Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med en redogörelse för sin politik för personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. I skrivelsen presenterar regeringen sin samlade psykiatrisatsning innehållande de senaste årens åtgärder och inriktningen för de medel som beslutats om för 2009. För 2009-2011 prioriteras särskilt insatser riktade till barn och unga samt sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning. Riksdagen tycker att prioriteringaran är riktiga och avslutade ärendet med detta.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

5

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

18, 88 minuter

Justering

2009-09-16

Debatt

2009-10-21

Beslut

2009-10-21

Riksdagen sade ja till regeringens förslag till en förnyad folkhälsopolitik. Riksdagen tycker som regeringen att en verkligt effektiv folkhälsopolitik ska genomföras med utgångspunkt i den enskilda människans integritet och valfrihet som grund, och bygga på sambandet mellan hälsans villkor och individens förutsättningar. För att nå det övergripande målet för folkhälsoarbetet - att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen - krävs ett långsiktigt och sektorsövergripande arbete inom samtliga sektorer som påverkar folkhälsans utveckling. En samlad målstruktur med följande elva målområden införs: Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomiska och sociala förutsättningar Barns och ungas uppväxtvillkor Hälsa i arbetslivet Miljöer och produkter Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Skydd mot smittspridning Sexualitet och reproduktiv hälsa Fysisk aktivitet Matvanor och livsmedel Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel

Behandlade dokument

75

Förslagspunkter

45

Reservationer

50 

Anföranden och repliker

47, 174 minuter

Justering

2008-05-22

Debatt

2008-06-04

Beslut

2008-06-05

Riksdagen sade ja till att införa en rehabiliteringskedja i tre steg med fasta tidpunkter då arbetsförmågan prövas. Under de första 90 dagarna i en sjukperiod ska Försäkringskassan bedöma om den försäkrade klarar sitt vanliga arbete. Från och med dag 91 ska Försäkringskassan även ta ställning till om den försäkrade kan utföra något annat arbete hos arbetsgivaren. Från och med dag 181 ska Försäkringskassan bedöma om den försäkrade kan försörja sig genom arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Sjukpenning med 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) ska i regel endast betalas ut under 364 dagar inom en period av 450 dagar. Tidsbegränsad sjukersättning avskaffas. Sjukersättning ska bara komma i fråga om den försäkrades arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt. Enligt förslaget ska flertalet ändringar börja gälla den 1 juli 2008.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

124, 431 minuter

Beredning

2008-04-17

Justering

2008-05-20

Debatt

2008-06-04

Beslut

2008-06-05

Kommunerna får rätt att införa vårdnadsbidrag från den 1 juli 2008. Syftet med vårdnadsbidraget är att ge föräldrar ökade möjligheter att vara hemma och ta hand om sitt barn när det är mellan ett och tre år. Bidraget ska vara skattefritt och uppgå till maximalt 3 000 kronor per barn och månad. Det kommer inte att vara pensionsgrundande. Föräldrar ska kunna få fullt vårdnadsbidrag om barnet inte går på dagis. Kommunerna ges också rätt att införa vårdnadsbidrag på deltid och får själva avgöra hur närvaron i förskolan ska påverka storleken på vårdnadsbidraget. En förälder ska kunna arbeta heltid och samtidigt få vårdnadsbidrag om barnomsorgen ordnas på annat sätt. Vårdnadsbidraget ska inte kunna lämnas till en förälder som redan har vissa andra bidrag, till exempel arbetslöshetsersättning, föräldrapenning, ålderspension, sjukersättning eller aktivitetsersättning.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

58, 191 minuter

Justering

2008-05-08

Debatt

2008-05-20

Beslut

2008-05-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett nytt statligt tandvårdsstöd, men med en ändring. Efter kritik från Datainspektionen skärper riksdagen sekretesskyddet för uppgifter till det planerade tandhälsoregistret. Registret ska omfatta alla patienter som är 20 år och äldre och innehålla uppgifter om patienternas tandhälsa. Syftet är att följa upp effekterna av det nya tandvårdsstödet. Riksdagens beslut innebär att registeruppgifterna ska lämnas direkt till Socialstyrelsen, och inte gå via Försäkringskassan som regeringen hade föreslagit. Försäkringskassan ska endast hantera den tekniska insamlingen för Socialstyrelsens räkning. Uppgifterna får därmed ett starkare sekretesskydd. Det nya tandvårdsstödet innebär att ett allmänt tandvårdsbidrag och en tandvårdsersättning införs den 1 juli 2008. Tandvårdsbidraget betalas ut vartannat år till alla personer över 20 år. Tandvårdsersättningen är ett högkostnadsskydd, som ersätter tandvårdskostnader över ett visst belopp. Tandvårdsbidragets storlek och nivåerna för högkostnadsskyddet bestäms av regeringen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

13

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

41, 143 minuter

Justering

2008-03-25

Debatt

2008-04-02

Beslut

2008-04-02

Kommuner och landsting blir skyldiga att rapportera när de har sagt ja till åtgärder enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) men har låtit bli att genomföra åtgärderna inom tre månader. De ska rapportera till länsstyrelsen, kommunens eller landstingens revisorer och fullmäktige. I rapporten ska de ange skälen för dröjsmålet. Kommuner och landsting som låter bli att genomföra åtgärder som de beslutat kan också tvingas betala en sanktionsavgift. Syftet med förslaget är att stärka rättssäkerheten för personer som har fått ja till åtgärder enligt LSS. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2008. Den första kvartalsrapporteringen ska omfatta de uppgifter som finns tillgängliga för en kommuns eller ett landstings nämnd den 30 september 2008.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 1 minuter

Justering

2008-02-12

Debatt

2008-02-20

Beslut

2008-02-20

Den 1 mars 2008 slopas Apotekets ensamrätt på försäljning av receptfria nikotinläkemedel. Syftet är att göra nikotinläkemedlen mer tillgängliga och på så sätt få fler rökare att använda dem som ett sätt att sluta röka. Receptfria nikotinläkemedel ska inte få säljas till personer under 18 år. En företagare som vill sälja receptfria nikotinläkemedel måste anmäla detta till kommunen. Kommunerna ska ansvara för att kontrollera att företagarna följer gällande regler, men det är Läkemedelsverket som ska ansvara för den övergripande tillsynen. Den företagare som säljer nikotinläkemedel är skyldig att utöva så kallad egenkontroll på samma sätt som företag som säljer tobak. Det innebär till exempel att ha bestämmelser och rutiner för hur personalen ska kontrollera köparens ålder och motverka langning.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

40, 107 minuter

Justering

2007-12-04

Debatt

2007-12-19

Beslut

2007-12-19

Regeringen har för riksdagen redovisat en nationell utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre de kommande tio åren. I den betonar regeringen utvecklingen inom sex områden: vården och omsorgen om de mest sjuka äldre, rätten till ett bra boende, kommunernas vård och omsorg, nationell likvärdighet och lokal utveckling, förebyggande insatser och personal- och kompetensförsörjning. Riksdagen sade ja till regeringens förslag på lagändringar: Kravet på regeringens medgivande när ett landsting överlåter hemsjukvården till en kommun tas bort. Landstingen och kommunerna ska samverka, och landstingen ska avsätta de läkarresurser som behövs för att enskilda ska kunna erbjudas god hälso- och sjukvård i särskilt boende och i dagverksamheter. Detsamma gäller i ordinärt boende om kommunerna ansvarar för den vården. I lagen förtydligas också att god vård även innebär att tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården. En ny bestämmelse införs om att landsting och kommun ska samverka så att enskilda får den vård och behandling som deras tillstånd fordrar. Kommuner blir skyldiga att rapportera till länsstyrelsen, kommunens revisorer och kommunfullmäktige alla beslut som inte verkställs inom tre månader från dagen för beslutet. Som yttersta påtryckningsmedel införs en sanktionsavgift. Kommunerna får rätt att utan individuell behovsprövning tillhandahålla servicetjänster som är avsedda att förebygga skador, olycksfall eller ohälsa åt personer som fyllt 67 år. Lagändringarna som gäller kommunernas skyldighet att rapportera beslut som inte verkställts och de som gäller kommunala servicetjänster åt äldre börjar gälla den 1 juli 2006. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2007.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

34

Reservationer

46 

Anföranden och repliker

32, 149 minuter

Justering

2006-05-18

Debatt

2006-05-29

Beslut

2006-05-30

Riksdagen sade ja till regeringens förslag om en försöksverksamhet som ska komplettera färdtjänsten. En kommun ska kunna lämna ekonomiskt stöd till invånare i kommunen med funktionshinder för att de ska kunna skaffa eller anpassa ett motorfordon. De kommuner som vill bedriva försöksverksamhet ska kunna ansöka om detta hos regeringen. Försöksverksamheten ska bedrivas under tiden den 1 juli 2007 - 30 juni 2010 av de kommuner som fått regeringens tillstånd. Riksdagen tycker dock att utvärderingen av försöksverksamheten ska ske i samarbete med handikapporganisationerna. Riksdagen vill även att utvärderingen ska undersöka 1) om försöksverksamheten skett på bekostnad av beviljande av färdtjänst, och 2) om försöksverksamheten inneburit att arbetet med att göra kollektivtrafiken tillgänglig för fler eftersatts. Riksdagen tillkännagav dessa önskemål för regeringen. Lagen börjar gälla den 1 november 2006 och gäller till och med den 30 juni 2010.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 30 minuter

Justering

2006-05-11

Debatt

2006-05-29

Beslut

2006-05-30

Regeringen har rapporterat till riksdagen om en nationell IT-strategi för vård och omsorg. Utgångspunkten är att IT är ett av de viktigaste verktygen för att förnya och utveckla vård- och omsorgsverksamheterna. Patientsäkerhet, vårdkvalitet och tillgänglighet kan kraftigt förbättras genom IT. Den nationella IT-strategin är första etappen i ett långsiktigt arbete för att få till stånd en fördjupad nationell samverkan kring dessa frågor. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

21, 53 minuter

Justering

2006-05-09

Debatt

2006-05-17

Beslut

2006-05-18

En ny lag om rikssjukvård börjar gälla den 1 januari 2007. Rikssjukvård ska avse hälso- och sjukvård som bedrivs av ett landsting och som samordnas med landet som upptagningsområde. Socialstyrelsen ska bestämma vilken hälso- och sjukvård som utgör rikssjukvård. Rikssjukvården ska samordnas till enheter där man kan säkerställa en hög vårdkvalitet och en ekonomiskt effektiv verksamhet. Det ska krävas tillstånd från Socialstyrelsen för att bedriva rikssjukvård.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

7

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

15, 57 minuter

Justering

2006-04-19

Debatt

2006-05-04

Beslut

2006-05-10

Riksdagen sade ja till motionsförslag om att samla alla föreskrifter om patientens ställning och rättigheter på ett och samma ställe, vilket kommer att underlätta för både patienter och vårdpersonal. Riksdagen sade nej till övriga motioner om hälso- och sjukvård som lämnats in bland annat under den allmänna motionstiden 2005.

Behandlade dokument

150

Förslagspunkter

38

Reservationer

50 

Anföranden och repliker

50, 173 minuter

Justering

2006-03-30

Debatt

2006-04-28

Beslut

2006-05-03

Riksdagen sade ja till regeringens förslag till ändringar i läkemedelslagstiftningen. Lagändringarna grundar sig på ett EU-direktiv. Ändringarna syftar till att förenkla och förtydliga kraven för att godkänna läkemedel för försäljning samt utveckla den inre marknaden för läkemedel i EU. Definitionen av begreppet läkemedel vidgas, vilket bland annat innebär att homeopatika kommer att räknas som läkemedel. Det blir förbjudet att marknadsföra receptbelagda läkemedel till allmänheten och humanläkemedel som inte godkänts för försäljning. Läkemedelsverket ska få tillsyn över marknadsföringen av läkemedel. Detta gäller även marknadsföring som förekommer i tv och som i dag övervakas av Konsumentombudsmannen, KO. Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2006.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

9

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

11, 42 minuter

Justering

2006-03-28

Debatt

2006-04-05

Beslut

2006-04-05

Det behövs en utredning som ser över frågan om det ekonomiska ansvaret för den rättspsykiatriska vården kan föras över från landstingen och kommunerna till staten. Det anser riksdagen och uppmanar regeringen att återkomma i frågan. Riksdagen vill att regeringen snabbt utreder hur det finansiella ansvaret för den rättspsykiatriska vården skulle kunna övergå till staten. När utredningen är klar ska regeringen återkomma i ärendet till riksdagen. Riksdagen vill att regeringen även utreder frågor kring organisation, samordning, samverkan och kvalitetsförbättringar inom den rättspsykiatriska vården. Psykansvarskommittén har uppmärksammat en rad problem inom rättspsykiatrin som har att göra med hur vården är organiserad och vem som har ansvar för den.

Behandlade dokument

58

Förslagspunkter

18

Reservationer

25 

Anföranden och repliker

27, 114 minuter

Justering

2005-12-08

Debatt

2006-01-25

Beslut

2006-01-25

Riksdagen ger regeringen i uppdrag att pröva en modell där pengar från spelbolagens överskott används till att motverka spelberoendet. En särskild utredare ser för närvarande över lagstiftningen inom spel- och lotteriområdet. Om utredaren inte lyfter frågan om att använda överskottet från spelverksamheten för att motverka spelberoende vill riksdagen att regeringen skyndsamt prövar en sådan modell. Beslutet grundar sig på ett förslag från socialutskottet. Riksdagen godkänner regeringens budgetförslag för 2006 för utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg men har beslutat att Handikappombudsmannen, HO, ska få ytterligare 3 miljoner kronor. HO har fått ökade möjligheter att ingripa vid diskriminering och för att HO med full kraft ska kunna arbeta med detta behövs mer pengar anser riksdagen. Riksdagen höjer också budgetanslagen för viss verksamhet för personer med funktionshinder med 2 miljoner kronor. Pengarna ska gå till Ågrenska stiftelsen som arbetar med barn med sällsynta diagnoser. Höjningen ska bestå även 2007 och 2008.

Behandlade dokument

190

Förslagspunkter

59

Reservationer

40 

Anföranden och repliker

71, 265 minuter

Justering

2005-12-01

Debatt

2005-12-14

Beslut

2005-12-14

Ska staten ta över kommunernas kostnader för assistansersättning till personer med funktionshinder? Det vill riksdagen att regeringen snarast ska ge Assistanskommittén i uppdrag att utreda. Kommittén ska analysera och redovisa för- och nackdelar med ett samlat kostnadsansvar och ansvar för en och samma huvudman, staten, när det gäller personlig assistans. Assistanskommittén arbetar sedan juli 2004 på regeringens uppdrag med att göra en översyn av personlig assistans enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och lagen om assistansersättning (LASS).

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

9, 23 minuter

Justering

2005-10-13

Debatt

2005-10-19

Beslut

2005-10-26