Sök

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2011 som rör asyl och migrationsfrågor samt svenskt medborgarskap. Motionerna handlar bland annat om frågor om skyddsbehov, begreppet väpnad konflikt, könsrelaterad förföljelse, samarbetet inom EU, barn i asylprocessen, verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut samt svenskt medborgarskap.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

17

Reservationer

23 

Justering

2012-03-22

Debatt

2012-04-11

Beslut

2012-04-11

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om socialavgifter. Socialavgifter är dels arbetsgivaravgifter för anställda, dels egenavgifter som avser fysiska personer som bedriver näringsverksamhet. Motionerna tar bland annat upp frågor om lägre socialavgifter för mindre företag och företag i glesbygd.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

28, 85 minuter

Justering

2012-03-22

Debatt

2012-04-11

Beslut

2012-04-11

Riksdagen sa nej till motioner som tar upp olika författningsfrågor och som lämnades in under de allmänna motionstiderna 2010 och 2011. Motionerna handlar om statsskicket, statschefens uppgifter, statschefens immunitet, EU-medlemskapet, minskning av antalet riksdagsledamöter och behörighetsvillkor för ministrar och riksdagsledamöter. De tar också upp frågor om byte av partitillhörighet, tidskarantän för ministrar och höga statstjänstemän, den offentliga äganderätten och den kommunala revisionen.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

10

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

18, 60 minuter

Beredning

2012-03-01

Justering

2012-03-22

Debatt

2012-04-12

Beslut

2012-04-12

Det behövs ett utvidgat meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet. Det anser riksdagen, som välkomnar att regeringen ska utreda frågan. Riksdagen uppmanar regeringen att tillsätta utredningen snabbt och särskilt belysa efterforsknings- och repressalieförbudet.

Allt fler offentliga verksamheter inom exempelvis vård, skola och omsorg drivs i privat regi. Riksdagen konstaterar att detta medför att meddelarskyddet begränsas eftersom privatanställda inte omfattas av meddelarskyddet på samma sätt som offentliganställda. För att säkerställa förtroendet för och tryggheten inom offentliga verksamheter som drivs privat är det viktigt att förhållanden som behöver uppmärksammas blir kända, anser riksdagen. Lagstiftningen om meddelarskyddet behöver därför utvidgas. Ställningstagandet bygger på motioner från Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.

Meddelarskyddet innebär förenklat att en offentliganställd har rätt att lämna normalt sekretessbelagda uppgifter till medierna utan att riskera straffpåföljd eller repressalier från arbetsgivaren. Uppgiftslämnaren har rätt att vara anonym. Journalisten som tar emot uppgifterna för publicering har tystnadsplikt och arbetsgivaren får inte efterforska uppgiftslämnarens identitet.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

10

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

12, 51 minuter

Beredning

2012-02-14

Justering

2012-03-29

Debatt

2012-04-12

Beslut

2012-04-12

EU-kommissionens förslag till ny förordning om skydd av personuppgifter strider mot subsidiaritetsprincipen.  Riksdagen beslutade därför att skicka ett motiverat yttrande till EU.

I EU-kommissionens förslag regleras personuppgiftsskyddet för enskilda personer. Reglerna gäller som huvudregel all behandling av personuppgifter, till exempel inom myndigheter, företag och organisationer. Behandling av personuppgifter inom brottsbekämpande arbete ingår dock inte utan föreslås regleras för sig. EU-kommissionen föreslår att reglerna utformas som en förordning i stället för ett direktiv som tidigare. Skillnaden är enkelt uttryckt att en förordning träder i kraft direkt och på samma sätt i alla EU-länder som en del av den nationella lagstiftningen, medan ett direktiv sätter upp vissa mål och EU-länderna själva avgör hur målen ska uppnås.

Riksdagen anser att det behövs ett heltäckande och effektivt system för skydd av personuppgifter i EU. Riksdagen tycker generellt sett att ett sådant system bättre kan uppnås på EU-nivå än genom åtgärder av de enskilda EU-länderna. Riksdagen anser dock att EU-kommissionens val att utforma reglerna i form av en förordning innebär att man går längre än vad som är nödvändigt för att uppnå målen. Ett direktiv skulle ge EU-länderna större möjlighet att ta hänsyn till nationella förhållanden när reglerna införlivas. Förslaget är också alltför detaljerat vad gäller regleringen av nationella tillsynsmyndigheter och administrativa sanktionsavgifter, anser riksdagen. Det ger även EU-kommissionen en omfattande rätt att besluta om kompletterande regler. Detta gör att EU-kommissionen på ett oförutsebart sätt kan påverka förordningens framtida utformning och innehåll på ett sätt som i många avseenden normalt bör ligga på lagstiftare eller domstol.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 12 minuter

Beredning

2012-03-13

Justering

2012-03-22

Debatt

2012-03-29

Beslut

2012-03-29

Riksdagen sa nej till motioner om fri- och rättigheter som lämnades in under den allmänna motionstiden 2011. Motionerna handlar om samvetsfrihet, religionsfrihet, skydd för privat- och familjeliv, diskriminering, en kommission för mänskliga rättigheter, rätten till fria samtal på arbetsplatser och yttrandefrihet på offentliga platser. De tar även upp frågor som självmordssajter på Internet, värdedebatt, föreningsfrihet, niqab och burka på allmän plats, västförbud, ett tredje kön och återkallande av medborgarskap.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

13

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

18, 50 minuter

Beredning

2012-02-21

Justering

2012-03-15

Debatt

2012-04-12

Beslut

2012-04-12

Regeringen har lagt fram en skrivelse med anledning av Riksrevisionens rapport om effektiviteten i statens arbete med att motverka bidragsbrott. I rapporten påpekar Riksrevisionen bland annat att det finns en risk för att regeringens styrning baseras på en föreställning om att bidragsbrotten är fler än vad de är vilket kan leda till felaktiga prioriteringar och en alltför hög ambitionsnivå. Regeringen har i skrivelsen redovisat sin bedömning av rapporten och vilka åtgärder regeringen har gjort eller tänker göra med anledning av rapporten.

Regeringen delar inte Riksrevisionens bedömning om felaktiga prioriteringar och menar att Riksrevisionen i sin granskning har koncentrerat sig på att analysera en mindre del av en större helhet.

Socialförsäkringsutskottet tycker att ambitionsnivån ska vara hög och menar i likhet med regeringen att Riksrevisionen endast granskat en liten del av helheten. Utskottet framhåller däremot att Riksrevisionens granskning visar att det finns förbättringspotential i myndigheternas arbete mot bidragsbrott. Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 47 minuter

Justering

2012-03-15

Debatt

2012-03-28

Beslut

2012-03-29

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att genomföra EU:s återvändandedirektiv. Direktivet rör personer som vistas utan tillstånd i EU-länderna och som därför måste återvända till sina hemländer, ett transitland eller till ett annat tredjeland dit tredjelandsmedborgaren frivilligt väljer att återvända och där han eller hon kommer att tas emot.

Ett beslut om avvisning eller utvisning ska som huvudregel innehålla en tidsfrist för frivillig avresa. Tidsfristen ska vara två veckor vid avvisning och fyra veckor vid utvisning. Om det av olika skäl inte går att meddela personen tidsfristen, till exempel om det finns en risk för att utlänningen avviker, ska hon eller han förbjudas att resa tillbaka till Sverige för en tid av högst fem år. Den person som inte har lämnat landet innan tidsfristen har gått ut får inte resa tillbaka till Sverige på ett år.

En person som hålls i förvar i fängelse, häkte eller polisarrest ska hållas avskild från övriga intagna, om utlänningen inte har utvisats på grund av brott. En vuxen utlänning får inte hållas i förvar med anledning av återvändande i mer än två månader eller om det finns synnerliga skäl i tre månader. Om det finns skäl att tro att personen kommer att hålla sig undan eller om det tar tid att införskaffa nödvändiga handlingar ska utlänningen kunna hållas i förvar i högst 12 månader. I dag finns ingen lagstadgad bortre gräns för hur länge en person kan hållas i förvar.

Ändringarna börjar att gälla den 1 maj 2012.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

17, 71 minuter

Justering

2012-03-13

Debatt

2012-03-21

Beslut

2012-03-21

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om handelspolitiska frågor. Motionerna handlar om internationell handelspolitik och handels- och investeringsfrämjande.

Ett enigt näringsutskott framhåller i sitt förslag till riksdagen att Sverige även i fortsättningen bör vara en tydlig röst inom såväl EU som andra forum för en öppen och fri handel och för att motverka olika protektionistiska krafter. Utskottet betonar betydelsen av att de pågående förhandlingarna inom Världshandelsorganisationen (WTO), den så kallade Doharundan, kan föras framåt.

Utskottet betonar vidare att exportförbudet för snus framstår som inkonsekvent då ett antal andra hälsovådliga produkter, i form av både tobak och andra varor, kan cirkulera fritt på EU:s inre marknad. När det gäller krav på insatser för att främja exporten av svensk miljöteknik instämmer utskottet i att det är angeläget att ta till vara på de möjligheter som finns, men hänvisar till den miljöteknikstrategi som regeringen presenterade hösten 2011.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

11

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

14, 49 minuter

Justering

2012-03-01

Debatt

2012-03-22

Beslut

2012-03-28

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om näringspolitiska frågor.

Behandlade dokument

65

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

55, 190 minuter

Justering

2012-02-21

Debatt

2012-03-22

Beslut

2012-03-28

Riksdagen sa nej till motioner om trossamfund från de allmänna motionstiderna 2010 och 2011. Motionerna tar bland annat upp frågor om Svenska kyrkans ställning i förhållande till andra trossamfund, begravningsverksamheten och dialog med religiösa samfund.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Beredning

2012-02-14

Justering

2012-02-28

Debatt

2012-03-15

Beslut

2012-03-21

Riksdagen beslutade om ändringar i begravningslagen. Ändringarna innebär att den längsta tillåtna tiden mellan dödsfall och gravsättning förkortas till en månad, istället för som tidigare två månader. Det blir tydligare att den som upplåter en gravplats ansvarar för att graven hålls i ordnat och värdigt skick. Länstyrelsen ansvarar för tillsynen och får utökade rättigheter att inspektera verksamheten och begära ut handlingar. Kraven på de av Länstyrelsen förordnade begravningsombuden förtydligas. Begravningsavgiften för medlemmar i Svenska kyrkan separeras från kyrkoavgiften.

Lagändringarna som gäller begravningsavgiften börjar gälla den 1 januari 2013. Övriga ändringar börjar gälla 1 maj 2012.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Beredning

2012-02-14

Justering

2012-02-28

Debatt

2012-03-15

Beslut

2012-03-15

Riksdagen beslutade att uppmana regeringen att utreda hur en ordinarie tillsyn över handläggningen av ärenden inom Migrationsverkets och socialförsäkringsområdets verksamhet ska organiseras och utformas. Orsaken är att Justitieombudsmännen, JO, måste använda en stor del av sina resurser åt dessa ärenden och att mängden klagomål på myndigheten ökat.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 21 minuter

Beredning

2011-11-24

Justering

2012-03-01

Debatt

2012-03-15

Beslut

2012-03-21