171 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Utredning från Riksdagsförvaltningen, 2011/12, 2007/08, 1896, 1895, 1892, Konstitutionsutskottet, Näringsutskottet, Socialförsäkringsutskottet, sorterat efter datum
Sverige ska kunna ha en gemensam marknad för elcertifikat med andra länder. Det är en effekt av den nya lagen om elcertifikat. Systemet med elcertifikat går ut på att producenter av förnybar el får elcertifikat av staten för den el de producerar. Elproducenterna kan sedan sälja certifikaten till bland annat elleverantörer, som är skyldiga att köpa en viss mängd elcertifikat i förhållande till sin elförsäljning. Syftet med systemet är att öka elproduktion från förnybara energikällor på ett kostnadseffektivt sätt, genom att skapa konkurrens mellan olika förnybara energikällor.
Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Norge om en gemensam elcertifikatsmarknad. Överenskommelsen gäller från den 1 januari 2012, förutsatt att Norge då har antagit EU:s förnybartdirektiv.
Den nya lagen om elcertifikat innebär också att kraven skärps för att el som produceras med vattenkraft ska kunna tilldelas elcertifikat. Den nya lagen gäller från den 1 januari 2012. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Gotlands kommun ska få möjlighet att använda beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse i stället för kommunfullmäktige och kommunstyrelse. Lagändringarna börjar att gälla den 1 januari 2012. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Näringsutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om audiovisuella verk i EU. Syftet med grönboken är bland annat att den ska bidra till att utveckla en digital inre marknad genom att starta en debatt kring möjligheterna och problemen med distribution online av filmer och andra audiovisuella verk.
När bestämmelser utformas är det, menar utskottet, viktigt att det finns en balans i lagstiftningen mellan de olika intressen som upphovsmännen, rättighetsinnehavarna och användarna representerar på området. Detaljreglering på EU-nivå och regler som leder till onödig administration bör enligt utskottet undvikas. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.
Riksdagen sa ja till ett antal förbättringar inom familjepolitiken som regeringen har föreslagit. De innebär följande.
Ett barns föräldrar ska kunna få föräldrapenning samtidigt i 30 dagar under barnets första levnadsår. De nuvarande 10 så kallade pappadagarna inom den tillfälliga föräldrapenningen kvarstår.
Jämställdhetsbonusen förenklas och kopplas till utbetalningen av föräldrapenningen. När den förälder som tagit ut lägst antal dagar tar ut föräldrapenning på sjukpenning- eller grundnivå får vardera föräldern 50 kr i jämställdhetsbonus per dag. Vid ett helt jämställt uttag av föräldrapenningen innebär det som hittills totalt 13 500 kr i jämställdhetsbonus. Tid under vilken föräldrarna gör ett samtida uttag av föräldrapenning ska dock inte ge rätt till bonus. Detsamma gäller de första 60 dagarna för vilka en förälder ensam har tagit ut föräldrapenning, de så kallade reserverade dagarna. Om föräldrarna väljer att vara hemma samtidigt i 30 dagar under barnets första levnadsår, blir den totala bonussumman som högst 10 500 kr.
Lagändringarna börja att gälla den 1 januari 2012.
Elever i gymnasiesärskolan ska kunna få rätt till förlängt barnbidrag.
Lagändringarna börjar att gälla den 1 november 2011 men de ska tillämpas för tid från och med den 1 juli 2011. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Försäkringskassan ska inte längre överföra ålderspensionsavgifterna till AP-fonderna. Det ska istället göras av Pensionsmyndigheten. Syftet är att bokföra alla avgifter på samma ställe och skapa en tydligare redovisning av pensionssystemet. När det gäller hanteringen av Pensionsmyndighetens återkrav av felaktiga pensionsutbetalningar, förlängs övergångstiden för Försäkringskassans handläggning till och med 2014.
Lagen börjar gälla den 1 januari 2012.
Riksdagen sände ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, Europeiska rådets och EU-kommissionens ordförande. Av det motiverade yttrandet framgår att riksdagen anser att EU-kommissionens förslag om energieffektivitet strider mot EU:s subsidiaritetsprincip, även kallad närhetsprincipen. Enligt den ska beslut inom EU tas på den nivå där det är effektivast och så nära medborgarna som möjligt.
EU-kommissionens förslag till direktiv innehåller olika typer av åtgärder för ökad energieffektivitet inom den offentliga sektorn, hushåll, service och industri samt inom sektorerna för energiomvandling och energiöverföring. Syftet med förslagen är att försäkra sig om att EU når det mål man tidigare satt upp om att minska energiförbrukningen med 20 procent fram till 2020.
Riksdagen konstaterar att förslaget är mycket brett och innehåller flera långtgående förslag till åtgärder. Riksdagen har i grunden en förståelse för detta eftersom det finns en risk för att EU inte kommer att nå målet om energibesparing. Men riksdagen anser samtidigt att flera av de åtgärder som EU-kommissionen föreslår strider mot EU:s subsidiaritetsprincip. Bland annat föreslår EU-kommissionen att offentligt ägda byggnader som är större än 250 kvadratmeter ska renoveras i en takt av 3 procent per år tills de uppfyller en miniminivå för energieffektivitet. Kraftvärme, fjärrvärme och fjärrkyla ska främjas genom nationella värme- och kylplaner. Riksdagen anser inte att det är acceptabelt att målen uppfylls genom detaljerad administrativ styrning på EU-nivå som inte är anpassade till lokala och regionala förhållanden. Här gör riksdagen en annan bedömning är regeringen, som inte anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen.
Riksdagen godkänner regeringens förslag i den ekonomiska vårpropositionen om ändringar i riksdagsordningen och förändringar när det gäller utgiftsområdena. Riksdagen godkänner också konstitutionsutskottets förslag till förteckning över utgiftsområdesindelning.
Glesbygdsverket avvecklas den 1 april 2009. Avvecklingen är en del i en större förändring där verksamheterna vid Verket för näringslivsutveckling (Nutek), Glesbygdsverket och Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) samt en del av Konsumentverket ska sammanföras till två nya myndigheter. Det ena blir en myndighet för hållbar tillväxt i företag och ökad regional konkurrenskraft, det andra en myndighet för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser.
Konstitutionsutskottet, KU, har granskat hur regeringen har skött sitt arbete. Här följer ett urval av resultaten. KU har granskat dels hur krishanteringen i Statsrådsberedningen var organiserad kvällen den 23 oktober 2007, dels hur statsminister Fredrik Reinfeldt agerat för att krishanteringen skulle ha fungerat i händelse av kris. Det har inte kommit fram något som tyder på att statsminister Fredrik Reinfeldt skulle ha åsidosatt sitt ansvar för krishanteringen. KU konstaterar att avtal med ett rekryteringsföretag inte kan innebära att offentlighetsprincipen inte skulle gälla. Oavsett skrivningarna i avtalet är allmänna handlingar i ärendet offentliga, om inte någon särskild lagbestämmelse om sekretess gäller för uppgifterna i en handling. KU har granskat regeringens försäljning av vissa statliga bolag. Efter valet 2006 hämtade regeringen inte in upplysningar från myndigheter, organisationer och enskilda innan den begärde bemyndiganden för försäljningarna. Granskningen visar att detta inte stred mot regeringsformen utan stod i överensstämmelse med vedertagen praxis. KU har granskat utrikesminister Carl Bildts agerande i fråga om en europeisk Kosovostrategi. Frågan är om hans agerande uppfyller de krav som ställs på regeringen om samråd och information med riksdagen. Granskningen visar att samråd har skett med EU-nämnden om strategin och de slutsatser som senare antogs. KU har granskat handläggningen av presstödsfrågan. Granskningen gäller om den information som kulturminister Lena Adelsohn Lijeroth lämnat till riksdagen har uppfyllt de krav som ställs på regeringen om informationsskyldighet. Granskningen visar att den information som lämnats varit korrekt och så fullständig som möjligt.
Näringsutskottet har granskat Europeiska kommissionens vitbok om skadeståndstalan vid brott mot EG:s antitrustregler. Syftet med vitboken är att effektivisera skadeståndstalan vid brott mot konkurrensreglerna dels för att de skadelidande ska få bättre möjligheter att få ersättning för sina skador, dels för att konkurrensen ska bli effektivare. Utskottet har en positiv syn på vitboken och tycker att denna strävan är mycket lovvärd. Samtidigt håller utskottet med regeringen om att det finns förslag i vitboken som kan ifrågasättas. Utskottet framhåller att rättssäkerheten måste säkerställas om ändringar i svensk process- och civilrätt skulle bli aktuella. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Regeringen har lämnat en redogörelse till riksdagen för vilka åtgärder den har vidtagit med anledning av riksdagens olika beslut. Riksdagen avslutar ärendet utan att besluta något mer.
Riksdagen vidtar inte några åtgärder med anledning av Riksrevisionens styrelses framställning om regeringens beredning av förslag om försäljning av sex bolag. Riksrevisionens styrelse har föreslagit att riksdagen begär att regeringen, i samband med försäljningar av statligt ägda bolag, säkerställer att försäljningen bereds i enlighet med regeringsformens beredningskrav.
Riksdagen sade nej till motioner om immaterialrättsliga frågor. Skälet är att riksdagen redan tidigare har tagit ställning till liknande frågor och att det pågår arbete i de frågor motionerna tar upp. De flesta handlar om patent och upphovsrätt, till exempel patentsystemet i Europa, datorrelaterade uppfinningar, ersättning för musikaliska verk och licensiering av programvaror vid statliga myndigheter.
Riksdagen sade ja till att införa en rehabiliteringskedja i tre steg med fasta tidpunkter då arbetsförmågan prövas. Under de första 90 dagarna i en sjukperiod ska Försäkringskassan bedöma om den försäkrade klarar sitt vanliga arbete. Från och med dag 91 ska Försäkringskassan även ta ställning till om den försäkrade kan utföra något annat arbete hos arbetsgivaren. Från och med dag 181 ska Försäkringskassan bedöma om den försäkrade kan försörja sig genom arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Sjukpenning med 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) ska i regel endast betalas ut under 364 dagar inom en period av 450 dagar. Tidsbegränsad sjukersättning avskaffas. Sjukersättning ska bara komma i fråga om den försäkrades arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt. Enligt förslaget ska flertalet ändringar börja gälla den 1 juli 2008.
Riksdagen sade nej till Riksrevisionens styrelses förslag om att regeringen ska få i uppdrag att säkra att hanteringen av arbetsskadeförsäkringen blir mer effektiv och rättssäker. Styrelsens förslag grundade sig på en granskning som visar att det finns skillnader i Försäkringskassans arbetsskadebedömningar. Styrelsen framhåller bland annat att det är viktigt att regeringen och Försäkringskassan ingående analyserar orsakerna till skillnaderna och överväger hur forskning bättre kan tas till vara i hanteringen. En systematisk uppföljning av arbetsskadebedömningar är grundläggande för att hanteringen ska bli mer rättssäker och effektiv, tycker styrelsen. Riksdagen konstaterar att regeringen ska ta itu med de problem som har uppmärksammats och säger därför nej till styrelsens förslag.
Riksdagen sade ja till lagändringar som ska stärka möjligheterna att bedriva en effektiv tvångsförvaltning av elektriska anläggningar. Syftet är att elöverföringen i det svenska samhället ska fungera tillfredsställande. Förändringarna innebär bland annat att förvaltaren blir skyldig att kontinuerligt pröva om det finns förutsättningar för en effektiv tvångsförvaltning. Dessutom får nätmyndigheten möjlighet att skjuta till medel till förvaltningen som avser dels förvaltarens arvode, dels akuta upprustningsåtgärder. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2008.
För att främja förutsättningarna för jämställdhet både i familjen och i arbetslivet införs en jämställdhetsbonus. Förslaget innebär att den förälder som varit hemma längst med föräldrapenning får en skattekreditering om han eller hon arbetar när den andra föräldern tar ut föräldrapenning. Skattekreditering innebär att det belopp du är berättigad till dras av från din slutliga skatt. Högsta nivå för jämställdhetsbonusen är 100 kronor per dag, det vill säga cirka 3 000 kr per månad. Bonusen utgår till de föräldrar som har gemensam vårdnad om barn. De föräldrar som delar helt lika på föräldraledigheten kan få den maximala bonusen på 13 500 kronor per barn. Bestämmelserna börjar gälla den 1 juli 2008 och tillämpas på föräldrapenning som lämnas för barn som är födda efter den 30 juni 2008.
Kommunerna får rätt att införa vårdnadsbidrag från den 1 juli 2008. Syftet med vårdnadsbidraget är att ge föräldrar ökade möjligheter att vara hemma och ta hand om sitt barn när det är mellan ett och tre år. Bidraget ska vara skattefritt och uppgå till maximalt 3 000 kronor per barn och månad. Det kommer inte att vara pensionsgrundande. Föräldrar ska kunna få fullt vårdnadsbidrag om barnet inte går på dagis. Kommunerna ges också rätt att införa vårdnadsbidrag på deltid och får själva avgöra hur närvaron i förskolan ska påverka storleken på vårdnadsbidraget. En förälder ska kunna arbeta heltid och samtidigt få vårdnadsbidrag om barnomsorgen ordnas på annat sätt. Vårdnadsbidraget ska inte kunna lämnas till en förälder som redan har vissa andra bidrag, till exempel arbetslöshetsersättning, föräldrapenning, ålderspension, sjukersättning eller aktivitetsersättning.
En föräldrar har rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av barn som inte har fyllt tolv år om föräldern måste vara borta från arbetet. Från den 1 juli 2008 måste föräldern med ett intyg eller på annat sätt styrka att barnet har varit frånvarande från förskola, familjedaghem, fritidshem eller skola. Den verksamhet där barnet normalt vistas, oavsett om det är en enskild eller offentlig huvudman, ska vara skyldig att på förälderns begäran utfärda ett sådant intyg. Syftet är att förhindra missbruk eller överutnyttjande av den tillfälliga föräldrapenningen.
