Sök

RIKSDAGEN KONSTITUTIONSUTSKOTTET SÄRSKILT PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2019/20:41 DATUM 2020-09-07 TID 10.1310.30 10.3711.21 11.2512.46 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Medgivande att delta på distans Se protokoll 2019/20:58 1 2 Justitie- och migrationsministerns agerande i fråga om förankring av Sveriges position

Det som i dag heter Nämnden för prövning av statsråds och statssekreterares övergångsrestriktioner (även kallad Karensnämnden) ska byta namn. Anledningen är att nämndens uppdrag har utvidgats till att även pröva riksrevisor och riksrevisionsdirektör vid övergång till annan statlig eller privat tjänst. Det nya namnet blir därför Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befattningshavares övergångsrestriktioner.

Det ska även göras rättelser i riksdagsordningen och offentlighets- och sekretesslagen till följd av att riksrevisionen har ändrad ledningsstruktur. På vissa ställen hänvisas i dag fortfarande till "riksrevisorerna" trots att det i dag endast är en person som har titeln riksrevisor.

Förslaget har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ, vilket betyder att förslagen väckts i konstitutionsutskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Riksdagen sa ja till utskottets förslag. Lagändringarna börjar gälla den 15 oktober.

Förslagspunkter

2

Justering

2020-09-01

Bordläggning

2020-09-03

Debatt

2020-09-08

Beslut

2020-09-08

RIKSDAGEN KONSTITUTIONSUTSKOTTET SÄRSKILT PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2019/20:40 DATUM 2020-09-01 TID 11.2011.45 11.5312.32 12.3613.35 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Medgivande att delta på distans Se protokoll 2019/20:57 1 2 Anmälningar Kanslichefen anmälde att följande granskningsanmälningar hade inkommit:

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ändring i minerallagen. Undersökningstillstånd som har förlängts efter att tillståndshavaren visat synnerliga skäl för förlängning och som är giltiga den 1 juli 2020 kan förlängas med ytterligare ett år från den dag giltighetstiden annars hade löpt ut. Syftet är att underlätta för prospekteringsbolagen, som riskerar att drabbas hårt av effekterna av coronavirusets spridning. Den nya bestämmelsen ska dock inte gälla undersökningstillstånd som avser olja eller gasformiga kolväten eller som grundas på en ansökan som rör stenkol och där stenkol uttryckligen anges i tillståndet. Ändringen börjar gälla den 1 juli 2020.

Riksdagen uppmanade också regeringen i ett tillkännagivande att återkomma med ett lagförslag som innebär att samtliga undersökningstillstånd som var giltiga den 1 juli 2020 ska förlängas i ytterligare ett år. Inte heller detta förslag ska omfatta undersökningstillstånd som avser olja eller gasformiga kolväten eller som grundas på en ansökan som rör stenkol och där stenkol uttryckligen anges i tillståndet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 31 minuter

Justering

2020-06-18

Bordläggning

2020-06-22

Debatt

2020-06-23

Beslut

2020-06-23

RIKSDAGEN KONSTITUTIONSUTSKOTTET SÄRSKILT PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2019/20:39 DATUM 2020-06-16 TID 11.2911.46 11.5611.57 NÄRVARANDE UPPKOPPLADE PER VIDEOLÄNK Se bilaga 1 1 Medgivande om uppkoppling per videolänk Se protokoll 2019/20:56 1. 2 Anmälningar Kanslichefen anmälde att följande granskningsanmälningar

RIKSDAGEN KONSTITUTIONSUTSKOTTET SÄRSKILT PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2019/20:38 DATUM 2020-06-09 TID 11.5312.53 13.0013.08 NÄRVARANDE UPPKOPPLADE PER VIDEOLÄNK Se bilaga 1 1 Medgivande om uppkoppling per videolänk Se protokoll 2019/20:55 1. 2 Anmälningar Kanslichefen anmälde att följande granskningsanmälningar

Bestämmelserna om avfallshantering ska förändras och förtydligas i olika lagar. Det innebär bland annat att

• definitioner och bestämmelser införs om den ursprungliga avfallsproducentens ansvar för behandling av och kostnader för hantering av avfallet
• kommunernas ansvar för bygg- och rivningsavfall förtydligas
• bestämmelser om när avfall upphör att vara avfall införs
• kontrollplaner ska innehålla uppgifter om bygg- och rivningsavfall samt byggmaterial som kan återanvändas
• sekretess under vissa förutsättningar ska gälla för register med uppgifter om avfall.

Förändringarna är en anpassning till EU-direktiv på avfallsområdet. Syftet är bland annat att minska avfallsmängderna och öka återvinningen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla 1 augusti 2020.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

6, 37 minuter

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-12

Debatt

2020-06-15

Beslut

2020-06-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar för att anpassa miljöbalken till nya EU-förordningar. Det införs även vissa nya bestämmelser för att effektivisera och förtydliga tillinsynen. Länsstyrelserna ges också rätt att ställa krav på kommuner som inte fullgör sitt tillsynsuppdrag att åtgärda brister i sitt uppdrag.

Tillsynsmyndigheter får även rätt att köpa in produkter och varor utan att ange att inköpet görs för myndighetens räkning för att kontrollera att de uppfyller gällande krav.

Riksdagen avslog även 2 yrkanden i en följdmotion och cirka 90 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2019 om livsmedelspolitik som behandlas i betänkandet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2020.

Behandlade dokument

47

Förslagspunkter

15

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

7, 58 minuter

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-12

Debatt

2020-06-15

Beslut

2020-06-16

Om det finns synnerliga skäl ska riksdagen eller talmannen få besluta att deltagande på distans vid utskottssammanträden får medges. Om riksdagen eller talmannen fattat ett sådant beslut får ett utskott medge att en ledamot eller en suppleant deltar på distans vid ett sammanträde.

Kravet på synnerliga skäl innebär att det är endast i rena undantagsfall och under extraordinära förhållanden som en ledamot ska kunna delta på distans. Det kan till exempel röra sig om en samhällelig kris i hela eller delar av landet, såsom vid en pandemi, en terrorattack eller en naturkatastrof. I situationer när det inte råder synnerliga skäl förutsätts det fortfarande att ledamöter och suppleanter deltar på plats vid sammanträdena.

EU-nämnden ska kunna medge deltagande på distans vid sammanträden, om det finns särskilda skäl för det. EU-nämnden har även under normala förhållanden, det vill säga då det inte råder någon samhällelig kris, ibland behov av att sammanträda på obekväm tid och med kort varsel. Kravet för att få medge deltagande på distans är därför lägre i EU-nämnden än i utskotten och medgivandet behöver inte föregås av ett beslut från riksdagen eller talmannen.

Riksdagen sa ja till konstitutionsutskottets förslag om detta. Den nya bestämmelsen i riksdagsordningen börjar gälla den 17 juni 2020.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Justering

2020-06-09

Bordläggning

2020-06-09

Debatt

2020-06-10

Beslut

2020-06-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag och lagändringar som ska komplettera EU:s plattformsförordning. Plattformsförordningen är EU-regler som ska främja rättvisa villkor för företagsanvändare av onlinebaserade förmedlingstjänster på webben, så kallade plattformar. Med det menas bland annat digitala marknadsplatser där konsumenter kan köpa varor eller tjänster från olika bolag.

Regeringens förslag innehåller bland annat bestämmelser om att en myndighet ska stödja och kontrollera att EU-reglerna följs och att Patent- och marknadsdomstolen ska handlägga mål och ärenden som har med den nya lagen att göra.

Lagen och lagändringarna börjar gälla den 12 juli 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-08

Debatt

2020-06-09

Beslut

2020-06-10

Straffen ska skärpas för de allvarligaste intrången i immateriella rättigheter, exempelvis när det gäller varumärken, patent och upphovsrätt. Bland annat ska särskilda straffskalor för avsiktliga grova brott införas i alla lagar som rör immaterialrätt. Straffet ska kunna bli fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den inom ramen för EU-samarbetet bör verka för att EU:s nya upphovsrättsdirektiv revideras. Bland annat bör reglerna om att tidningar kan ta betalt för exempelvis textutdrag ur digitala publikationer ändras. Även bestämmelserna om att digitala plattformar ska filtrera uppladdat material för att säkra att det inte skyddas av upphovsrätt bör ändras.

Förslaget om tillkännagivande fanns i två motioner när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2019. Riksdagen sa nej till övriga förslag.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

19, 47 minuter

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-08

Debatt

2020-06-09

Beslut

2020-06-10

Riksrevisionen har granskat om regeringens och de statliga valmyndigheternas arbete med att genomföra val görs på bästa sätt. Fokus har varit på skyddet av valhemligheten, träffsäkerheten i de preliminära valresultaten och tiden det tar att göra sammanräkningen. I sin rapport ger revisionen rekommendationer till regeringen, bland annat om att bredda möjligheten till samverkan mellan berörda aktörer, och göra en bred översyn av valsedelssystemet.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Precis som regeringen välkomnar riksdagen granskningen. Riksdagen konstaterar att regeringen delvis instämmer i rekommendationerna om att underlätta det lokala valarbetet, men däremot inte anser att en bredare översyn av valsystemet behövs. Riksdagen noterar att regeringen har satt igång en utredning med uppdrag att utreda delar av valsystemet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet, och sa även nej till en motion som behandlades samtidigt.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-09

Debatt

2020-06-10

Beslut

2020-06-10

Regeringen har föreslagit vissa ändringar i utgiftsområden i statens budget. Ändringarna måste godkännas av riksdagen, vilket kan göras i samband med att vårpropositionen hanteras av riksdagen.

Ändringarna som har hanterats av riksdagen i detta betänkande innebär att:

• utgiftsområde 19, Regional tillväxt byter namn till Regional utveckling,
• utgifter kring digitalisering av offentlig förvaltning och övrig digitaliseringspolitik kommer numera att ligga inom samma utgiftsområde, utgiftsområde 22, Kommunikationer,
• staten finansierar i viss mån lån till körkortsutbildning för arbetslösa. Denna utgift föreslås flyttas till utgiftsområde 22, Kommunikationer, eftersom att ansvaret för andra körkortsfrågor också ligger där.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-09

Debatt

2020-06-10

Beslut

2020-06-10

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om verksamheten i de kommittéer som har tillsatts efter beslut av regeringen. Under år 2019 tillsattes 54 kommittéer, vilket är 14 färre än 2018. De totala utgifterna för kommittéerna var ungefär 410 miljoner kronor för 2019. Riksdagen noterar att det är en förhållandevis jämn könsfördelning i tre av fyra yrkeskategorier vid kommittéerna, men att kvinnor är i majoritet i gruppen sekreterare och övriga. Riksdagen anser att det är viktigt att eftersträva en jämn könsfördelning i alla yrkesgrupper. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen har även behandlat fyra förslag om lagstiftningsprocessen i motioner från den allmänna motionstiden 2019. Förslagen handlar bland annat om konsekvensanalyser av möjliga avregleringar och teknikneutral lagstiftning. Riksdagen sa nej till motionerna.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-09

Debatt

2020-06-10

Beslut

2020-06-10

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. En anledning är att flera förslag i motioner behandlas av en pågående utredning. En annan anledning är att motioner tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden.

Motionerna handlar bland annat om legitimationskrav vid röstning, politisk propaganda vid röstmottagningsställen, valsedlar, valsäkerhet, rösträtt och valbarhet, rösträttsålder, personval, skilda valdagar och namn på valkretsar.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

9

Reservationer

5 

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-09

Debatt

2020-06-10

Beslut

2020-06-10

Riksdagsstyrelsen har föreslagit att reglerna för en riksrevisors och en riksrevisionsdirektörs möjligheter till avgångsförmåner förtydligas. Hänsyn ska tas till de särskilda förhållanden som uppdraget innebär jämfört med chefer för myndigheter under regeringen, exempelvis att personerna inte kan flyttas till ett annat uppdrag.

Enligt förslaget införs också krav på prövning av restriktioner för en riksrevisor och en riksrevisionsdirektör vid byte till en annan statlig eller privat tjänst. Restriktionerna kan antingen vara karens eller ämnesrestriktion.

Med vissa smärre ändringar sa riksdagen ja till riksdagsstyrelsens förslag. Lagarna börjar gälla 1 augusti 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-09

Debatt

2020-06-10

Beslut

2020-06-10

Regeringen har överlämnat en klimatpolitisk handlingsplan till riksdagen. Handlingsplanen går igenom hur Sveriges klimatpolitiska arbete bör drivas, vilka åtgärder som har beslutats tidigare och vilka åtgärder som är planerade i nuläget för att nå uppsatta klimatmål.

I handlingsplanen föreslår regeringen bland annat att:

• Klimatpolitiken ska integreras i fler politiska områden
• all relevant lagstiftning ses över så att det klimatpolitiska ramverket får genomslag
• regeringen vid behov ser till att andra samhällsmål omformuleras så att de är förenliga med klimatmålen,
• konsekvensanalyser ska göras av effekter för klimatet inom de politikområden där det är relevant

Riksdagen välkomnade regeringens inriktning för klimatpolitiken och sa ja till förslaget.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

36

Reservationer

60 

Anföranden och repliker

23, 131 minuter

Justering

2020-05-28

Bordläggning

2020-06-08

Debatt

2020-06-09

Beslut

2020-06-10

RIKSDAGEN KONSTITUTIONSUTSKOTTET SÄRSKILT PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2019/20:37 DATUM 2020-06-02 TID 11.5612.17 12.2012.25 NÄRVARANDE UPPKOPPLADE PER VIDEOLÄNK Se bilaga 1 1 Medgivande om uppkoppling per videolänk Se protokoll 2019/20:51 1. 2 Planering av utskottets granskning Kanslichefen informerade

Riksdagen har behandlat EU-kommissionens meddelande om EU:s nya tillväxtstrategi som kallas den europeiska gröna given. Syftet med strategin är att ställa om EU till ett rättvist och välmående samhälle med en effektiv och konkurrenskraftig ekonomi och utan några nettoutsläpp av växthusgaser år 2050. Den gröna given är även en viktig del av kommissionens strategi för att genomföra FN:s Agenda 2030 och målen för hållbar utveckling.

Riksdagen välkomnar särskilt att miljö- och klimatfrågorna får stor prioritet. Det är viktigt att den höga ambitionen kan förverkligas genom konkret politik och lagstiftning liksom att konsekvenserna av förslagen analyseras. Omställningen till ett klimatneutralt och hållbart Europa måste gå fortare och omfatta alla sektorer, menar utskottet.

Kommissionens meddelande är en första färdplan för de åtgärder som krävs för att den gröna given ska bli verklighet. En rad lagstiftningsförslag och andra initiativ kommer att presenteras under de närmaste åren.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

9, 82 minuter

Justering

2020-05-28

Bordläggning

2020-06-10

Debatt

2020-06-11

Beslut

2020-06-16

Reglerna om rehabiliteringsersättning ska förenklas och Försäkringskassan ska kunna fortsätta att betala ut det avskaffade vårdbidraget under en övergångsperiod. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ändringarna innebär att den som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering och är sjuk i max 30 dagar ska få behålla sin rehabiliteringsersättning. Personen slipper då ansöka om sjukpenning vid kortare sjukfrånvaro. Dessutom är ersättningsnivån för de båda ersättningarna densamma.

Syftet med att förlänga möjligheten att betala ut vårdbidrag är att motverka att personer som tidigare har beviljats vårdbidrag på grund av lång handläggningstid varken får vårdbidrag, omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning, trots att de egentligen är berättigade till sådana förmåner.

Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 20 minuter

Justering

2020-05-14

Bordläggning

2020-05-26

Debatt

2020-05-27

Beslut

2020-05-27