Sök

EU-kommissionens förslag till ny förordning om skydd av personuppgifter strider mot subsidiaritetsprincipen.  Riksdagen beslutade därför att skicka ett motiverat yttrande till EU.

I EU-kommissionens förslag regleras personuppgiftsskyddet för enskilda personer. Reglerna gäller som huvudregel all behandling av personuppgifter, till exempel inom myndigheter, företag och organisationer. Behandling av personuppgifter inom brottsbekämpande arbete ingår dock inte utan föreslås regleras för sig. EU-kommissionen föreslår att reglerna utformas som en förordning i stället för ett direktiv som tidigare. Skillnaden är enkelt uttryckt att en förordning träder i kraft direkt och på samma sätt i alla EU-länder som en del av den nationella lagstiftningen, medan ett direktiv sätter upp vissa mål och EU-länderna själva avgör hur målen ska uppnås.

Riksdagen anser att det behövs ett heltäckande och effektivt system för skydd av personuppgifter i EU. Riksdagen tycker generellt sett att ett sådant system bättre kan uppnås på EU-nivå än genom åtgärder av de enskilda EU-länderna. Riksdagen anser dock att EU-kommissionens val att utforma reglerna i form av en förordning innebär att man går längre än vad som är nödvändigt för att uppnå målen. Ett direktiv skulle ge EU-länderna större möjlighet att ta hänsyn till nationella förhållanden när reglerna införlivas. Förslaget är också alltför detaljerat vad gäller regleringen av nationella tillsynsmyndigheter och administrativa sanktionsavgifter, anser riksdagen. Det ger även EU-kommissionen en omfattande rätt att besluta om kompletterande regler. Detta gör att EU-kommissionen på ett oförutsebart sätt kan påverka förordningens framtida utformning och innehåll på ett sätt som i många avseenden normalt bör ligga på lagstiftare eller domstol.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 12 minuter

Beredning

2012-03-13

Justering

2012-03-22

Debatt

2012-03-29

Beslut

2012-03-29

Riksdagen sa nej till motioner om fri- och rättigheter som lämnades in under den allmänna motionstiden 2011. Motionerna handlar om samvetsfrihet, religionsfrihet, skydd för privat- och familjeliv, diskriminering, en kommission för mänskliga rättigheter, rätten till fria samtal på arbetsplatser och yttrandefrihet på offentliga platser. De tar även upp frågor som självmordssajter på Internet, värdedebatt, föreningsfrihet, niqab och burka på allmän plats, västförbud, ett tredje kön och återkallande av medborgarskap.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

13

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

18, 50 minuter

Beredning

2012-02-21

Justering

2012-03-15

Debatt

2012-04-12

Beslut

2012-04-12

Regeringen har lagt fram en skrivelse med anledning av Riksrevisionens rapport om effektiviteten i statens arbete med att motverka bidragsbrott. I rapporten påpekar Riksrevisionen bland annat att det finns en risk för att regeringens styrning baseras på en föreställning om att bidragsbrotten är fler än vad de är vilket kan leda till felaktiga prioriteringar och en alltför hög ambitionsnivå. Regeringen har i skrivelsen redovisat sin bedömning av rapporten och vilka åtgärder regeringen har gjort eller tänker göra med anledning av rapporten.

Regeringen delar inte Riksrevisionens bedömning om felaktiga prioriteringar och menar att Riksrevisionen i sin granskning har koncentrerat sig på att analysera en mindre del av en större helhet.

Socialförsäkringsutskottet tycker att ambitionsnivån ska vara hög och menar i likhet med regeringen att Riksrevisionen endast granskat en liten del av helheten. Utskottet framhåller däremot att Riksrevisionens granskning visar att det finns förbättringspotential i myndigheternas arbete mot bidragsbrott. Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 47 minuter

Justering

2012-03-15

Debatt

2012-03-28

Beslut

2012-03-29

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att genomföra EU:s återvändandedirektiv. Direktivet rör personer som vistas utan tillstånd i EU-länderna och som därför måste återvända till sina hemländer, ett transitland eller till ett annat tredjeland dit tredjelandsmedborgaren frivilligt väljer att återvända och där han eller hon kommer att tas emot.

Ett beslut om avvisning eller utvisning ska som huvudregel innehålla en tidsfrist för frivillig avresa. Tidsfristen ska vara två veckor vid avvisning och fyra veckor vid utvisning. Om det av olika skäl inte går att meddela personen tidsfristen, till exempel om det finns en risk för att utlänningen avviker, ska hon eller han förbjudas att resa tillbaka till Sverige för en tid av högst fem år. Den person som inte har lämnat landet innan tidsfristen har gått ut får inte resa tillbaka till Sverige på ett år.

En person som hålls i förvar i fängelse, häkte eller polisarrest ska hållas avskild från övriga intagna, om utlänningen inte har utvisats på grund av brott. En vuxen utlänning får inte hållas i förvar med anledning av återvändande i mer än två månader eller om det finns synnerliga skäl i tre månader. Om det finns skäl att tro att personen kommer att hålla sig undan eller om det tar tid att införskaffa nödvändiga handlingar ska utlänningen kunna hållas i förvar i högst 12 månader. I dag finns ingen lagstadgad bortre gräns för hur länge en person kan hållas i förvar.

Ändringarna börjar att gälla den 1 maj 2012.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

17, 71 minuter

Justering

2012-03-13

Debatt

2012-03-21

Beslut

2012-03-21

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om handelspolitiska frågor. Motionerna handlar om internationell handelspolitik och handels- och investeringsfrämjande.

Ett enigt näringsutskott framhåller i sitt förslag till riksdagen att Sverige även i fortsättningen bör vara en tydlig röst inom såväl EU som andra forum för en öppen och fri handel och för att motverka olika protektionistiska krafter. Utskottet betonar betydelsen av att de pågående förhandlingarna inom Världshandelsorganisationen (WTO), den så kallade Doharundan, kan föras framåt.

Utskottet betonar vidare att exportförbudet för snus framstår som inkonsekvent då ett antal andra hälsovådliga produkter, i form av både tobak och andra varor, kan cirkulera fritt på EU:s inre marknad. När det gäller krav på insatser för att främja exporten av svensk miljöteknik instämmer utskottet i att det är angeläget att ta till vara på de möjligheter som finns, men hänvisar till den miljöteknikstrategi som regeringen presenterade hösten 2011.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

11

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

14, 49 minuter

Justering

2012-03-01

Debatt

2012-03-22

Beslut

2012-03-28

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om näringspolitiska frågor.

Behandlade dokument

65

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

55, 190 minuter

Justering

2012-02-21

Debatt

2012-03-22

Beslut

2012-03-28

Riksdagen sa nej till motioner om trossamfund från de allmänna motionstiderna 2010 och 2011. Motionerna tar bland annat upp frågor om Svenska kyrkans ställning i förhållande till andra trossamfund, begravningsverksamheten och dialog med religiösa samfund.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Beredning

2012-02-14

Justering

2012-02-28

Debatt

2012-03-15

Beslut

2012-03-21

Riksdagen beslutade om ändringar i begravningslagen. Ändringarna innebär att den längsta tillåtna tiden mellan dödsfall och gravsättning förkortas till en månad, istället för som tidigare två månader. Det blir tydligare att den som upplåter en gravplats ansvarar för att graven hålls i ordnat och värdigt skick. Länstyrelsen ansvarar för tillsynen och får utökade rättigheter att inspektera verksamheten och begära ut handlingar. Kraven på de av Länstyrelsen förordnade begravningsombuden förtydligas. Begravningsavgiften för medlemmar i Svenska kyrkan separeras från kyrkoavgiften.

Lagändringarna som gäller begravningsavgiften börjar gälla den 1 januari 2013. Övriga ändringar börjar gälla 1 maj 2012.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Beredning

2012-02-14

Justering

2012-02-28

Debatt

2012-03-15

Beslut

2012-03-15

Riksdagen beslutade att uppmana regeringen att utreda hur en ordinarie tillsyn över handläggningen av ärenden inom Migrationsverkets och socialförsäkringsområdets verksamhet ska organiseras och utformas. Orsaken är att Justitieombudsmännen, JO, måste använda en stor del av sina resurser åt dessa ärenden och att mängden klagomål på myndigheten ökat.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 21 minuter

Beredning

2011-11-24

Justering

2012-03-01

Debatt

2012-03-15

Beslut

2012-03-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att Sverige ska tillträda konventionen om klusterammunition. Syftet med konventionen är att förhindra en fortsatt användning av klusterammunition och att komma till rätta med de svåra humanitära problem som klusterammunition fört med sig i länder där sådan ammunition har använts. Spridningen av massförstörelsevapen utgör ett av de största hoten mot internationell fred och säkerhet. Därför måste alla former av massförstörelsevapen avvecklas, anser riksdagen.

Under drygt ett år har utrikesutskottet arbetet med ett särskilt betänkande om nedrustnings- och icke-spridningsfrågor samt konventionella vapen. Utskottet välkomnar förslag och initiativ som stärker arbetet med att förhindra användningen av kemiska och biologiska vapen. Konventionell rustningskontroll i Europa är, enligt utskottet, fortfarande av stor betydelse för svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Utskottet vill att regeringen fortsätter att visa stort engagemang för dessa frågor, bland annat genom att vid behov uppdatera de avtal som finns och arbeta för att de åtaganden man har ingått genomförs. Utskottet lyfter också fram att små och lätta vapen orsakar fler dödsoffer och mer lidande än andra typer av vapen. Därför är det viktigt att den okontrollerade spridningen av dessa vapen stoppas.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

5

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

16, 96 minuter

Beredning

2011-12-15

Justering

2012-02-23

Debatt

2012-03-14

Beslut

2012-03-15

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att ta fram ett program för en sammanhållen gruv- och mineralindustri. Programmet ska utarbetas i samverkan med näringen och den akademiska världen.

Riksdagen anser att det är hög tid för regeringen att agera för att gruvnäringen ska kunna möta både det ökade intresset för mineraler och metaller i Sverige och moderna miljökrav. Regeringen nämnde i höstens budgetproposition att man kommer att ta fram en mineralstrategi, men riksdagen menar att det behövs en mer ambitiös ansats. Man understryker även att det är viktigt att regeringen skyndsamt hanterar riksdagens begäran. Programmet bör bland annat lyfta frågeställningar som rör infrastruktur, handläggningstiderna för tillståndsprocesser, kommunernas roll och betydelsen av välutbildad arbetskraft.

Riksdagens beslut innebär att man sa ja till en motion från en socialdemokrat. Riksdagen sa nej till övriga mineralpolitiska motioner från allmänna motionstiden 2011.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

55, 172 minuter

Justering

2012-02-16

Debatt

2012-03-01

Beslut

2012-03-14

Regeringens rätt att utfärda föreskrifter om krav på och kontroll av elmätare med över 63 ampere huvudsäkring eller gränspunkter förtydligas. Hittills har regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, enbart fått utfärda föreskrifter för elmätare för att uppfylla Sveriges internationella överenskommelser eller då det har varit befogat ur konsumentsynpunkt. För elmätare med över 63 ampere huvudsäkring eller gränspunkter finns det dock inte några internationella överenskommelser och denna typ av elmätare finns sällan hos enskilda konsumenter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-02-21

Debatt

2012-03-14

Beslut

2012-03-14

Socialförsäkringsutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om rätt till familjeåterförening för icke-EU-medborgare som är bosatta i EU. EU-kommissionen ställer en rad frågor om rätten till familjeåterförening. Syftet är att inleda en offentlig debatt i frågan. Baserat på resultatet kommer EU-kommissionen att avgöra om det behövs någon ändring av det nuvarande direktivet. Frågorna gäller bland annat kraven på den familjemedlem som redan bor i ett EU-land samt krav på integrationsåtgärder, till exempel språkkurser.

Utskottet befarar att en ändring av direktivet skulle kunna leda till att vissa bestämmelser skärps. Utskottet ser därför ingen anledning till att direktivet nu ska omförhandlas. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Anföranden och repliker

7, 44 minuter

Justering

2012-02-14

Debatt

2012-02-29

Beslut

2012-02-29

Målen och motiven för Sveriges bidrag till internationella militärinsatser ska lyftas fram på ett mer konkret sätt i regeringens propositioner. Det framgår i en skrivelse från regeringen som utrikesutskottet har granskat. Bakgrunden till skrivelsen är Riksrevisionens granskning av de svenska bidragen till internationella insatser för fred och säkerhet i världen.

Utskottet välkomnar att regeringen, i samband med budgetpropositionen för 2012, har vidareutvecklat informationen till riksdagen om de svenska bidragen till internationella insatser. Syftet är att bättre kunna ge en samlad bild av omfattning, lokalisering och kostnader. Utskottet ser positivt på att regeringen vill skärpa kraven på resultatredovisning för de internationella krishanteringsinsatser där Sverige bidrar med civil personal. Utskottet anser att redovisningen av utgifterna för militära insatser är ändamålsenlig. Man delar regeringens bedömning att en allt större efterfrågan på personal till internationella insatser kräver att formerna för deltagandet utvecklas. Utskottet lyfter bland annat fram att utlandstjänstgöring i en internationell insats på ett tydligare sätt bör ses som meriterande för personal på myndigheterna. Såväl regering som utskottet anser att civila och militära insatser ska samverka och förstärka varandra. Samtidigt är det viktigt att biståndsinsatser inte blandas samman med militära insatser. Både regeringen och utskottet poängterar att freds- och säkerhetsfrämjande insatser är omfattande och komplexa. Detta ställer höga krav på flexibiliteten hos de involverade myndigheterna, samtidigt som de flesta myndigheterna har andra huvudsakliga uppgifter än att delta i krishanteringsinsatser.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

16, 63 minuter

Beredning

2011-12-15

Justering

2012-02-14

Debatt

2012-02-29

Beslut

2012-02-29

Utrikesutskottet har granskat EU-kommissionens arbetsprogram för 2012. De initiativen som kommissionen aviserar är till stor del inriktade på hanteringen av den ekonomiska krisen och ekonomisk återhämtning genom Europa 2020-strategin och den inre marknaden.

Utskottet framhåller att det är viktigt att respekten återställs för stabilitets- och tillväxtpakten men betonar att vissa åtgärder inte lämpar sig för harmonisering på EU-nivå. Utskottet hänvisar bland annat till kommissionens förslag om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag som enligt riksdagen strider mot subsidiaritetsprincipen. Riksdagen har också gått emot kommissionens förslag om en skatt på finansiella transaktioner och en ny form av mervärdesbaserad avgift.

Utskottet understryker också vikten av att de akuta insatser som måste göras till följd av den ekonomiska krisen kompletteras med långsiktiga insatser för att öka EU:s konkurrenskraft. En öppnare arbetsmarknad bör bejakas, både inom EU och i förhållande till övriga världen. Samtidigt understryker utskottet att sysselsättnings- och arbetsmarknadspolitiken är och ska förbli ett nationellt ansvar.

När det gäller EU:s långtidsbudget menar utskottet att budgeten bör reformeras och moderniseras. Det är särskilt viktigt att restriktivitet ska prägla budgetpolitiken i EU. Storleken på budgeten bör frysas i reala termer.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

29, 116 minuter

Beredning

2011-11-22

Justering

2012-02-14

Debatt

2012-02-22

Beslut

2012-02-22

Näringsutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om framtidens belysning. Syftet med grönboken är att starta en debatt om vilka åtgärder som krävs på unionsnivå för att skynda på spridningen av energieffektiv belysning och på så sätt minska EU:s energiförbrukning. Utskottet välkomnar kommissionens initiativ till diskussion men saknar en marknadsöversyn över befintliga och kommande belysningstekniker. Vidare anser utskottet att detaljreglering på unionsnivå som inte tillåter lösningar som är anpassade till lokala och regionala förhållanden bör undvikas. Riksdagen beslutade att lägga utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickas utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Justering

2012-02-14

Debatt

2012-02-22

Beslut

2012-02-22

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 och 2011 om bland annat rösträtt och valsystem. Skälen är tidigare riksdagsbeslut, Grundlagsutredningens arbete eller att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om rösträtt, valsystemets proportionalitet, personval, begränsad möjlighet till återval som riksdagsledamot, fritidspolitikernas roll, skilda valdagar och avpolitisering av Valprövningsnämnden.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

7

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 13 minuter

Beredning

2012-01-19

Justering

2012-01-31

Debatt

2012-02-15

Beslut

2012-02-15

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om immaterialrättsliga frågor. Orsakerna är att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp och att riksdagen tidigare tagit ställning i övriga frågor.

Motionerna handlar bland annat om fildelning och åtgärder mot piratkopiering. Andra motioner tar upp patentfrågor och den så kallade privatkopieringsersättningen som tillverkare av till exempel dvd-skivor, externa hårddiskar och usb-minnen betalar.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

10

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

8, 43 minuter

Justering

2012-01-24

Debatt

2012-02-15

Beslut

2012-02-16

Vissa delar av de verksamheter som länsstyrelserna har hand om ska kunna koncentreras till ett mindre antal länsstyrelser. Syftet är att nå en högre effektivitet och en mer rationell användning av resurserna. Ett syfte är också att stärka rättssäkerheten.

De verksamheter som regeringen föreslår ska bli koncentrerade finns inom följande ärendegrupper: medborgarskap, överförmyndare, begravningsfrågor, pantlåneverksamhet, bilskrotning, ensamrätt till sjunket gods, lönegaranti, deponerade medel, Allmänna arvsfonden, häradsallmänningar, bevakningsföretag, lotterier och bitillsyn. Regeringen menar att dessa verksamheter ska koncentreras till länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Skåne, Västra Götalands, Dalarnas, Västernorrlands och Norrbottens län.

Regeringen kommer att besluta om vilka länsstyrelser som är behöriga. Riksdagen beslutade nu om vissa lagändringar, som ska börja gälla den 1 juli 2012.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 19 minuter

Beredning

2011-12-15

Justering

2012-01-31

Debatt

2012-02-15

Beslut

2012-02-15

Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag för att främja exporten för små och medelstora företag på marknader inom och utanför EU strider mot subsidiaritetsprincipen. Riksdagen beslutade att skicka ett så kallat motiverat yttrande till EU. Enligt subsidiaritetsprincipen ska besluten fattas på den effektivaste nivån så nära medborgarna som möjligt.

Förslaget ingår i ett större program för att stärka konkurrenskraften hos små och medelstora företag. Under perioden 2014-2020 föreslår EU-kommissionen att cirka 2,5 miljarder euro ska användas för att:

• förbättra grundförutsättningarna för konkurrenskraft och hållbarhet för företagen inom EU.
• stärka entreprenörskapet.
• underlätta tillgången till kapital för små och medelstora företag.
• göra det lättare för små och medelstora företag att etablera sig på marknader inom och utanför EU.

Näringsutskottet som har granskat förslaget anser att den delen som rör handelsfrämjande strider mot subsidiaritetsprincipen. Utskottet hänvisar till de insatser som redan finns på nationell nivå i EU-länderna. EU-kommissionens viktigaste roll inom handelspolitiken är att bidra till ökad frihandel och att värna om fungerande och öppna handelsregelverk mellan EU och andra länder. I övrigt ska EU-kommissionen fokusera på de marknader där EU-länderna saknar egna handelsfrämjande insatser, anser utskottet.

Förslagspunkter

1

Justering

2012-01-31

Debatt

2012-02-01

Beslut

2012-02-01