336 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Utredning från Riksdagsförvaltningen, 2009/10, 2007/08, 2005/06, 1892, Konstitutionsutskottet, Lagutskottet, Näringsutskottet, Socialförsäkringsutskottet, sorterat efter datum
Riksdagen beslutade om vissa ändringar i lagen om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ. Att även tillfälliga ersättare i EU-nämnden ska omfattas av reglerna. Att arvoden bara ska betalas ut när sammanträden äger rum då riksdagens ledamöter normalt inte befinner sig i Stockholm. Att arvoden bara ska betalas ut till dem som deltar i beslut under sammanträdet. Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2010.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om bland annt kommunal demokrati. Motionerna handlar till exempel om kommunernas storlek och uppgifter, förtroendevaldas villkor, möjlighet för kommunfullmäktige att återkalla uppdrag m.fl. Några av motionerna avstyrktes för att de berör samma sak som behandlats tidigare under valperioden. Andra med hänvisning till att arbete pågår på olika nivåer. Ett sådant exempel är invånarnas delaktighet i kommunala verksamheter.
Registret över trossamfund förenklas så att enbart en kontaktperson för varje trossamfund registreras. I dag registreras alla som ingår i styrelsen eller motsvarande organ. För andra trossamfund än Svenska kyrkan ska också, enligt beslutet, uppgifter om en kontaktperson för varje registrerad organisatorisk del föras in i registret. Svenska kyrkan får lämna uppgifter om en kontaktperson för enskilda församlingar, kyrkliga samfälligheter eller stift. Registreringsmyndigheten får vidare möjlighet att avregistrera ett trossamfund som låter bli att betala registerhållningsavgiften. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2010.
Med det nya Lissabonfördraget kommer EU-medlemsländernas parlament få åtta veckor på sig att pröva den så kallade subsidiaritetsprincipen, närhetsprincipen, i förslag till EU-lagstiftning. I riksdagen ska sakkunnigt utskott pröva principen. Utskottet ska kunna begära att regeringen inom två veckor informerar om hur den bedömer subsidiaritetsfrågan. Om utskottet anser att ett utkast till lagförslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska det avge ett utlåtande till kammaren med förslag om motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Vid ändringar av ett EU-fördrag ska kammaren välja företrädare till ett konvent. Dessa företrädare ska rapportera till riksdagen om diskussionerna i konventet. När fördragsändringar görs genom ett så kallat förenklat förfarande kan riksdagen liksom andra nationella parlament lägga in sitt veto. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag men med två mindre ändringar. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 december 2009.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att EU-direktivet om tjänster på den inre marknaden genomförs i svensk lag. Direktivet innehåller bestämmelser om administrativ förenkling, etableringsfrihet och fri rörlighet för tjänsteleverantörer, tjänstemottagarnas rättigheter och tjänsternas kvalitet. Direktivet innehåller också bestämmelser om administrativt samarbete mellan EU-länderna. Syftet med direktivet är att stimulera tjänstesektorn genom att förenkla etablering och fri rörlighet inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) samt stärka tjänstemottagarnas intressen. För att genomföra direktivet föreslår regeringen dels en ny horisontell lag om tjänster på den inre marknaden, dels lagändringar eller nya bestämmelser inom de tjänsteområden som berörs av direktivets tillämpningsområde. Lagändringarna börjar gälla den 27 december 2009.
Regeringen har lämnat sin årliga redogörelse för arbetet med att förenkla de statliga reglerna för företag. Regeringens skrivelse innehåller även en uppföljning av tidigare förenklingsarbete. Regeringens redovisar vidare sin handlingsplan med avslutade, pågående och planerade åtgärder. I skrivelsen görs en uppföljning av regeringens mål att minska företagens administrativa kostnader med 25 % till 2010 och att åstadkomma en märkbar förändring i företagens vardag. Regelförenklingsarbetet inom EU behandlas särskilt, liksom vissa andra länders regelförenklingsarbete. Riksdagen avslutade ärendet utan åtgärder.
Riksdagen beslutade att slopa det så kallade jobbskatteavdraget på inkomstgaranti till f.d. riksdagsledamöter och f.d. ledamöter i Europaparlamentet. Inkomstgarantin är en ersättning som en ledamot kan få om han eller hon slutar efter minst 3 år i riksdagen eller Europaparlamentet. Inkomstgarantin ska även fortsättningsvis vara pensionsgrundande men inte omfattas av jobbskatteavdraget.
Högriskskyddet för sjuklönekostnader utökas för ungdomar som har aktivitetsersättning. Vidare förlängs rätten för en närstående att vårda en person som är svårt sjuk från 60 dagar till 100 dagar. Det blir också bli möjligt för någon annan än en ensamstående förälder att få tillfällig föräldrapenning för att vårda ett barn när föräldern på grund av egen sjukdom eller smitta inte kan vårda barnet. Barnet ska vara under tre år. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 januari 2010.
Från den 1 januari 2010 ska en ny lag reglera hur förmögenhet beräknas för den som ansöker om vissa förmåner inom socialförsäkringen och studiestödet. Den statliga förmögenhetsskatten avskaffades från och med taxeringsåret 2008. Sedan dess har förmögenhetsbegreppet varit knutet till den upphävda lagen om statlig förmögenhetsskatt. Nu kopplas det till den nya lagen i stället. Förmögenhetsprövningen slopas i fråga om underhållsstöd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, men beslutade om en ändrad övergångsbestämmelse i förslaget om underhållsstöd. Den innebär att lagändringen beträffande återbetalningsskyldighet tillämpas först från den 1 februari 2010.
Skulderna i pensionssystemet är för första gången större än tillgångarna. Det beror främst på att värdet på AP-fonderna (allmänna pensionsfonderna) har sjunkit till följd av den ekonomiska krisen 2008. Pensionerna förväntas därför minska 2010. Riksdagen har nu sagt ja till ett regeringsförslag som går ut på att pensionssystemet blir mindre känsligt för svängningar på börsen. Beslutet innebär att vid uträkningen av balanstalet inom ålderspensionssystemet ska AP-fondernas värde beräknas som ett medelvärde för de tre senaste åren. I dag används marknadsvärdet för det senaste året. Balanstalet är kvoten mellan pensionssystemets totala tillgångar och skulder. Är skulderna större än tillgångarna blir balanstalet negativt, vilket påverkar den årliga omräkningen av de inkomstgrundade pensionerna. Beslutet börjar gälla den 25 november 2009 och tillämpas första gången när balanstalet fastställs för 2010.
Regeringen vill skapa en ny statlig myndighet som ska ansvara för administrationen av pensioner – Pensionsmyndigheten. Från och med den 1 januari ska den nya myndigheten ta över viss verksamhet från Försäkringskassan och all verksamhet från Premiepensionsmyndigheten. Tanken är att samla ansvaret för pensionsutbetalningarna på ett och samma ställe. Att därmed skapa en effektivare och billigare administration. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, med några mindre ändringar.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i ellagen. En koncern som är verksam på elmarknaden ska ha en klarare uppdelning mellan företagen i bolagsgruppen. Åtskillnaden ska vara tydligare mellan företag som bedriver nätverksamhet och företag som bedriver elproduktion eller handel med el. Det gäller såväl organisation som beslutsfattande. Genom lagändringen ska Sverige leva upp till EU:s krav i det så kallade elmarknadsdirektivet. Ändringarna gäller från den 1 januari 2010.
Riksdagen godkänner regeringens förslag i den ekonomiska vårpropositionen om ändringar i riksdagsordningen och förändringar när det gäller utgiftsområdena. Riksdagen godkänner också konstitutionsutskottets förslag till förteckning över utgiftsområdesindelning.
Glesbygdsverket avvecklas den 1 april 2009. Avvecklingen är en del i en större förändring där verksamheterna vid Verket för näringslivsutveckling (Nutek), Glesbygdsverket och Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) samt en del av Konsumentverket ska sammanföras till två nya myndigheter. Det ena blir en myndighet för hållbar tillväxt i företag och ökad regional konkurrenskraft, det andra en myndighet för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser.
Konstitutionsutskottet, KU, har granskat hur regeringen har skött sitt arbete. Här följer ett urval av resultaten. KU har granskat dels hur krishanteringen i Statsrådsberedningen var organiserad kvällen den 23 oktober 2007, dels hur statsminister Fredrik Reinfeldt agerat för att krishanteringen skulle ha fungerat i händelse av kris. Det har inte kommit fram något som tyder på att statsminister Fredrik Reinfeldt skulle ha åsidosatt sitt ansvar för krishanteringen. KU konstaterar att avtal med ett rekryteringsföretag inte kan innebära att offentlighetsprincipen inte skulle gälla. Oavsett skrivningarna i avtalet är allmänna handlingar i ärendet offentliga, om inte någon särskild lagbestämmelse om sekretess gäller för uppgifterna i en handling. KU har granskat regeringens försäljning av vissa statliga bolag. Efter valet 2006 hämtade regeringen inte in upplysningar från myndigheter, organisationer och enskilda innan den begärde bemyndiganden för försäljningarna. Granskningen visar att detta inte stred mot regeringsformen utan stod i överensstämmelse med vedertagen praxis. KU har granskat utrikesminister Carl Bildts agerande i fråga om en europeisk Kosovostrategi. Frågan är om hans agerande uppfyller de krav som ställs på regeringen om samråd och information med riksdagen. Granskningen visar att samråd har skett med EU-nämnden om strategin och de slutsatser som senare antogs. KU har granskat handläggningen av presstödsfrågan. Granskningen gäller om den information som kulturminister Lena Adelsohn Lijeroth lämnat till riksdagen har uppfyllt de krav som ställs på regeringen om informationsskyldighet. Granskningen visar att den information som lämnats varit korrekt och så fullständig som möjligt.
Näringsutskottet har granskat Europeiska kommissionens vitbok om skadeståndstalan vid brott mot EG:s antitrustregler. Syftet med vitboken är att effektivisera skadeståndstalan vid brott mot konkurrensreglerna dels för att de skadelidande ska få bättre möjligheter att få ersättning för sina skador, dels för att konkurrensen ska bli effektivare. Utskottet har en positiv syn på vitboken och tycker att denna strävan är mycket lovvärd. Samtidigt håller utskottet med regeringen om att det finns förslag i vitboken som kan ifrågasättas. Utskottet framhåller att rättssäkerheten måste säkerställas om ändringar i svensk process- och civilrätt skulle bli aktuella. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Regeringen har lämnat en redogörelse till riksdagen för vilka åtgärder den har vidtagit med anledning av riksdagens olika beslut. Riksdagen avslutar ärendet utan att besluta något mer.
Riksdagen vidtar inte några åtgärder med anledning av Riksrevisionens styrelses framställning om regeringens beredning av förslag om försäljning av sex bolag. Riksrevisionens styrelse har föreslagit att riksdagen begär att regeringen, i samband med försäljningar av statligt ägda bolag, säkerställer att försäljningen bereds i enlighet med regeringsformens beredningskrav.
Riksdagen sade nej till motioner om immaterialrättsliga frågor. Skälet är att riksdagen redan tidigare har tagit ställning till liknande frågor och att det pågår arbete i de frågor motionerna tar upp. De flesta handlar om patent och upphovsrätt, till exempel patentsystemet i Europa, datorrelaterade uppfinningar, ersättning för musikaliska verk och licensiering av programvaror vid statliga myndigheter.
Riksdagen sade ja till att införa en rehabiliteringskedja i tre steg med fasta tidpunkter då arbetsförmågan prövas. Under de första 90 dagarna i en sjukperiod ska Försäkringskassan bedöma om den försäkrade klarar sitt vanliga arbete. Från och med dag 91 ska Försäkringskassan även ta ställning till om den försäkrade kan utföra något annat arbete hos arbetsgivaren. Från och med dag 181 ska Försäkringskassan bedöma om den försäkrade kan försörja sig genom arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Sjukpenning med 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) ska i regel endast betalas ut under 364 dagar inom en period av 450 dagar. Tidsbegränsad sjukersättning avskaffas. Sjukersättning ska bara komma i fråga om den försäkrades arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt. Enligt förslaget ska flertalet ändringar börja gälla den 1 juli 2008.
