Riksdagen godkände regeringens förslag om tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för 1998. Statens utgifter ökade därmed med 1,6 miljarder kronor netto. Efter de beslutade åtgärderna uppgick budgeteringsmarginalen till 857 miljoner kronor. Riksdagens beslut innebar bl.a. att kommuner och landsting får ytterligare 4 miljarder kronor i statsbidrag. Regeringen gavs rätt att träffa och genomföra för staten bindande avtal med Sydkraft om ersättning med anledning av avvecklingen av Barsebäck 1. För att Botniabanan AB utan dröjsmål ska kunna starta och bygga upp sin verksamhet gavs Banverket rätt att ge företaget lån inom en ram på 50 miljoner kronor. Regeringen gavs rätt att under 1998 fatta beslut som innebär sammanlagda utgifter om högst 1 miljard kronor under åren 1999, 2000 och 2001 under anslaget för regionalpolitiska åtgärder. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att fördela pengarna enligt samma princip som de s.k. länsanslagen. När det gäller resursarbete fick regeringen i uppdrag att ordna så att arbetsgivaren kan få bidrag från staten om ersättningen till deltagaren uppgår till högst 90 % av lönen enligt det ordinarie kollektivavtalet eller - om det är fördelaktigare för den enskilde - högst 90 % av den dagpenninggrundande inkomsten.
Riksdagen godkände regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, skattefrågor m.m. Beslutet innebär bl.a. förbättringar i den offentliga sektorns kärnverksamhet: skolan, vården och omsorgen. Vidare förbättrades villkoren för pensionärerna och biståndet höjdes. Särskilda insatser ska genomföras på olika områden för den framtida tillväxten och sysselsättningen. Ett treårigt program för utvecklingssamarbetet med Central- och Östeuropa ska genomföras, och ytterligare resurser ska satsas för insatser i Östersjöregionen. Vidare avsattes resurser för att minska segregationen och öka integrationen inom det svenska samhället. På finansutskottets initiativ beslutade riksdagen att sänka fastighetsskatten på bostäder från 1,7 till 1,5 % redan fr.o.m. 1998. Samtidigt beslutade riksdagen att sänka utgiftstaket med ett lika stort belopp som detta skattebortfall väntas förorsaka. Utgiftstaken för åren 1999-2001 fastställdes därmed till 734, 742 respektive 767 miljarder kronor. Under en övergångsperiod ska dessutom fastighetsskatten reduceras för fastboende ägare till strand- och strandnära fastigheter i attraktiva skärgårds- och kustområden. En ytterligare skiktgräns, med högre skattesats, för statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster infördes. Skattesatsen blir 25 % för den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger 360 000 kr. När det gäller beskattningen av småföretag infördes bl.a. en förstärkt reserveringsmöjlighet för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag, ökat lättnadsutrymme vid beskattning av utdelning och reavinst på onoterade aktier samt ökade möjligheter till kvittning av reaförluster på onoterade aktier. Skatten på cigaretter sänkste, och indexeringen av skattesatserna för tobaksskatt och alkoholskatt slopades. Dessutom avskaffades reklamskatten på reklamtrycksaker.
Teleoperatörerna ska fr.o.m. den 1 juli 1999 vara skyldiga att införa funktioner i telenäten som gör det möjligt för abonnenten att behålla sitt telefonnummer vid byte av teleoperatör. Skyldigheten ska omfatta även teleoperatörer som tillhandahåller digital mobiltelefoni. Syftet med denna s.k. nummerportabilitet är att öka förutsättningarna för en effektiv konkurrens inom teleområdet. I samma syfte infördes bestämmelser om att abonnenter genom ett stående val (förval) ska kunna utnyttja teletjänster som erbjuds i telenätet av samtrafikerande teleoperatörer.
Postlagen ändrades med syftet att på ett förbättrat sätt uppnå de postpolitiska målen och att anpassa lagen till EG-direktiv. Det nuvarande begreppet grundläggande postservice i postlagen ändrades till samhällsomfattande posttjänst. Det övergripande målet - att alla ska kunna skicka och ta emot adresserade försändelser - kompletterades med ett servicemål. Tillstånd ska inte längre att krävas för paketbefordran. Denna service kommer dock även i fortsättningen att utgöra en del av den samhällsomfattande posttjänsten. Det avtalsreglerade kravet på Posten AB att erbjuda rabatterade frimärken till hushållen avskaffades. I stället fick regeringen möjlighet att meddela föreskrifter om ett pristak för postverksamhet.
Riksdagen godkände regeringens förslag till nationella mål för äldrepolitiken. Målen är att äldre ska kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende, kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag, bemötas med respekt, ha tillgång till god vård och omsorg. När det gäller samverkan inom äldreomsorgen förutsatte riksdagen att de insatser som nu görs från olika håll kommer att leda till att samtliga särskilda äldreboenden kommer att få tillgång till läkare som tar ett helhetsansvar. Detta gav riksdagen regeringen tillkänna. I socialtjänstlagen infördes en generell anmälningsplikt för den som är verksam inom omsorger om äldre eller funktionshindrade. Det införs även bestämmelser om att kvaliteten i verksamheten fortlöpande ska utvecklas och säkras. Regeringen avser att i 1999 års budgetpropositionen avsätta medel för försöksverksamheter i kommuner och landsting som syftar till utveckling och nytänkande inom vård-, omsorgs- och serviceverksamheter för äldre personer. Riksdagen menade att medlen bör användas för att utveckla och stimulera de äldres delaktighet och inflytande över vård och omsorg liksom äldres möjligheter till aktiviteter och social gemenskap. Denna verksamhet bör kunna bedrivas såväl av pensionärsorganisationer som av frivillig- och anhörigföreningar. Regeringen fick vidare i uppdrag att överväga om rätten till personlig assistans kan utvidgas så att den som erhållit assistans före 65 års ålder får behålla denna även efter 65-årsdagen.
Villkoren skärptes för att överföra periodiseringsfond och skatteutjämningsreserv från en enskild firma eller ett handelsbolag till ett aktiebolag utan att omedelbar beskattning sker.
Riksdagen beslutade om en ny lag om punktskattekontroll. Tullmyndigheten fick därmed befogenhet att undersöka om en postförsändelse innehåller alkohol- eller tobaksvaror och att öppna försändelsen när det finns anledning att anta att den innehåller alkohol- eller tobaksvaror. Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att årligen i en rapport återkomma till riksdagen och informera om hur många postförsändelser som granskats, öppnats och med vilket resultat. Den nya lagen ger tullen även befogenhet att kontrollera vägtransporter. I vissa fall ska tullen kunna omhänderta skattepliktiga varor för att utreda om skatt för varan ska betalas i Sverige. Alkoholdrycker och tobaksvaror som förs in av resande för privat bruk ska kunna omhändertas av tullen om det finns en påtaglig risk att den skattskyldige inte kommer att betala skatten. Riksdagen beslutade även om en ny lag om särskild skattekontroll av torg- och marknadshandel m.m.
Riksdagen godkände regeringens förslag till nytt pensionssystem med reformerade regler för inkomstgrundad ålderspension och ett nytt grundtrygghetssystem. Det nya inkomstgrundade systemet är avgiftsdefinierat till skillnad från nuvarande ATP-system som är förmånsdefinierat. Grundskyddet ska finansieras med allmänna skattemedel medan den inkomstgrundade pensionen ska vara avgiftsfinansierad. Beräkningen av inkomstgrundad ålderspension ska bygga på den s.k. livsinkomstprincipen. Pension ska till större delen komma från ett fördelningssystem och till mindre del från ett premiepensionssystem. I premiepensionssystemet ska inbetalda medel fonderas och tillgodohavandet redovisas på individuella premiepensionskonton. Den enskilde bestämmer hos vilka förvaltare medlen ska placeras. Den inkomstgrundade pensionen, som fullt ut ska omfatta personer födda 1954 eller senare och delvis personer födda 1938-1953, kompletteras med ett grundskydd i form av en garantipension. Garantipensionssystemet ska omfatta personer födda år 1938 eller senare. Reglerna om intjänande av pensionsrätt i det inkomstgrundade systemet träder i kraft den 1 januari 1999, och utbetalning av inkomstgrundad pension ska ske fr.o.m. januari 2001. Garantipensionen träder i kraft den 1 januari 2001 med första utbetalning i januari 2003. Riksdagen beslutade om en ändring i regeringens förslag för att den sjunde AP-fondstyrelsen, som ska förvalta medlen för dem som inte gör ett aktivt val av förvaltare, skulle kunna inrättas redan den 1 juli 1998.
Riksdagen godkände regeringens förslag till riktlinjer för Telias verksamhet. Huvudinriktningen ska i fortsättningen vara att i Norden och inom Östersjöområdet erbjuda telekommunikationer i vid bemärkelse. I huvudinriktningen ska ingå den internationella verksamhet som är nödvändig för att tillhandahålla dessa tjänster.