Sök
324 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Utredning från Riksdagsförvaltningen, Utskottens verksamhetsberättelser, 2018/19, 2016/17, 2007/08, Konstitutionsutskottet, Skatteutskottet, Socialförsäkringsutskottet, Socialutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Beskattning av uthyrning av vårdpersonal
Betänkande 2018/19:SkU25
Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att skyndsamt göra en konsekvensanalys av Skatteverkets tolkning att konsultlösningar i vården är momsskattepliktiga. Regeringen ska sedan vid behov återkomma med ett förslag till riksdagen som på ett lämpligt sätt neutraliserar konsekvenserna för vårdgivare och patienter snarast möjligt.
Högsta förvaltningsdomstolen beslutade i en dom den 7 juni 2018 att ett bemanningsföretags uthyrning av sjukvårdspersonal inte ska undantas från momsplikt. Skatteverket tolkade i oktober 2018 domstolens dom i ett rättsligt ställningstagande. Ställningstagandet innebär en ändring i sak av verkets tidigare uppfattning genom att uthyrning av vårdpersonal anses vara skattepliktig omsättning istället för från skatteplikt undantagen sjukvård. Skatteverket kommer att börja tillämpa den nya tolkningen från och med den 1 juli i år.
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 10, 41 minuter
- Justering
- 2019-06-13
- Bordläggning
- 2019-06-17
- Debatt
- 2019-06-18
- Beslut
- 2019-06-19
- Dokument & lagar
Granskningsbetänkande
Betänkande 2018/19:KU20
Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 18 anmälningar från riksdagsledamöterna. Anmälningarna handlar om regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden, regeringens ansvar för förvaltningen och statsråds tjänsteutövning.
Granskningen debatterades i kammaren och sedan avslutade riksdagen ärendet.
- Anföranden och repliker
- 34, 72 minuter
- Justering
- 2019-06-04
- Bordläggning
- 2019-06-14
- Debatt
- 2019-06-17
- Dokument & lagar
Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige
Betänkande 2018/19:SfU26
Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen att den tillfälliga lagen om uppehållstillstånd ska fortsätta gälla till och med den 19 juli 2021. Den lag som tillfälligt begränsar möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, den så kallade tillfälliga lagen, trädde i kraft sommaren 2016. Genom lagen anpassades de svenska reglerna tillfälligt till den miniminivå som gäller enligt EU och internationella konventioner, och de mer generösa reglerna om uppehållstillstånd i utlänningslagen slutade att gälla.
Förutom att den tillfälliga lagens giltighetstid förlängs till och med den 19 juli 2021 ska även alternativt skyddsbehövande, på samma sätt som flyktingar, ha rätt att återförenas med sina familjer i Sverige. Om en person som vill ta sin familj till Sverige är en alternativt skyddsbehövande person som har beviljats tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt den tillfälliga lagen ska vissa anhöriga få uppehållstillstånd, om personen i Sverige bedöms ha välgrundade utsikter att få permanent uppehållstillstånd. Makar och sambor ska i regel inte få ta sin partner till Sverige om någon av parterna är under 21 år.
Det införs också en bestämmelse i lagen om permanent uppehållstillstånd som ska gälla under vissa förutsättningar för utlänningar som har fötts i Sverige och som sedan födseln är statslösa.
Ändringarna i den tillfälliga lagen och de följdändringar som måste göras i utlänningslagen börjar gälla den 20 juli 2019.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 10
- Anföranden och repliker
- 50, 179 minuter
- Justering
- 2019-06-13
- Bordläggning
- 2019-06-17
- Debatt
- 2019-06-18
- Beslut
- 2019-06-18
- Dokument & lagar
Kommittéberättelse - kommittéernas verksamhet under 2018, m.m.
Betänkande 2018/19:KU32
Riksdagen har behandlat regeringens årliga skrivelse om sammansättningen och arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Under 2018 tillsattes 68 kommittéer och de totala utgifterna för dem var cirka 450 miljoner kronor.
Riksdagen anser att regeringens kommittéberättelse ger värdefull information om kommittéernas sammansättning och verksamhet. Skrivelsen redogör bland annat för fördelningen mellan män och kvinnor i kommittéerna. Det råder en förhållandevis jämn könsfördelning i tre av fyra yrkeskategorier i kommittéerna. Enligt riksdagen är det viktigt att eftersträva en jämn könsfördelning inom alla grupper. Riksdagen välkomnar också den anpassning av redovisningen av kommittéernas sammansättning som genomförts med anledning av konstitutionsutskottets påpekande i sin granskning av kommittéväsendet hösten 2017.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Riksdagen sa nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2018 om lagstiftningsprocessen.
- Behandlade dokument
- 8
- Förslagspunkter
- 7
- Justering
- 2019-06-11
- Bordläggning
- 2019-06-14
- Debatt
- 2019-06-17
- Beslut
- 2019-06-18
- Dokument & lagar
Fri- och rättigheter, m.m.
Betänkande 2018/19:KU27
Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté som ska se över och stärka det grundlagsreglerade egendomsskyddet.
Konstitutionsutskottet anser att det är betydelsefullt att samhället värnar äganderätten och att markägare så långt som möjligt bör få bestämma över sin egendom. Beslut som rör exempelvis skydd av värdefulla områden, arter och ekosystem bör bygga på samarbete med markägare och respekt för äganderätten. Med stärkt egendomsskydd säkras Sveriges viktiga naturtillgångar och en omställning till ett mer hållbart samhälle, enligt utskottet.
Förslaget till tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018 om fri- och rättighetsfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner i ämnet.
- Behandlade dokument
- 43
- Förslagspunkter
- 24
- Reservationer
- 28
- Anföranden och repliker
- 9, 52 minuter
- Justering
- 2019-06-11
- Bordläggning
- 2019-06-14
- Debatt
- 2019-06-17
- Beslut
- 2019-06-18
- Dokument & lagar
Åtgärder som underlättar för brittiska medborgare i Sverige vid ett avtalslöst brexit
Betänkande 2018/19:SfU25
Regeringen föreslår vissa lagändringar som ska underlätta för de brittiska medborgare som bor i Sverige ifall Storbritannien lämnar EU utan ett avtal. Storbritannien valde genom en folkomröstning att gå ur EU och anmälde detta den 29 mars 2017. Ett utträdesavtal har förhandlats fram men har ännu inte godkänts av det brittiska parlamentet.
Åtgärderna är en fortsättning på det arbete som regeringen redan har gjort inom området och innebär bland annat att regeringen får införa regler som gör att brittiska medborgare i Sverige kan göra en ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd utan att behöva lämna landet. Det ska också bli lättare för den som ansöker om att få ställning som varaktigt bosatt att få sin ansökan beviljad.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 15 juli 2019.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2019-06-04
- Bordläggning
- 2019-06-11
- Debatt
- 2019-06-12
- Beslut
- 2019-06-12
- Dokument & lagar
Omedelbart omhändertagande av barn i vissa internationella situationer
Betänkande 2018/19:SoU20
Regeringen har föreslagit lagändringar som gör det tydligt att socialnämnden får omhänderta ett barn på en gång om det behöver tillfällig vård, även om svenska domstolar inte är behöriga att besluta om vård av barnet. De nya reglerna innebär också att förvaltningsrätten får besluta om att ett tillfälligt omhändertagande ska fortsätta, efter ansökan av socialnämnden. Ett beslut om sådant fortsatt omhändertagande får lämnas för högst två månader åt gången och får pågå under högst ett år, om inte fortsatt vård är nödvändig.
I mål om fortsatt omhändertagande ska den som åtgärden gäller och vårdnadshavarna få ett offentligt biträde, om det behövs. Vidare ska förvaltningsrätten och kammarrätten hålla en förhandling, om det inte är uppenbart att det inte behövs. Det ska gå att överklaga socialnämndens beslut om att ett fortsatt omhändertagande för tillfällig vård ska sluta att gälla.
De nya reglerna börjar gälla den 1 september 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2019-05-28
- Bordläggning
- 2019-06-11
- Debatt
- 2019-06-12
- Beslut
- 2019-06-12
- Dokument & lagar
Redovisning av skatteutgifter 2019
Betänkande 2018/19:SkU23
Riksdagen har granskat regeringens årliga redovisning av skatteutgifterna för åren 2018-2021. Skatteutgifter är stöd eller utgifter som går via skattesystemet och som påverkar statsbudgetens inkomster, till exempel i form av förmånliga skatteregler. Redovisningen synliggör de indirekta stöd till företag och hushåll som finns på budgetens inkomstsida och som helt eller delvis kan ha samma funktion som stöd på utgiftssidan.
Skrivelsen består av fyra delar. I den första delen sätts de existerande skattereglerna i relation till en jämförelsenorm, vilket gör det möjligt att identifiera olika skatteutgifter. Vidare beskrivs de beräkningsmetoder som används. Den andra delen diskuterar skatteutgifter i förhållande till samhällsekonomisk effektivitet, principer för skattepolitiken och jämställdhet. I den tredje delen redovisas skatteutgifter och skattesanktioner för åren 2018-2021. Redovisningen sker i en tabell uppdelad efter skatteslag. Den fjärde och sista delen innehåller en kort beskrivning av varje enskild skatteutgift, och aktuella lagrum för respektive skatteutgift anges.
Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2019-05-28
- Bordläggning
- 2019-06-11
- Debatt
- 2019-06-12
- Beslut
- 2019-06-12
- Dokument & lagar
Granskning av meddelande om att ytterligare stärka rättsstatsprincipen inom EU
Utlåtande 2018/19:KU37
Riksdagens konstitutionsutskott (KU) har i ett utlåtande granskat ett meddelande från EU-kommissionen om att stärka den så kallade rättsstatsprincipen ytterligare inom EU. Enligt EU-kommissionen innebär rättsstatsprincipen bland annat att myndigheter och andra offentliga institutioner i en rättsstat ska arbeta inom de ramar som anges i lagarna och i enlighet med värden som demokrati och grundläggande rättigheter. Domstolarna ska vara oberoende och opartiska.
KU är positivt till att kommissionen fortsätter arbetet med att främja och försvara rättsstatsprincipen. Utskottet välkomnar att kommissionen tagit initiativ till en diskussion om hur man kan förbättra de verktyg som EU:s institutioner har för att skydda unionens grundläggande värden, varav respekten för rättsstaten är ett.
Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2019-05-28
- Bordläggning
- 2019-06-04
- Debatt
- 2019-06-05
- Beslut
- 2019-06-12
- Dokument & lagar
Indelning i utgiftsområden
Betänkande 2018/19:KU33
Riksdagen sa i huvudsak ja till regeringens förslag till ändringar i fördelningen av ändamål och verksamheter på utgiftsområden i statens budget. Bland annat innebär regeringens förslag att Riksrevisionens verksamhet ska höra till utgiftsområde 1 Rikets styrelse som ingår i konstitutionsutskottets beredningsområde.
Riksdagen sa nej till att flytta ändamål och verksamheter som avser folkbildning från utgiftsområde 17, Kultur, medier, trossamfund och fritid till utgiftsområde 16, Utbildning och universitetsforskning. Riksdagen anser att det saknas tillräckligt med underlag för att bifalla förslaget.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 3
- Justering
- 2019-05-28
- Bordläggning
- 2019-06-04
- Debatt
- 2019-06-05
- Beslut
- 2019-06-12
- Dokument & lagar
Befrielse från koldioxid- och energiskatt och förändrad omräkning av skatt för diesel och bensin
Betänkande 2018/19:SkU22
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att ta bort det årliga extra skattetillägget på bensin- och dieselskatt på två procent. Sedan 2017 höjs årligen skattebeloppet för bensin och diesel med ett extra tillägg på två procent, utöver en höjning utifrån konsumentprisindex. Enligt den budgetreservation som riksdagen röstade igenom 2018 ska den så kallade överindexeringen slopas från 1 juli 2019. I det förslag som regeringen nu har lagt fram slopas skattetillägget, men bara fram till årsskiftet.
Riksdagen sa även ja till regeringens förslag att sänka koldioxid- och energiskatten för diesel i arbetsmaskiner och skepp och vissa båtar under samma tidsperiod.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 20, 65 minuter
- Justering
- 2019-05-16
- Bordläggning
- 2019-05-27
- Debatt
- 2019-05-28
- Beslut
- 2019-06-04
- Dokument & lagar
Höjt tak för RUT-avdrag
Betänkande 2018/19:SkU20
Regeringen föreslår att taket för RUT-avdrag höjs från 25 000 kronor till 50 000 kronor per person och beskattningsår. Regeringens förslag bygger på den överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna som gjordes i januari 2019.
Enligt dagens regler om skattereduktion för vissa hushållsnära tjänster, det så kallade RUT-avdraget, kan privatpersoner få avdrag på skatten för exempelvis städning, barnpassning och trädgårdssysslor. För personer under 65 år gäller detta för kostnader upp till högst 25 000 kronor per person och per år. Nu vill regeringen höja taket till 50 000 kronor, så att taket är detsamma för alla skattskyldiga oavsett ålder.
Riksdagen ställer sig bakom regeringens förslag och sa ja till det. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2019, men gäller retroaktivt för hela beskattningsåret 2019.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 15, 56 minuter
- Justering
- 2019-05-16
- Bordläggning
- 2019-05-27
- Debatt
- 2019-05-28
- Beslut
- 2019-06-04
- Dokument & lagar
Reglering av alkoglass m.fl. produkter
Betänkande 2018/19:SoU18
Alkoglass och liknande produkter som går att jämföra med alkoholdrycker ska så långt det är möjligt regleras på samma sätt. Reglerna ska exempelvis gälla vid försäljning, marknadsföring och servering av produkterna. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Förslaget medför bland annat att termen "alkoholdrycksliknande preparat" införs i alkohollagen, smittskyddslagen, radio- och tv-lagen och några andra lagar. Dessutom ska straffbestämmelserna i bland annat alkohollagen även börja gälla för de här produkterna. Det kan exempelvis handla om olovligt innehav.
Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2019 förutom ändringarna i radio- och tv-lagen, de börjar gälla 2 juli 2019.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 13, 29 minuter
- Justering
- 2019-05-16
- Bordläggning
- 2019-05-27
- Debatt
- 2019-05-28
- Beslut
- 2019-05-28
- Dokument & lagar
Återinförd skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet
Betänkande 2018/19:SkU21
Skattereduktionen för gåvor till ideell verksamhet återinförs. Därmed återinförs också den procedur för godkännande av gåvomottagare som hänger ihop med detta, men utan de ansöknings- och årsavgifter som fanns tidigare.
Vidare slopas regleringen av när en särskild skattedeklaration ska lämnas enligt den numera upphävda lagen om skatt på vinstsparande.
De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 juli 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 8, 30 minuter
- Justering
- 2019-05-16
- Bordläggning
- 2019-05-27
- Debatt
- 2019-05-28
- Beslut
- 2019-06-04
- Dokument & lagar
Vissa inkomstskatteändringar
Betänkande 2018/19:SkU19
Regeringen föreslår att den nuvarande bestämmelsen om omräkning av representationsavdrag ska upphävas. Bestämmelsen gäller företag som har sin redovisning i euro. Anledningen är att reglerna för representationsavdrag i inkomstskattelagen har ändrats och det krävs därför en ändring i omräkningslagen.
Regeringen föreslår också att bestämmelsen om den justerade anskaffningsutgiften gällande delägare i handelsbolag ska ändras så att expansionsfondsskatten motsvarar den faktiskt gällande skattesatsen.
Riksdagen ställer sig bakom regeringens förslag och sa ja till dessa. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2019-05-16
- Bordläggning
- 2019-05-27
- Debatt
- 2019-05-28
- Beslut
- 2019-06-04
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om förvaltningen av premiepensionssystemet
Betänkande 2018/19:SfU14
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av om premiepensionssystemet fungerar som det är tänkt. Enligt revisionen har premiepensionssystemet effektivitetsbrister som kan påverka framtida pensioner negativt. Revisionen föreslår bland annat att regeringen utreder möjligheten att ställa högre krav på att fondbolagen på fondtorget ska redovisa alla kostnader. Riksrevisionen föreslår också att Pensionsmyndigheten utvecklar verktyg för att underlätta spararnas placeringsbeslut.
Regeringen instämmer i delar av Riksrevisionens slutsatser. Däremot tycker inte regeringen att det är lämpligt att börja utreda möjligheten att ställa högre krav på fondbolagen eftersom en reform av pensionssystemet redan har inletts.
Riksdagen håller med om att det finns problem inom premiepensionssystemet. Men eftersom regeringen har påbörjat ett reformarbete så instämmer riksdagen i regeringens bedömning om att inte starta ytterligare utredningar nu.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till ett behandlat motionsförslag om premiepensionssystemet.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 13 minuter
- Justering
- 2019-05-14
- Bordläggning
- 2019-05-27
- Debatt
- 2019-05-28
- Beslut
- 2019-06-04
- Dokument & lagar
Vissa ändringar som gäller PKU-biobanken
Betänkande 2018/19:SoU19
Regeringen föreslår att de tester som görs på nyfödda för att hitta allvarliga medfödda sjukdomar, så kallad PKU-screening, ska utökas till att gälla även andra sjukdomar än ämnesomsättningssjukdomar. Syftet med screeningen är att upptäcka medfödda ovanliga sjukdomar som går att behandla och där det är viktigt med en tidig diagnos och behandling. Provet är frivilligt och kräver samtycke från vårdnadshavaren.
Vidare vill regeringen att bestämmelserna om PKU-biobanken och PKU-registret även ska gälla för prover från äldre barn, exempelvis barn som fötts i ett annat land. Enligt förslaget ska det dessutom bli tillåtet att spara fler uppgifter om provgivaren i PKU-registret.
Riksdagen håller med om regeringens resonemang och sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2019-05-09
- Bordläggning
- 2019-05-27
- Debatt
- 2019-05-28
- Beslut
- 2019-05-28
- Dokument & lagar
Avskaffad särskild löneskatt för äldre
Betänkande 2018/19:SkU18
Regeringen föreslår att den särskilda löneskatten för äldre avskaffas. Sedan 2016 tas det ut en särskild löneskatt på 6,15 procent på lön, arvoden, förmåner och andra ersättningar som betalas ut till personer som har fyllt 65 vid årets början. Skatten tas också ut på inkomst av näringsverksamhet för personer som har fyllt 65, och för personer som inte har fyllt 65 vid årets början, men som har fått hel allmän ålderspension under hela året.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 19, 53 minuter
- Justering
- 2019-05-07
- Bordläggning
- 2019-05-14
- Debatt
- 2019-05-15
- Beslut
- 2019-05-15
- Dokument & lagar
Anpassningar av svensk lag med anledning av EU-förordningen om säkerhetsdetaljer på läkemedel
Betänkande 2018/19:SoU22
Regeringen föreslår att det görs ändringar i några av lagarna som rör läkemedel. Sedan tidigare finns det reglerat att läkemedel för människor ska vara märkta med säkerhetsdetaljer för att det ska vara möjligt att kontrollera att läkemedlet är äkta och för att kunna identifiera enskilda förpackningar. Lagändringarna ska göras för att anpassa de svenska lagarna till EU-lagstiftningen inom området.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2019, och några följdändringar den 1 juni 2020.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2019-05-09
- Bordläggning
- 2019-05-15
- Debatt
- 2019-05-16
- Beslut
- 2019-05-16
- Dokument & lagar
Ändringar av övergångsbestämmelse avseende behörighetsreglering
Betänkande 2018/19:SoU21
Sedan den 1 juli 2014 ska handläggare som utför vissa uppgifter inom socialtjänsten som rör barn och unga ha en svensk socionomexamen eller annan relevant examen på minst grundnivå i högskolan. Det finns övergångsbestämmelser som säger att handläggare som anställdes före den 1 juli 2014 för att utföra den här typen av arbetsuppgifter är behöriga till och med den 30 juni 2019. Nu förlängs övergångstiden så att handläggare som anställdes före den 1 juli 2014 blir behöriga att utföra uppgifterna fram till och med den 30 juni 2022.
Socialstyrelsens föreskrifter på området ändrades så sent som den 1 februari 2018. Arbetsgivare och arbetstagare har haft svårt att få till godkännanden och kompletteringar av utbildningar utifrån föreskrifterna och det är därför övergångstiden förlängs. De ändrade reglerna börjar gälla den 1 juli 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 7, 21 minuter
- Justering
- 2019-05-09
- Bordläggning
- 2019-05-15
- Debatt
- 2019-05-16
- Beslut
- 2019-05-16