Sök

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om asyl- och migrationsfrågor och om svenskt medborgarskap. Motionerna handlar om skyddsbehov, begreppet väpnad konflikt, könsrelaterad förföljelse, samarbetet inom EU, arbetskraftsinvandring, anhöriginvandring, verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut, visering och svenskt medborgarskap.

Behandlade dokument

59

Förslagspunkter

25

Reservationer

43 

Anföranden och repliker

55, 183 minuter

Justering

2013-04-11

Debatt

2013-04-24

Beslut

2013-04-25

Så länge den bortre gränsen i sjukförsäkringen finns kvar bör alla som behöver det få rehabilitering för att komma tillbaka i arbete i god tid innan de når den bortre gränsen. Det anser riksdagen och gjorde ett tillkännagivande till regeringen. Regeringen bör i 2013 års ekonomiska vårproposition meddela att den har för avsikt att återkomma till riksdagen i höstens budgetproposition med ett förslag som kan börja gälla den 1 januari 2014.

En så kallad rehabiliteringskedja med dess fasta tidsgränser för prövning av arbetsförmågan infördes 2008. Samtidigt infördes en bortre gräns för hur länge man kan få sjukpenning. Riksdagen konstaterar att det är svårt att få uppgift om de personer som har nått den bortre gränsen har fått rehabiliteringsinsatser innan de nått gränsen, när rehabiliteringen i så fall har skett och vilken omfattning den har haft. Om Försäkringskassan konstaterar att en person inte har fått den rehabilitering som behövs ska personen enligt riksdagen inte hänvisas till deltagande i arbetslivsintroduktion, ALI, hos Arbetsförmedlingen.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

46, 153 minuter

Beredning

2013-01-31

Justering

2013-03-05

Debatt

2013-03-13

Beslut

2013-03-14

Riksdagen godkände den nya nordiska konventionen om social trygghet. Den nya konventionen ska ersätta den gamla från 2003. Konventionen, som kompletterar EU-förordningar om samordning av de sociala trygghetssystemen, har dels anpassats till nya EU-bestämmelser, dels ändrats för att hantera problem som kan uppstå när personer rör sig mellan de nordiska länderna.

Konventionen innebär bland annat följande:

• EU-reglerna ska i de flesta fall också gälla icke-EU-medborgare som rör sig mellan de nordiska länderna.
• I fall där det är oklart vilket nordiskt land en person är bosatt i ska folkbokföringen vara avgörande.
• De nordiska länderna ska låta bli att kräva återbetalning av varandra när det gäller vissa kostnader för sjukvård, a-kassa och sjuktransport till hemlandet.
• Reglerna för gränsarbetare i samband med sjukskrivning och återgång till arbetet har blivit tydligare.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-02-12

Debatt

2013-03-06

Beslut

2013-03-06

Vissa regler som gäller socialavgifter ändras. En person som är anställd av en utländsk arbetsgivare som inte har kontor i Sverige kan ingå ett så kallat socialavgiftsavtal med arbetsgivaren. I stället för att arbetsgivaren betalar arbetsgivaravgifter i Sverige betalar den anställde själv sina socialavgifter i form av egenavgifter, samma typ av socialavgifter som egenföretagare betalar. Det här ändras nu så att den anställde i stället ska betala arbetsgivaravgifter.

I dag betalas egenavgifter enbart på sådana inkomster som inkomstbeskattas i Sverige. Det betyder att egenföretagare och anställda med socialavgiftsavtal som inte är skattskyldiga i Sverige inte betalar några socialavgifter, trots att de i vissa fall omfattas av det svenska socialförsäkringssystemet. Det här ändras så att egenavgifter betalas på alla avgiftspliktiga inkomster, inte bara på sådana inkomster som man betalar skatt för i Sverige.

De nya reglerna gäller från den 1 januari 2013 med vissa övergångsbestämmelser.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

15, 42 minuter

Beredning

2012-11-22

Justering

2012-11-27

Debatt

2012-12-05

Beslut

2012-12-05

En förälder kan ha rätt att skjuta upp sina betalningar av underhållsstöd till Försäkringskassan. När föräldern sedan betalar så ska det ske enligt en avbetalningsplan. Om föräldern inte har betalat en avbetalningspost i rätt tid så måste han eller hon senast fem månader därefter ha kommit i kapp med avbetalningsplanen. Har föräldern inte betalat alla delposter inom den angivna tiden så ska hela skulden betalas omedelbart. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2013.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

18, 55 minuter

Justering

2012-11-22

Debatt

2012-12-05

Beslut

2012-12-05

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 9,5 miljarder kronor i anslag till migrationsområdet. Mest pengar går till ersättningar och boendekostnader (4,6 miljarder kronor), Migrationsverket (3,0 miljarder kronor) och kostnader för prövningar i migrationsdomstolarna (548 miljoner kronor).

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

8

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

42, 139 minuter

Justering

2012-11-27

Debatt

2012-12-07

Beslut

2012-12-11

En rad regler inom socialförsäkringsområdet blir enklare från den 1 januari 2014.

Det innebär till exempel att den som vårdar en svårt sjuk närstående inte ska behöva anmäla vården direkt för att kunna få närståendepenning. Andra exempel är att sjukpenning ska kunna betalas ut för upp till sju dagar före det att sjukanmälan kom in till Försäkringskassan och att dagar i sjukperioder ska läggas samman om färre än 90 dagar har gått mellan perioderna.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-09-12

Debatt

2013-09-18

Beslut

2013-09-19

Gravida egenföretagare som utsätts för risker i sin arbetsmiljö får rätt till graviditetspenning. Om det finns risk för företagarens hälsa eller för skadlig inverkan på graviditeten eller fostret ska graviditetspenning betalas ut för varje dag som företagaren avstår från att arbeta.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2013-09-12

Debatt

2013-09-18

Beslut

2013-09-19

Riksrevisionen har granskat statens insatser vid mottagande och introduktion av asylsökande utifrån ett integrationsperspektiv. Granskningen gäller åren 2010-2012. Regeringen har lämnat sina synpunkter på granskningen i en skrivelse.

I sin granskning har Riksrevisionen bland annat kommit fram till att samordningen mellan Migrationsverket och Arbetsförmedlingen kan förbättras. Det gäller exempelvis kartläggningen av asylsökandes yrkes- och utbildningsbakgrund. Regeringen håller med om detta och meddelar att man kommer att se över hur samarbetet mellan de två myndigheterna kan bli mer effektivt.

Riksdagen delar regeringens uppfattning om att tidiga insatser som främjar integration är betydelsefulla för den framtida etableringen i samhället för en asylsökande. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 31 minuter

Justering

2013-06-04

Debatt

2013-06-17

Beslut

2013-06-18

Det ska införas ett uppehålls- och arbetstillstånd för högkvalificerad arbetskraft från länder utanför EU. Tillståndet ska heta EU-blåkort och innebär att svenska regler anpassas till EU-regler.

För att få ett blåkort krävs bland annat att lönen för anställningen är minst en och en halv genomsnittlig svensk bruttoårslön och att personen har högskoleutbildning eller fem års motsvarande yrkeserfarenhet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2013. Riksdagen sade ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-13

Beslut

2013-06-13

Riksdagen godkände en konvention om social trygghet mellan Sverige och Indien. Konventionen samordnar ländernas lagar om ålders-, efterlevande- och invaliditetspension samt sjuk- och aktivitetsersättning. Den innebär i princip inte några nya åtaganden för Sverige.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 19 minuter

Justering

2013-05-28

Debatt

2013-06-05

Beslut

2013-06-05

Migrationsverket får ökade möjligheter att anvisa asylsökande ensamkommande barn till en kommun som ska ordna boende till barnet. Migrationsverket ska kunna göra detta även om det inte finns någon överenskommelse mellan verket och kommunen om mottagande av ensamkommande barn.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Justering

2013-09-12

Debatt

2013-09-18

Beslut

2013-09-19

Riksdagen menar att Försäkringskassans nya metod för att bedöma arbetsförmåga bör utvärderas grundligt innan den försöksverksamhet som pågår i dag utvidgas till fler landsting. Därför uppmanade riksdagen regeringen att göra en utvärdering av de försök som hittills gjorts med metoden och sedan återkomma till riksdagen. Tillkännagivandet kommer med anledning av ett initiativ från socialförsäkringsutskottet.

Försäkringskassans nya metod kallas aktivitetsförmågeutredning, AFU, och ska bedöma arbetsförmåga för de som varit sjukskrivna i 180 dagar. Metoden har testats under 2011 och 2012. Riksdagen konstaterar att metoden har mötts av kritik från flera håll. Samtidigt har Försäkringskassan meddelat att man utan vidare utvärdering kommer att utvidga försöksverksamheten med metoden till åtta landsting. Innan detta sker måste metoden utvärderas grundligt, anser riksdagen. Framför allt är det viktigt att ta reda på om metoden uppfyller kravet på att varje ärende ska prövas individuellt.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

26, 70 minuter

Justering

2013-06-11

Debatt

2013-06-13

Beslut

2013-06-13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 213 miljarder kronor till socialförsäkringsområdet för 2013. I området ingår anslag till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (cirka 94 miljarder kronor), ekonomisk trygghet vid ålderdom (cirka 40 miljarder kronor) och ekonomisk trygghet för familjer och barn (cirka 78 miljarder kronor).

Beslutet innebär bland annat följande:

• Egenföretagare ska kunna välja en karenstid på en dag. Tidigare har den kortaste karenstiden för egenföretagare varit sju dagar. Även egenföretagare som blir arbetslösa ska ha en karensdag.
• Den som har aktivitetsersättning för nedsatt arbetsförmåga ska kunna pröva på att arbeta eller studera i upp till två år utan att förlora rätten till ersättning, oavsett hur länge han eller hon ursprungligen skulle få ersättning. Den som prövar på att arbeta ska under två år kunna få ut 25 procent av aktivitetsersättningen, i stället för under ett år som i dag.
• Bostadstillägget till pensionärer höjs med 170 kronor per månad för ogifta som har fyllt 65 år. Den skäliga levnadsnivån för ogifta som fyllt 65 år och har särskilt bostadstillägg för pensionärer eller äldreförsörjningsstöd höjs med samma belopp.
• Föräldrapenningen på grundnivån höjs från 180 kronor per dag till 225 kronor per dag. Det så kallade vab-intyget som visar att barnet varit frånvarande från förskolan eller skolan krävs inte längre för att få rätt till tillfällig föräldrapenning.

Behandlade dokument

131

Förslagspunkter

37

Reservationer

39 

Anföranden och repliker

134, 275 minuter

Justering

2012-11-29

Debatt

2012-12-12

Beslut

2012-12-13

Den 31 december 2012 införs ett system för certifiering av installatörer av vissa värmesystem som drivs med förnybara energislag. Värmesystemen är små pannor och ugnar som drivs med biomassa, solcells- och solvärmesystem, system för ytnära jordvärme samt värmepumpar. Certifieringen ska vara frivillig för installatörerna och får bara utföras av certifieringsorgan som är ackrediterade för uppgiften. Regeringen tänker ge Boverket i uppdrag att ta fram föreskrifter om de krav som måste vara uppfyllda för att de sökande ska bli ackrediterade som certifieringsorgan eller certifierade som installatörer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-11-29

Debatt

2012-12-05

Beslut

2012-12-05

Näringsutskottet har behandlat regeringens skrivelse om förenkling av reglerna för företag. Riksrevisionens har granskat regeringens arbete med regelförenkling under perioden 2006 - 2010, och i skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av granskningen. Syftet med Riksrevisionens rapport var att granska i vilken utsträckning regeringen har nått målen med förenklingsarbetet. I skrivelsen redovisar regeringen också det fortsatta arbetet med regelförenkling för företag.

Utskottet påpekar att arbetet med att förenkla reglerna och minska den tid företagen lägger på administration är en viktig del i ett gott företagsklimat. Utskottet håller med regeringen om att regelförenkling är ett arbete som tar tid om det ska ge bestående resultat. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till motioner som på olika sätt rör regelförenkling för företag.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

10, 59 minuter

Justering

2013-02-12

Debatt

2013-03-06

Beslut

2013-03-07

Näringsutskottet har behandlat regeringens årliga skrivelse till riksdagen där regeringen redogör för förvaltningen av statens ägande i företag och för verksamheten i de statliga företagen under 2011 och till och med den 1 maj 2012. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till ett antal motionsförslag om bland annat försäljning av statliga företag, mål för bolagen, jämställdhet och bolagen Vattenfall och Sveaskog.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

8

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

32, 119 minuter

Justering

2013-02-12

Debatt

2013-03-06

Beslut

2013-03-07

Regeringen har lämnat förslag till mål för forskning och innovation på energiområdet. Det innebär att forskningsinsatserna på energiområdet ska inriktas så att de kan bidra till att uppnå de uppställda energi- och klimatmålen, de energirelaterade miljöpolitiska målen och syftet med den långsiktiga energi- och klimatpolitiken.

Näringsutskottet anser att det är viktigt att energiforskningens mål knyts an till de mål för klimat- och energipolitiken som enligt riksdagsbeslut ska uppnås till 2020 och till regeringens långsiktiga prioriteringar och visioner för 2030 och 2050. Dessa visar vad som krävs för att Sverige ska kunna öka den ekologiska hållbarheten och försörjningstryggheten samtidigt som energipriserna hålls nere till nytta för företagens konkurrenskraft och hushållens energikostnader. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

12, 61 minuter

Justering

2013-02-12

Debatt

2013-02-20

Beslut

2013-02-20

Vid årsskiftet upphör statens program för energieffektivisering. Programmet har riktat sig till företag som använder mycket energi i sin produktion. Företag som har deltagit i programmet har inte behövt betala energiskatt på el. Nu upphör den möjligheten. Förändringen påverkar inte företag som före slutet av 2012 har godkänts att delta i ett program. De omfattas av de gamla reglerna.

En rättelse görs också i lagen om måttenheter, mätningar och mätdon. En missvisande hänvisning i lagen rättas till. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2013.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

24, 78 minuter

Justering

2012-10-25

Debatt

2012-11-14

Beslut

2012-11-14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för utgiftsområdet Energi. Totalt anslås ca 2,8 miljarder kronor till utgiftsområdet. Pengar går bland annat till energiforskning, energieffektivisering och till olika satsningar på förnybar energi. Riksdagen godkände även Svenska kraftnäts investeringsplan för perioden 2013-2015.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

67, 226 minuter

Justering

2012-11-22

Debatt

2012-12-18

Beslut

2012-12-19