillgång till läromedel

Fru talman! Betoningen ligger alltså på eleverna. Jag blir därför lite förvånad över att Läromedelsutredningens förslag om rätt till kostnadsfria läromedel för elever i kommunal vuxenutbildning och sfi inte ingår i den proposition som ligger på riksdagens bord. Tycker inte Liberalerna att vuxna elever ska ha kostnadsfria läromedel? Om ledamoten tycker att de ska ha det, vilket parti är det då som har stoppat förslaget från att ingå i propositionen? I betänkandet står det nämligen att förslaget fortfarande behandlas i Regeringskansliet. Vad är det som dröjer?

Fru talman! Utifrån hur svenskt skolväsen ser ut är det något annat att vara myndig och gå kommunal vuxenutbildning med olika stöd från samhället där det är inräknat att man ska kunna täcka omkostnader. Det finns inget som hindrar en skola inom kommunal vuxenutbildning att erbjuda gratis läromedel, men man har ingen skyldighet att tillhandahålla det. Däremot har man rätt att få köpa läromedel till det pris skolan har köpt in det för. Det vore ju lite märkligt om de som studerar på komvux har rätt till gratis läromedel medan alla de som studerar på universitet och högskola inte har det. Jag kan inte se att den ordningen skulle vara att föredra.

Vår slutsats är att förslaget är välavvägt, och vi röstar för det.

Fru talman! Det var tråkigt att höra Fredrik Malm vara så tydlig med att han är nöjd med att förslaget att elever på komvux och sfi ska ha rätt till kostnadsfria läromedel inte ingår i propositionen. Jag kände en strimma av hopp när jag i betänkandet läste att förslaget behandlas i Regeringskansliet, men här är Liberalerna tydliga med att detta förslag inte är viktigt.

Vi socialdemokrater håller inte med utan pekar på precis det Läromedelsutredningen pekar på: När elever på komvux själva måste köpa dyra läromedel finns det en risk att de inte gör det, vilket påverkar undervisningen och den enskildes möjlighet till kunskapsutveckling negativt. Den kommunala vuxenutbildningen är central, särskilt i dessa tider. Att man accepterar dessa negativa effekter är beklagligt, och jag hoppades att Liberalerna hade högre ambitioner än så. Det har i alla fall vi.

Fru talman! Jag noterar att det i propositionen står att förslaget inte innebär någon ambitionshöjning. Även det är beklagligt. Men Fredrik Malm får gärna utveckla varför han tycker att eleverna på komvux och sfi har mindre behov av kostnadsfria läromedel.

Fru talman! När man lyssnar på Socialdemokraterna kan man tro att de har drivit detta i alla tider. Nu råkar det vara så att den proposition vi debatterar baserar sig på en utredning vars första betänkande Socialdemokraterna fick redan i februari 2021. Men det blev ingen proposition, utan det hamnade längst ned i en byrålåda på Utbildningsdepartementet. När Liberalerna sedan kom in på departementet såg vi direkt till att gå vidare med detta, och vi kommer också att gå vidare med de delar av utredningen som rör skolbiblioteken.

Socialdemokraterna ville inte se det riktade statsbidrag vi nu ger för att kommunerna ska prioritera läroböcker till eleverna. Men vad händer? Jo, när det gäller Sveriges två största kommuner med nya rödgröna styren fick man i ena fallet in en ansökan först i grevens tid efter att medierna börjat skriva om de besparingar Socialdemokraterna tänkt göra på läroböcker, och Stockholms stad har bara ansökt om en mycket liten del av det man har rätt till för att kunna ge skolelever läroböcker. Det blir därför märkligt när Socialdemokraterna talar om ambitioner. Socialdemokraterna har ju dessvärre fått släpas fram till positionen att tycka att läroböcker i skolan är viktiga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt tillgång till läromedel

(Applåder)

Fru talman! Apropå det replikskifte som precis ägde rum tänkte jag nämna att det i en rubrik från januari 2023 står att Göteborg, som är rödgrönt, lägger mest pengar på läromedel i hela Sverige. Det kan vara värt att ha med sig när man försöker komma med enkla konklusioner i talarstolen.

Vad händer då om man lägger mycket pengar på läromedel? Jo, i regeringens nya satsning får man inga pengar. Alla de kommuner som inte har lagt pengar på läromedel belönas medan de kommuner som har lagt pengar på läromedel straffas. Det är konsekvensen av hur bidraget är utformat. Inte bara Göteborg utan Linköping, Eskilstuna och andra kommuner som verkligen har satsat på läromedel och alltså gjort det vi alla vill får inga pengar eftersom de redan har satsat. Fredrik Malm är absolut övertygad om att det absolut bästa för Eskilstunas, Linköpings och Göteborgs elever är läroböcker. Men det kan också vara så att några lärare är på väg att sägas upp och att det är där pengarna behövs.

Malm är orolig för att det ska anställas lärare i stället för att köpas böcker, men det kanske är bra att det också anställs lärare. Det kan i alla fall jag tycka. Jag är inte så orolig för att det anställs lärare på Sveriges skolor. Jag är orolig för att de sägs upp, för det är det vi ser just nu. Om en skola anser att den behöver behålla en lärare i stället för att satsa ännu mer på läroböcker vet skolan nog bättre än ledamoten Malm vad den behöver lägga pengarna på.

Fru talman! Först och främst tycker jag att det är jättemärkligt att ställa lärare mot läroböcker på det sätt som Centerpartiet gör.

Niels Paarup-Petersen har helt rätt i att Göteborg i januari 2023 satsade mest på läromedel i Sverige, nämligen 2 049 kronor per elev enligt senaste Läromedelsbarometern. Orsaken till det var att det kommunalråd som ansvarade för skolfrågan i Göteborg hette Axel Darvik och tillhörde Liberalerna i ett borgerligt styre i Göteborg. Det är just denna omfattande satsning på läroböcker som de rödgröna i Göteborg vill dra ned på.

Precis som Niels Paarup-Petersen konstaterar är det så att om kommunerna sänker ambitionen vad gäller läromedel får de problem med statsbidraget. Poängen är ju att man ska satsa mer på läroböcker och läromedel.

Nu har vi lyckats ta oss en bit över kostnaden för en prenumeration för tidningen Bamse - som jag nämnde i mitt anförande, fru talman. Nu är vi i alla fall på lite över 1 000 kronor. Men det skulle fortfarande behövas ungefär 30 eller 40 procent i ytterligare påslag på läromedel i Sverige innan vi är i kapp det som Norge lade för två år sedan.

Behovet av satsningar på läromedel ska absolut inte ställas mot frågan om läraranställningar - de hör ju självklart ihop. Men behovet kommer att finnas kvar, och det kommer att växa. Därför vill vi permanenta det riktade statsbidraget på 555 miljoner framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt tillgång till läromedel

Fru talman! Vi är överens om att det är viktigt att satsa på läromedel. Jag vill dock påpeka att det faktiskt var ledamoten Malm som ställde lärare mot läromedel i ett tidigare anförande. Jag vill ändå ha det på sin plats.

Vi är överens om hur viktigt det är att satsa på läromedel. Jag saknar en sista ambition: Läromedelsutredningen nämnde att rätten till läromedel skulle in i skollagen, men vi har fortfarande inte någon central granskningsnämnd. Detta är något som vi från Centerpartiet också har lagt förslag om, så där hoppas jag att vi kan komma vidare.

När vi tidigare lyfte detta uttalade Fredrik Malms partiledare Johan Pehrson att Skolinspektionen i stället ska gå runt på skolorna och titta på alla böcker. Sett till att Skolinspektionen har begränsade förutsättningar och redan nu har rätt svårt att nå alla de skolor som de skulle behöva nå tror jag att det är lite svårt att gå runt och kolla om alla läromedel är bra eller om det står konstiga saker om det kinesiska styret i dem.

Jag hoppas att vi kan få till en central granskningsnämnd eftersom vi delar ambitionen om att vi ska ha bra och många läromedel i skolan.

Jag vill komma tillbaka till att det är bra att vi satsar på läromedel. Men det får inte vara så att de kommuner som har gjort mest för att få fler läromedel straffas, för så är det i dag. I alla verksamheter gäller att om man under en period på fem år har satsat väldigt mycket på en sak kanske man behöver satsa väldigt mycket på en annan sak. Men den biten är ju helt borta.

Det är jättebra att Liberalerna var med om att få igenom bra läromedelssatsningar i Göteborg. Men det gör man ju också på många andra ställen. Kanske ser man på en landsbygdsskola eller en förortsskola ett behov av att satsa på lärare först och främst, nu när regeringen har dragit ned på pengarna på skolan. Men då får man ett straff.

Fru talman! Det är nog bara Centerpartiet som kan se ett påslag på 680 miljoner för detta år på läroböcker till Sveriges skolelever - och på 550 miljoner nästa år och 550 miljoner året därefter - som en bestraffning. Det är nog bara Centerpartiet som har den synen i den här frågan. Det är mycket märkligt.

Det som Niels Paarup-Petersen tar upp om att granska läromedel tycker jag dock är en viktig fråga. Vi vet hur viktigt det är att läromedel håller en hög kvalitet och att det kan göras en kvalitetsgranskning. Det ska dock sägas att i alla fall en bit över 90 procent av de fysiska läroböckerna är producerade av tre eller fyra läromedelsföretag i Sverige som är mycket seriösa. Det är rätt långa processer. Ska man ta fram en ny lärobok i till exempel geografi eller matematik i Sverige kan det vara en ledtid på fyra fem sex år. Det kan även bli ännu längre om riksdagen ändrar i kursplaner och sådant, men det är en annan fråga.

Men detta tror jag måste ställas mot frågan om man vill ålägga Skolverket, som redan har väldigt stora åtaganden, att också granska innehållet i alla läroböcker i Sverige. Min slutsats är att det kanske inte riktigt är lönt att göra det.

Men det finns den andra aspekten också, som jag berörde lite kort i mitt anförande, nämligen statistikinhämtningen. Läromedelsföretagen är ju en intresseaktör för dem som producerar läromedel. Den här typen av statistik över hur mycket som satsas på läromedel i olika kommuner borde även finnas på en myndighet.

(Applåder)

(forts. § 12)

Herr talman! Kostnadsfria läromedel av hög kvalitet är av största vikt för undervisningen och för våra barns och elevers lärande och kunskapsutveckling. Att läromedlen är ändamålsenliga, med andra ord anpassade efter undervisningen och till elevernas behov, kan vara en helt avgörande faktor för undervisningen. Det gäller inte minst för barn och elever som inte kommer från studievana hem. Därtill är bra läromedel viktigt för att stödja lärare i att genomföra och planera undervisningen.

Det framgår i dag av skollagen att elever ska få den ledning och stimulans som krävs för att de ska utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Det framgår också att elever utan kostnad ska ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning.

Trots detta är tillgången till läromedel ojämlik, och många skolor har inaktuella läromedel. På många skolor tvingas lärare kopiera upp kompendier, vilket tar tid från undervisningen, minskar likvärdigheten och försämrar föräldrars möjlighet att få en sammanhängande bild av undervisningen.

År 2021 presenterades Läromedelsutredningen, slutbetänkandet från den utredning som tillsattes av den socialdemokratisk ledda regeringen med uppdrag att bland annat föreslå hur statens roll bör se ut när det gäller läromedel i svensk skola. Som Läromedelsutredningen då pekade på behöver bland annat skollagens bestämmelser om elevers tillgång till böcker och lärverktyg förtydligas.

Det är bra att SD:s regering har valt att gå vidare med en del av förslagen i Läromedelsutredningen och att det nu ligger en proposition på riksdagens bord med lagändringar som tydliggör att elever i grund- och gymnasieskola utan kostnad ska ha tillgång till läroböcker, läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål, samt att skollagen kompletteras med definitioner av begreppen lärobok, läromedel och lärverktyg.

Men, herr talman, tillgången till kostnadsfria läromedel av hög kvalitet är inte bara viktig i grund- och gymnasieskolan utan också inom vuxenutbildningen. Inom vuxenutbildningen är det i dag vanligt att elever tvingas köpa sina läromedel själva. Många elever har låga inkomster, vilket innebär att det blir svårt att prioritera inköp av läromedel framför att till exempel sätta mat på bordet. Detta innebär inte bara att ett stort antal elever saknar läromedel utan också att lärare tvingas anpassa undervisningen så att elever kan delta utan dessa. Konsekvensen blir sämre lärande och att möjligheten för eleverna att uppnå målen försämras, detta samtidigt som vuxenutbildningen i dag har en helt avgörande roll för att både skapa fler vägar till jobb för människor och möjliggöra en fungerande kompetensförsörjning för samhället.

Det var just därför som det i Läromedelsutredningen föreslogs att även elever inom komvux på grundläggande nivå skulle få tillgång till läromedel utan kostnad. Detta har alltså SD-regeringen valt att ignorera. Om regeringen på allvar anser att läromedel är viktiga för elevers kunskapsutveckling finns det ingen anledning att tro att detta bara gäller för barn och unga samtidigt som vuxna ignoreras.

Herr talman! Vi socialdemokrater vill också se en förtydligad rätt till kostnadsfria läromedel för elever inom sfi.

Till skillnad från studerande inom den kommunala vuxenutbildningen generellt har studerande inom svenska för invandrare, sfi, rätt till kostnadsfria läromedel redan i dag. Av Läromedelsutredningen framgår att elever inom sfi beskriver att läroboken är otroligt viktig för deras ordförråd och för utvecklingen av deras svenska. Därför behöver de också kunna repetera hemma. Det är ett problem att elever inte får låna hem böcker för att göra just det eftersom samma uppsättning läroböcker används av flera klasser. Bristen på läromedel utgör alltså ett hinder för sfi-elevers språkliga utveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt tillgång till läromedel

I dag har vi hört Liberalernas Fredrik Malm från talarstolen tala varmt om vikten av satsningar på läromedel, och jag är övertygad om att vi kommer att få höra fler företrädare för regeringspartierna göra detsamma. Men låt mig då påminna om att det uttryckligen står i propositionen och i det betänkande vi i dag debatterar att förslagen i propositionen "inte innebär någon ambitionshöjning och därför inte bedöms medföra några kostnader som aktiverar den kommunala finansieringsprincipen" - inte innebär någon ambitionshöjning!

Låt mig också påminna om att det som SD:s regering kallar för satsningar på utbildningspolitiken egentligen handlar om att flytta runt pengar och skära ned. I budgeten för 2023 skar SD-regeringen i praktiken ned 2 miljarder på anslagen till skolan i fasta priser, en skuld till svensk skola som man inte betalar tillbaka i budgeten för 2024. Anslagen till vuxenutbildningen ligger fortfarande en halv miljard lägre än när man tillträdde.

Det är den politiken som leder till konsekvenserna vi nu ser runt om i vårt land, där inte minst våra barn och elever får betala priset för stora nedskärningar. Vi socialdemokrater vill i stället lägga 1,8 miljarder mer på skola och utbildning, varav 1 miljard på barns och ungas utbildning.

Att fler barn och unga får bättre tillgång till läromedel så snabbt som möjligt är helt avgörande. Därför är det märkligt att SD-regeringen och Liberalerna straffar kommuner som redan har lagt mycket resurser på läromedel.

I dagens debatt blev jag förvånad när Fredrik Malm, utbildningsutskottets ordförande, nämnde Göteborgs stad. Socialdemokraterna såg långt före Liberalerna behovet av att satsa på läromedel och gjorde precis det, och styret i Göteborg kunde då också göra detta i bred politisk enighet tack vare en regering som inte höll tillbaka statsbidragen.

Nu när SD-regeringen bestämt att det ska göras straffas man och får inte ta del av statsbidraget för läromedel, på grund av att man har gått före. På ett sådant sätt är statsbidraget konstruerat, och i stället för att berömma kommuner som går före ägnar sig Liberalerna åt smuts- och pajkastning i talarstolen.

Låt mig avsluta mitt anförande i denna debatt med att yrka bifall till reservationerna 1 och 5. Där föreslår vi att förslaget i propositionen ändras och förtydligas så att även studerande inom vuxenutbildning och sfi får rätt till kostnadsfria läromedel av god kvalitet.

(Applåder)

Herr talman! Jag lyssnade på Aylin Nouris resonemang om det riktade statsbidrag som den här regeringen har infört för att fler elever i skolan i Sverige, helst alla, ska kunna ha fysiska läromedel, helst i alla ämnen.

Regeringen satsar 680 miljoner kronor innevarande år i en riktad satsning på läroböcker. Det gjorde inte Socialdemokraterna, men det gör den här regeringen. Nästa år satsar vi 555 miljoner kronor. Det handlar om 680 miljoner och 555 miljoner, som sedan blir permanenta på den nivån.

Det kallar Socialdemokraterna för en bestraffning. Hur kan det vara en bestraffning? Och det är alltså inte en bestraffning för alla, utan bara för dem som tidigare har satsat mycket, som Göteborg. Det var den kommun i Sverige som satsade mest på läroböcker, av det enkla skälet att kommunalrådet Axel Darvik från Liberalerna prioriterade att göra just det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt tillgång till läromedel

De rödgröna i Göteborg vill nu sänka ambitionerna och satsa mindre av Göteborgs kommuns pengar på läroböcker och kompensera det med det riktade statsbidraget. Det är inte så det är tänkt att fungera, herr talman. Det kallas fungibilitet. Man drar ned på någonting och kompenserar det med något annat, eller så får man pengar och lägger det på något helt annat.

Det är inte tänkt att det här riktade statsbidraget ska fungera så. Syftet är inte att Socialdemokraterna i Göteborg ska prioritera ned skolan och kompensera det med pengar från staten. Om Socialdemokraterna anser att det är någon form av bestraffning har man en mycket märklig uppfattning om både samhällsekonomi och inte minst läroböcker till eleverna.

(Applåder)

Herr talman! Det Liberalerna och resten av regeringen gör när det kommer till budgetposter till skola och utbildning är för det första att flytta runt pengar, döpa om det till något nytt och sedan kalla det för satsning. För det andra gör de enorma nedskärningar. Låt mig återkomma till det om en liten stund.

Att flytta runt pengar är inte detsamma som att göra en satsning.

Och det är att bestraffa kommuner när statsbidraget för läromedel är utformat på ett sådant sätt att kommuner som har gått före, tack vare att vi har haft en regering som möjliggjort det och att man haft resurser för att satsa på läromedel, inte längre kan göra det eftersom vi befinner oss i en enorm kostnadskris, delvis skapad av den här regeringen. De kommunerna straffas nu genom utformningen av statsbidraget.

Om det är en budgetdebatt som Fredrik Malm vill ha med mig på skol och utbildningsområdet eller på välfärdsområdet välkomnar jag den. Jag måste säga att det är väldigt modigt. Vi socialdemokrater lägger nämligen inte bara mer i generella statsbidrag till kommuner och regioner som kan användas till skola och utbildning; vi lägger också 1,8 miljarder mer än Fredrik Malm, hans parti och regeringen gör till skola och utbildning. Det är pengar som det finns enormt behov av ute i skolorna och verksamheten just nu.

Det Fredrik Malm, hans parti och resten av regeringen gör är att skära ned med 2 miljarder kronor till skolan - det är inte socialdemokratisk matte, som Fredrik Malm kallade det i någon debatt häromdagen, utan bland annat riksdagens utredningstjänst har räknat på det. Är det att vara ett skolparti, Fredrik Malm?

Herr talman! Socialdemokraterna fortsätter att anse att det är en bestraffning att vi har infört ett riktat statsbidrag till skolböcker för eleverna. Det är på 680 miljoner detta år och över en halv miljard permanenta pengar nästa år. Det kallar Socialdemokraterna en bestraffning. Det är helt huvudlöst.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt tillgång till läromedel

Herr talman! Sedan säger Aylin Nouri att det regeringen gör är att flytta om pengar. Nej, det är inte det regeringen gör. Det regeringen gör är att specialdestinera pengar till detta ändamål. Vi säkrar upp att våra elever ska kunna få större tillgång till läroböcker.

Det Göteborgs stad däremot vill göra, med Socialdemokraterna i spetsen i Aylin Nouris egen valkrets, är att flytta om pengar. Man vill sänka anslagen till läroböcker och kompensera det med pengar från staten, vilket vi menar är helt fel.

Herr talman! När vi tog över satsade Sverige i genomsnitt 859 kronor per elev i grundskolan på fysiska läroböcker för varje läsår och alla ämnen. Det är mindre än en prenumeration på tidningen Bamse kostar; den kostar 940 kronor. 859 kronor är alldeles för lågt. I Norge får skoleleverna läroböcker för motsvarande 1 600 kronor per läsår, och i Finland får de läroböcker för mer än 1 400 kronor per läsår. Sverige ligger för lågt.

Det var utgångsläget. Liberalerna och resten av regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna konstaterade att kommunerna inte kommer att kunna höja de siffrorna eftersom de inte prioriterar läroböcker tillräckligt högt. Därför införde vi det specialriktade statsbidraget. Det kommer vi att fortsätta med.

Socialdemokraterna må tycka att det är en bestraffning att våra skolelever får mer läroböcker. Men jag står fast vid att det är jätteviktigt för svensk skola.

(Applåder)

Herr talman! Det regeringen och Fredrik Malms parti gör är att både detaljstyra våra kommuner, på ett sätt som gör det mycket svårt att söka befintliga statsbidrag och att tvinga fram stora nedskärningar. Ja, Fredrik Malm, det är en bestraffning för kommuner när konstruktionerna av statsbidragen är så knepiga att de blir svåra att söka. Det är fallet vi nu ser runt om i landet.

Herr talman! Det är magstarkt att låtsas som att man gör satsningar när man i praktiken skär ned. Ser inte Fredrik Malm situationen runt om i landet? Ser man inte att lärare sägs upp och att skolor stängs ned? Ser man inte de stora besparingar som man tvingar kommunerna att göra för att man inte kompenserar med statsbidrag?

För 2023 skar man ned med 2 miljarder till skolan. Det är inget som jag själv konstaterar. Det konstaterar riksdagens utredningstjänst och andra experter som har tittat på regeringens budget. Man kompenserar inte heller för det nu för 2024. Konsekvensen blir att våra barn och unga får betala för den ekonomiska krisen.

Men ett annat alternativ är möjligt. Det är bara att titta på Socialdemokraternas alternativ till budget. Vi lägger som sagt 1,8 miljarder mer till skola och utbildning. Dessutom säger vi nej till knasiga satsningar såsom att premiera höginkomsttagare framför vanligt folk, för det har den här regeringen minsann råd med.

(Applåder)

Herr talman! Detta betänkande handlar om stärkt tillgång till ändamålsenliga läromedel i förskolan, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan och även komvux med sina olika utbildningsformer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt tillgång till läromedel

I betänkandet finns också definitioner av begreppen lärobok, läromedel och lärverktyg, vilket aldrig har funnits förut. Framför allt det sistnämnda är oerhört viktigt då det i dag råder rena rama vilda västern i vad som används som lärverktyg.

I dag står det endast att böcker och lärverktyg ska användas, vilket har medfört att allsköns informationsmaterial, framgooglad information och så vidare på en del lektionstimmar fått härja fritt i elevernas undervisning. Särskilt populärt har det varit med gratisinformation från olika intressegrupper såsom fackförbund, RFSU och andra som då fått möjlighet att sprida sin egen agenda.

Vän av ordning förstår ju att vi inte kan ha det så här när vi samtidigt har en likvärdig skola som mål. Att detta kunnat fortgå under många år beror på avsaknaden av riktlinjer i skollagen. De hade behövts. Många huvudmän har av spariver eller annan anledning förlitat sig på gratismaterial eller den så kallade digitaliseringen, som ni säkert hört ganska mycket om förut. Där har pengarna gått till exklusiv it-utrustning för varje elev med förhoppningen om att de ska googla fram information, men den är ju inte alltid riktigt tillförlitlig. Nu äntligen tar SD och regeringen tag i detta och förtydligar skollagen.

Kriterierna för läromedel, som kan vara helt eller delvis tryckta eller helt digitala, blir att de ska vara avsedda att användas i undervisning, överensstämma med relevanta delar av tillämplig kurs, ämnes- eller ämnesområdesplan och med läroplanen samt vara utgivna av någon som bedriver utgivningsverksamhet av professionell art.

Begreppet lärobok definieras som ett tryckt läromedel med eller utan digitala komponenter.

Lärverktyg kan definieras som en typ av lärobok, andra läromedel och tryckta eller digitala verk samt utrustning och material som används i undervisningen.

Det kommer även att förtydligas i skollagen att elever ska ha tillgång till läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål. Det kommer alltså inte att vara möjligt för huvudmän att bortse från detta.

I enlighet med de nya kraven på läroböcker finns det för de olika skolhuvudmännen avsatt medel i regeringens och SD:s budget att söka för inköp av tryckta läroböcker. Det har Fredrik Malm förtjänstfullt redogjort för. Som alla förstår blir detta ett steg framåt mot likvärdig utbildning för alla elever.

Herr talman! Behovet av kvalitetssäkring av läromedel, som även tidigare utredning pekat på, är också viktigt. Nu skärps det upp i skollagen enligt de skrivningar jag redan nämnt, där de professionella utgivarna av läromedel får ett tydligt ansvar för kvalitetssäkring. Deras framtagande av läromedel föregås ofta av gedigna processer där bland annat rektorer, lärare och elever är med och säkerställer kvaliteten. Läromedlen testas även under en tid. Samtidigt ligger det i läromedelsförlagens intresse att läromedlet följer kursplanen. Detta finns noggrant beskrivet i betänkandet för den som vill fördjupa sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt tillgång till läromedel

Det kommer även att finnas stödmaterial för huvudmän, rektorer och lärare för val och användning av läromedel. Och - ej att förglömma - om dessa skärpta åtgärder för kvalitetssäkrade läromedel inte skulle visa sig räcka till kommer vi att vidta ytterligare åtgärder.

(Applåder)

Herr talman! Jag lyssnade förstås på Jörgen Grubbs anförande men hörde ingenting om elevers rätt till kostnadsfria läromedel inom kommunal vuxenutbildning och sfi.

Jag ser det förakt SD har gentemot den kommunala vuxenutbildningen, på samma sätt som de har det gentemot folkhögskolorna och studieförbunden. Men Sverigedemokraterna skriver ändå i sina kommunala inriktningsprogram att de tycker att det är oerhört viktigt att fortsätta bygga ut och förstärka kommunal vuxenutbildning och för den delen sfi.

Sverigedemokraterna hade chansen, herr talman, att gå vidare med förslaget från Läromedelsutredningen om att även elever inom den kommunala vuxenutbildningen och sfi skulle få sina möjligheter förstärkta och avgiftsfria läromedel. Men Sverigedemokraterna valde att inte se till att det kom med i propositionen. Varför?

Herr talman! Jag vänder mig starkt mot begreppet förakt. Jag tror inte att jag eller någon av mina kollegor har sagt något med förakt. Jag undanber mig det.

För övrigt ser jag inget speciellt med detta. Socialdemokratiska regeringar har inte gjort något åt saken eller delat ut gratisböcker till komvux eller sfi, som ju också ingår i komvux.

Det är vuxna människor som går de här utbildningarna. Övriga vuxna människor som går utbildningar på till exempel högskolor och universitet i Sverige får betala för sina läromedel. I många av de här fallen får eleverna läromedel från kommunerna eftersom de vill sponsra detta, vilket de får göra om de har de medlen. Dessutom får man ofta läromedel till självkostnadspris, alltså det pris kommunerna köper in böckerna för till komvux och sfi. Då får man betala detta låga pris. Det är också en fördel jämfört med hur det är på högskolor och universitet.

Min fråga till ledamoten, herr talman, blir alltså varför vi inte har gratis läromedel för alla högskolestudenter och universitetsstudenter i Sverige.

(Applåder)

Herr talman! Om man tänker sig att det är så enkelt att införskaffa läroböcker och att priserna är så låga har man nog inte varit i en bokaffär eller suttit som student eller elev på väldigt länge, för det är oerhört dyrt. Det är väldigt tufft för dem som går den kommunala vuxenutbildningen och på sfi. Kostnadskrisen består ju.

Vi socialdemokrater tillsatte utredningen. Jag tänker att det är viktigt att titta på hur utredaren beskriver verkligheten och de problem som finns och att agera därefter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt tillgång till läromedel

Utredningen pekade på problemet att när eleverna tvingas stå för dyra läromedel själva, till exempel inom den kommunala vuxenutbildningen, finns risken att de avstår. Det försvagar de enskildas kunskapsutveckling och undervisningen i stort, och på så sätt även en fundamental institution i vårt samhälle. Det handlar alltså om kostnadsfria läromedel inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Det är en satsning vi har råd att göra. Det skulle vara otroligt viktigt för den kommunala vuxenutbildningen och för sfi, som Sverigedemokraterna själva konstaterar att det är viktigt att bygga ut och förstärka.

Herr talman! Jag hör samma resonemang en gång till, och det är kanske förståeligt.

Om man använder ledamotens resonemang även för alla som går på högskolor och universitet är det väl ganska dyrt för dem också att köpa böcker, men det ska de göra. Är det inte viktigt att ha studenter på högskolor och universitet? Det tycker jag. Jag tycker även att det är viktigt att man går komvux och sfi.

Vi är inte helt unika i Sverige, men i princip har vi det generösaste utbildningssystemet i världen. Man har gratis utbildning. Vi har kommit väldigt långt. När det gäller vuxna har vi dock bestämt att de får köpa böckerna själva. Jag vill inte påstå att de flesta av våra studenter på högskolor och universitet är särskilt rika. De lever på rätt dyra studielån som de ska betala av i framtiden. Många komvuxstuderande går på bidrag som de slipper betala av i framtiden. De får alltså redan betalt för att gå där. Ska de sedan också få gratis böcker?

Nu kommer vi nog inte att ha någon sådan subvention i framtiden, men hade vi fått välja skulle vi, om jag ska vara helt ärlig, kanske ha börjat med att i så fall titta på högskolor och universitet. Nu har jag inte sagt att vi ska göra det, men man kan nog inte undgå att kasta ett öga på att subventionera det på högskolor och universitet om man nu ska subventionera det på komvux och sfi, för det är kanske där vi har de fattigaste studenterna. De har också ett lån med sig tillbaka när de i bästa fall har fullföljt sina studier.

(Applåder)

Herr talman! Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets reservation nummer 3.

Herr talman! Vi står nu här för att debattera betänkandet om stärkt tillgång till läromedel. Mycket av det som jag tänker har framförts tidigare av Socialdemokraternas ledamot. Jag tänkte ändå lägga till ett antal ytterligare perspektiv till det hela.

Lagändringarna som nu föreslås syftar till att stärka elevernas tillgång till ändamålsenliga läromedel, vilket hela riksdagen har ställt sig bakom. Men frågan är hur detta ska ske när regeringen samtidigt har beslutat sig för att genomföra ytterligare nedskärningar på landets kommuner och skolor. Fram till nu har högerns politik inneburit att skolorna inte haft råd med skolböcker. Från och med nu ska regeringen se till att skolorna inte längre har råd med sin ordinarie budget heller.

Jag ser positivt på att Skolverket till exempel fått medel för ett uppdrag att stödja produktion och utveckling av läromedel inom nationella minoritetsspråk för förskolan och övriga skolformer. Men det finns en rad brister och sådant jag som anser saknas. När kraven utökas till att alla elever ska ha rätt till tryckta läromedel som följer kursplanen blir det ännu viktigare att säkerställa att dessa läromedel finns och går att producera och att resurserna till dem existerar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt tillgång till läromedel

Ansvaret för att undervisningen ska utformas i enlighet med läroplanens värdegrund ligger på huvudmännen, rektorerna och lärarna. Huvudmännen har ett stort ansvar för att skapa rimliga förutsättningar att värdera de skolböcker som finns och hur de ska användas i undervisningen.

Utredningen om stärkta skolbibliotek och läromedel föreslog i sitt slutbetänkande Läromedelsutredningen att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få fastställa kvalitetskriterier för läromedel. Regeringen valde dock att inte gå vidare med något av förslagen. Jag instämmer i de remissvar som kommit från bland annat Jämställdhetsombudsmannen om att det vore önskvärt att ha kriterier som inkluderar jämställdhetsperspektiv. Jag anser därför att det bör införas en kvalitetsmärkning av läromedel för att underlätta för skolorna vid inköp av dessa och för att sätta press på läromedelsförlagen.

Jag har hört tidigare från talarstolen att man pratat om att det här kommer att göra att det blir seriösare aktörer som kommer att trycka läromedel. Men om det inte finns krav gällande kvaliteten utifrån läroplanen menar jag att det kommer att finnas ett problem även framöver. Vi menar att regeringen bör ge Skolverket i uppdrag att utreda införandet av en sådan kvalitetsmärkning, som ska vara utformad i enlighet med läroplanens värdegrund.

Jag har i betänkandet ytterligare en reservation som jag såklart står bakom men som jag för tids vinnande inte kommer att yrka bifall till i dag. Den handlar om den ekonomiska börda som det innebär att införskaffa läromedel för många studerande. Att den som studerar måste köpa sina läroböcker eller sin kurslitteratur menar jag kan ses som ett avsteg från principen att utbildningen ska vara avgiftsfri. Det kan samtidigt ibland vara problem att få tag i vissa böcker när de tar slut i bokhandeln eller har blivit utlånade på närliggande bibliotek. Om huvudmännen köper in böcker underlättar det även för lärarnas planering, eftersom de vet vilka böcker de kommer att arbeta med de närmaste åren i stället för att behöva anpassa sig efter bokförlagens utgivning.

I samma slutbetänkande som jag nyss nämnde, Läromedelsutredningen, föreslog Utredningen om stärkta skolbibliotek och läromedel att elever inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och anpassad nivå ska få tillgång till läromedel utan kostnad. Något sådant förslag går inte heller att hitta i propositionen eller betänkandet. Men enligt min mening behövs starkare reglering för att kostnaderna inte ska vältras över på studenter och dem som är mitt i sina studier.

Som till och med regeringsföreträdare nämnt här tidigare är det ett problem för många studerande att betala av sina studiemedel. Vi ser absolut hellre att reglerna ses över så att man kan gå på universitet avgiftsfritt i framtiden, snarare än att vi ska ta bort den möjligheten för andra utbildningsformer. Men jag menar att komvux i det här fallet hör mer ihop med skolan och gymnasieskolan än med den högre utbildningen. Det är delvis två separata diskussioner. I dag hanterar vi frågan om skola och vuxenutbildning, inte om högre utbildning. Därför vill jag avfärda alla de yttranden som gjordes här tidigare mot såväl Socialdemokraternas och Miljöpartiets som Vänsterpartiets förslag gällande att ha avgiftsfria läromedel inom den svenska vuxenutbildningen. Jag menar att detta är en självklarhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt tillgång till läromedel

Herr talman! För att förstå varför vissa av dessa förslag inte finns med i regeringens proposition måste man kolla på dess utbildningspolitik som helhet under det senaste året men också den utbildningspolitik dessa partier har fört under alla år. Men det handlar inte bara om utbildningspolitiken utan också om vilken väg de tagit för det svenska samhället, det vill säga åt vilket håll vi ska gå som nation. Man ser till att de som har det allra bäst i vårt samhälle ska få mer pengar i plånboken på bekostnad av alla andra.

Regeringens politik har under det senaste året inneburit stora nedskärningar för kommunerna och skolorna. I den budget som nyligen presenterades och röstades igenom har man ytterligare nedskärningar och besparingar för kommunerna och skolorna.

Återigen läggs det fram ett förslag som jag menar att det helt enkelt inte finns budgetering för. Det görs ett tillskott för tryckta läromedel i budgeten, men alla som har räknat på detta vet att det inte kommer att räcka, även på grund av att det finns hål som behöver fyllas i den kommunala budgeten och i skolans budget. Där har regeringen inget svar, för det är återigen viktigare för regeringen att göra stora nedskärningar i kommunerna och gynna de privata, det vill säga socialisera vinsterna och se till att det övriga folket får ta på sig av skulderna och de negativa resultaten.

Jag skulle vilja avsluta mitt anförande med att säga att Sverige behöver en annan utbildningspolitik. Sverige behöver en utbildningspolitik som ser till att hålla ihop den svenska skolan och ser till att även personer som befinner sig inom vuxenutbildningen kan få gå sin utbildning och ha råd med det utan att behöva känna stress över dyr kurslitteratur och dyra läromedel. Det behövs helt enkelt en politik som skapar ett mer sammanhållet skolsystem än vad vi ser i dag. En sådan kan man enbart få om vi får bort denna regering och byter färdriktning för Sverige efter nästa val eller helst tidigare än så.

Med tanke på att detta kan bli mitt sista anförande vill jag också önska talmannen, det övriga presidiet och ledamöterna en god jul och ett gott nytt år.

Herr talman! Runt om i landet växer barn upp utan att någonsin hålla i en bok. Det finns inga hemma. Läser föräldrarna är det på paddan, eller så kanske man lyssnar på en ljudbok på mobilen med hörlurarna på. Det finns inga i skolan. Ipadar, stenciler och eget sökande efter information på nätet har i flera fall ersatt skolboken. Vi vet att detta inte är bra, att det inte fungerar och att det ger sämre resultat.

Runt om i landet försöker moderater att vända utvecklingen. I Göinge lanserade man i höstas något man kallar för pågakvällar. Det handlar om att uppmuntra pappor att läsa böcker tillsammans med sina söner. I Malmö fick Moderaterna igenom en särskild skolbokssatsning.

Herr talman! Det är inte bara i kommunerna som Moderaterna satsar på skolan. Vi gör det också i regeringsställning. Tillsammans med våra samarbetspartier satsar vi redan under vårt första år närmare 700 miljoner kronor på skolböcker, och framåt kommer en halv miljard svenska kronor att avsättas för just detta ändamål. Det är pengar som kommer att göra skillnad för både elever och lärare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt tillgång till läromedel

Störst skillnad gör dock dessa pengar om den proposition som vi nu debatterar går igenom. Jag vill därför yrka bifall till propositionen Stärkt tillgång till läromedel. Går propositionen igenom vid voteringen senare i eftermiddag kommer skollagen äntligen att ändras så att begreppen lärobok, läromedel och lärverktyg definieras i lagstiftning. Dessutom skrivs det in att eleverna ska ha rätt till dessa utan kostnad.

Det behöver alltså vara möjligt att säkerställa att elever får tillgång till ändamålsenliga läromedel av hög kvalitet. I dag är detta inte möjligt eftersom det saknas definitioner. Detta har dessutom försvårat för Skolinspektionen vid tillsyn avseende läromedel, deras kvalitet och tillgång till dem.

Herr talman! Svenska elever förtjänar skolböcker. Nu ser vi till att de får det - skolböcker av hög kvalitet. Socialdemokrater kommer att hävda att de velat göra detta under sina åtta år vid makten. Vi gör det nu efter ett år i regeringsställning. Vi kan konstatera att det inte räcker att vilja; man måste också göra. Handlingar säger mer än ord.

(Applåder)

Herr talman! Det var många fina ord, kan man säga, från ledamoten. Inte minst de sista tycker jag jättemycket om, herr talman: att handlingar betyder mer än ord.

Då hjälper det inte så mycket att man står i talarstolen och säger att man i regeringsställning satsar på skolan när det i verkligheten är så att man har dragit ned på skolan. Det handlar återigen om ord versus handling. Regeringen har faktiskt, om man tar hänsyn till inflation och sådant, som de som sitter där ute och köper böcker, betalar hyra etcetera måste göra, dragit ned på svensk skola under de två år den har lagt fram budgetar. Detta kan ändå vara värt att ha med.

Sedan är vi överens om att det finns förbättringsmöjligheter i Malmö, där Liberalerna ansvarar för skolan och drar ned på den. Jag är glad att vi där har ett bra samarbete när det gäller att stärka budgeten för skolan; det är väldigt bra.

Men i andra kommuner är Moderaterna med och styr, bland annat i Eskilstuna. Där får man inga pengar till läromedel för att det har satsats för mycket på läromedel. Nu behöver man säga upp lärare, och det vill man gärna undvika. I stället för att säga upp lärare fokuserar man på att behålla de lärare man har, och då kan man inte fortsätta att satsa lika mycket på läromedel. Och då får man inga pengar från regeringen. Eftersom regeringen har tagit bort pengar från andra satsningar för att satsa pengar på läromedel är verkligheten för Eskilstuna kommun, där Moderaterna är med och styr, att man har mindre pengar.

Så ser det även ut i många andra kommuner, typiskt de som har satsat mycket på läromedel. Jag vill fråga ledamoten Manouchi: Tror ledamoten att det är en bra lektion för kommunerna att de ska låta bli att satsa på läromedel om inte staten ger riktade statsbidrag?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt tillgång till läromedel

Herr talman! Jag tycker att den här debatten är lite speciell. Eftersom det finns kommuner som fullgör sitt kärnuppdrag och satsar på skolan gör regeringen fel som möjliggör för att stödja i de kommuner där man inte fullgör detta uppdrag. Jag tycker att detta är ett lite märkligt sätt att förhålla sig till denna fråga.

Kommunerna är ansvariga för sin egen skola. I de fall man inte prioriterar skolan - vi har insett att man i delar av vårt land, till exempel i Malmö, tyvärr skär ned - skadar det elevernas skolgång. Vi har förstått att det ser ut så i delar av vårt land, och därför gör vi denna riktade satsning för att stärka upp så att alla elever, oavsett vilken kommun de bor i, har rätt till läromedel. Men ledamoten tycker att detta är fel, för de kommuner där man redan ger eleverna läromedel borde också ha fått pengar - som nu i stället kan gå till de kommuner där man inte satsar på läromedel.

Jag tycker att detta är ett lite märkligt resonemang. Pengarna ska gå till läromedel där läromedel behövs. Detta borde vi kunna vara överens om.

Herr talman! Ja, vi kan vara överens om att detta är pengar som ska gå till läromedel. Jag tror också att vi kan vara överens om att ett läromedel utan en lärare är ganska värdelöst. Det är detta vi ser runt omkring, och det är det som är risken när man ger riktade statsbidrag som hela tiden rör sig mellan många olika saker. Det är därför vi vill ge ett sektorsbidrag och dessutom fylla på med 5 miljarder mer än regeringen. Det är just för att det kan se väldigt olika ut runt omkring i Sverige.

Lektionen från regeringen till alla Sveriges kommuner är verkligen att har du satsat på något som regeringen i efterhand kommer på är viktigt kommer du inte att få några pengar. Om du däremot har satsat på saker som regeringen inte tycker om kommer du att få pengar. Det är ändå så det i praktiken blir.

Nu pratas det om att permanenta detta, och vi får väl se hur kriterierna då ser ut. Annars gäller det just nu för kommunerna att för tusan låta bli att lägga några pengar på läroböcker så att de är säkra på att få dem i framtiden. Denna typ av incitamentsstrukturer klagar alla skolor och lärare över - det är extremt ryckigt när det gäller hur man får pengarna.

I praktiken sägs lärare upp just nu. Jag kan förstå om kommuner som har satsat på läromedel säger att de jättegärna skulle vilja säkra att deras lärare blir kvar. Och så ser de att de statsbidrag som tidigare gavs i stöd för exempelvis lärare nu dras bort för att andra kommuner, som inte har satsat på läromedel, ska få pengar.

Det är klart att detta påverkar incitamentsstrukturen på ett ganska dåligt sätt. I slutändan är det dags att vi får sektorsbidrag så att vi säkrar att pengarna används där de verkligen behövs och att man kan ta hänsyn till de lokala förutsättningar som råder.

Jag hoppas att ledamoten kan hålla med om detta.

Herr talman! I den bästa av världar skulle ingen kommun behöva ha dessa pengar. I den bästa av världar skulle ingen kommun ansöka om dessa pengar eftersom man redan tillgodoser elevernas behov av kvalitativa läromedel. Men så ser det inte ut i dag, och det är ett problem, Niels Paarup-Petersen. Det är ett problem att kommuner inte gör denna typ av prioriteringar, och då måste vi rikta pengarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt tillgång till läromedel

Vad händer om en kommun vägrar göra detta med de pengar som de redan har, och sedan ger vi dem mer pengar, pengar som inte på något sätt är riktade? Skulle de då plötsligt göra denna prioritering, när de år in och år ut har valt att inte göra det? Jag tror inte det. Jag tror att vi måste lösa problemet med det som är lösningen, nämligen böcker.

Eleverna behöver böcker. Vi ser till att de får böcker.

Men jag uppfattar det som att Centerpartiet är emot riktade statsbidrag rent generellt och därför är emot boksatsningen.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till vår reservation nummer 4.

Jag är väldigt glad för att regeringen har lyssnat på Centerpartiet när det kommer till de förslag som vi ska debattera i dag. Vi är överens om att det ska bli tydligt i skollagen vad läromedel, böcker etcetera är, så att man slår fast att eleverna faktiskt har rätt till det också. Denna andra del är extremt viktig.

Men det är något jag saknar. Den läromedelsutredning som tillsattes av den förra regeringen handlar om att också säkra att läromedlen håller en bra kvalitet. Därför borde det införas en central granskningsnämnd. Det är något vi också har lagt förslag om.

Från början pushade vi för alla tre förslagen, och vi kunde konstatera att regeringen efter ett tag började lyssna och tog till sig i alla fall två av dem. Det är hur som helst bättre än noll. Sedan hoppas jag förstås att regeringen också tar till sig den sista delen och inrättar en central granskningsnämnd, för det finns många problem med hur läromedel ser ut.

Det kan vara svårt för en enskild lärare, särskilt för obehöriga lärare ute i landet, att avgöra vad som är bra läromedel eller inte. Vi har till exempel haft läroböcker som tagits fram av kommunistregimen i Kina. De har använts runt om i landet. Det hade kanske varit bra om en modersmålslärare i kinesiska hade kunnat se var det finns bra läromedel. Då hade en bok som är utgiven av kommunistregimen fått dåligt betyg. Det hade hjälpt lärarna ute i Sveriges avlånga land om de hade kunnat få stöd när det gäller att se vilka läromedel som är bra eller inte. Jag hoppas att regeringen tar upp detta förslag senare.

Vi är helt överens om att det är bra med bra läromedel. Det är inte så konfliktfyllt att vara överens om det. De kan vara fysiska - och dem behövs det mer av i svensk skola - eller digitala. Men när man ser ogenomtänkta it-satsningar, till exempel de satsningar som Lotta Edholm har genomfört i Stockholm, med noll pedagogisk strategi men till en kostnad av 2 miljarder kronor ungefär, förstår man att det behövs en tydlighet om vad som är bra läromedel.

Nu kommer vi tillbaka till några av de saker som har sagts här i dag. Till exempel säger Liberalerna att det är för lite satsningar. Det kan vi vara överens om när det kommer till de fysiska läromedlen. Då är det ett problem att man med det sätt man har lagt upp den aktuella satsningen på lär kommunerna att de inte ska satsa på böcker om de inte får statsbidrag. Om de själva satsar på sådant som är bra för skolan och regeringen plötsligt kommer på att kommuner måste ha satsat på sådant innan de kan få statsbidrag får de inte mer pengar, medan de kommuner som inte själva har satsat får statsbidrag. Det är nog inte den bästa vägen framåt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt tillgång till läromedel

Vi kan se på Linköping, Eskilstuna och Göteborg. Det är många kommuner där man faktiskt säger upp lärare. Om dessa kommuner ska få pengar från staten för att få skolan att fungera måste de lyssna på regeringens krav att pengarna ska användas till just läromedel och inte till att exempelvis behålla de lärare som nu sägs upp. Det är en utmaning.

I Göteborg ska 500 tjänster tas bort. Kommunen har fått 100 miljoner mindre i statsbidrag. Det är klart att detta hänger ihop. Regeringen tycker i alla fall att det är viktigt att Göteborg förvägras pengar till läromedel eftersom de har satsat på läromedel själva de senaste åren, men Göteborg får inga medel för att behålla lärarna. Det är en utmaning.

Men man kan inte bara kalla allt för satsningar. Det handlar också om vad de faktiskt innehåller. Man kan konstatera, som min kära liberala kollega, herr Malm, sa, att man inte alltid från regeringens sida kan kompensera för inflationen. Nej, det kan man kanske inte. Men de som faktiskt ska betala för lärare, lokaler, böcker, mat etcetera kan ju inte välja. Den faktiska kostnaden ökar ju med inflationen. När man inte ökar de statliga bidragen på olika områden med inflationen innebär det faktiskt en sänkning.

I praktiken har regeringen sedan den tillträtt dragit ned på den svenska skolan. Det är klart att det får effekter ute på golvet. Även om man säger att man satsar är det inte någon satsning.

Vi har fått flera frågor i dag om varför vi anser att detta är ett straff. Jag anser inte denna satsning vara ett straff. Jag tycker att det är fantastiskt att man är tydlig med att läroböcker är bra och att man förmår kommuner att satsa på läroböcker. Men anledningen till att det ändå lite kan kallas för ett straff för vissa kommuner är att dessa pengar har tagits från annat håll. Man har inte satsat extra på skolan, utan man har tagit pengar från andra konton. Man har sett till att skolan totalt sett får mindre pengar från regeringen, och en del pengar som redan fanns i andra satsningar på skolan lägger man nu över på läroböcker. Det blir alltså mindre pengar till andra saker.

Man kan tala om fungibilitet, som min gode kollega herr Malm, ordförande i utbildningsutskottet. Fungibilitet innebär att man kan byta ut saker mot varandra. De är så att säga utbytbara, som två mynt till exempel. Där är det skit samma om man har det ena eller det andra, för det är ingen skillnad.

Men på detta sätt är det inte med böcker och lärare. Böcker och lärare kan man inte bara byta ut mot varandra. Man kan inte ta bort en lärare och lägga in en lärobok och tycka att det har samma värde. Så funkar det inte. Dessa två satsningar är inte fungibla. De kan stärka varandra, och det är jättebra att ha både bra lärare och bra läroböcker. Men när man, som nu, tar bort pengar från lärare samtidigt som man satsar på läromedel kan det få negativa effekter. Det tror jag är väldigt viktigt. Det är detta som den här regeringen gör. Man drar ned på skolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt tillgång till läromedel

Grundförslaget från regeringen är utmärkt när det kommer till dagens proposition. Vi är för. Vi hade önskat att man hade varit lite mer ambitiösa. Jag önskar att man framöver kan vara lite mer ambitiös när det kommer till finansieringen av skolan, så att den faktiskt kan klara sig. Just nu sägs det upp lärare över hela Sverige.

Centerpartiet satsar 5 miljarder kronor mer än regeringen. Jag hoppas att vi framöver kan få en mer ambitiös regering på skolområdet.

Herr talman! Vi debatterar utskottets betänkande om att stärka tillgången till läromedel. Det fanns ju en tid då barnen började en skoltermin med att slå in sina nyhämtade läroböcker i omslagspapper, och man kunde själv välja motiv på papperet. Och när man skulle välja böcker var det alltid huggsexa om vem som fick den finaste och minst slitna boken. Det är åtminstone vad jag har hört - det var lite före min skoltid. I dag saknas den rutinen i mångt och mycket ute på skolorna. Och inte bara det: På många skolor saknas det böcker helt och hållet. Så kan det inte fortsätta.

Herr talman! Om vi lyfter blicken något kan vi se att vi har en situation där de svenska elevernas skolresultat sjunker. Vi ser det i de senaste Pisaresultaten. Vi ser det om man tittar på gymnasiebehörigheten. 18 000 elever går ut grundskolans årskurs 9 utan gymnasiebehörighet varje år. Det är 15 procent av alla elever.

Vi har en hög arbetslöshet i Sverige, och den fortsätter att öka. Det är en matchningsbrist på arbetsmarknaden. Vi har brist på personal i väldigt många yrken, inte minst i välfärdssektorn. Samtidigt har vi den tredje högsta arbetslösheten i Europa.

Den där matchningsbristen löser man genom utbildning. Men då behöver vi också elever som klarar utbildningen, som kommer ut från skolan just utbildade. En viktig lösning på det problemet är läromedel. Därför arbetar regeringen för att stärka tillgången till läromedel och bemannade skolbibliotek.

Jag skulle vilja slå ett extra slag för de fysiska läromedlen - bra, goda och evidenssäkrade läromedel. De digitala läromedlen, som har tagit alltmer plats, har olika problem. De är inte alltid evidenssäkrade. Och det blir en fragmentisering av lärandet när eleven, i stället för en fysisk lärobok, har olika länkar, stenciler och webbsidor som man själv ska gå in på. Det blir svårt för eleven att se helheten. Det blir svårt för föräldrarna att förstå helheten och svårt för dem att hjälpa sina barn med läxor och skolarbetet hemma när det inte finns en tydlig fysisk bok att hålla i.

I det förslag som vi debatterar i dag, fru talman, har vi också med en förändring som handlar om att definiera vad som är en lärobok, ett läromedel och ett lärverktyg. Det kan tyckas självklart att alla vet detta ute i skolorna, men riktigt så är det faktiskt inte. Det råder en liten osäkerhet som vi i och med dagens förslag tar bort.

De fysiska läromedlen har också den fördelen att de är enkla att ta hem. De är enkla att få en överblick över, som jag var inne på. Detta underlättar för familjen att vara delaktig. När man kommer hem med ett gäng olika länkar eller har fått i uppgift att själv ta reda på informationen blir det svårare för föräldrarna att hjälpa till. Och är det något som vi behöver för att kunna vända kunskapsutvecklingen i Sverige är det just föräldrar som får chansen att hjälpa till. Vi behöver ett återupprättat föräldraansvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt tillgång till läromedel

Fru talman! Kristdemokraterna arbetar för en skola där kunskap står i fokus och där vi har höga förväntningar på både elever och personal. Det är en skola där man förväntar sig hårt arbete och ansträngning och därmed också resultat. Det är en skola där man möter varje elevs utmaning med tro på elevens potential att lyckas. Det är en skola med bra tillgång till goda läromedel.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Jag är väldigt glad att vi i dag debatterar hur vi ska stärka elevers rätt till de läromedel, lärverktyg och läroböcker som de och deras lärare behöver för en riktigt bra utbildning. Svensk skola förtjänar politiker som ger lärare rätt förutsättningar att göra sitt jobb, och bra läromedel är en självklar förutsättning för det.

Kommer ni ihåg känslan av skolböckerna och omslagspapperet och hur man sorterade böckerna i bänken, skåpet och ryggsäcken? Jag är gammal nog att ha gjort detta och gammal nog att ha kvar några skolböcker som av någon outgrundlig anledning blev speciella för mig. Hej Matematik har många hört talas om. Men, som jag brukar säga, jag försörjer mig själv. Det går ganska bra. Av någon outgrundlig anledning har jag också läroboken i franska från gymnasiet. Franska var kanske mitt sämsta skolämne. Men det är något speciellt med böcker.

Jag tror inte att vi någonsin kunde föreställa oss att det var tvunget att stå uttryckligen i skollagen att det ska finnas skolböcker och lärverktyg som man behöver i skolan för att de faktiskt ska finnas där i klassrummet, i skolbänken och i ryggsäcken. På sätt och vis önskar jag att vi inte stod här i detta ärende - jag önskar att detta skulle vara självklart. Men vi står inför ett faktum att Sveriges skolelever inte har de läromedel de behöver. Sveriges lärare har inte de läromedel de behöver.

Miljöpartiet vill att skolan ska vara jämlik. Då måste alla lärare och elever ha tillgång till de läromedel som behövs, och de ska såklart vara av en jämn och hög kvalitet. Vi vill med en tydlig definition skriva in rätten till läromedel i skollagen. Det är därför vi står här i dag.

Ett nedslående skäl till att läromedel är viktiga är lärarbrist, som leder till att alltför många elever i dag undervisas av obehöriga lärare eller lärare som inte är behöriga i just det ämne som de undervisar i. Här blir läromedlet ett viktigt stöd i undervisningssituationen för lärarna och för eleverna när de pluggar med kompisar eller själva hemma.

Läromedel är också ett viktigt verktyg för att öka jämlikheten både mellan skolor och mellan elever med olika förutsättningar. Här vill vi inkludera, som har nämnts tidigare i debatten, elever som studerar på komvux, och vi reserverar oss tillsammans med Socialdemokraterna till förmån för utredningens förslag som innebär att även eleverna där ska ha rätt till kostnadsfria läromedel.

Ytterligare ett skäl till att läromedel är viktiga är: Om man ska bli bra på att läsa, tolka text, bearbeta text, skriva, analysera och reflektera är det ju det som man behöver ägna sig åt. Här vill jag understryka att även om fokus i denna debatt är på böcker behöver vi förstå att vi lever i en digital samtid där den digitala utvecklingen går väldigt snabbt. Det är viktigt att val av läromedel utgår från vetenskap och beprövad erfarenhet och inte från politiska pekpinnar eller den svartvita debatt vi har i kammaren om skärmar. Det hör inte hemma i klassrummet. Där är det vetenskap och beprövad erfarenhet som ska vara fundamentet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt tillgång till läromedel

Den snabba digitala omvandlingen i samhället är både en utmaning och en möjlighet. När det gäller digitalisering i utbildningen handlar det om allt från när det är lämpligt att använda digitala läromedel för att förbereda barn, elever och studenter för ett arbetsliv och samhällsliv som inte kommer att likna något som vi har varit med om till att använda digitaliseringens möjligheter för samhällsutvecklingens bästa.

Förändringarna går mycket fort och påverkar oundvikligen alla samhällssektorer. Vi behöver balansera på en slak lina här. Vi behöver agera snabbt och samtidigt eftertänksamt.

Att digitaliseringen ofrånkomligen kommer att vara en del av den värld vi lever i innebär dock inte att andra kunskaper blir oviktiga. Jag tänker till exempel på vanan att läsa böcker och att skriva för hand men också på hantverk och estetiska praktiker.

Det är förskollärare och lärare som är experter på barns och ungas lärande. En av de viktigaste förmågorna i arbetslivet är förmågan att lära sig nytt genom hela yrkeslivet. Eleverna behöver tillsammans med sina lärare fylla sin verktygslåda med olika strategier för lärande som baseras på både analoga och digitala sätt att ta in, organisera och fördjupa sin kunskap.

Läromedel, både tryckta och digitala, utgör en bas som läraren kan arbeta ifrån och ger en grund för både lärare och elever. Tillsammans med bra lärarhandledningar avlastar de dessutom lärare, som får mer tid till undervisning och för- och efterarbete i stället för att uppfinna hjulet på nytt eller stå vid en trilskande kopiator.

Lärare och elever ska ha tillgång till bra, objektiva och högkvalitativa läromedel. Tillgången till läromedel måste säkras. Lärare och elever ska inte vara beroende av gratismaterial från partiska bolag eller samhällsaktörer som de inte hinner granska. Finansieringen av skolan som helhet behöver vara tillräcklig, så att skolor inte tvingas avstå från läromedel av ekonomiska skäl.

Jag vill vara tydlig med en sak. Det var inte så att Sveriges lärare vaknade upp en dag och tänkte: Det här med skolböcker är onödigt; vi struntar i dem. Det handlar om att lärare år efter år efter år har fått lappa och laga och använda äldre utgåvor och att de inte orkar med det längre. Man har hamnat så långt efter i läromedelshanteringen.

Här vill Miljöpartiet att staten tar ett större ansvar för skolans finansiering som helhet.

Stärkt tillgång till läromedel

För Miljöpartiet är det viktigt att besluten om vilka läromedel som köps in, inflytandet över vilka läromedel som används i klassrummet och resurserna att välja läromedel finns hos de lärare och elever som ska använda läromedlen. Skickliga lärare som har tillräckligt med tid med sina elever och som känner sina elever och deras behov är de som ska fatta besluten om vilka läromedel som används i klassrummet.

De elever som använder böckerna är experter på sin egen lärandesituation utifrån sitt perspektiv, och de ska också kunna ha inflytande över situationen. Detta innebär att arbetet på skolan måste organiseras så att lärare har både tid och kunskap att arbeta med urval och bedömning av läromedel.

Fru talman! I dag är jag glad över att Miljöpartiets yrkanden från allmänna motionstiden kan anses tillgodosedda nu när vi fattar beslut om stärkt tillgång till läromedel. Miljöpartiet står också bakom reservationerna 1 och 5, som det redan har yrkats bifall till i debatten.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)