Sök

Riksdagen har beslutat att en legitimation för lärare och förskollärare ska införas. För att få anställas inom skolan utan tidsbegränsning och för att få undervisa ska lärarlegitimationen i regel krävas. Lärare som vill ha legitimationen måste ha en lärarexamen medan förskollärare ska ha en förskollärarexamen, eller motsvarande äldre examen. Endast legitimerade lärare ska, med få undantag, självständigt kunna sätta betyg. En lärare som inte är legitimerad ska sätta betyg tillsammans med en legitimerad lärare. Nyexaminerade läraren och förskolläraren ska dessutom få en introduktionsperiod på minst ett år innan de kan legitimeras. Om lärare vidareutbildar sig kan legitimationen kompletteras. Går förskollärare kompletterande kurser och blir lärare kan de i stället få en lärarlegitimation utöver sin tidigare förskollärarlegitimation. Ett nytt karriärsteg, lektor, införs också för lärare och förskollärare. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2011 och kommer kunna användas fullt ut den 1 juli 2012.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

20, 67 minuter

Justering

2011-02-03

Debatt

2011-03-02

Beslut

2011-03-02

Betyg kommer att införas från årskurs 6. Beslutet innebär i huvudsak att: Elever i grundskolan och sameskolan får betyg vid varje terminsslut från sjätte klass i alla ämnen utom språkval. Det samma gäller grundsärskolan, när betyg sätts. I specialskolan sätts betyg från höstterminen i årskurs 7. I ämnet språkval ska betyg sättas från höstterminen i årskurs 7 i grundskolan och från höstterminen årskurs 8 i specialskolan. Rektorn får bestämma om det ska sättas ett sammanfattande betyg för samhällsorienterande och naturorienterande ämnen (SO och NO) i årskurs 6 i grundskolan och sameskolan och i årskurs 7 i specialskolan. Riksdagen har sedan tidigare beslutat om den nya sexgradiga betygsskalan. Betygsstegen har beteckningarna A, B, C, D, E och F. A-E står för godkända resultat medan F innebär ett icke godkänt resultat. Om elever har så hög frånvaro i ett ämne att deras insats inte kan bedömas ska detta markeras med ett streck. Betyget F ska inte användas i särskolan. Nationella kunskapskrav ska finnas för betygsstegen A, C och E. Riksdagen säger ja till regeringens förslag. Men riksdagen vill att det utarbetas en tydlig handledning om hur skolorna ska använda betygsstegen B och D. Utformningen av kunskapskraven bör också utvärderas av regeringen två år efter att den nya betygsskalan trätt i kraft. Regeringen ska sedan återkomma till riksdagen med en redovisning av utvärderingen. Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2011 och kan användas för första gången på utbildningar som startar höstterminen 2012.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

16, 331 minuter

Justering

2010-11-30

Debatt

2010-12-20

Beslut

2010-12-21

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 om högskolan. Skälet är tidigare riksdagsbeslut, gällande lagar och regler, att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp eller att riksdagen inte ansvarar för frågorna. Motionerna handlar om övergripande högskolefrågor, framtida förstärkningar av vissa lärosäten, tillträdesfrågor, rekrytering till högskolestudier, högskoleutbildningars innehåll, nya högskoleutbildningar, vidareutbildning, validering, studentfrågor och högskolans personal.

Behandlade dokument

80

Förslagspunkter

35

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

39, 133 minuter

Justering

2008-03-06

Debatt

2008-04-02

Beslut

2008-04-03

Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen 2008 om anslag till utbildning och universitetsforskning. Förslagen innebär bland annat följande. Regeringen ska kunna besluta om en försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning. Lagen om försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång ska fortsätta att gälla. Cirka 700 miljoner kronor avsätts till fortbildning av lärare. Medlen för forskning och forskarutbildning ökar med 851,5 miljoner kronor. Därutöver ökar medlen för forskning och forskarutbildning inom högskolan med ytterligare 300 miljoner kronor, vilka huvudsakligen ska fördelas på grundval av kvalitetskriterier. Högskolans resurser för utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökar med 240 miljoner kronor till följd av en kvalitetsreform. Samtidigt sker en minskning av grundutbildningsanslagen med 200 miljoner kronor genom att tilldelade takbelopp sänks. Skolverkets anslag ökas med 150 miljoner kronor för utökad utbildningsinspektion.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

89, 281 minuter

Justering

2007-11-27

Debatt

2007-12-12

Beslut

2007-12-12