Sök

EU-kommissionen har lämnat ett förslag om en EU-ram för rekonstruktion och avveckling av kreditinstitut och värdepappersföretag. Kommissionen föreslår bland annat en obligatorisk och tvingande lånemekanism mellan de nationella finansieringsarrangemangen. Enligt förslaget ska EU-länderna se till att de nationella finansieringsarrangemangen (Stabilitetsfonden i Sverige) ska ha en skyldighet att låna ut upp till 50 procent av sina tillgångar till andra staters finansieringsarrangemang.

En obligatorisk lånemekanism kan enligt finansutskottet leda till överdrivet risktagande. Vissa EU-länder kan nämligen lockas till att underfinansiera sina nationella arrangemang. Lånemekanismen kan dessutom leda till en ofrivillig och oplanerad försvagning av EU-ländernas statsfinanser. Det motverkar ett av syftena med förslaget, att skydda skattebetalarnas intressen vid en finansiell kris. Detta stämmer i sin tur inte överens med principerna om nationell beskattningsrätt och de nationella parlamentens möjligheter att själva bestämma hur budgetmedel ska användas.

Utskottet menar att målen med kommissionens förslag bäst eller kanske endast kan nås genom att de enskilda EU-länderna får det fulla ansvaret för finansieringen av avvecklingen av kreditinstitut. EU-direktivet bör därför inte innehålla några tvingande mellanstatliga finansieringsförpliktelser, anser utskottet.

Utskottet anser att förslaget strider mot EU:s subsidiaritets- och proportionalitetsprinciper. Riksdagen beslutade att på förslag från utskottet skicka ett så kallat motiverat yttrande till EU.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2012-09-17

Debatt

2012-09-19

Beslut

2012-09-19

Regeringen har lämnat sin årliga redogörelse över de så kallade skatteutgifterna. Årsredovisningen ger en samlad överblick över de stöd till företag och hushåll som lämnas på budgetens inkomstsida, till exempel i form av förmånliga skatteregler. Samtidigt är redovisningen av skatteutgifterna den enda uppdateringen av de regelavvikelser från enhetlig beskattning som publiceras löpande.

Skatteutskottet ser positivt på regeringens arbete med att utveckla redovisningen för att den ska kunna bli ett mer aktivt verktyg i budgetarbetet och när man beslutar om skatteregler. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2012-06-12

Debatt

2012-06-20

Beslut

2012-06-20

Regeringen har lämnat sin redovisning av ekonomin och verksamheterna i kommuner och landsting för 2011. Finansutskottet tycker att det är bra att regeringen redovisar erfarenheterna av de specialdestinerade statsbidragen. Utskottet förutsätter att arbetet med metoderna för att utvärdera dessa bidrag fortsätter och att regeringen även i fortsättningen redovisar resultaten av utvärderingarna.

En parlamentarisk utredning lämnade i april 2011 ett enhälligt förslag till regeringen med en översyn av det kommunala utjämningssystemet. Systemet ska skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting i landet. Utredningen föreslog förändringar både i inkomst- och kostnadsutjämningen och att ändringarna ska börja gälla den 1 januari 2013. Utskottet erfar att utredningens förslag nu bereds av regeringen. Regeringen ska återkomma till riksdagen under hösten 2012 med proposition i frågan.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

38, 134 minuter

Justering

2012-06-12

Debatt

2012-06-19

Beslut

2012-06-19

Regeringen har lämnat en redovisning för staten 2011 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat årsredovisningen och lämnat en redogörelse för granskningen till riksdagen. Årsredovisningen innehåller en uppföljning av de budgetpolitiska målen, det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag under året, resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, statsskuldens utveckling, redovisning och riskanalys av statliga garantier och krediter, avgifter till och bidrag från EU samt regeringens intygande över EU-medel. Eftersom budgetlagen har ändrats innehåller årsredovisningen vissa förändringar. Bland annat har innehållet strukturerats så att det tydligare knyter an till riksdagens beslut och utskottens ansvarsområden. En annan nyhet är att regeringen gör en bedömning av om årsredovisningen ger en rättvisande bild.

Regeringen anser att årsredovisningen ger en rättvisande bild. Riksrevisionen anser att årsredovisningen är gjord på ett sätt som följer bestämmelserna i budgetlagen och att regeringen har begärt in tillräckliga revisionsbevis. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2012-06-12

Debatt

2012-06-20

Beslut

2012-06-20

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om bank-, försäkrings- och kreditupplysningsfrågor. Motionerna handlar bland annat om lokala sparbanker, tillgången till banktjänster, affärs- och investmentbanker, fri flytträtt för försäkringssparande, kreditupplysningar och bluffakturor samt olika frågor kring inkasso.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

11

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

27, 88 minuter

Justering

2012-06-07

Debatt

2012-06-19

Beslut

2012-06-19

Statsbudgeten för 2012 ändras. Ändringarna gäller nivån på 27 anslag inom 13 utgiftsområde och innebär att 18 anslag höjs och 9 anslag sänks. Förändringarna innebär att statsbudgeten ökar med 3,4 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. På förslag av trafikutskottet beslutade riksdagen också att användningen för anslaget 1:2 Banhållning vidgas. Ändringen gör att anslaget även får användas för sjöfartsobjekt som omfattas av en trafikslagsövergripande nationell planen för 2010-2021.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

21

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 7 minuter

Justering

2012-06-07

Debatt

2012-06-19

Beslut

2012-06-19

Riksdagen sa ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i den ekonomiska vårpropositionen. Riksdagen menar att Sverige skaffat sig bättre förutsättningar att hantera finans- och skuldkrisen genom att värna starka offentliga finanser, förbättra arbetsmarknadens funktionssätt och förbättra förutsättningarna för företagande och ökad rörlighet på bostadsmarknaden. Men Sveriges offentliga finanser är känsliga för förändringar i omvärlden och riskerna för en mer negativ ekonomisk utveckling är betydande, konstaterar riksdagen.

Riskbilden är mindre negativ än den som regeringen redovisade i höstens budgetproposition, men riksdagen anser i likhet med regeringen att det även i fortsättningen finns behov av goda säkerhetsmarginaler. Det måste finnas utrymme både att stötta sysselsättningen och att kunna hantera en betydligt besvärligare situation på de finansiella marknaderna.

Utrymmet för permanenta reformer är relativt begränsat. Riksdagen delar regeringens bedömning att utrymmet bör användas dels till åtgärder som motverkar att arbetslösheten biter sig fast, dels till vissa åtgärder som stärker ekonomins funktionssätt, förbättrar den ekonomiska standarden för utsatta grupper och förstärker välfärden.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Justering

2012-06-07

Debatt

2012-06-20

Beslut

2012-06-20

Regeringen har utvärderat statens upplåning och förvaltning av statsskulden 2007-2011. Förutsättningarna har varierat kraftigt under perioden. Statens finanser gick från ett överskott i början av perioden till ett underskott under åren med finanskris och till ett överskott igen under 2011.

Finansutskottets intryck är att statens upplåning och förvaltning av statsskulden har fungerat väl trots den ekonomiska oron. Både statsskulden och ränteutgifterna har minskat under perioden. Utskottet bedömer att regeringens riktlinjer har bidragit till en lägre upplåningskostnad samtidigt som riskerna verkar ha varit väl avvägda. Utskottets intryck av Riksgäldskontorets verksamhet under utvärderingsperioden är gott.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

1, 4 minuter

Justering

2012-06-07

Debatt

2012-06-19

Beslut

2012-06-19

Finansutskottet har utvärderat penningpolitiken för 2009-2011. Utskottets utvärdering bygger bland annat på en rapport från Riksbanken. Utskottet anser att rapporten skulle vinna på att Riksbanken redovisade tydligare slutsatser av om penningpolitiken varit väl avvägd eller inte.

Utskottet behandlar bland annat frågor om den flexibla inflationsmålspolitiken, uppskattning av resursutnyttjandet i ekonomin och behovet av tydlighet i det penningpolitiska beslutsunderlaget. Utvärderingsperioden har på många sätt varit extrem med en utpräglad finansiell osäkerhet. Utskottet har tidigare berömt Riksbanken för bankens penning- och stabilitetsfrämjande politik under finanskrisen. Utskottet står fast vid den bedömningen.

Sett över hela utvärderingsperioden har inflationen av olika skäl i genomsnitt varit lägre än inflationsmålet på 2 procent. Utskottet vill gärna att Riksbanken i nästa års rapport redovisar en analys av inflationsutvecklingen och inflationsmålet i ett mer långsikt perspektiv. Riksdagen godkände utskottets utvärdering.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 51 minuter

Beredning

2012-05-10

Justering

2012-06-07

Debatt

2012-06-19

Beslut

2012-06-19

Det är viktigt att regeringen påbörjar behandlingen av riksdagens tillkännagivanden så snart som möjligt. Det anser riksdagen och betonar detta i ett tillkännagivande till regeringen.

Regeringen har fortfarande inte avslutat behandlingen av ett tillkännagivande om upphovsrätten och offentlighetsprincipen som riksdagen beslutade om för mer än tolv år sedan. Riksdagen uppmanade regeringen att återkomma med ett förslag inom 2012.

Riksdagens tillkännagivanden bygger på konstitutionsutskottets, KU:s, behandling av regeringens årliga redogörelse för hur den har behandlat riksdagens skrivelser. Under de senaste åren har andelen oavslutade ärenden minskat, men i år har trenden brutits och andelen ärenden som inte ännu är slutbehandlade har ökat. KU anser att det är olyckligt, i synnerhet som det totala antalet redovisade riksdagsskrivelser är lägre än tidigare år. Riksdagen lade regeringens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

KU har även granskat riksdagsstyrelsens redogörelse för hur den har behandlat riksdagens skrivelser. Dessutom har KU granskat regeringens redogörelse för vad den har gjort när det gäller barn som har blivit olovligt bortförda till andra länder. Utrikesdepartementet har bland annat arbetat för att förbättra samarbetet med andra länders myndigheter. Man har också förbättrat informationen till vårdnadshavare och myndigheter. Riksdagen lade även redogörelsen och skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

5

Anföranden och repliker

3, 9 minuter

Beredning

2012-05-08

Justering

2012-06-07

Debatt

2012-06-14

Beslut

2012-06-14

Konstitutionsutskottet, KU, är klart med sin årliga granskning av regeringen. Totalt har KU behandlat 21 anmälningar från riksdagsledamöterna. Här följer ett urval av resultaten.

• Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström får kritik av KU för sina uttalande och sitt agerande i en EU-fråga. Regeringen följde inte riksdagens råd och synpunkter med tillräckligt eftertryck. Arbetsmarknadsministern har även gjort missvisande uttalanden vid regeringens samråd med riksdagens EU-nämnd.
• Regeringens agerande i samband med den amerikanska ambassadens övervakning av svenska medborgare i Sverige var alltför passivt, menar KU. När regeringen fick kännedom om övervakningen inledde den ett arbete med att ta reda på sakförhållandena, men arbetet avbröts när åklagaren beslutade om förundersökningar. Inom polisen i Stockholms län, Säpo och Regeringskansliet har det funnits viss, om än fragmentarisk, information som kan kopplas till övervakningen. Vissa uppgifter borde även ha nått regeringen långt tidigare.
• Regeringens åtgärder vid lämplighetsbedömning av en utländsk affärsmans ägande i Saab får också kritik av KU. Enligt utskottet visste dåvarande näringsminister Maud Olofsson på ett tidigt stadium att General Motors inte hade för avsikt att godkänna den aktuella affärsmannen som ägare till Saab. Dessa uppgifter vidarebefordrades aldrig till Riksgäldskontoret.
• I regeringens arbete med att förbereda den nya lärarlegitimationen har viktiga delar av innehållet inte hållit tillräckligt hög kvalitet, enligt KU. Regeringen borde även ha hört berörda myndigheter i större utsträckning innan man fattade beslut om den så kallade behörighetsförordningen. Sammantaget har bristerna bidragit till att reformen blev försenad. Regeringen har ett ansvar för att beredningsarbetet resulterar i ett fullgott beslutsunderlag, och här har regeringen brustit.
• KU kritiserar även Näringsdepartementets hantering av en fråga om bristande järnvägsunderhåll. Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd fick inte tillräcklig information av Trafikverket om att verket hade tecknat ett så kallat upphörandeavtal med en entreprenör som ger företaget rätt till en viss ersättning. Regeringen och ansvariga ministrar har ett övergripande ansvar för att försäkra sig om att myndigheter informerar regeringen på sina respektive områden.
• Dåvarande forskningsminister Tobias Krantz får kritik av KU för hantering av en överläkare som tidigare utsetts till ledamot i en etikprövningsnämnd. När Utbildningsdepartementet fick information om att överläkaren var misstänkt för brott kontaktade man överläkaren för att framföra att det var lämpligt för henne att ta en timeout. Detta borde ha varit en fråga för nämnden och dess ordförande att hantera, menar KU. Departementet borde endast ha haft kontakt med ordföranden.

Riksdagen lade KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Anföranden och repliker

89, 46 minuter

Beredning

2011-10-13

Justering

2012-05-31

Debatt

2012-06-14

Beslut

2012-06-14

Diskrimineringslagen har ett allmänt förbud mot könsdiskriminering vid tillhandahållande av försäkringstjänster. Detta förbud ersätts nu med ett särskilt förbud mot att ha olika försäkringspremier och ersättningar för kvinnor och män om skillnaderna grundas på beräkningar där kön har använts som en faktor. Lagändringen börjar gälla den 21 december 2012, och kravet på könsneutrala beräkningar ska gälla nya försäkringsavtal efter denna tidpunkt.

Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om att bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning ska omfattas av svensk diskrimineringslagstiftning. Regeringen ska skyndsamt återkomma till riksdagen med ett lagförslag. Riksdagen menar att frågan om bristande tillgänglighet som en diskrimineringsgrund redan har utretts. Det finns inte anledning att ytterligare fördröja en lagreglering på området. En avgörande förutsättning är, enligt riksdagen, att reformen införs på ett samhällsekonomiskt ansvarsfullt sätt.

Behandlade dokument

47

Förslagspunkter

16

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

51, 183 minuter

Justering

2012-05-31

Debatt

2012-06-13

Beslut

2012-06-14

Två av statsbudgetens utgiftsområden ändrar namn. Utgiftsområde 18 ändrar namn till Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. Utgiftsområde 10 ändrar namn till Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning.

Fördelningen av ändamål och verksamheter på vissa utgiftsområden ändras. Ändringarna gäller kungafondens kansli, ansvaret för vissa associationsrättsliga ärenden, statens nämnd för arbetstagares uppfinningar, statligt stöd till idrottsutbildning, lexikaliskt arbete inom tolkområdet och viss verksamhet vid Havs- och vattenmyndigheten.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

1, 3 minuter

Beredning

2012-05-22

Justering

2012-05-31

Debatt

2012-06-14

Beslut

2012-06-14

Finansutskottet har granskat EU-komissionens grönbok om den så kallade skuggbanksektorn. Det har uppstått en allt större kreditverksamhet utanför banksektorn. Verksamheten har inte varit i blickfånget för reglering och tillsyn ur ett stabilitetsperspektiv. Sektorn utgör enligt kommissionen en viktig funktion i det finansiella systemet genom att den skapar ytterligare möjligheter till finansiering och erbjuder alternativ till bankinlåning. Men den kan potentiellt utgöra ett hot mot en långsiktig finansiell stabilitet.

Utskottet konstaterar att övervakningen av skuggbanksektorn behöver stärkas. En reglering och andra åtgärder bör dock varken vara enbart nationella eller enbart begränsade till EU, utan man bör sträva efter att verka för ett så brett internationellt samarbete som möjligt. Utskottet ser att konsumenter utanför den reguljära banksektorn kan utsättas för risker och menar att det måste uppmärksammas särskilt. I det sammanhanget bör även möjligheten till nationella regleringar övervägas.

Utskottet noterar att skuggbanksektorn i Sverige är begränsad. Men arbetet inom EU och globalt med att kartlägga och reglera är av stor betydelse för Sverige, inte minst mot bakgrund av den svenska reguljära banksektorns storlek. Utskottet stöder EU-kommissionens fortsatta arbete med att kartlägga skuggbanksektorn och behovet av reglering.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 12 minuter

Justering

2012-05-22

Debatt

2012-05-30

Beslut

2012-05-30