Sök

Ränteavdragen i bolagssektorn begränsas. Begränsningen ska ske enligt den så kallade EBITDA-regeln som innebär att avdragen baseras på ett företags rörelseresultat före räntor, skatter, nedskrivningar och avskrivningar. Utrymmet för att göra avdrag uppgår till 30 procent. Dessutom får företag dra av negativa räntenetton på upp till fem miljoner kronor. Det blir också avdragsförbud för ränteutgifter i vissa situationer. Det gäller till exempel när företagen utnyttjar olikheter i andra länders skatteregler på ett sätt som lagstiftaren inte förutsett.

Förändringarna bygger på tvingande EU-regler och syftar till att minska skatteflykten. Förändringarna i ränteavdragen kombineras med en sänkning av bolagsskatten och expansionsfondsskatten från 22 procent till 20,6 procent. Av offentligfinansiella skäl kommer bolagsskattesatsen
under de första två åren dock att vara 21,4 procent.

Samtidigt ändras reglerna om värdeminskningsavdrag för hyreshus. Utöver ordinarie avdrag för värdeminskning får 12 procent av byggnadens anskaffningsvärde dras av. Detta inom en sexårsperioden från det att hyreshuset byggts klart.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

9, 53 minuter

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-12

Debatt

2018-06-13

Beslut

2018-06-14

RIKSDAGEN NÄRINGSUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2017/18:34 DATUM 20180823 TID 13.0013.30 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Kommissionens förslag om marknadskontroll Utskottet överlade med statssekreterare Oscar Stenström, Utrikesdepartementet, om kommissionens förslag om marknadskontroll, KOM2017 795 se bilaga

RIKSDAGEN SOCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2017/18:42 DATUM 2018-08-02 TID 09.0009.50 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Information av Justitiedepartementet Statsrådet Heléne Fritzon med medarbetare informerade utskottet om den s.k. gymnasielagen med anledning det uppkomna rättsläget. Vid protokollet

RIKSDAGEN SKATTEUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2017/18:34 DATUM 2018-06-19 TID 11.00-11.55 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Kommissionens förslag till Europeiska unionens fleråriga budgetram 20212027 och förslag till system för egna medel från 2021 Utskottet överlade gemensamt med finansutskottet med statssekreterarna

RIKSDAGEN SKATTEUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2017/18:33 DATUM 2018-06-19 TID 10.00-10.45 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett tullprogram för samarbete i tullfrågor SUB-102-2017/18 Utskottet behandlade frågan om subsidiaritetsprövning

RIKSDAGEN SOCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2017/18:41 DATUM 2018-06-19 TID 11.0011.25 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Ny Asyl- och migrationsfond AMF Utskottet behandlade fråga om subsidiaritetsprövning av COM2018 471 med följedokument SWD2018 348. Under förutsättning att förslaget kommer att

RIKSDAGEN SOCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2017/18:40 DATUM 2018-06-19 TID 08.4508.46 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Utskottssammanträde samtidigt som arbetsplenum Utskottet beslutade med stöd av 7 kap. 15 riksdagsordningen, tilläggsbestämmelse 7.15.3, att utskottets sammanträde tisdagen den

RIKSDAGEN NÄRINGSUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2017/18:33 DATUM 20180619 TID 14.3014.35 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Subsidiaritetsprövning av KOM2018 373 Utskottet fortsatte subsidiaritetsprövning av förslag till förordning om en mekanism för att lösa problem i gränsöverskridande sammanhang, KOM2018 373.

RIKSDAGEN NÄRINGSUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2017/18:32 DATUM 20180619 TID 13.0013.30 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2017/18:31. 2 Förslag till förordning om en mekanism för lösning av rättsliga och administrativa problem i gränsöverskridande sammanhang

EU-kommissionen har lagt fram ett förslag om hur rättsliga problem i gränsöverskridande sammanhang, som i EU:s gränsregioner, ska kunna lösas.

Riksdagen konstaterar att EU-kommissionens förslag är komplext och otydligt. Det är även oklart i vilken utsträckning det är frivilligt för medlemsstaterna att använda de åtgärder som föreslås. Förslaget saknar också en tydlig avgränsning när det gäller vilka problem och rättsområden som ska omfattas. Riksdagen påminner om att arbetsmarknadspolitik och skattepolitik är områden som medlemsländerna beslutar om själva. Eftersom det inte går att bedöma om förslaget inkräktar på medlemsländernas egen beslutsrätt går det inte heller att säga att förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen, det vill säga EU:s princip om att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt.

Riksdagen beslutade att lämna invändningar mot EU-kommissionens förslag i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, ministerrådets och kommissionens ordförande.

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-19

Bordläggning

2018-06-19

Debatt

2018-06-20

Beslut

2018-06-20

RIKSDAGEN SKATTEUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2017/18:32 DATUM 2018-06-14 TID 11.00-11.30 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2017/18:30 och 2017/18:31. 2 Kanslimeddelanden Kanslichefen informerade om eventuella kommande EU-ärenden och planeringen av dessa.

RIKSDAGEN NÄRINGSUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2017/18:31 DATUM 20180614 TID 11.0012.00 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Betaltider i näringslivet Statsrådet Mikael Damberg, Näringsdepartementet, lämnade information om betaltider i näringslivet. Vid sammanträdet närvarade statssekreterare Stina Billinger,

RIKSDAGEN KONSTITUTIONSUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2017/18:60 DATUM 2018-06-14 TID 08.3008.55 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2017/18:58. 2 Inkomna skrivelser Inkomna skrivelser enligt bilaga 2 anmäldes. 3 Åtalsanmälan Konstitutionsutskottet har den

EU-kommissionen föreslår nya regler som ska skydda så kallade visselblåsare, alltså personer som slår larm om allvarliga arbetsrelaterade missförhållanden och brott mot EU-regler. Riksdagen tycker att delar av förslaget går för långt.

Enligt förslaget ska större företag och arbetsplatser inom offentlig sektor skapa rapporteringskanaler för att anställda ska kunna anmäla missförhållanden både inom och utanför organisationen. Syftet är enligt kommissionen bland annat att underlätta för visselblåsare och därmed bidra till att gemensamma EU-regler följs.

Riksdagen håller med om vikten av ett fungerande skydd för visselblåsare och att det behövs gemensamma EU-regler när det gäller brott mot EU:s lagstiftning. Däremot anser riksdagen att beslut om detaljer för hur visselblåsare ska skyddas bäst fattas på nationell nivå i respektive EU-land. Därmed tycker riksdagen att delar av förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen lämnar därför ett motiverat yttrande till EU om detta.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 15 minuter

Justering

2018-06-14

Bordläggning

2018-06-15

Debatt

2018-06-18

Beslut

2018-06-19

RIKSDAGEN SKATTEUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2017/18:31 DATUM 2018-06-12 TID 09.30-11.30 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Beslut Utskottet fattade beslut om att sammanträde kan äga rum idag tisdag den 12 juni och torsdag den 14 juni samtidigt som kammaren sammanträder. 2 Utfrågning Utskottet genomförde

RIKSDAGEN KONSTITUTIONSUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2017/18:59 DATUM 2018-06-12 TID 11.0012.37 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Information Chefsjustitieombudsmannen Elisabeth Rynning informerade utskottet om JO:s verksamhet. 2 Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2017/18:57. 3 Fråga om

Regeringen har lagt fram ett förslag till övergripande mål för energipolitiken. Målet är att energipolitiken ska förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Ett annat mål är att elproduktionen ska vara helt förnybar år 2040. Ett tredje att Sverige år 2030 ska ha 50 procent effektivare energianvändning jämfört med 2005.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag, som bygger på den överenskommelse om energipolitiken som slöts 2016 mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna.

Riksdagen sa samtidigt nej till ett 80-tal förslag i motioner om energipolitik från den allmänna motionstiden 2017. Motionerna handlar bland annat om energipolitikens inriktning, förnybar energi, energieffektivisering, kärnkraft, energiforskning, gasfrågor, värmefrågor samt nät- och elmarknadsfrågor.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

10

Reservationer

36 

Anföranden och repliker

37, 127 minuter

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-14

Debatt

2018-06-15

Beslut

2018-06-19

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 33 anmälningar från riksdagsledamöterna. Anmälningarna handlar om regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden, regeringens ansvar för förvaltningen, statsråds tjänsteutövning och Transportstyrelsens outsourcing.

Efter debatten i kammaren lade riksdagen KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

KU:s granskning av regeringen är klar 

Anföranden och repliker

53, 77 minuter

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-15

Debatt

2018-06-18

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2018/2019. Det gäller propositionen 2017/18:254 Anpassning av utlänningsdatalagen till EU:s dataskyddsförordning och skrivelsen 2017/18:256 Riksrevisionens rapport om fastställande av föräldrapenning för egenföretagare. Även eventuella följdmotioner samt nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till socialförsäkringsutskottet under resten av riksmötet 2017/18 föreslås skjutas upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-13

Debatt

2018-06-14

Beslut

2018-06-19

Konsumenterna ska få bättre tillgång till information om avgifter och övriga villkor från elleverantörerna. För att öka flexibiliteten när det gäller efterfrågan på el kommer företagen att kunna utveckla avgifterna för elnäten genom pilotprojekt och att stegvis införa nya nättariffer.

Reglerna för hur höga intäkter elnätsverksamheter får ha är också något som förenklas och görs tydligare. När Energimarknadsinspektionen bedömer nätföretagens kvalitet är avbrott som inneburit skadestånd eller ersättning till konsumenten något de har möjlighet att ta med i bedömningen. Förutsättningarna för att få sluta leverera el till en konsument som inte har betalat förtydligas också.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag, men nej till motionsförslag i ärendet. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-14

Debatt

2018-06-15

Beslut

2018-06-19