Sök

Det som i dag heter Nämnden för prövning av statsråds och statssekreterares övergångsrestriktioner (även kallad Karensnämnden) ska byta namn. Anledningen är att nämndens uppdrag har utvidgats till att även pröva riksrevisor och riksrevisionsdirektör vid övergång till annan statlig eller privat tjänst. Det nya namnet blir därför Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befattningshavares övergångsrestriktioner.

Det ska även göras rättelser i riksdagsordningen och offentlighets- och sekretesslagen till följd av att riksrevisionen har ändrad ledningsstruktur. På vissa ställen hänvisas i dag fortfarande till "riksrevisorerna" trots att det i dag endast är en person som har titeln riksrevisor.

Förslaget har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ, vilket betyder att förslagen väckts i konstitutionsutskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Riksdagen sa ja till utskottets förslag. Lagändringarna börjar gälla den 15 oktober.

Förslagspunkter

2

Justering

2020-09-01

Bordläggning

2020-09-03

Debatt

2020-09-08

Beslut

2020-09-08

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ändring i minerallagen. Undersökningstillstånd som har förlängts efter att tillståndshavaren visat synnerliga skäl för förlängning och som är giltiga den 1 juli 2020 kan förlängas med ytterligare ett år från den dag giltighetstiden annars hade löpt ut. Syftet är att underlätta för prospekteringsbolagen, som riskerar att drabbas hårt av effekterna av coronavirusets spridning. Den nya bestämmelsen ska dock inte gälla undersökningstillstånd som avser olja eller gasformiga kolväten eller som grundas på en ansökan som rör stenkol och där stenkol uttryckligen anges i tillståndet. Ändringen börjar gälla den 1 juli 2020.

Riksdagen uppmanade också regeringen i ett tillkännagivande att återkomma med ett lagförslag som innebär att samtliga undersökningstillstånd som var giltiga den 1 juli 2020 ska förlängas i ytterligare ett år. Inte heller detta förslag ska omfatta undersökningstillstånd som avser olja eller gasformiga kolväten eller som grundas på en ansökan som rör stenkol och där stenkol uttryckligen anges i tillståndet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 31 minuter

Justering

2020-06-18

Bordläggning

2020-06-22

Debatt

2020-06-23

Beslut

2020-06-23

Om det finns synnerliga skäl ska riksdagen eller talmannen få besluta att deltagande på distans vid utskottssammanträden får medges. Om riksdagen eller talmannen fattat ett sådant beslut får ett utskott medge att en ledamot eller en suppleant deltar på distans vid ett sammanträde.

Kravet på synnerliga skäl innebär att det är endast i rena undantagsfall och under extraordinära förhållanden som en ledamot ska kunna delta på distans. Det kan till exempel röra sig om en samhällelig kris i hela eller delar av landet, såsom vid en pandemi, en terrorattack eller en naturkatastrof. I situationer när det inte råder synnerliga skäl förutsätts det fortfarande att ledamöter och suppleanter deltar på plats vid sammanträdena.

EU-nämnden ska kunna medge deltagande på distans vid sammanträden, om det finns särskilda skäl för det. EU-nämnden har även under normala förhållanden, det vill säga då det inte råder någon samhällelig kris, ibland behov av att sammanträda på obekväm tid och med kort varsel. Kravet för att få medge deltagande på distans är därför lägre i EU-nämnden än i utskotten och medgivandet behöver inte föregås av ett beslut från riksdagen eller talmannen.

Riksdagen sa ja till konstitutionsutskottets förslag om detta. Den nya bestämmelsen i riksdagsordningen börjar gälla den 17 juni 2020.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Justering

2020-06-09

Bordläggning

2020-06-09

Debatt

2020-06-10

Beslut

2020-06-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag och lagändringar som ska komplettera EU:s plattformsförordning. Plattformsförordningen är EU-regler som ska främja rättvisa villkor för företagsanvändare av onlinebaserade förmedlingstjänster på webben, så kallade plattformar. Med det menas bland annat digitala marknadsplatser där konsumenter kan köpa varor eller tjänster från olika bolag.

Regeringens förslag innehåller bland annat bestämmelser om att en myndighet ska stödja och kontrollera att EU-reglerna följs och att Patent- och marknadsdomstolen ska handlägga mål och ärenden som har med den nya lagen att göra.

Lagen och lagändringarna börjar gälla den 12 juli 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-08

Debatt

2020-06-09

Beslut

2020-06-10

Straffen ska skärpas för de allvarligaste intrången i immateriella rättigheter, exempelvis när det gäller varumärken, patent och upphovsrätt. Bland annat ska särskilda straffskalor för avsiktliga grova brott införas i alla lagar som rör immaterialrätt. Straffet ska kunna bli fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den inom ramen för EU-samarbetet bör verka för att EU:s nya upphovsrättsdirektiv revideras. Bland annat bör reglerna om att tidningar kan ta betalt för exempelvis textutdrag ur digitala publikationer ändras. Även bestämmelserna om att digitala plattformar ska filtrera uppladdat material för att säkra att det inte skyddas av upphovsrätt bör ändras.

Förslaget om tillkännagivande fanns i två motioner när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2019. Riksdagen sa nej till övriga förslag.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

19, 47 minuter

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-08

Debatt

2020-06-09

Beslut

2020-06-10

Riksrevisionen har granskat om regeringens och de statliga valmyndigheternas arbete med att genomföra val görs på bästa sätt. Fokus har varit på skyddet av valhemligheten, träffsäkerheten i de preliminära valresultaten och tiden det tar att göra sammanräkningen. I sin rapport ger revisionen rekommendationer till regeringen, bland annat om att bredda möjligheten till samverkan mellan berörda aktörer, och göra en bred översyn av valsedelssystemet.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Precis som regeringen välkomnar riksdagen granskningen. Riksdagen konstaterar att regeringen delvis instämmer i rekommendationerna om att underlätta det lokala valarbetet, men däremot inte anser att en bredare översyn av valsystemet behövs. Riksdagen noterar att regeringen har satt igång en utredning med uppdrag att utreda delar av valsystemet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet, och sa även nej till en motion som behandlades samtidigt.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-09

Debatt

2020-06-10

Beslut

2020-06-10

Regeringen har föreslagit vissa ändringar i utgiftsområden i statens budget. Ändringarna måste godkännas av riksdagen, vilket kan göras i samband med att vårpropositionen hanteras av riksdagen.

Ändringarna som har hanterats av riksdagen i detta betänkande innebär att:

• utgiftsområde 19, Regional tillväxt byter namn till Regional utveckling,
• utgifter kring digitalisering av offentlig förvaltning och övrig digitaliseringspolitik kommer numera att ligga inom samma utgiftsområde, utgiftsområde 22, Kommunikationer,
• staten finansierar i viss mån lån till körkortsutbildning för arbetslösa. Denna utgift föreslås flyttas till utgiftsområde 22, Kommunikationer, eftersom att ansvaret för andra körkortsfrågor också ligger där.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-09

Debatt

2020-06-10

Beslut

2020-06-10

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om verksamheten i de kommittéer som har tillsatts efter beslut av regeringen. Under år 2019 tillsattes 54 kommittéer, vilket är 14 färre än 2018. De totala utgifterna för kommittéerna var ungefär 410 miljoner kronor för 2019. Riksdagen noterar att det är en förhållandevis jämn könsfördelning i tre av fyra yrkeskategorier vid kommittéerna, men att kvinnor är i majoritet i gruppen sekreterare och övriga. Riksdagen anser att det är viktigt att eftersträva en jämn könsfördelning i alla yrkesgrupper. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen har även behandlat fyra förslag om lagstiftningsprocessen i motioner från den allmänna motionstiden 2019. Förslagen handlar bland annat om konsekvensanalyser av möjliga avregleringar och teknikneutral lagstiftning. Riksdagen sa nej till motionerna.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-09

Debatt

2020-06-10

Beslut

2020-06-10

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. En anledning är att flera förslag i motioner behandlas av en pågående utredning. En annan anledning är att motioner tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden.

Motionerna handlar bland annat om legitimationskrav vid röstning, politisk propaganda vid röstmottagningsställen, valsedlar, valsäkerhet, rösträtt och valbarhet, rösträttsålder, personval, skilda valdagar och namn på valkretsar.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

9

Reservationer

5 

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-09

Debatt

2020-06-10

Beslut

2020-06-10

Riksdagsstyrelsen har föreslagit att reglerna för en riksrevisors och en riksrevisionsdirektörs möjligheter till avgångsförmåner förtydligas. Hänsyn ska tas till de särskilda förhållanden som uppdraget innebär jämfört med chefer för myndigheter under regeringen, exempelvis att personerna inte kan flyttas till ett annat uppdrag.

Enligt förslaget införs också krav på prövning av restriktioner för en riksrevisor och en riksrevisionsdirektör vid byte till en annan statlig eller privat tjänst. Restriktionerna kan antingen vara karens eller ämnesrestriktion.

Med vissa smärre ändringar sa riksdagen ja till riksdagsstyrelsens förslag. Lagarna börjar gälla 1 augusti 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-09

Debatt

2020-06-10

Beslut

2020-06-10

Reglerna om rehabiliteringsersättning ska förenklas och Försäkringskassan ska kunna fortsätta att betala ut det avskaffade vårdbidraget under en övergångsperiod. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ändringarna innebär att den som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering och är sjuk i max 30 dagar ska få behålla sin rehabiliteringsersättning. Personen slipper då ansöka om sjukpenning vid kortare sjukfrånvaro. Dessutom är ersättningsnivån för de båda ersättningarna densamma.

Syftet med att förlänga möjligheten att betala ut vårdbidrag är att motverka att personer som tidigare har beviljats vårdbidrag på grund av lång handläggningstid varken får vårdbidrag, omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning, trots att de egentligen är berättigade till sådana förmåner.

Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 20 minuter

Justering

2020-05-14

Bordläggning

2020-05-26

Debatt

2020-05-27

Beslut

2020-05-27

Riksdagen uppmanar regeringen, genom ett tillkännagivande, att säkerställa och följa upp att Konkurrensverket vidtar åtgärder för en väl fungerande konkurrenstillsyn utifrån Riksrevisionens rekommendationer. Regeringen bör även återrapportera vidtagna åtgärder och slutsatser för riksdagen.

Förslag om tillkännagivande kom i fem motioner när riksdagen behandlade regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskning av Konkurrensverkets tillsynsverksamhet. Konkurrensverket är en myndighet som har till uppgift att arbeta för en effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet samt för en effektiv offentlig upphandling. Riksrevisionens granskning visar brister i Konkurrensverkets tillsynsarbete både vad gäller myndighetens prioriteringspolicy och interna kontroll. Sammantaget anser Riksrevisionen att Konkurrensverket kan förbättra sitt resursutnyttjande. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 37 minuter

Justering

2020-05-14

Bordläggning

2020-05-26

Debatt

2020-05-27

Beslut

2020-05-27

Riksrevisionen har granskat ett antal myndigheters insatser för att göra det enklare att starta företag med hjälp av digitala tjänster. I sin rapport konstaterade revisionen att de digitala tjänsterna har underlättat till viss del men att många av dem behöver förbättras.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. I skrivelsen håller regeringen med revisionen om att de digitala tjänsterna visserligen har förenklat för företagarna men inte fullt så mycket som önskat. Samtidigt framhåller regeringen att myndigheterna på olika sätt arbetar med att förbättra tjänsterna.

Riksdagen stöder arbetet med digitala tjänster för ett enklare företagande men konstaterar att arbetet behöver stärkas. Därför riktar riksdagen fyra tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

• Fler statliga myndigheter bör få i uppdrag att underlätta företagandet i Sverige.
• Den digitala plattformen Serverat bör breddas med ett större antal tjänster för att fler kommuner ska vilja ansluta sig till den. I dag används Serverat främst för att underlätta tillståndsansökningar i restaurangbranschen.
• Regeringen bör komma med ytterligare åtgärder för att förenkla företagandet och öka den digitala samverkan mellan myndigheter.
• När nya regler och bestämmelser införs av myndigheter bör det finnas en tidsgräns för hur länge de ska gälla. Regeringen bör därför pröva att använda så kallade solnedgångsklausuler, vilket innebär att en bestämmelse inte varar tills vidare utan måste omprövas vid en viss tidpunkt.

Utöver tillkännagivandena lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

39

Förslagspunkter

9

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

9, 39 minuter

Justering

2020-05-14

Bordläggning

2020-05-26

Debatt

2020-05-27

Beslut

2020-05-27

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i två lagar: naturgaslagen och lagen om beredskapslagring av olja. Detta för att genomföra två EU-direktiv. Ändringarna i naturgaslagen gäller undantag för ny naturgasinfrastruktur och skyldigheten att anmäla avtal till tillsynsmyndigheten. Ändringarna i lagen om beredskapslagring av olja innebär en ändring av hur lagringsåret förläggs.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börja gälla den 1 januari 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-11-07

Bordläggning

2019-11-12

Debatt

2019-11-13

Beslut

2019-11-13

Medborgarinitiativ är ett sätt för EU-medborgare att påverka genom att uppmana Europeiska kommissionen att lägga fram ett lagförslag. För att skydda de personer som skriver under ett medborgarinitiativ ska uppgifter om deras personliga förhållanden omfattas av sekretess, om det inte står klart av uppgifterna kan röjas utan att de som uppgifterna rör lider men. Sekretessen ska gälla i högst 70 år.

Bestämmelsen om sekretess gäller stödförklaringar som lämnats enligt 2011 års EU-förordning. Regeringen föreslår nu en lagändring som innebär att samma sekretesskydd ska gälla för stödförklaringar som har lämnats enligt den nya EU-förordningen som började gälla den 1 januari 2020.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2020.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 14 minuter

Justering

2020-05-07

Bordläggning

2020-05-12

Debatt

2020-05-13

Beslut

2020-05-13

Riksdagen har granskat verksamhetsredogörelser för 2019 från riksdagens åtta nämndmyndigheter. Det är redogörelser från Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna, Nämnden för prövning av statsråds och statssekreterares övergångsrestriktioner (Karensnämnden), Partibidragsnämnden, Riksdagens ansvarsnämnd, Riksdagens arvodesnämnd, Riksdagens överklagandenämnd, Statsrådsarvodesnämnden och Valprövningsnämnden.

Verksamhetsredogörelserna innehåller uppgifter om kostnaderna för nämndernas verksamhet fördelade på kostnader för ledamöter och personal samt övriga kostnader. De innehåller även information om arbetsuppgifter, ledamöter, hur verksamheten bedrivs och beslut som fattades under året.

Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Justering

2020-05-07

Bordläggning

2020-05-12

Debatt

2020-05-13

Beslut

2020-05-13

Riksdagen har behandlat Riksrevisionens årsredovisning för år 2019. Den externa revisorn har gjort bedömningen att årsredovisningen är rättvisande i alla viktiga avseenden.

Riksdagen välkomnade det arbete som Riksrevisionen gjort för att förbättra exempelvis effektivitetsgranskningar och kvalitetssäkring samt framhöll värdet av att myndigheten arbetar med värdegrundsfrågor. Riksdagen välkomnade också att Riksrevisionen har minskat riskvärdet när det gäller att göra prognoser över användningen av förvaltningsanslaget. Riksdagen lade årsredovisningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-05-07

Bordläggning

2020-05-12

Debatt

2020-05-13

Beslut

2020-05-13

Regeringen har föreslagit tillfälliga ändringar i presstödet för att minska de ekonomiska konsekvenserna för medierna i samband med utbrottet av coronaviruset. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Beslutet innebär att riksdagen godkänner regeringens förslag om att beslutade driftsstöd till tidningsföretag för 2020 ska kunna betalas ut i förskott och att kravet på en dagstidning att ha viss andel eget redaktionellt innehåll slopas tillfälligt under en period under 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 12 minuter

Justering

2020-05-07

Bordläggning

2020-05-12

Debatt

2020-05-13

Beslut

2020-05-13

Riksdagen sa nej till cirka 210 förslag i motioner om migration och asylpolitik från den allmänna motionstiden 2019. Förslagen handlar exempelvis om svensk migrationspolitik, samarbetet i EU om asyl- och migrationsfrågor, den fria rörligheten för EU-medborgare, asylprocessen, mottagande av asylsökande och om utvisning på grund av brott.

Anledningen till att riksdagen sa nej till förslagen är att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp eller att regelverken redan är tillräckligt väl utformade.

Behandlade dokument

61

Förslagspunkter

16

Reservationer

41 

Anföranden och repliker

20, 96 minuter

Justering

2020-04-23

Bordläggning

2020-04-28

Debatt

2020-04-29

Beslut

2020-04-29

Riksdagen sa nej till ett femtiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om visum för så kallad högkvalificerad arbetskraft, behovsprövning av arbetskraftsin­vandring, villkor för arbetstillstånd, handläggningstider och åtgärder mot missbruk av regler.

 

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

5

Reservationer

9 

Justering

2020-04-23

Bordläggning

2020-04-28

Debatt

2020-04-29

Beslut

2020-04-29