Sök
9 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Utredning från Riksdagsförvaltningen, 2018/19, 2007/08, 1892, Eklind, Hans (KD), Näringsutskottet, Socialförsäkringsutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige
Betänkande 2018/19:SfU26
Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen att den tillfälliga lagen om uppehållstillstånd ska fortsätta gälla till och med den 19 juli 2021. Den lag som tillfälligt begränsar möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, den så kallade tillfälliga lagen, trädde i kraft sommaren 2016. Genom lagen anpassades de svenska reglerna tillfälligt till den miniminivå som gäller enligt EU och internationella konventioner, och de mer generösa reglerna om uppehållstillstånd i utlänningslagen slutade att gälla.
Förutom att den tillfälliga lagens giltighetstid förlängs till och med den 19 juli 2021 ska även alternativt skyddsbehövande, på samma sätt som flyktingar, ha rätt att återförenas med sina familjer i Sverige. Om en person som vill ta sin familj till Sverige är en alternativt skyddsbehövande person som har beviljats tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt den tillfälliga lagen ska vissa anhöriga få uppehållstillstånd, om personen i Sverige bedöms ha välgrundade utsikter att få permanent uppehållstillstånd. Makar och sambor ska i regel inte få ta sin partner till Sverige om någon av parterna är under 21 år.
Det införs också en bestämmelse i lagen om permanent uppehållstillstånd som ska gälla under vissa förutsättningar för utlänningar som har fötts i Sverige och som sedan födseln är statslösa.
Ändringarna i den tillfälliga lagen och de följdändringar som måste göras i utlänningslagen börjar gälla den 20 juli 2019.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 10
- Anföranden och repliker
- 50, 179 minuter
- Justering
- 2019-06-13
- Bordläggning
- 2019-06-17
- Debatt
- 2019-06-18
- Beslut
- 2019-06-18
- Dokument & lagar
Pensioner
Betänkande 2018/19:SfU22
Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om pensionsfrågor. Anledningen är bland annat att riksdagen inte tycker att det finns behov av några åtgärder i dessa frågor och att arbete redan pågår.
Motionerna handlar exempelvis om en utredning av pensionssystemet som helhet, avgifterna och inkomsttaket i pensionssystemet och delning av premiepensionen. Andra områden är nivån på garantipensionen och bostadstillägget.
- Behandlade dokument
- 12
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 16, 77 minuter
- Justering
- 2019-04-09
- Bordläggning
- 2019-05-06
- Debatt
- 2019-05-07
- Beslut
- 2019-05-08
- Dokument & lagar
Socialförsäkringsfrågor
Betänkande 2018/19:SfU20
Riksdagen sa nej till motionsförslag från allmänna motionstiden 2018 om socialförsäkringsfrågor. Förslagen handlar bland annat om socialförsäkringen, trygghetssystem för företagare och studerande, sjukförsäkring, aktivitets- och sjukersättning samt arbetsskadeersättning.
- Behandlade dokument
- 53
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 23
- Anföranden och repliker
- 42, 130 minuter
- Justering
- 2019-04-09
- Bordläggning
- 2019-05-06
- Debatt
- 2019-05-07
- Beslut
- 2019-05-07
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapporter om bedömningen av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa och försäkringsmedicinskt beslutsstöd
Betänkande 2018/19:SfU13
Riksdagen har behandlat två skrivelser från regeringen. Den ena handlar om Riksrevisionens granskning om varför det finns kvalitetsbrister i läkarintygen och vilka hinder läkare upplever i sin bedömning av arbetsförmågan vid sjukskrivning med psykiatriska diagnoser. Den andra handlar om Riksrevisionens granskning av om det försäkringsmedicinska beslutsstödet påverkar hur läkare anger diagnoser och hur Försäkringskassan handlägger sjukpenningärenden vid psykisk ohälsa.
Riksrevisionen konstaterar att många läkare upplever en osäkerhet om vilka krav Försäkringskassan ställer på sjukskrivningsprocessen vid psykiatriska diagnoser. Otydligheten kan vara ett hinder i läkarnas arbete. Enligt Riksrevisionen används det försäkringsmedicinska beslutsstödet inte på ett likformigt sätt. Vidare brister Försäkringskassan i handläggningen av sjukpenningärenden för personer med psykisk ohälsa och när personer har flera sjukdomstillstånd, så kallad samsjuklighet.
Regeringen håller med om att det finns behov av åtgärder för att förbättra bedömningen i sjukskrivningsprocessen, men menar att arbete redan pågår.
Riksdagen är positiv till regeringens redan pågående arbete inom området, men tycker inte att åtgärderna är tillräckliga. Därför riktar riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att se över Socialstyrelsens vägledande material om försäkringsmedicinskt beslutsstöd och Försäkringskassans modell för försäkringsmedicinsk analys. Översynen gäller handläggningen vid psykiatriska diagnoser och särskilt vid samsjuklighet.
- Behandlade dokument
- 10
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 7, 53 minuter
- Justering
- 2019-02-26
- Bordläggning
- 2019-03-05
- Debatt
- 2019-03-06
- Beslut
- 2019-03-06
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 8 Migration
Betänkande 2018/19:SfU4
Drygt 12,1 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet migration. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Riksdagen sa nu ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar, drygt 5,5 miljarder kronor, går till ersättningar och bostadskostnader för asylsökande. Migrationsverket får drygt 4,3 miljarder kronor. Knappt 700 miljoner kronor går till domstolsprövning i utlänningsmål. Förslaget innebär att anslagen till Migrationsverket, för domstolsprövning i utlänningsmål och till rättsliga biträden vid domstolsprövningar minskas. För övriga delar inom utgiftsområdet sa riksdagen ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 11
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 34, 110 minuter
- Justering
- 2018-12-13
- Bordläggning
- 2018-12-14
- Debatt
- 2018-12-15
- Beslut
- 2018-12-17
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Betänkande 2018/19:SfU2
Knappt 35 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid ålderdom. Mest pengar går till garantipension, drygt 13,2 miljarder kronor. Drygt 10,3 miljarder kronor går till efterlevandepensioner och drygt 9,5 miljarder kronor går till bostadstillägg för pensionärer. Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
Riksdagen sa också nej till övriga motioner. Dessutom sa riksdagen ja till regeringens förslag att regeringen får befogenhet att se till att Pensionsmyndigheten har en kredit i Riksgäldskontoret för att kunna handla med fondandelar.
- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 20, 71 minuter
- Justering
- 2018-12-13
- Bordläggning
- 2018-12-18
- Debatt
- 2018-12-19
- Beslut
- 2018-12-19
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Betänkande 2018/19:SfU1
Knappt 98 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Mest pengar läggs på området aktivitets- och sjukersättningar, knappt 44 miljarder kronor. Cirka 37 miljarder kronor går till området sjukpenning och rehabilitering och Försäkringskassan får drygt 8,6 miljoner kronor. Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa också nej till alternativa förslag i motionerna.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
Riksdagen sa också ja till förslaget i regeringens budgetproposition om att regeringen får befogenhet att se till att Försäkringskassan har en kredit i Riksgäldskontoret för att kunna betala ut ersättning för vård i andra länder.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 28, 85 minuter
- Justering
- 2018-12-13
- Bordläggning
- 2018-12-19
- Debatt
- 2018-12-20
- Beslut
- 2018-12-20
- Dokument & lagar
Moderna och rättssäkra regler för att hålla utlänningar i förvar
Betänkande 2018/19:SfU10
Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att ändra reglerna om förvar och uppsikt av utländska personer. Detta i huvudsak eftersom förslaget baserar sig på en sju år gammal utredning och såväl migrationen till Sverige som migrationspolitiken har förändrats sedan dess.
Regeringens syfte med förslaget är att reglerna ska bli tydligare och mer rättssäkra. Exempelvis genom att en domstol alltid ska pröva om en utländsk person ska få hållas i förvar längre än två veckor. Det ska också bli tydligare vilken myndighet som i olika situationer ska besluta om att ta eller hålla kvar personen i förvar eller besluta att personen ska ställas under uppsikt.
Enligt riksdagen är det också nödvändigt att ta ett helhetsgrepp om regelverket, till skillnad mot förslaget som bara tar sikte på vissa delar av reglerna. Risken är annars stor att den nya lagstiftningen inte kommer att fungera fullt ut.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 6, 38 minuter
- Justering
- 2018-11-20
- Bordläggning
- 2018-11-27
- Debatt
- 2018-11-28
- Beslut
- 2018-11-28
- Dokument & lagar
Regelförenklingar inom ekonomisk familjepolitik
Betänkande 2018/19:SfU7
Även den förälder som inte är gravid ska få rätt till föräldrapenning för att följa med till mödravården. En förälder ska också alltid få föräldrapenning för att delta vid sitt barns inskolning, även om föräldern inte har barnet i sin vård.
Dessutom förenklas reglerna kring tillfällig föräldrapenning, barnbidrag och bostadsbidrag. Till exempel ska tillfällig föräldrapenning kunna ges till en förälder som deltar i en kurs för att lära sig vårda barnet och anmälningskravet för tillfällig föräldrapenning slopas.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 3, 13 minuter
- Justering
- 2018-10-18
- Bordläggning
- 2018-10-23
- Debatt
- 2018-10-24
- Beslut
- 2018-10-24