Förstärkt skydd för väljare vid röstmottagning

Förstärkt skydd för väljare vid röstmottagning

Fru talman! Vårt valsystem är en av grundbultarna i vår demokrati. Det är det som gör att vi alla sitter här med en legitimitet som gör att vi på ett demokratiskt vis kan fatta beslut om rikets alla angelägenheter, och det är föremålet för dagens debatt.

Några förändringar görs i och med detta. Det handlar om att våra valnämnder och utlandsmyndigheter vid utlandsröstning får ansvar för att lägga ut valsedlar i val- och röstningslokalerna.

Det handlar om att Valmyndigheten ska ges ett uttryckligt ansvar för att skapa och distribuera ett utbildningsmaterial inför att våra röstmottagare ska utbildas så att de klarar sin uppgift lika galant som tidigare år.

Det innebär ett klargörande att man som röstmottagare i en vallokal har möjlighet att avvisa personer som stör ordningen på ett sätt som skapar problem för röstmottagningen.

Det innebär förtydliganden om att varje röst ska göras i ordning i enskildhet så att det inte råder några tvivel om var gränsen går för den egna valhemligheten.

Det innebär möjligheter för funktionsnedsatta att få hjälp att göra i ordning sin röst om den möjligheten behövs. Man kan begära att få hjälp av en av röstmottagarna. Men man kan också begära att få hjälp av ett eget biträde där man tar med sig en person som man har förtroende för.

Fru talman! Jag skulle dock vilja problematisera lite grann kring denna sista punkt. En viktig del i betänkandet, i propositionen som ligger till grund för betänkandet och i utredningen som låg till grund för propositionen - en utredning som flera av konstitutionsutskottets ledamöter var en del av - handlade om att motverka så kallad grupp- och familjeröstning.

Ett tyvärr alltmer tydligt inslag i den svenska valproceduren är att vi får situationer där det är fler än en person bakom avskärmningarna. En upplevelse kan uppstå där man inte känner sig helt fri att välja exakt vad man ska rösta på. Därför var just punkten om att en röst ska göras i ordning i avskildhet väldigt viktig. När vi öppnar upp för funktionsnedsatta att få hjälp att göra detta trots behovet av enskildhet måste det göras varsamt.

En omständighet i detta är att vi inte vill hamna i en situation där en funktionsnedsatt person på något sätt måste bevisa sin funktionsnedsättning eller funktionsvariation. Om vi skulle hamna där skulle vi hamna i ett mycket osmakligt läge där man potentiellt skulle kunna ha en funktionsnedsättning eller en funktionsvariation men ändå bli nekad hjälpen, eftersom man inte kan leda i bevis att man har just den variationen eller den nedsättningen.

I stället är det upp till varje enskild väljare att avgöra om man behöver den här hjälpen. Det är, fru talman, enligt mitt förmenande också någonting som innebär att man kan utsättas för påtryckningar att uppge att man har en funktionsnedsättning eller en funktionsvariation som man faktiskt inte har, i syfte att en person som vill påtrycka en att rösta på någonting man annars inte hade röstat på då ska få följa med en bakom avskärmningarna. Annars hotar någon form av konsekvenser, sociala repressalier, besvikelser eller andra bekymmer för den enskilde.

Därför var det utredningens förslag att om ett eget biträde som man tar med sig själv ska följa med bakom avskärmningarna och göra i ordning rösten ska detta också vara under överinseende av en röstmottagare för att se till att det inte sker några oegentligheter bakom avskärmningarna.

Regeringen valde unilateralt, efter att utredningen hade lämnat sitt betänkande, att göra ett avsteg från den överenskommelse som fanns inom ramen för utredningen som låg till grund för propositionen och ta bort detta obligatorium att det ska finnas någon sådan form av överinseende från en röstmottagare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkt skydd för väljare vid röstmottagning

Det gjorde att när regeringen lade fram sin proposition till riksdagen inför behandlingen här i dag fanns inte det med. Konstitutionsutskottet tillkännager med en bred majoritet för regeringen att det behöver ses över och att vi behöver komma till rätta med det.

Utöver det, fru talman, lämnade utredningen ett förslag om att ett enskilt biträde som följer med bakom avskärmningarna ska beläggas med en tystnadsplikt. Det är en tystnadsplikt som innebär att du inte får röja valhemligheten för den person som du hjälper. Det är något som jag tror att de flesta tycker är fullständigt naturligt.

Det följde inte med hela vägen genom Regeringskansliet till riksdagen. Regeringen lade inte fram något förslag om en sådan tystnadsplikt. Man hänvisade till att det skulle vara ett alltför stort åtagande och alltför komplicerat för biträdet att förstå konsekvenserna av att bryta en sådan tystnadsplikt som är behäftad med ett straffansvar.

Vi menar att det är att svårligen underskatta vanliga personer som hjälper människor bakom avskärmningarna. Vi menar att det är fullständigt självklart, åtminstone för de flesta av oss, att detta är någonting som man måste hålla hemligt och att det rimligtvis också kan komma konsekvenser av att man förråder en person i en utsatt ställning som man är där för att hjälpa.

Att det finns ett straffansvar kopplat till detta är såklart ingenting som ska gå någon obemärkt förbi. Vi menar att det borde finnas och att det också borde informeras om det. Det skulle bli ytterligare en tydliggörande barriär gentemot framför allt dem som inte vill väl och som inte är bakom avskärmningarna för att hjälpa någon med en funktionsnedsättning, utan som kanske är där för att utöva en påtryckning gentemot någon att rösta på någonting som den annars inte hade röstat på.

Med det, fru talman, vill jag yrka bifall till reservation nummer 8 och i övrigt i enlighet med betänkandet.

Fru talman! Först vill jag börja med att yrka bifall till vår reservation nummer 1 i betänkande KU6. Jag vill dock förtydliga att vi givetvis står bakom samtliga av Sverigedemokraternas reservationer även om jag inte yrkar bifall till dessa i mitt anförande.

Frågor som rör vårt valsystem ska behandlas med eftertänksamhet och helst utifrån en tydlig och bred politisk samsyn. Att utskottet kunnat enas kring ett tillkännagivande gällande röstmottagares närvaro vid användning av biträde är därför mycket positivt.

Dock hade vi gärna sett att regeringen i större utsträckning hörsammat valutredningens delbetänkande. Kommitténs resultat var otvetydigt. På flera områden behöver det nuvarande systemet med röstmottagning ses över. Kommittén lämnade därför flera konkreta förslag till hur detta kan göras, med sikte just på att förstärka skyddet för väljare vid röstmottagning.

Regeringen har tagit till sig vissa av dessa förslag men valt att urvattna andra. Regeringens försiktighet hade kanske varit befogad om inte den parlamentariska kommittén varit enig. Nu framstår det som att man gör avkall på försiktighetsprincipen snarare än respekterar den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkt skydd för väljare vid röstmottagning

Exempelvis anser vi därför, i likhet med kommittén, att en av de närvarande röstmottagarna ska vara ordförande. Detta skulle underlätta arbetet, tydliggöra ansvarsfördelningen och säkerställa en hög och likvärdig kvalitet i röstförfarandet.

Stökigt och opassande beteende från ett fåtal personer får inte störa den demokratiska processen för andra medborgare. För att förstärka skyddet för väljare vid röstmottagning hade Sverigedemokraterna velat se att följande förslag från kommittén vunnit bifall: "Den som inte följer röstmottagarnas anvisningar får tillfälligt avvisas från lokalen, utrymmet . om det har väsentlig betydelse för genomförandet av röstmottagningen."

I likhet med utredningens förslag anser vi att det i förtydligande syfte borde införas en bestämmelse i vallagen som uttryckligen anger att röstmottagning är offentlig, om inte annat föreskrivs i vallagen eller annan lag.

För att skydda väljarna från otillbörlig valpåverkan anser vi att propagandaförbudet bör utvidgas till att även gälla området närmast val- eller röstningslokalen.

Men, herr talman, den mest fundamentala frågan rör själva valsedelsystemet. Sverigedemokraterna har under många år lyft frågan om sårbarheterna med det nuvarande valsedelsystemet och bidragit med verkningsfulla och konstruktiva förslag.

Man har genom åren från regeringens sida försökt lindra bristerna med bland annat valhemligheten, och många av de frågor som valutredningen har tagit upp har sitt ursprung i just valsedlarna. Men när aktörer som Riksrevisionen och Valmyndigheten flaggar torde det stå bortom allt rimligt tvivel att nuvarande tankesätt som går ut på att varje parti har unika valsedlar behöver ses över till förmån för en mer robust och hållbar ordning.

I Valmyndighetens erfarenhetsrapport från Europaparlamentsvalet 2019 kan man läsa följande: "Frågan om valsedlar har blivit ett olöst problem i valadministrationen där grundproblemet, det vill säga den stora mängden valsedlar, aldrig löses. Så länge Sverige har så många olika valsedlar som presenteras och distribueras på olika sätt kommer olika problem att uppstå. Därför kvarstår Valmyndighetens bedömning att valsedelssystemet är det allra viktigaste att förändra när det gäller svenska val."

Om man ska komma till rätta med problemen behövs en grundlig valsedelsreform där man börjar titta på ett system med en gemensam valsedel. Vi välkomnar att andra partier nu verkar ansluta sig till samma linje. Oavsett om valsedlarna kallas neutrala eller gemensamma är huvudsaken att förändringen går i linje med rekommendationerna i Riksrevisionens rapport samt det som Valmyndigheten tydligt lyfte i sin erfarenhetsrapport från 2018 års val: att en valsedel per val och person särskilt övervägs.

Sammanfattningsvis välkomnar vi, som jag nämnde tidigare, att utskottet valt att följa kommitténs förslag om röstmottagares närvaro vid användning av väljarbiträde. Men trots och utöver detta anser vi att det är en självklarhet att tystnadsplikt för väljarbiträden ska införas då det är en del av paketet av åtgärder för att säkra och skydda valhemligheten för dem som behöver ta hjälp av andra för att kunna nyttja sin rösträtt.

Herr talman! Först och främst yrkar jag bifall till Centerpartiets reservation 2, Valsedelsystemet och tillhandahållande av valsedlar. I övrigt ställer jag mig bakom utskottets förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkt skydd för väljare vid röstmottagning

Betänkandet KU6 Förstärkt skydd för röstmottagare, som vi debatterar i dag, handlar om en del av det svenska valsystemet.

Själva valproceduren, där långt över 6 miljoner svenskar röstar i Sverige och i världen, är ett centralt nervsystem i vår demokrati. Rent allmänt kan man säga att vi har förtroende för proceduren. Vi litar på röstmottagares oförvitlighet och på att det hela vägen fram till valresultatet hanteras korrekt, oavsett utfall. Dock har vi sett en ökning av protester mot enskilda händelser, anmälningar om valfusk, incidenter som skapar osäkerhet, köbildningar, osämja, incidenter vid valsedlars sortering på valställen med mera.

Jag vill i sammanhanget lyfta fram att Swedish International Liberal Centre och Democracy Volunteers i sina rapporter efter de allmänna valen 2014 och 2018 säger att det har redovisats observationer om att så kallad gruppröstning är relativt vanligt förekommande i Sverige.

Vilket parti den enskilde röstar på är den enskildes sak och ingen annans. Att grupper står bakom valskärmen och röstar innebär att valhemligheten inte skyddas. De nämnda organisationerna har flera rekommendationer, såsom att hålla antalet personer i vallokalen på en rimlig nivå och att informera om hur man gör i ordning sina valsedlar och vilka rutiner som gäller.

Herr talman! Vi behöver rusta vårt valsystem och stärka skyddet för våra väljare och valfunktionärer. Vi har sett hur andra demokratier haft problem i anslutning till vallokalerna, antingen reella eller påstådda. I bägge fallen skapar det revor i tilltron till demokratin.

Vi ska inte vara naiva när det gäller vare sig fenomenet med gruppröstning eller odemokratiska krafters intresse av att manipulera valen. Skapas osäkerhet, faktisk eller påstådd, om valens legitimitet är det direkt skadligt för tilltron till demokratin. Därför är det så viktigt att skydda och skapa förutsättningar för väljare, röstmottagare, vallokaler och rösträkning samt för valnämnder, länsstyrelser och Valmyndigheten, som har att ställa samman valresultatet.

I betänkandet föreslår vi att valnämnderna och utlandsmyndigheterna tar över ansvaret för att lägga ut valsedlar i samtliga röstningslokaler. Valmyndigheten bör få ett uttryckligt ansvar att inför varje val ta fram utbildningsmaterial. De som inte följer röstmottagarnas anvisningar bör uppmanas att tillfälligt lämna lokalerna, och det bör förtydligas att väljarna själva ska göra i ordning sina valsedlar i enskildhet. Vi säger också att det bör införas bestämmelser om att en röstmottagare ska vara närvarande när en väljare får biträde vid röstningen men att en utvärdering vid valen 2022 först bör genomföras.

Herr talman! Centerpartiet vill utreda ett förändrat, förstärkt och förbättrat valsedelsystem. Vid valen 2018 trycktes 673 miljoner valsedlar. Jag tror efter huvudräkning att det är ungefär 100 valsedlar per väljare.

Valmyndigheten har lyft upp frågan om valsedelsystemet i erfarenhetsrapporter efter de tre senaste allmänna valen. Även Riksrevisionen har tryckt på frågan. Det finns ett antal argument för stärkt skydd av valhemligheten, enklare röstning med mera.

Mot bakgrund av detta förstår jag också vad propositionen säger om att det är en mycket genomgripande åtgärd och att det rör sig om ett system som partierna känner igen. Allt detta är förståeligt, men det innebär inte att det inte skulle kunna genomföras en ordentlig utredning som tittar på hur valsedelsystemet kan förbättras. Förändringar i valsystem - det kan gälla sedlar eller annat - måste dock ske med god samsyn och stegvis.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkt skydd för väljare vid röstmottagning

Personligen anser jag att det är viktigt att partierna arbetar för att höja de lokala valnämndernas status - att partierna nominerar bästa tänkbara ledamöter och att de på olika sätt ser till att synliggöra det värde och den vikt för demokratin som valnämnderna har. Vi vet att valnämnderna inte alltid är det som står högst upp på förtroendevaldas önskelistor efter valen. Jag tycker att detta är viktigt.

Till sist går min hyllning till alla de valarbetare i hela landet som på frivillig grund arbetar för att säkerställa det som är en kritisk punkt i vår demokrati: att den enskilde väljaren i lugn och ro och utan störningar får lägga sin röst på sitt parti och på den kandidat som denne anser vara den bäste att fullgöra förpliktelserna som förtroendevald.

Herr talman! Julen är sannerligen en undrens tid, för nu ska jag citera Bibeln: Det är lättare att se grandet i sin nästas öga än bjälken i sitt eget. Var det rätt, Tuve? Jag hoppas det.

(TUVE SKÅNBERG (KD): Säkert!)

Min första valobservation för många år sedan var ute på den armeniska landsbygden. Det är nog den viktigaste resa jag gjort under min tid som riksdagsledamot, dels för arbetet som utfördes där och då, dels för de erfarenheter som jag senare tog med mig hem. Plötsligt blev jag uppmärksam på hur naiv jag hade varit tidigare när jag delat ut valsedlar i våra svenska valstugor. Plötsligt kunde jag se blottor också i vårt ändå, det ska sägas, mycket robusta valsystem.

Med erfarenhet från dessa en aning mer sköra demokratier - låt oss kalla dem så - kom jag också till insikt om den verkliga, fundamentala betydelsen av sjysta och säkra processer där väljarna garanteras en oförvitlig röst per person. Demokrati betyder ju ungefär folkmakt, och vår representativa demokrati bygger just på regelbundna val som folk litar på.

Även om det svenska systemet som sagt mycket väl uppfyller höga krav på rättssäkerhet, transparens och motståndskraft mot manipulationer finns det svagheter som vi har observerat, både vad gäller valhemlighet och vad gäller valsäkerhet.

Låt mig ta några exempel. Personer med synnedsättning saknar möjlighet att personrösta med full valhemlighet, något som vi tar för givet. Att familjeröstning, där flera personer samtidigt ställer sig bakom valskärmen och tillsammans gör i ordning sina valkuvert, förekommer vet vi. Möjligheten att våra valsedlar blandas och manipuleras tror jag att vi alla kan ha varit utsatta för i valarbetet.

Det är därför Liberalerna länge har arbetat för en översyn av formerna för valförrättning. Vi välkomnar det delbetänkande som den parlamentariska valutredningen lämnade och som ligger till grund för regeringens proposition. Vi välkomnar också de färdiga lagförslag som nu finns. Vi är dock fortsatt kritiska till att regeringen är uttalat negativ till att göra en bredare översyn av det svenska valsedelssystemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkt skydd för väljare vid röstmottagning

Det svenska systemet med en valsedel per parti är sällsynt, och det var i full parlamentarisk enighet som 2020 års valutredning i sitt delbetänkande framhöll att en sådan översyn kan ingå i den utvärdering som ska göras efter 2022 års val, något som både Valmyndigheten och Riksrevisionen har föreslagit upprepade gånger. I ljuset av det är det anmärkningsvärt att regeringen inte heller nu hörsammar detta.

Då är det något mer glädjande att konstitutionsutskottet har hittat en mer positiv väg framåt än den regeringen föreslog när det gäller förslaget att väljare som på grund av funktionsnedsättning eller liknande inte själva kan ta sina valsedlar på den avskärmade plats där dessa finns på begäran ska få hjälp med detta av röstmottagarna. Utöver röstmottagaren får väljaren också ta hjälp av en annan person, till exempel en vän, en släkting eller en ledsagare.

Jag förstår dem som höjer ett varnande finger och menar att detta kan vara integritetskränkande för personer med funktionsnedsättning. Det fick åtminstone mig att fundera ett varv extra. Men jag tror ändå att det inte alls behöver bli så, under förutsättning att alla är införstådda med varför man gör på detta sätt och att röstmottagarna agerar med den professionalitet de uppvisar i allt annat de gör.

Bakgrunden till kommitténs förslag var ju problemet med gruppröstning eller kontrollerande beteende som gör att den enskilda väljarens valhemlighet kan undergrävas. Förslaget innebär inte att röstmottagaren ska kontrollera vilken valsedel som läggs i kuvertet utan bara att det ska finnas en närvaro av röstmottagare för att säkerställa att valhandlingen utförs i enlighet med väljarens önskemål och att väljaren, i den utsatta situation som det innebär att anlita en annan person, inte utsätts för övertalningar eller otillbörlig kontroll.

Herr talman! Som vanligt är konstitutionsutskottet tämligen överens. Dock finns det vissa punkter där vi vill reservera oss från Liberalernas sida. Det handlar om reservation nummer 3, som jag yrkar bifall till. I övrigt yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Jag började med ett bibelcitat och kan sluta med ett talesätt: Minns att dåliga politiker väljs av goda medborgare som inte röstar! Låt oss se till att alla medborgare får rösta.

Med detta önskar jag god jul och gott nytt år.

Herr talman! I år firar vi med pompa och ståt runt om i hela Sverige för att uppmärksamma demokratin. Låt oss stanna upp en stund och vara stolta över hur vi har främjat vår demokrati och min enskilda rätt att få avlägga en röst precis som jag vill.

Med det sagt är det alltså Förstärkt skydd för väljare vid röstmottagning, KU6, som vi behandlar här i dag.

Vi väljer företrädare till både kyrka och Europaparlament. Det är något speciellt att både se och förstå hela den bredden i vad det faktiskt betyder. Vart fjärde år går vi till vallokalerna för att rösta till kommuner och regioner runt om i landet, men även för att rösta in vilka företrädare som ska få stå just här där jag står i dag.

Herr talman! Jag står här för att jag har fått ett förtroende, ett förtroende byggt på att människor har avlagt en röst och tror på mig, detta genom vårt valsystem. Det är mycket det KU6 handlar om i grunden: att bibehålla - det är ju självklart - men också stärka förtroendet så att människor känner tillit till det sätt vi gemensamt kommit överens om att tillämpa i vår demokrati och att använda det som ledstång när det handlar om just röstförfarandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkt skydd för väljare vid röstmottagning

Herr talman! Jag hade tillsammans med flera här i salen förmånen att få sitta i 2020 års valutredning, vars betänkande ligger till grund för vad som debatteras här i dag. Utredningen kan i korthet sammanfattas med att den visade på en bred samsyn i de utmaningar som finns. Vi fick ta del av både organisationers och experters inspel i frågorna för att få en djupare förståelse av vad det faktiskt handlar om.

Vi har berört frågor som vem som har ansvaret för att valsedlarna finns tillgängliga i vallokalerna. Vem gör detta? Vem bär huvudansvaret? Vad är Valnämndens uppgift? Är det något vi dammar av vart fjärde eller vart femte år? Så är det ju inte. Uppdraget till Valnämnden är betydligt större och mycket viktigare, vilket speglades av min centerpartistiske kollega här tidigare. Vi har också sagt att Valmyndigheten vid varje val ska presentera ett utbildningsmaterial avseende valet för att våra röstmottagare ska känna sig så trygga som möjligt i att faktiskt kunna utföra sitt uppdrag.

Herr talman! Flera före mig har tagit upp flera intressanta områden och utmaningar som berörs i KU6. Vi har i konstitutionsutskottet haft givande diskussioner, som oftast, och tillsammans kommit fram det vi har framför oss här i dag.

Herr talman! Om 270 dagar kommer min morfar att som vid varje val stå vid spegeln, sätta på sig slipsen och med stolthet gå till vallokalen för att göra just sin röst hörd. Han är liksom jag stolt över vad vi som land har åstadkommit och har som system i dag.

Med det sagt är det med glädje jag instämmer i parollen: Länge leve demokratin! Därmed yrkar jag bifall till konstitutionsutskottets förslag i betänkande KU6.

Herr talman! Vi diskuterar alltså förslag om förstärkt skydd för väljare vid röstmottagning. I betänkandet finns flera delar som ska underlätta för väljare att rösta utan att behöva avslöja vad eller vem väljaren röstar på. Flera ledamöter före mig har redogjort för innehållet som helhet. Jag tänker därför uppehålla mig vid punkten om biträde åt väljare, där utskottet föreslår ett tillkännagivande till regeringen.

Att alla ska kunna rösta utan att avslöja vilket parti eller vilken person man röstar på är självklart för de flesta av oss. Men det är också så att några av oss behöver hjälp med att välja valsedlar och att göra i ordning rösten. Då måste det göras en avvägning mellan principerna att rösta hemligt och att över huvud taget ha möjlighet att rösta. Båda principerna är viktiga, men vi måste göra visst avkall på den ena.

Om valhemligheten ska hålla fullt ut mot alla andra kommer rösträtten att begränsas för alla bland oss som behöver hjälp. Om vi inte medger att de som behöver hjälp får det kan de inte använda sig av sin rösträtt.

Regeringens proposition bygger på förslag från en parlamentariskt sammansatt kommitté där jag och flera härifrån KU var med. Den kommittén lade fram ytterligare några förslag som regeringen har valt att inte gå vidare med, och det har utskottets majoritet tyckt är okej utom när det gäller punkten om biträde åt väljare. Där vill utskottet att det införs en sådan bestämmelse som kommittén föreslog men att det görs först efter att en utvärdering av situationen vid det kommande valet 2022 har gjorts.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkt skydd för väljare vid röstmottagning

Kommitténs förslag var att det alltid ska finnas en röstmottagare med när en enskild väljare får hjälp att välja valsedlar eller göra i ordning sin röst. Den väljare som behöver hjälp kan be en röstmottagare eller någon annan person som den litar på att hjälpa till. Men kommitténs uppfattning var att en röstmottagare också skulle vara med och att det var för att säkerställa att den medföljande personen inte påverkar den som ska rösta att rösta på ett särskilt sätt.

Vid behandlingen av förslaget från kommittén var det flera remissinstanser, bland annat företrädare för funktionshindersrörelsen, som inte tyckte det fanns grund för att anta att så kallad otillbörlig påverkan i det här sammanhanget faktiskt var ett problem. Man efterlyste också ytterligare analyser av hur kommitténs förslag skulle påverka personer med funktionsnedsättning och deras möjlighet att faktiskt använda sig av sin rösträtt. Regeringen valde då att inte gå vidare med förslaget. Jag har stor förståelse för det och håller med funktionshindersrörelsen med flera om att det här inte är tillräckligt belyst.

Eftersom tillkännagivandet från utskottet innebär att regeringen ska återkomma efter att det gjorts en utvärdering av valet 2022 och alltså inte handlar om ett skarpt förslag att rakt av genomföra kommitténs förslag har jag valt att inte reservera mig. Jag har i stället lagt ett särskilt yttrande där jag påtalar att det är viktigt att eventuella nya förslag är till gagn för dem som berörs och att man hämtar in synpunkter från funktionshindersrörelsen.

Jag förutsätter att de synpunkter som kommer fram, från direkt berörda och övriga i utvärderingen, också beaktas när man tar ställning till om ytterligare bestämmelser bör införas och hur de i så fall bör vara utformade. Med det sagt yrkar jag bifall till utskottets förslag. Jag vill också tillönska herr talmannen en god jul!

Herr talman! Det är inte tradition att vi i KU-debatter begär replik, men jag har en fråga jag vill ställa. Den rör just det här med biträdet bakom avskärmningarna.

Det finns också en annan punkt i detta där utredningen var enig men där man inte har gått fram, och det gäller tystnadsplikten för en person som är biträde. Jag tror att vi är många som hade haft lättare att smälta att man får ta med sig någon bakom avskärmningarna och det inte finns någon övervakning av om saker och ting går rätt till om det hade funnits en tystnadsplikt med ett straffansvar.

Min fråga till Mia Sydow Mölleby blir: Varför välja att lämna även den punkten, som kommittén stod bakom, när all möjlighet till kontroll över att saker och ting går rätt till bakom avskärmningarna försvinner med regeringens förslag?

Herr talman! Skälet till att regeringen inte gick fram med förslaget om tystnadsplikt var att man såg svårigheter i hur det skulle säkerställas att den som gick med fick rätt information, hur röstmottagaren ska avgöra och sedan leverera informationen på ett bra sätt och hur detta sedan ska kunna följas upp. Det var också sådant som bemöttes ganska mycket från remissinstanserna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkt skydd för väljare vid röstmottagning

Det är väldigt tydligt i propositionen varför man inte gick vidare med det, och det var också med hänvisning till de remissinstanser som har lämnat synpunkter.

Kommittén hade flera förslag som regeringen inte har gått vidare med. Det handlar framför allt om att man har fått synpunkter i den fortsatta behandlingen. KU brukar vara väldigt noga med att när det läggs en proposition ska det vara ordentligt berett. Utredning är en sak. Sedan går det vidare i remissrundor, och berörda instanser yttrar sig.

Det här med tystnadsplikt har varit uppe tidigare, och då fanns det invändningar mot det. Vi hade det uppe i kommittén, och som du säger var den enig, men det har kommit fram synpunkter i remissrundan, och jag tycker att det är bra att regeringen lyssnar på remissrundorna. Annars förstår jag inte vad vi ska ha dem till.

Herr talman! Ett sätt att lyssna på remissrundorna är ju att utveckla förslagen och förtydliga och precisera. En sådan väg framåt hade kunnat vara att till exempel se till att det kommer rutiner på plats för att säkerställa just informationen till de personliga biträdena och att röstmottagarna har den kompetens och utbildning som krävs. Icke förty är det dessutom så att det i betänkandet finns ett krav på Valmyndigheten att ta fram ett utbildningsmaterial till just röstmottagare där just den här detaljen såklart skulle ha kunnat vara en viktig del.

Jag undrar fortfarande: Varför ta bort i princip varenda säkerhetsmekanism för att säkerställa valhemligheten och det fria valet för den som får hjälp av ett biträde bakom avskärmningarna?

När det gäller avvägningen som Mia Sydow Mölleby beskrev mellan möjligheten att få rösta över huvud taget och valhemligheten hade vi en balans som innebar att man skulle få möjlighet att rösta och att det skulle finnas ytterligare säkerhetsmekanismer för att den fria rösten och valhemligheten skulle kunna säkerställas. Men när de skyddsmekanismerna har plockats bort av regeringen inför att man lägger propositionen rubbas balansen. Det kan man inte bara låta gå obemärkt förbi, så jag ställer frågan igen: Varför släppa båda de här punkterna, och varför inte backa upp utskottets tillkännagivande fullt ut om att det här på något sätt måste hanteras?

Herr talman! Jag misstänker att ledamoten Ottoson inte hörde vad jag sa. Jag har inte reserverat mig mot det här tillkännagivandet, utan jag tycker att det är viktigt att man tittar på frågan. Men då ska man också lyssna in vad funktionshindersrörelsen tycker. Vad tycker de särskilt berörda, och hur ser man på det?

I en sådan utvärdering kan det också dyka upp synpunkter som man måste ta in i det fortsatta arbetet. De kan beröra flera saker, men mitt ställningstagande gäller ett förtydligande om att man också måste prata med dem som det här gäller och inte utgå från att vi från början har tänkt rätt i en utredning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkt skydd för väljare vid röstmottagning

Vi har inte alla samma behov. Det är därför vi vill ha särskilda regler. Då måste man också förstås lyssna på dem som det berör. Det är det jag säger i mitt särskilda yttrande, alltså att jag tycker att det är viktigt att den här utredningen görs som utskottet har sagt att man vill ha 2022 och att man efter det får återkomma med förslag för att förstärka röstmöjligheten och rösthemligheten för den som har behov av hjälp.

Det är också viktigt att den som har behov av hjälp kan få det av personer den litar på, att det sker på ett sätt som är vettigt för den det gäller och att det ser bra ut i sådana här granskningar som vi har haft i Sverige. Man kan ju tänka sig att det finns de som skulle kunna tycka att det är lite märkligt att vi i Sverige i så fall skulle införa att det ska vara en myndighetsperson med bakom skärmen. Det kanske man skulle kunna ha synpunkter på vid en valobservation.

Det gäller att väga flera delar mot varandra, och det finns flera olika problem i det här sammanhanget. Jag tycker att det är bra att det görs en utredning.

Herr talman! Tina Acketoft från Liberalerna fullföljde den gamla goda seden och förstärkte sitt anförande med ett citat och ett talesätt, och jag vill inte vara sämre. Man kan återge en dikt, ett bibelord eller ett talesätt. Jag vill citera Göran Persson, Socialdemokraternas store partiledare. År 1997 använde han en formulering ur en dikt och sa att de vackraste ord han känner i svenska språket är "Votering är begärd och skall verkställas."

Det finaste vi har i demokratin är naturligtvis en votering. Och de finaste voteringarna vi har i vårt land är valen. Valen är oerhört centrala. Därför finns det en tröghet i konstitutionsutskottets sätt att göra ändringar i vallagen, som är nödvändig. Vi söker konsensus, därför att det ska vara så stabilt och legalt som möjligt och så allmänt accepterat och tryggt som det kan bli. Det är för att slå vakt om demokratin.

Det finns goda förslag. Ibland är det en reservation, och ibland är det ett särskilt yttrande. De ska få gälla som goda förslag. Men till dess att allmän samsyn har nåtts är de förslag, uppkast, idéer och tankar som måhända hjälper oss i processen med att få en ännu bättre vallag, men här söker vi samsyn. Det är det viktiga.

Utskottet föreslår därför att riksdagen antar regeringens förslag om ändring i vallagen. Konstitutionsutskottet föreslår vidare att riksdagen tillkännager för regeringen att det bör införas bestämmelser om att en röstmottagare ska vara närvarande när en väljare får biträde vid röstningen eller med att ta sina valsedlar bakom avskärmningen, men att en utvärdering vid valen 2022 först bör genomföras.

Förstärkt skydd för väljare vid röstmottagning

De lagförslag som vi för fram och ger vår bekräftelse till är bland annat följande:

Valnämnderna och utlandsmyndigheterna tar över ansvaret för att lägga ut samtliga valsedlar i val- och röstningslokalerna.

Valmyndigheten ges ett uttryckligt ansvar för att inför varje val ta fram utbildningsmaterial om valet. Materialet ska tillhandahållas länsstyrelserna och valnämnderna.

Det klargörs att den som inte följer röstmottagarnas anvisningar får uppmanas att tillfälligt lämna val- eller röstningslokalen, om det är av väsentlig betydelse för att genomföra röstmottagningen.

Det förtydligas att väljaren ska välja sina valsedlar och göra i ordning sina röster i enskildhet.

Väljare som på grund av funktionsnedsättning eller liknande inte själva kan ta sina valsedlar på den avskärmade plats där valsedlarna finns utlagda ska på begäran få hjälp med detta av röstmottagarna. En sådan väljare får också anlita någon annan person som hjälper honom eller henne med detta.

Herr talman! Jag yrkar därmed bifall till förslaget i betänkandet.

Jo, jag vill säga en liten sak till. Jag önskar god jul till utskottet och kansliet, som gör ett enormt arbete som gör det möjligt för oss att fungera, och god jul till kammarens kansli och personalen här och till talmannen.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)

Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbets-marknadspolitik och arbetslöshetsförsäk-ringen