209 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Utredning från Riksdagsförvaltningen, Utskottens verksamhetsberättelser, 2008/09, 2005/06, Arbetsmarknadsutskottet, Civilutskottet, Jordbruksutskottet, Konstitutionsutskottet, Skatteutskottet, sorterat efter datum
Civilutskottets verksamhet vid riksmötet 2008/09
Civilutskottets beredningsområde
Enligt 4 kap. 6 riksdagsordningen tilläggsbestämmelsen 4.6.5 ska civilutskottet bereda
ärenden om 1 äktenskaps-föräldra-handels-jorda- och utsökningsbalkarna
och lagar som ersätter eller anknyter till föreskrifter i dessa balkar, i den
Arbetsmarknadsutskottets verksamhet riksmötet 2008/09
Beredningsområde m.m. Arbetsmarknadsutskottets
beredningsområde omfattar ärenden om 1. arbetsmarknadspolitik, 2. arbetslivspolitik med arbetsrätt, 3. integration, 4. åtgärder mot diskriminering
i den mån ärendena inte hör till något annat utskotts beredning samt 5.
Konstitutionsutskottets verksamhet vid riksmötet 2008/09
Konstitutionsutskottets beredningsområde Konstitutionsutskottet KU bereder ärenden som rör våra
grundlagar, dvs. regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordningen. Utskottet behandlar även ärenden om riksdagen, Riksdagens
Skatteutskottets verksamhet under riksmötet
2008/09
Skatteutskottets beredningsområde
Skatteutskottet ska
enligt riksdagsordningen bereda ärenden om statliga och kommunala skatter och
ärenden om taxering, skattebetalning, folkbokföring samt exekutionsväsendet. Ärenden om anslag inom utgiftsområde Skatt, tull och exekution
Civilutskottet har granskat EU-kommissionens så kallade grönbok om översyn av rådets förordning om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (Bryssel I-förordningen). Syftet med grönboken är att inleda ett brett samråd mellan intresserade parter om möjliga sätt att förbättra förordningens funktion. Utskottet är positivt till kommissionens initiativ till ett samråd kring dessa frågor. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till regeringen och för kännedom till EU-kommissionen.
Ett av utgiftsområdena i statens budget ändrar namn. Utgiftsområde 23 ändrar namn från Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar till Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Namnändringen ska göra det tydligare vilken verksamhet som bedrivs inom utgiftsområdet. Till de areella näringarna räknas näringar som använder biologiska och naturgeografiska resurser på land och i vatten. Hit räknas jordbruk, skogsbruk, fiskerinäring, jakt och rennäring.
Regeringen har lämnat en redogörelse för effekten på skatteintäkterna av de utgifter som tas via skattesystemet, så kallade skatteutgifter. Skatteutskottet ser positivt på det utvecklingsarbete som äger rum kring den årliga redovisningen till riksdagen av skatteutgifter. Utskottet förutsätter att regeringen i det fortsatta utvecklingsarbetet även väger in intresset av att redovisningen innehåller information som speglar avvikelser från de principer som har varit vägledande vid 1990 års skattereform. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Lagen om arvoden till Sveriges företrädare i Europaparlamentet, den så kallade företrädarlagen, ska bara i undantagsfall gälla för svenska EU-parlamentariker i fortsättningen. Bakgrunden till lagändringen är en ny ledamotsstadga som EU-parlamentet har antagit. Den innebär att parlamentet i stället för medlemsländerna ska betala ut EU-parlamentarikernas arvoden och pensioner efter den 14 juli 2009. Företrädarlagen ska dock gälla för redan intjänade förmåner, som intjänad ålderspension. Dessutom ska bestämmelserna om inkomstgaranti ändras så att de närmare ansluter till de regler som gäller för svenska riksdagsledamöter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag men med vissa ändringar. Bland annat införs bestämmelser om jämkning av inkomstgaranti. Lagändringarna börjar gälla den 14 juli 2009.
Regeringen har lämnat en redogörelse till riksdagen för vilka åtgärder den har vidtagit med anledning av riksdagens olika beslut. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att de svenska EU-parlamentarikernas arvoden och pensioner ska beskattas i Sverige. När det gäller vissa kostnadsersättningar föreslår utskottet att regeringen undersöker möjligheten att beskatta de delar av dessa ersättningar som inte motsvaras av verkliga kostnader. Riksdagen fattade sitt beslut efter en förnyad behandling i skatteutskottet av regeringens proposition. Bakgrunden till skatteändringarna är en ny stadga som EU-parlamentet har antagit. Den innebär att parlamentet i stället för medlemsländerna ska betala ut EU-parlamentarikernas arvoden och pensioner i fortsättningen. Dessa ska beskattas på EU-nivå men medlemsländerna ges också rätt att ta ut skatt om dubbelbeskattning kan undvikas. Lagändringarna börjar gälla den 14 juli 2009, då den nya EU-stadgan träder i kraft.
En ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk ersätter nu gällande lagar på området från och med den 1 januari 2010. De grupper som utgör nationella minoriteter är samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar. Minoritetsspråken är samiska, finska, meänkieli (tornedalsfinska), romani chib och jiddisch. Den nya lagen innebär att förvaltningsområdena för finska utvidgas med 18 kommuner och samiska med 13 kommuner. Det innebär att fler människor kan få viss samhällsservice på finska och samiska. Den nya lagen innehåller också regler om rätt att använda finska, meänkieli och samiska hos myndigheter och domstolar samt om uppföljning av lagen.
Elevers och studerandes rätt att delta i arbetsmiljöarbetet förstärks och förtydligas. Även yngre elever, elever i särskola och vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) får rätt att delta i arbetsmiljöarbetet efter ålder, mognad och förutsättningar i övrigt. Elever och studerande kommer att företrädas av elevskyddsombud eller studerandeskyddsombud. Studerandeskyddsombud företräder vuxna studerande, och deras roll blir betydligt starkare än de nuvarande elevskyddsombudens. Arbetsmiljöskyddet förbättras för utomstående arbetskraft genom en utvidgning av skyddsombudens befogenheter. Det gäller bland annat arbetskraft som hyrs in från bemanningsföretag. Benämningen arbetsmiljöombud tas med i arbetsmiljölagen som en alternativ benämning på skyddsombud. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2010. Riksdagen behandlade också ett stort antal motioner från allmänna motionstiderna 2007 och 2008 om arbetsmiljöfrågor.
Riksdagen sa nej till motioner om hyresrätt och bostadsrätt från den allmänna motionstiden 2008. Motionerna tar upp frågor om hyresrätt, kooperativ hyresrätt, bostadsrätt och ombildning. När det gäller det framtida hyressättningssystemet hänvisar riksdagen till pågående arbete inom Regeringskansliet och framhåller samtidigt ett initiativ som nyligen tagits av två av bostadshyresmarknadens organisationer.
En lagregel införs som anger att en energideklaration för en tredimensionell fastighet i ett byggnadskomplex får bestå av en gemensam deklaration för hela byggnadskomplexet om detta har ett gemensamt värmesystem. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2009. Den ska dock tillämpas för tiden från den 1 maj 2009.
Skatteavdraget för hushållsarbete ska även omfatta byggtjänster i hemmet, ROT-avdraget. De nya skattereglerna syftar till att minska svartarbetet och öka efterfrågan på arbetskraft i byggsektorn. Avdraget gäller bara den faktiska arbetskostnaden och alltså inte kostnader för material, utrustning och resor. Det sammanlagda beskattningsunderlaget får uppgå till högst 100 000 kronor per person under ett beskattningsår. Då blir det totala avdraget 50 000 kronor per person och beskattningsår. Arbeten som har utförts och betalats från och med den 8 december 2008 kommer att omfattas av de nya reglerna. Riksdagens beslut att skattereduktion för hushållsarbete ska lämnas som en skattelättnad direkt vid köpet från och med den 1 juli 2009 ska också gälla ROT-arbeten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Riksdagen beslutade att skicka tillbaka, återremittera, betänkandet om beskattning av ersättningar till EU-parlamentariker till skatteutskottet för ytterligare beredning.
Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2008 om bostadsförsörjning. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i frågor som motionerna tar upp samt tidigare ställningstaganden. Motionerna handlar om allmännyttan, kommunernas bostadsförsörjningsansvar och allmän bostadspolitik.
Den 1 oktober 2009 införs en ny och tydligare kommissionslag. Den ska i likhet med den nuvarande kommissionslagen från 1914 gälla kommissionshandel med all sorts lös egendom, till exempel värdepapper. Genom att den nya lagen anpassas till dagens förhållanden och rättigheter och skyldigheter blir tydligare skapas bättre förutsättningar för de företag som sysslar med kommission och andra former av uppdrag. Avtal kan förenklas och risken för tvister och oklarheter minskar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Nya regler från den 1 juli 2009 gör det lättare att gå med i arbetslöshetskassan och få ersättning. Regeländringarna innebär bland annat följande: Kravet på att en person ska ha jobb eller arbetat viss tid för att bli medlem i arbetslöshetskassan slopas. Under 2009 kan det så kallade medlemsvillkoret uppfyllas redan efter sex i stället för tolv månaders medlemskap. Det innebär att man kan få inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning efter att ha varit medlem i kassan i sex månader. Arbetslöshetsavgiften sänks med 50 kronor per sysselsatt medlem och månad. A-kassorna ska ta hänsyn till en del socialförsäkringsförmåner när de beräknar arbetslöshetsersättningen för personer som har varit tillfälligt eller delvis frånvarande från arbetet före arbetslösheten. Arbetslöshetskassornas beslut om medlemsavgifter i enskilda fall ska överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
