Allmänna motioner om mervärdesskatt m.m.

Fru talman! Jag tänkte först klara ut med Lars Johansson att påpekandet att det inte blev helt lyckat var riktigt. Detta är nu tillrättat, och det finns full kunskap hos ledamoten i fråga om rådande rutiner för ett inledningsanförande. Vi ber om ursäkt för det inträffade och hoppas att Lars har förståelse för det. Nu ska vi behandla skatteutskottets betänkande 2006/07:SkU13 gällande allmänna motioner om mervärdesskatt med mera. I betänkandet behandlar utskottet ca 35 motioner från den allmänna motionstiden hösten 2006. Motionerna rör mervärdesskatteområdet samt taxerings-, skattebetalnings- och folkbokföringsfrågor. Inom mervärdesskatteområdet finns förslag som gäller de reducerade skattesatserna, beskattningen av ideella föreningar, företagens anskaffning av skåpbilar, fastighetsskötsel i egen regi, förluster vid stöld och rån samt vindkraftkooperativens avdrag för kooperativ utdelning. Vidare finns förslag som gäller skatte- och avgiftskontrollen, införandet av servicecheckar, beviljande av F-skattsedlar, information på skattsedeln om uttaget av sociala avgifter och processen vid uttag av skattetillägg. Förslagen som rör folkbokföringen gäller till exempel införandet av ett nytt sockenbegrepp, folkbokföring hos annan utan medgivande, skyddet för uppgifter om förföljda personer, arkivering av folkbokföringsuppgifter samt hanteringen av SPAR-registret. Utskottet avstyrker samtliga motionsförslag. I betänkandet finns sex reservationer och ett särskilt yttrande. Med detta, fru talman, överlämnas betänkandet till riksdagen för debatt och beslut i ärendet.

Fru talman! Jag tänkte uppehålla mig lite grann vid skattekontroll, F-skattsedlar och så vidare. Vi verkar ju vara ganska överens om många andra saker i det här betänkandet. Låt mig först, fru talman, inleda med något som inte verkar vara speciellt trendigt för tillfället, åtminstone inte här i kammaren just nu. Jag tänkte bara prata lite väl och gott och stolt om Sverige. Det hör man inte så ofta nu för tiden. Jag skulle vilja påstå att Sverige faktiskt är ett fantastiskt land, helt oberoende av vad många andra säger. Om vi skulle kunna flyga med en helikopter som tog oss väldigt högt och därifrån titta ned på jorden skulle vi se ett land långt uppe i norr - ett litet land med få invånare. Men jag skulle också vilja påstå att många av jordens övriga människor skulle vilja byta plats med oss som bor i det här lilla landet. Hur kan det komma sig? Är det någon osynlig hand som har gjort det ganska gott att leva i det här landet som vi kallar Sverige och som jag är väldigt stolt över? Jag vill påstå att det kanske beror på politiska beslut. Det kan bero på människors drömmar. Landet Sverige som jag är så stolt över består av många människors olika drömmar. Vi som är politiskt aktiva här i landet har också olika drömmar och visioner om hur vi vill forma det framtida Sverige och fortsätta att göra ett bra land ännu bättre att leva i på ett oroligt hav. Vi styrs också av våra egna upplevelser. Vad har vi upplevt i livet? Det kanske också påverkar vilken tyngd vi lägger vid olika frågor. Det är klart att ju längre upp i livet man kommer desto mer har man upplevt som har skapat någon form av erfarenhet. Jag har själv upplevt sjukdomens härjningar. Det var inte så länge sedan, bara drygt ett år, som en mycket nära vän till mig gick bort i ALS, en fruktansvärd sjukdom. Det tog ett år, och till slut kvävdes hon till döds. Jag fick i alla fall se de enorma resurser som samhället hade att sätta in för denna människa som inte hade så mycket mer än sin pension. Men det var aldrig någon tvekan om att allt skulle ställas till hennes förfogande, och hon fick ändå en värdig död. Jag har tre barn i skolan och har alltså sett den svenska skolan med både fördelar och nackdelar. Överlag måste jag säga att det har varit positivt. Det är klart att jag önskade att det hade funnits ännu mer resurser att sätta av till skolans värld. Så här kan man gå igenom sitt liv och titta på hur man har det och vilka upplevelser man har haft. Två av mina bästa vänner är småföretagare. Vi diskuterar mycket, ska ni veta, speciellt lite sent på kvällen när vi löser de flesta av våra bekymmer. Det är många momsfrågor som är mycket viktiga. Som politiskt aktiva skulle jag kunna tro att vi också ser de framtida behoven utifrån nuet. Utifrån våra upplevelser ser vi framtida behov. Själv kan jag se oerhörda kostnader framför oss när det gäller att hitta lösningen på problemen med den globala uppvärmningen. Jag tror att det kommer att vara stora kostnader för att ställa om, för att klara de problemen. Jag tror också att vi kommer att se framtida stora kostnader när det gäller den åldrande befolkningen, stora behov inom sjukvården. Infrastruktursatsningar kommer framöver, järnvägar, vägar och så vidare. Vi har alltså stora behov i detta land framöver. Jag tror också att det i ett litet land i en orolig värld är viktigt att vi håller ihop. Och vi som är politiskt aktiva och har visioner vill ju ha möjlighet att påverka utvecklingen. Därför är det viktigt för oss att ha en bra skattebas och gott om inkomster. Det är klart att det överallt finns de som fuskar. Min son är oerhört intresserad av fotboll. Vi tittar ibland och då säger han: Titta, nu slängde han sig. Nu lurade han domaren. Nu fuskade han till sig en frispark. Det finns till och med de, tro det eller ej, som fuskar i kortspel. Jag har gjort det en gång. Men jag vann över frun då. Så är det också i skattesystemet. Det finns de som fuskar också i skattesystemet. Det är klart att vi som kämpar och har visioner blir arga och upprörda, därför att vi vet hur oerhört mycket gott och bra vi skulle kunna göra med de skattekronorna om vi kunde använda dem till att förbättra för oss alla, till att kanske, som någon tycker är viktigast av allt, sänka skatterna, men att vi ändå hade någonting. Nu är det ju så att man har räknat ut att det mellan inkomsterna och hur mycket vi konsumerar saknas ungefär 150 miljarder kronor som bara på något vis flyter omkring. Vad skulle det innebära i skatteintäkter? Det kanske är 50 miljarder. Fundera en liten stund, smaka på det - 50 miljarder i skatteintäkter. Vad skulle vi inte kunna göra med det? Jag tror att jobbavdraget gick på 38 miljarder eller något sådant för er. Tänk er 50 miljarder till - varje år! Bygga ut äldreomsorgen, satsa på sjukvården, göra det allmänt bättre att leva. Det är väldigt mycket pengar, och det tror jag är viktigt. Det är därför, fru talman, som jag ändå känner att vi socialdemokrater vill gå längre än den borgerliga regeringen. När man läser kan man se att det står ungefär: vi vill avvakta, vi väntar, vi litar på en regering som vi hoppas tar tag i de här frågorna. Men vi litar inte lika mycket på den regeringen. Det är därför, fru talman, som vi vill gå längre. Självklart står vi bakom samtliga våra reservationer, men för att göra en tidsvinst yrkar jag bifall till endast reservation nr 4 under punkt 10, F-skattsedlar. Vi kan nog aldrig helt komma ifrån fusket, men vi kan ändå, tycker jag, göra det så besvärligt som möjligt för dem som tycker om att fuska. I detta anförande instämde Birgitta Eriksson, Lars Johansson och Britta Rådström (alla s).

Fru talman! Nu ska vi ta upp några frågor om skatte- och avgiftskontroll. Även på det här området vill Vänsterpartiet i Sk278 se en översyn av skatter. Det är alltså ett stort problem med skattefusk, ca 100 miljarder går staten miste om. Det gäller att motarbeta svartjobb som ger otrygga anställningsförhållanden för den enskilde. Det är väldigt viktigt att vi kommer åt skatteundandragandet för att få de inkomster som vi behöver och för att göra konkurrensen likvärdig. Alliansen har ju stor tilltro till det förslag som läggs fram om hushållsnära tjänster, bland annat att många svarta jobb genom det ska bli vita. Men det man har sett från Frankrike och Finland, där man redan har sådana skattereducerade hushållsnära tjänster, är att det inte har blivit så. De som köper svarta hushållstjänster väljer att fortsätta. Varför ska man betala mer när man ändå tycker att det är okej att köpa svart städhjälp? Alliansen tror också att vi ska bli mer jämställda om vi får en skattereduktion på hushållsnära tjänster. Vi hörde förut Annicka Engblom berätta att hon ser att det här är de nya jobben för kvinnorna. Alliansen beskriver också hur det här ska bli en hjälp för just kvinnorna. Det befäster snarare synsättet att det är kvinnorna som ska städa, och då är det alltså kvinnorna som blir av med sitt jobb, eftersom det är kvinnornas ansvar att städa hemma. Det osynliggör ju själva grundproblematiken, hur vi värderar vad som är manligt och vad som är kvinnligt. Jag yrkar bifall till reservation 2 men står naturligtvis bakom alla våra reservationer.

Fru talman! En av anledningarna till att alliansen vann valet var att vi såg problemet med alla människor som står utanför arbetsmarknaden, i utanförskap. För att människor ska kunna komma tillbaka till jobb och en vanlig vardag krävs flera arbeten. För att skapa de arbetena krävs det att flera startar företag samt att de som finns vågar anställa flera. Att då, som Socialdemokraterna vill, försvåra att få F-skattsedel är helt fel väg att gå. Hans Olsson nämnde helt rätt att det skattefuskas för ca 150 miljarder. Det är något som vi i alliansen håller med om inte är acceptabelt. Men det är viktigare att använda andra metoder för att stävja skattefusk. Det som annars drabbas hårt är seriösa, goda och innovativa idéer. Vänstern vill att innehavet av F-skattsedel ska tidsbegränsas och bara beviljas för ett år i taget. Det är ett onödigt byråkratiskt regelkrångel. Det alliansen i stället vill är att man ser över kravet på självständighet. Det hindrar många från att få en F-skattsedel. Jag yrkar avslag på dessa motioner. Fru talman! År 1994 infördes den så kallade luftspaltregeln när det gällde avdragsrätt vid inköp av lätta lastbilar och bussar. Denna regel innebär att mellan förarhytten och lastutrymmet måste finnas en luftspalt. De får med andra ord inte vara hopbyggda. Orsaken till den här regeln är att lagstiftaren ville eliminera möjligheter att avdragsgilla fordon skulle användas för privat bruk. Hur denna luftspalt kan utgöra ett hinder för det har jag, fru talman, lite svårt att förstå. Det enda den gör är att eliminera olika märken som kan inköpas. Inom EU finns det skiftande bestämmelser när det gäller avdragsrätt för yrkesmässigt utnyttjande av fordon. EG-kommissionen har tidigare lagt fram förslag om förenklade regler för återbäring av moms för bland annat lätta lastbilar och andra tjänstefordon. Förslaget har ett brett stöd i parlamentet. I rådet har dock budgetkonsekvenserna för några medlemsstater gjort att någon enighet inte har kunnat uppnås. Enligt utskottets uppfattning är nuvarande reglering onödigt byråkratisk och krånglig. Vi anser att det bör finnas en möjlighet att förändra reglerna så att företag kan köpa eller hyra lätta lastbilar och bussar utan att ta hänsyn till särreglerna när det gäller avdragsrätten för mervärdesskatt. Utskottet avstyrker dock motionen och utgår från att regeringen kommer att uppmärksamma denna möjlighet till förenkling av reglerna. Ett antal motioner både från oppositionen och från majoriteten, dock med lite olika inriktningar, tar upp frågan om ändrade momssatser eller en återgång till en enhetlig momssats. Efter ett tillkännagivande från riksdagen 2002 tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att göra en översyn av tillämpningen av den reducerade skattesatsen. Den utredningen är nu klar, På väg mot en enhetlig mervärdesskattesats, SOU 2006:90. Ett av förslagen där, nämligen att sänka momsen på skidliftar från 12 till 6 procent, har redan antagits av riksdagen under hösten. Enligt utskottets mening har ordningen med reducerade skattesatser och undantag genomgått en grundläggning, kartläggning och analys. Det är önskvärt att sträva efter ett system med så få undantag och områden med reducerad moms som möjligt. Samtidigt är det dock viktigt att väga in samhälleliga behov. Utredningen förordar en höjning av matmomsen till normalskattesatsen och som en konsekvens av det en sänkning av normalskattesatsen till 22,9 procent. Vi i alliansen och Moderaterna har dock inte gått till val på att höja någon matmoms, så jag ser inte det som aktuellt. Utskottet utgår dock från att regeringen nu överväger förslagen i Mervärdesskatteutredningens betänkande och avstyrker samtliga motioner. Jag tänker inte heller förlänga debatten den här sena skattekvällen, utan jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga motioner.

Fru talman! Jag ska ta upp två saker som Lena Asplund nämnde när hon kommenterade det jag sade. Hon sade att vi vill försvåra för en att få F-skattsedel. Det är också så att det inte ska vara för enkelt. När man är 50 plus kommer man inte ihåg exakt, men jag tror att det är så där någonstans kring 74 000 personer som söker F-skattsedel per år. Av dem beviljas 98 procent F-skattsedel. När det är så många som söker och 98 procent får det beviljat tycker jag inte att det verkar speciellt svårt. Du nämnde att krånglet drabbar seriösa företag. Jag skulle vilja säga tvärtom. Fusket och att man inte har bra koll är det som drabbar seriösa företag. Jag har goda vänner som är ensamföretagare inom olika branscher och som är vansinniga på fusket och svartarbetet. Det drabbar dem, för de vill vara seriösa. Är det någonting som drabbar seriösa företag är det just det. Det står att ni förväntar er att regeringen överväger olika förändringar i regelverket kring F-skattsedeln. Då skulle jag vilja fråga om du kan utveckla vilka förändringar det är. Kan du möjligtvis också säga när de kommer?

Fru talman! Jag håller med om att skattefusk drabbar alla, speciellt dem som har en god vilja, och det snedvrider konkurrensen. Det leder till utanförskap, sociala problem och orättvisor mellan skattebetalarna. Regeringen har därför för avsikt att återkomma med åtgärder för att bekämpa ekonomisk brottslighet med skatteanknytning. Jag sade att vi ville se över reglerna för F-skattsedeln. Det handlar om kraven - det finns tre olika krav för att få F-skattsedel. Det handlar om självständighet. Utskottet har skrivit i sitt ställningstagande att om du till exempel är utövande sjukgymnast och har ett antal vårdcentraler som du arbetar för, är privat med F-skattsedel och vårdcentralen tillhör landstinget så har du inte självständigheten. Du har en arbetsgivare. Det finns andra sådana fall också som man bör se över. Däremot bör vi sträva efter att det inte ska krångla till sig. Ni har skrivit i ert ställningstagande att ni dessutom anser att den personkrets som kan granskas vid prövning av F-skatt ska utökas till att omfatta även andra personer i företaget än företagsledaren. Det känns för mig lite barockt, ska jag säga. Vad ska man granska? Okej, om han har åkt dit för bokföringsbrott, någon annan än den som ska driva företaget. Det är lite svårt att veta var man ska dra gränsen för brottet i fråga. Vi har en bra regel i dag, och det är att man får näringsförbud om man har gjort någonting, och den är alldeles ypperlig.

Fru talman! Det jag egentligen var lite nyfiken på att få svar på var just översynen av reglerna för F-skattsedel. Är det för att förenkla, som du uttrycker det, för att göra det lättare att få en F-skattsedel? Det finns också en annan verklighet, det beror lite grann på vilka nätverk det är och vad det rör sig om. Men jag ser också en stor fara. Det finns många exempel på att man utnyttjar möjligheten och säger till sin anställd: Vi kan inte låta dig ha jobbet kvar. Du kan inte köra skogsmaskinen åt oss längre. Men om du säger upp dig och skaffar en F-skattsedel kan du få jobb som underentreprenör. Vi ser en fara att en förändring skulle leda till att fler människor blir utnyttjade. De får säga upp sig mot sin vilja och blir tvungna att skaffa en F-skattsedel för att på något vis få behålla sitt jobb. Finns det ingen rädsla, eller ser man från regeringens sida en fara, att något sådant skulle kunna inträffa?

Fru talman! Vi har i dag väldigt bra arbetsrättsliga regler i det här landet. Jag tror inte att någon blir uppsagd mot sin vilja av de orsakerna. Du måste nog som arbetsgivare ha lite bättre på fötterna om du ska säga upp någon som sedan ska komma tillbaka och jobba som egenföretagare. Däremot finns det säkert väldigt många som vill göra det. Vill man göra det ska man ha den möjligheten. Den valfriheten är upp till dig själv. Vill du vara egenföretagare eller vara anställd, eller rent krasst, vill du ta riskerna? Det gör man alltid som egenföretagare. Man tar en stor risk. Det är inte alldeles lätt. Det är bekvämare många gånger att vara anställd, göra sitt jobb, få sin lön och gå hem. Som egen företagare ska du sköta din bokföring, hålla reda på dina skatteinbetalningar och dina momsdeklarationer. Det är inte alldeles enkelt. Vi har ett stort regelkrångel i det här landet för företagare. Det är det som alliansregeringen vill titta på och minska regelkrånglet och göra det enklare. Jag ser ingen fara i det som du säger, utan jag ser att det i stället finns en möjlighet för många som vill knoppa av och bli egna.

Fru talman! Frågan om mervärdesskatt kan av många upplevas som tämligen ointressant. Men faktum är att väljarkontakterna om just mervärdesskattefrågan är rätt omfattande. Det är en fråga som berör alla. Men det gör också beteckningen "med mera" på betänkandet, och jag ska börja med att säga några ord om just "med mera". Det finns en centerpartistisk motion om folkbokföringen. Den behandlar den geografiska indelningen för folkbokföringen och därmed sockenbegreppet. Det är en fråga som vi diskuterade rätt livligt i utskottet föregående mandatperiod. Bakgrunden är att sockenbegreppet håller på att försvinna, då de geografiska områden som är basen för bokföringen alltmer slås samman. Folkbokföringen ska vara knuten till de kyrkliga församlingarna, och ju mer församlingarna slås samman desto mer utarmas just sockenbegreppet. Då begreppet socken är viktigt ur såväl forskningssynpunkt som för Lantmäteriets fastighetsbildning är det viktigt att begreppet finns kvar. Utskottet tillfrågade förra året 14 intressenter om sockenbegreppets vara eller inte vara. Samtliga ansåg att indelningen i socknar ska bestå. Utskottets förslag till behandling av ärendet i dag innebär en tydlig påminnelse till regeringen om att vi väntar på att ärendet slutligen ska komma på vårt bord för avgörande i positiv riktning. Åter till frågorna om mervärdesskatt. De kontakter som tas i de här frågorna handlar bland annat om moms på dans, moms på camping kontra mariner, moms på skidliftar och liknande. Alla diskussioner är givetvis intressanta eftersom det hela tiden är hårklyverier. Beträffande frågan om skidliftar har regeringen gjort en korrigering till skidåkarnas glädje. Beträffande ideella föreningars krav på mervärdesskatt är man givetvis från deras sida intresserade av att bli helt befriade från skattekrav. Det är därför viktigt att betona att tillämpningen av skatteinstrumentet ska ge så mycket lättnader som möjligt för att stimulera verksamheter som har ett allmännyttigt ändamål. Det är sektorer som har stor betydelse för det svenska samhället, exempelvis på sociala, religiösa, politiska, idrottsliga och kulturella områden. Utskottets uttalande om att vi förutsätter att regeringen delar den uppfattningen är därför bra. Vi vill inte se förslag som vi exempelvis såg för något år sedan om moms på kommunal uthyrning av idrottsanläggningar till de ideella organisationerna. En sådan inriktning skulle skada hela den svenska idrottsrörelsen. Fru talman! En kommentar till frågan om luftspalten som Lena Asplund var inne på. Jag kan inte nog betona den livliga debatt som vi hade under föregående period också i den frågan. Det är bra och jag välkomnar att en översyn på det här området kommer att göras. Fru talman! Jag själv har en motion som har avstyrkts av utskottet. Jag har förståelse för det mot bakgrund av de skäl som utskottet anför vad gäller mervärdesskatteredovisning vid stöld och rån. I dag måste en näringsidkare som rånas betala mervärdesskatt även på de varor som har stulits. Förhållandet framstår för den logiskt tänkande som helt absurt, men gällande EU-regler lägger hinder för att göra en annan bedömning än den som utskottet nu gör. Men som jag ser det är frågan av stor principiell vikt, så vi får väl hitta ett annat angreppssätt till kommande år och i kommande motioner i den här frågan. Här finns det enligt min uppfattning mycket kvar att göra, men, som sagt, vi återkommer till frågan. Fru talman! Oppositionen har framfört synpunkter på ett antal områden, bland annat om inrättande av F-skattsedel. Jag är väl medveten om frågans komplexitet. Utskottet betonar också att gränsdragningen mellan anställning och näringsverksamhet måste ses över. Nu ligger frågan på regeringens bord. Låt oss därför avvakta och se vad resultatet blir innan vi klart och tydligt säger: Nej, vi ska inte göra det här. En annan fråga är uppgifter om arbetsgivaravgifter på slutskattsedeln. Jag är något förvånad över att man reagerar över ökad öppenhet. Syftet är att upplysa de anställda om den totalkostnad som det innebär för arbetsgivaren att ha en anställd. Givetvis bör alla få den information de vill ha. Eller ska vi mörka? Om det finns intresse av detta ska det också redovisas. Vill företagen att de anställda ska ha den informationen måste vi välkomna den typen av initiativ. Avslutningsvis blir jag något konfunderad över det särskilda yttrande som lagts i frågan om skatt- och avgiftskontroll. Skribenten är inte övertygad om att regeringen kommer att driva frågan om att komma till rätta med skattefusk och bedrägerier. Man kan ju fundera över om man har sett sådana tendenser under de drygt fem månader som regeringen har funnits på plats. Regeringen har däremot i budgetpropositionen framhållit att skattefusk som snedvrider konkurrensen och leder till utanförskap, sociala problem och orättvisa mellan olika skattebetalare ska bekämpas. Regeringen har också aviserat att man återkommer med ett tydligt åtgärdsprogram för hur man ska bekämpa den grova ekonomiska brottsligheten med skatteanknytning. Jag rekommenderar skribenten att avvakta detta initiativ innan kritiken ges. Jag upplever trots allt att vi i sak är helt överens om att fusk som förekommer i samhället ska beivras kraftfullt. Sådana tendenser är helt oacceptabla. Men efter fem månader slår man på trumman och säger: Vi vill gå längre. Vi vill vara bäst i klassen på det här. Jag tycker att när vi nu är överens i en fråga ska vi sitta stilla i båten och vänta till dess att vi ser det slutliga förslaget om hur vi ska gå till väga i sak. När den propositionen kommer tar vi debatten.

Fru talman! Jörgen Johansson säger att vi vill bli bäst i klassen. Om du hade känt till lite grann om min skolgång hade du förstått att det hade känts väldigt gott att få bli bäst i klassen någon gång. Det är det jag jobbar på nu. För att börja med det särskilda yttrandet förstår väl jag som alla andra att allting inte kan göras på fem månader. Jag förstår också att Jörgen Johansson hyser ett större förtroende för regeringen än vad jag gör. Något annat vore inte speciellt smart. Men det står något mer i det särskilda yttrandet. Om vi skulle vara så överens i de här viktiga frågorna, som jag också känner lite grann att vi är, vore det väl inte så konstigt, som vi skriver i det särskilda yttrandet, om vi skickade en signal till regeringen att vi i utskottet tar de här frågorna på största allvar - gör någonting! I det särskilda yttrandet uppmanar vi också regeringen att göra något för att upplysa folk om vad skattefusket ställer till med i välfärdslandet Sverige. Det hade väl inte varit så märkvärdigt egentligen, Jörgen, om vi hade kunnat bli överens i skatteutskottet om att vi ser så allvarligt på detta att vi ber regeringen att titta på detta skyndsamt och gärna dra i gång en kampanj för att tala om hur det undergräver solidariteten i samhället.

Fru talman! Jag hade i den här frågan faktiskt ett visst förtroende för den gamla regeringen. Jag har också ett stort förtroende för den nya regeringen. Jag tror inte att vi skiljer oss åt i sak i den här frågan, för vi är alla intresserade av att våra medborgare följer det regelverk som finns. Vad regeringen har gjort under de här fem månaderna är att man klart och tydligt har aviserat i budgetpropositionen att man återkommer i den här frågan och kommer att vidta åtgärder. När det gäller ett annat område - Försäkringskassan, sjukskrivningar och mygel i de sammanhangen - har man varit mycket tydlig och, som jag uppfattar det från oppositionen, ibland till och med övertydlig med att man inte accepterar den typen av fusk. Jag delar inte uppfattningen att regeringen inte har visat vilken väg man ska gå.

Fru talman! När det gäller fusk inom välfärdssystemen handlar det om vilka signaler vi skickar. Ska vi skicka signalen till killar och tjejer som är beroende av socialförsäkringssystemen att nu jäklar kommer vi att kontrollera dem hela tiden, är det nog viktigt att samtidigt skicka signalen att vi försöker göra vad vi kan för att komma åt skattefuskare. Annars känns det som att vi skickar signaler till fel människor, till dem som har det sämst men inte till dem som lever ganska gott och inte betalar skatt. Därför tror jag att signalerna är så viktiga. Det är vikten av de signalerna som vi vill att utskottet ska understryka för regeringen, och det är väl inte så väldigt allvarligt. Jag ställde en fråga till Lena Asplund om översynen av F-skattsedlarna. Jag tror att du sade något i ditt anförande om att ni säger nej till översyn, om jag minns rätt. (JÖRGEN JOHANSSON (c): Nej.) Då missförstod jag. Kan du hjälpa mig att reda ut vad det är denna översyn ska leda till när det gäller F-skattsedlarna? Är det för att underlätta att få F-skattsedel eller kommer översynen också att handla om de problem som vi pekar på när folk använder F-skattsedlarna för att sko sig och fuska? Vad är det för typ av översyn? Det är intressant. Jag är helt enkelt nyfiken på att se om man tar ett totalgrepp från regeringen eller om det bara är för att underlätta. Jag har pratat lite med folk och jag ska inte nämna företagets namn, men ett av världens största företag i städbranschen.

Fru talman! Hans Olsson, det är roligt att du för kammaren framhåller signalverket som instrument, för jag delar uppfattningen att signalverket från den politiska församlingen, och kanske framför allt från Sveriges riksdag, är oerhört viktigt och kraftfullt. Det borde vi nyttja mer än vad som görs. När det gäller frågan om fusk så upplever jag att när jag träffar folk ute på gatan har de en uppfattning att den nya regeringen är betydligt hårdare och mer restriktiv mot fusk än vad den tidigare regeringen var. Man upplever alltså att det har stramats åt på detta område. Jag delar inte uppfattningen att signalverket inte har fungerat, tvärtom skulle jag vilja hävda. Vad gäller F-skattsedeln sade jag att frågan är komplex och gränsdragningen mellan anställning och näringsverksamhet måste ses över. Jag delar den oro som du tidigare gav uttryck för i ditt replikskifte med Lena Asplund. Det finns en risk, och vi måste se över hur man ska kunna åtgärda den. Det är en av de saker som man nu håller på att titta på.

Fru talman! Jag kan gärna hålla med Jörgen Johansson om att ett betänkande om allmänna motioner om mervärdesskatt med mera inte väcker några heta känslor. Likväl är det på det sättet, fru talman, att i detta utskottsbetänkande behandlas en mycket viktig del av skattepolitiken. Och för att ge ett perspektiv vill jag för en intresserad allmänhet och för åhörare säga att totalt beräknas mervärdesskatten dra in 282 miljarder kronor för 2007. Tobaksskatten drar in 10 miljarder. Starkspritskatten drar in 4 miljarder. Skatten på vin och öl drar tillsammans in 7 miljarder. Energiskatterna får man in mer på, 39 miljarder. Koldioxidskatten ger 25 miljarder, och det är lika mycket som hela fastighetsskatten. Alla andra mervärdesskatter ger ungefär 25 30 miljarder. Det säger något om vikten av att vi har en mervärdesbeskattning som är bra. Ett av de problem som vi har, inte bara i Sverige utan i Europa, är att utformningen och kontrollen av mervärdesskatten gör att det finns ett ganska betydande skatteundandragande på detta område. Det är naturligtvis viktigt att man på Särskilda skattekontoret i Ludvika gör stora insatser. Men så länge vi har en skattesituation i Europa med det sjätte mervärdesskattedirektivet - som vi i skatteutskottet kan - och det laboreras något alldeles otroligt med olika skattesatser och helt oräkneliga undantag, har vi ingen bra situation. Vi måste därför diskutera hur vi ska komma ifrån det som är mycket dåligt på mervärdesskatteområdet. Nuvarande finansministern har sagt att den utredning som kom i oktober förra året, och som Lena Asplund var inne på, inte ska föranleda några förändringar. Det var På väg mot en enhetlig mervärdesskatt SOU 2006:90, som nu är föremål för remissbehandling. Utredningen tillsattes av den förra regeringen i november 2002, efter att ett enigt skatteutskott hade bifallit en motion, fru talman, av den folkspillra som då fanns som hette Folkpartiet i form av Karin Pilsäter och Lennart Kollmats. De hade väckt frågan och ville att man skulle ta upp denna diskussion. Ska man föra en intellektuell och bra debatt baserat på fakta måste man fundera på en del saker som finns i På väg mot en enhetlig mervärdesskatt för att komma åt en del skattefusk, för det förekommer det mycket av. Nu diskuterar vi små saker, men när jag läser utredningen måste jag ändå konstatera att med de skattesatser som vi har, nämligen 25, 12 och 6 procent, är det nedsättningen av livsmedelsskatten till 12 procent som är den helt avgörande frågan bland alla skattenedsättningar. Skattenedsättningar representerar totalt sett ungefär 29 miljarder, enligt utredaren Lennart Hamberg. Av dem står livsmedelsskatten för 18 miljarder. Tar man bort nedsättningen av skatterna och alla undantag är den faktiska mervärdeskattenivån i vårt land inte 25 procent utan 21,7 procent. Tar man bara bort livsmedelsskatten skulle den bli 22,9 procent. Det är klart att det är svårt att genomdriva en sådan förändring. Det inser jag också. Då måste man gå till en del bilagor i utredningen och se vad det är man kommer fram till när det gäller fördelningsmönstret på livsmedelssidan. Jag ska inte tynga kammaren eller åhörarna med att gå in på alla utredningar som bland annat Bengt Assarsson och Astri Muren har gjort om skatteincidens på marknader i imperfekt konkurrens, med särskild vikt på livsmedelssektorn i Sverige. Den har också beräkningar som inte heller jag riktigt förstår. Det är ändå så att slutsatserna är viktiga för att vi ska kunna ha en bra mervärdesskattediskussion i Sverige. För de hushåll som har de lägsta inkomsterna är skattenedsättningen ungefär 2 000 kronor, men för hushåll med de högsta inkomsterna är nedsättningen 4 000 kronor per hushåll. Detta går att korrigera. Man skulle kunna göra tvärtom. De 18 miljarder som jag har pratat om är något mindre än barnbidraget, som är ungefär 25 miljarder i Sverige. Om man växlade detta till barnbidrag skulle man få mycket högre effekt. Det visar Bengt Assarsson i utredningen. Man skulle kunna ta från de rika och ge till dem som har större konsumtionsbehov. Fru talman! Jag ville bara relatera till detta och läsa in det i kammarens protokoll, för det är viktigt att man fattar beslut på riktiga grunder. Och man kan styra konsumtionen med bland annat riktade barnbidrag. Denna utredning visar väldigt tydligt att det inte är på det sättet att den sänkta livsmedelsmomsen leder till det vi tror, utan kanske snarare tvärtom. Därför är det viktigt att vi åtminstone har i minnet att en enhetlig mervärdesskatt har andra effekter än att vi gör en massa skatteplaneringsadvokater arbetslösa. Det är en god sak men det är inte den enda effekt man får. I betänkandet är det olika motioner. Jag vill särskilt nämna att under rubriken Reducerad mervärdesskatt för vissa varor och tjänster finns en motion av ledamoten Allan Widman. I motsats till vad man möjligen kan få intryck av under den här rubriken handlar det inte om dansmusik och skattenedsättning. Det handlar om motsatsen. Nämligen att man ska sträva efter en enhetlig momsskattesats. Det blir något missvisande i sammanställningen. Det är en bagatell i sammanhanget. Jag vill ta upp något som Jörgen Johansson var inne på. Det gäller en motion av Jörgen Johansson och Jan Andersson om butiksägare som råkar ut för rån. Det gäller också en motion av Torkild Strandberg, tidigare ledamot av denna kammare, om stöld och rån. Det är alldeles riktigt som Jörgen Johansson säger att man kan godta avslagsmotiveringarna på den här punkten. Men jag håller med Jörgen Johansson om att man måste angripa detta på annat sätt. Just på den här punkten strider den nuvarande lagstiftningen mot sunt förnuft. Det är ett problem att vi har en lagstiftning som gör att man tvingas betala skatt på varor som man har blivit avhänd på olagligt sätt. Det strider mot det allmänna rättsmedvetandet. Jag menar att det är bra att vi gör så här nu, men vi måste komma tillbaka till detta. Det är inte en god politik som jag tror att något parti egentligen stöder. Jag välkomnar Jörgen Johanssons och Torkild Strandbergs motioner på den här punkten. Fru talman! Jag vill också ta upp en motion som handlar om folkbokföringen. Det handlar om arkivbeständig folkbokföring. Det föreslås avslag på den också. Jag har inga andra synpunkter på det. Motionen har väckts av Lars Elinderson. Det är motion Sk213. Den handlar om arkivbeständig folkbokföring. Här har vi ett gemensamt ansvar för framtiden. Vi vet att datalagring klarar viss tid när det gäller färgbeständighet med mera. Men jag tror att det är viktigt att vi har klart för oss att sådant som har tryckts - där är folkbokföringen central - håller i väldigt många hundra år. Jag tycker att Lars Elinderson är inne på rätt väg. Vi måste bevara detta för framtiden innan vi är absolut säkra på att datalagringar håller under lång tid. Vi vet att papper är en produkt som klarar lagring under väldigt långa tider. Därför tycker jag att Lars Elindersson har skrivit en bra motion.

Fru talman! Hans Olsson, det är roligt att du för kammaren framhåller signalverket som instrument, för jag delar uppfattningen att signalverket från den politiska församlingen, och kanske framför allt från Sveriges riksdag, är oerhört viktigt och kraftfullt. Det borde vi nyttja mer än vad som görs. När det gäller frågan om fusk så upplever jag att när jag träffar folk ute på gatan har de en uppfattning att den nya regeringen är betydligt hårdare och mer restriktiv mot fusk än vad den tidigare regeringen var. Man upplever alltså att det har stramats åt på detta område. Jag delar inte uppfattningen att signalverket inte har fungerat, tvärtom skulle jag vilja hävda. Vad gäller F-skattsedeln sade jag att frågan är komplex och gränsdragningen mellan anställning och näringsverksamhet måste ses över. Jag delar den oro som du tidigare gav uttryck för i ditt replikskifte med Lena Asplund. Det finns en risk, och vi måste se över hur man ska kunna åtgärda den. Det är en av de saker som man nu håller på att titta på.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets betänkande och avslag på samtliga reservationer. Den statliga utredningen Mervärdesskatt i ett EU-rättsligt perspektiv (SOU 2002:74) föreslog att såväl second hand-verksamhet som kyrkkaffe skulle momsbeläggas. Den ideella sektorn reagerade med omfattande protester mot förslaget. Man fann det orimligt, helt enkelt. Det skulle drabba ideella föreningar, organisationer och kyrkor mycket hårt. En stor del av vinsten från second hand-verksamheten används dessutom till bistånd och utveckling i tredje världen. Momsuttaget på ideella organisationer och deras second hand-försäljning är en ytterst försumbar skatteintäkt i ett nationellt perspektiv. Samtidigt är den katastrofal för berörda aktörer och för de många människor för vilka dessa ideella organisationer i dag utgör ett hopp om ett drägligt liv. Utan att fastna i detta kan man ändå säga att det inte var helt förankrat i det allmänna rättsmedvetandet och skattemedvetandet ute i landet att exempelvis kyrkkaffe skulle momsbeläggas. Det fann inte en allmän resonansbotten bland vanligt folk oavsett vilken politisk blocktillhörighet man har. Second hand-verksamheten är också ett redskap i arbetet med att bygga ett ekologiskt hållbart samhälle byggt på återanvändning - det är väl det second hand handlar om - att förmedla sociala hjälpinsatser, bidra till katastrofinsatser med mera. I flera medlemsländer inom den europeiska unionen är ideella organisationer redan garanterade befrielse från moms på second hand-försäljning. I denna allt senare timme kan det vara av värde att framhålla att det är ett enigt utskott som menar att föreningslivet och det ideella arbete som bedrivs i föreningar i syfte att främja vissa allmännyttiga ändamål som sociala, välgörande, religiösa, politiska, idrottsliga, konstnärliga eller liknande kulturella ändamål har en lång tradition i vårt land. Deras stora betydelse för det svenska samhället och internationellt kan inte nog understrykas. Det är därför angeläget att de allmännyttiga ideella föreningarna och trossamfunden även i fortsättningen får en så positiv behandling som möjligt vid en eventuell momsbeläggning. Alla möjligheter till lättnader i mervärdesbeskattningen - eller helst en total befrielse - som står till buds inom ramen för den gemenskapsrättsliga lagstiftningen inom EU på detta område måste tas till vara. Ett enigt utskott utgår från att regeringen har samma inställning och anser att resultatet av regeringens beredning nu bör avvaktas. Fru talman! Låt mig i denna enighetens harmoni också lyfta fram värdet av den motion som ledamoten i utskottet Jörgen Johansson från Västmanland har författat om ett nytt sockenbegrepp i folkbokföringen. Det är värdefullt att man som riksdagsutskott agerar. I både utskottets betänkande och motionen om sockenbegreppets och församlingsbegreppets historiska förankring påpekas att det är en del av kulturarvet. Det handlar om tillhörighet, identitet, närhet och om att kunna känna sig som en del av ett mer begränsat geografiskt område. Vi kan inte förskingra allt detta bara för att vi har förändrade relationer mellan svenska kyrkan och staten. Vi ska behålla det i fastighetsbeteckningarna och i folkbokföringen. Ett sätt att lösa detta som jag vill nämna här i kammaren är att regeringen tittar på om församlingsbegreppet kan få vara kvar som ett kyrkligt begrepp och att vi knyter sockenbegreppet, som går tillbaka till att man sökte sig till en viss kyrka, till fastighetsbeteckning och folkbokföring. När det försvinner församlingar i Svenska kyrkan genom sammanslagningar och genom att man går upp i större enheter finns ändå det geografiska område kvar som var socknen. Sockenbegreppet är det begrepp som vi använder för fastighetsbeteckning och i folkboköring. Därmed kan vi knyta an till gamla sockennamn som i dag har försvunnit eller slagits samman i större enheter när svenska kyrkan reglerar detta själv. Därför är det positivt att utskottet lyfter fram att man önskar att regeringen framgent löser frågan på lämpligt sätt. Vi kan inte göra oss urarva genom att bara tillhöra en kommun. Jag talar i huvudsak om områden utanför storstäderna men även i en storstad som Stockholm kan sockenbegreppet ha betydelse för min identitet och min plats på jorden.