105 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Utredning från Riksdagsförvaltningen, Utskottens verksamhetsberättelser, 2007/08, Jordbruksutskottet, Justitieutskottet, Konstitutionsutskottet, Skatteutskottet, Socialförsäkringsutskottet, sorterat efter datum
Socialförsäkringsutskottets verksamhet vid
riksmötet 2007/08
Beredningsområde
Socialförsäkringsutskottet
bereder ärenden om socialförsäkring med anslutande bidragssystem inklusive
ekonomiskt stöd åt barnfamiljer. Utskottet bereder också ärenden om svenskt
medborgarskap samt asyl- och migrationsfrågor. Till utskottets
Vissa uppgifter om skatteutskottets verksamhet under riksmötet
2007/08
Skatteutskottets beredningsområde
Skatteutskottet ska
enligt riksdagsordningen bereda ärenden om statliga och kommunala skatter och
ärenden om taxering, skattebetalning, folkbokföring samt exekutionsväsendet. Ärenden om anslag inom utgiftsområde
Justitieutskottets verksamhet vid riksmötet 2007/08
Justitieutskottets beredningsområde
Justitieutskottet bereder ärenden inom politikområdet
Rättsväsendet. Politik-området innefattar bl.a. myndigheter inom
domstolsväsendet, åklagarväsendet, polisväsendet, kriminalvården samt
Brottsförebyggande rådet, Rättsmedicinalverket
Konstitutionsutskottets verksamhet vid riksmötet 2007/08
Sammanfattning
Konstitutionsutskottet KU bereder ärenden som rör våra
grundlagar, dvs. regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordningen. Utskottet behandlar även ärenden om
riksdagen, Riksdagens ombudsmän och riksdagens
Riksdagen godkänner regeringens förslag i den ekonomiska vårpropositionen om ändringar i riksdagsordningen och förändringar när det gäller utgiftsområdena. Riksdagen godkänner också konstitutionsutskottets förslag till förteckning över utgiftsområdesindelning.
Regeringen har lämnat en redogörelse för de indirekta stöd som skatteutgifterna utgör på statsbudgetens inkomstsida. Som skatteutgifter räknas till exempel skatteregler som är särskilt förmånliga för den skattskyldige när man jämför med hur beskattning borde ha skett enligt de principer som skattereformen grundar sig på. Skatteutskottet anser att redovisningen är viktig inte minst för att det ger bättre överblick över hur principerna bakom 1990 års skattereform efterlevs i lagstiftningen. Utskottet är mycket positivt till regeringens påbörjade arbete med att fördjupa redovisningen och uppföljningen av skatteutgifter. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Det ska i fortsättningen krävas prövningstillstånd för att hovrätten ska ta upp ett överklagande i ett familjemål till prövning. Prövningstillstånd ska beviljas till exempel om hovrätten vid sin inledande bedömning kommer fram till att tingsrättens dom bör ändras eller om det inte annars går att bedöma om tingsrätten har dömt rätt. Riksdagen beslutar samtidigt att försöksverksamheten med att använda videokonferens ska bli permanent i förvaltningsdomstolarna, det vill säga länsrätt, kammarrätt och Regeringsrätten. Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2008, då även tidigare beslutade lagändringar för modernare rättegångar träder i kraft.
Riksdagen godkände ett utkast till rådsbeslut som upprättats inom EU om att brottsbekämpande myndigheter ska få tillgång till uppgifter ur registret för viseringar (VIS). Där finns information om vilka personer som fått visum av ett EU-land. Reglerna för hur myndigheterna får använda registret är restriktiva och uppgifter får endast lämnas ut under vissa förutsättningar. Regeringen redovisar sin bedömning av vilken lagstiftning som kan bli nödvändig med anledning av rådsbeslutet, men lägger inte fram några lagförslag nu.
Riksdagen godkände ett utkast till rambeslut om kampen mot organiserad brottslighet. Utkastet till rambeslut är upprättat inom EU och innehåller bestämmelser om vad som ska vara kriminaliserat i fråga om brott som rör deltagande i en kriminell organisation. Regeringen redovisar sin bedömning av vilken lagstiftning som behövs för att genomföra rambeslutet, men lägger inte fram några lagförslag nu.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag om ändring i det nordiska skatteavtalet. Detta innebär att avtalets regler om beskattning av utdelning, kapitalvinster, inkomst av arbete som utförs ombord på flygplan samt pensioner ändras. För företag innebär ändringen att ett bolag som äger minst tio procent av ett dotterbolag genom ett eller flera handelsbolag befrias från källskatt på utdelning från dotterbolaget. På personbeskattningens område ändras reglerna för beskattning av kapitalvinst efter utflyttning från Sverige. Dessutom innebär de nya reglerna ändringar för personer som tar emot pension eller liknande utbetalning från ett annat nordiskt land.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag om nedsatt koldioxidskatt för bränslen som förbrukas i anläggningar som omfattas av EU:s handel med utsläppsrätter. Riksdagen ställer sig också bakom vissa lagtekniska ändringar som syftar till att göra reglerna kring i synnerhet kraftvärmebeskattning mer lättillgängliga och överskådliga. Detta är första steget i de skattelättnader som aviserades i budgetpropositionen för 2008 för bränslen som förbrukas i anläggningar som omfattas av handelssystemet. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2008.
Konstitutionsutskottet, KU, har granskat hur regeringen har skött sitt arbete. Här följer ett urval av resultaten. KU har granskat dels hur krishanteringen i Statsrådsberedningen var organiserad kvällen den 23 oktober 2007, dels hur statsminister Fredrik Reinfeldt agerat för att krishanteringen skulle ha fungerat i händelse av kris. Det har inte kommit fram något som tyder på att statsminister Fredrik Reinfeldt skulle ha åsidosatt sitt ansvar för krishanteringen. KU konstaterar att avtal med ett rekryteringsföretag inte kan innebära att offentlighetsprincipen inte skulle gälla. Oavsett skrivningarna i avtalet är allmänna handlingar i ärendet offentliga, om inte någon särskild lagbestämmelse om sekretess gäller för uppgifterna i en handling. KU har granskat regeringens försäljning av vissa statliga bolag. Efter valet 2006 hämtade regeringen inte in upplysningar från myndigheter, organisationer och enskilda innan den begärde bemyndiganden för försäljningarna. Granskningen visar att detta inte stred mot regeringsformen utan stod i överensstämmelse med vedertagen praxis. KU har granskat utrikesminister Carl Bildts agerande i fråga om en europeisk Kosovostrategi. Frågan är om hans agerande uppfyller de krav som ställs på regeringen om samråd och information med riksdagen. Granskningen visar att samråd har skett med EU-nämnden om strategin och de slutsatser som senare antogs. KU har granskat handläggningen av presstödsfrågan. Granskningen gäller om den information som kulturminister Lena Adelsohn Lijeroth lämnat till riksdagen har uppfyllt de krav som ställs på regeringen om informationsskyldighet. Granskningen visar att den information som lämnats varit korrekt och så fullständig som möjligt.
Regeringen har lämnat en redogörelse till riksdagen för vilka åtgärder den har vidtagit med anledning av riksdagens olika beslut. Riksdagen avslutar ärendet utan att besluta något mer.
Riksdagen vidtar inte några åtgärder med anledning av Riksrevisionens styrelses framställning om regeringens beredning av förslag om försäljning av sex bolag. Riksrevisionens styrelse har föreslagit att riksdagen begär att regeringen, i samband med försäljningar av statligt ägda bolag, säkerställer att försäljningen bereds i enlighet med regeringsformens beredningskrav.
Riksdagen har godkänt ett utkast till rambeslut inom EU som innebär att medlemsländerna ska erkänna och verkställa varandras domar om frihetsberövande påföljder, exempelvis fängelsestraff, under vissa förutsättningar. Syftet är att medlemsländerna ska samarbeta bättre i de fall en person fått en frihetsberövande dom i ett EU-land men bor och lever i ett annat EU-land. Det land som verkställer domen ska göra det på samma sätt som om det vore en inhemsk dom. Tidpunkten är ännu inte bestämd för när medlemsländerna ska ha genomfört bestämmelserna i rambeslutet.
Riksdagen sade ja till att införa en rehabiliteringskedja i tre steg med fasta tidpunkter då arbetsförmågan prövas. Under de första 90 dagarna i en sjukperiod ska Försäkringskassan bedöma om den försäkrade klarar sitt vanliga arbete. Från och med dag 91 ska Försäkringskassan även ta ställning till om den försäkrade kan utföra något annat arbete hos arbetsgivaren. Från och med dag 181 ska Försäkringskassan bedöma om den försäkrade kan försörja sig genom arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Sjukpenning med 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) ska i regel endast betalas ut under 364 dagar inom en period av 450 dagar. Tidsbegränsad sjukersättning avskaffas. Sjukersättning ska bara komma i fråga om den försäkrades arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt. Enligt förslaget ska flertalet ändringar börja gälla den 1 juli 2008.
Riksdagen godkände utkastet till rambeslut om en europeisk bevisinhämtningsorder. Rambeslutet syftar till att förbättra EU-ländernas samarbete när det gäller att hämta in bevis i form av handlingar, föremål eller uppgifter som finns i ett annat medlemsland och som behövs vid exempelvis brottsutredningar. Tidpunkten är ännu inte bestämd för när medlemsländerna ska ha genomfört bestämmelserna i rambeslutet.
Riksdagen sade nej till Riksrevisionens styrelses förslag om att regeringen ska få i uppdrag att säkra att hanteringen av arbetsskadeförsäkringen blir mer effektiv och rättssäker. Styrelsens förslag grundade sig på en granskning som visar att det finns skillnader i Försäkringskassans arbetsskadebedömningar. Styrelsen framhåller bland annat att det är viktigt att regeringen och Försäkringskassan ingående analyserar orsakerna till skillnaderna och överväger hur forskning bättre kan tas till vara i hanteringen. En systematisk uppföljning av arbetsskadebedömningar är grundläggande för att hanteringen ska bli mer rättssäker och effektiv, tycker styrelsen. Riksdagen konstaterar att regeringen ska ta itu med de problem som har uppmärksammats och säger därför nej till styrelsens förslag.
Rekryteringen av domare ska breddas bland annat genom att öka möjligheterna för etablerade jurister att adjungera som ledamot i domstol. Det sade riksdagen ja till. Den särskilda domarutbildningen ska finnas kvar som bas för rekryteringen samtidigt som andra skickliga och väl kvalificerade jurister i större utsträckning anställs som ordinarie domare. Rättegångsbalkens bestämmelser ändras så att det blir tydligare att Sveriges advokatsamfund kan göra undantag från kravet att en advokat inte får vara anställd i domstol. En ny nämnd, Domarnämnden, ersätter Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet vid beredningen av domaranställningar. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2008.
Förbudet mot att döma psykiskt störda till fängelse ska luckras upp. Det sade riksdagen ja till. Fängelse ska få dömas ut om det finns synnerliga skäl. Det kan vara att det är ett mycket allvarligt brott, att gärningsmannen saknar eller har ett begränsat behov av psykiatrisk vård eller har vållat sitt tillstånd själv, till exempel genom att berusa sig. Fängelse får dock inte dömas ut om gärningsmannen har saknat insikt om konsekvensen av sitt handlande. Lagändringen börja gälla den 1 juli 2008.
