322 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Utredning från Riksdagsförvaltningen, 2009/10, 2007/08, 1892, 1889, Justitieutskottet, Konstitutionsutskottet, Näringsutskottet, Skatteutskottet, Socialförsäkringsutskottet, sorterat efter datum
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2007, 2008 och 2009 om straffrättsliga frågor. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om brott, straffmätning och påföljder.
Preskriptionen för mord, dråp, grovt folkrättsbrott, folkmord och terroristbrott som begås genom mord eller dråp avskaffas för vuxna lagöverträdare. Även försök till mord, dråp, folkmord och terroristbrott som begås genom mord eller dråp ska undantas från preskription. Uppgifter i spårregistret som gäller dessa brott ska gallras senast sjuttio år efter registreringen i stället för som i dag trettio år. Preskriptionstiden för könsstympning som begås mot barn förlängs så att preskriptionstiden börjar löpa först den dag barnet fyller eller skulle ha fyllt 18 år. Ändringen omfattar också försök till sådant brott. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2010. Ändringarna ska gälla också för begångna brott som den 1 juli 2010 ännu inte har preskriberats.
När Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009 fick EU:s medborgare en ny möjlighet att påverka EU genom medborgarinitiativ. Medborgarinitiativet gör det möjligt för en miljon EU-medborgare från ett betydande antal medlemsländer att uppmana kommissionen att lägga fram ett lagförslag inom ett område där EU har möjlighet att ta beslut. EU-kommissionen har i en så kallad grönbok analyserat olika aspekter på hur initiativet ska fungera i praktiken. Konstitutionsutskottet, KU, välkomnar i ett utlåtande grönboken. Utskottet anser att ett förslag till regelverk bör utformas så pragmatiskt som möjligt. Det bör inte kräva för mycket administration på nationell nivå. KU framhåller också vikten av att undvika formella krav som försvårar för medborgare att lägga fram ett initiativ, detta under förutsättning att rättssäkerheten inte påverkas negativt. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg, skickade utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 och 2009 om olika immaterialrättsliga frågor. Motionerna handlar om gemenskapspatent, översyn av patentsystemet, privatkopieringsersättning, det civilrättsliga sanktionsdirektivet, leverantörsneutralitet, legalisering av söktjänster på Internet samt handelsavtalet mot piratkopiering och varumärkesförfalskning (ACTA).
Konstitutionsutskottet (KU) har gjort en administrativ granskning av regeringens och ministrarnas arbete. KU har bland annat granskat Regeringskansliets utveckling. Utskottet noterar att antalet tjänstgörande i Regeringskansliet har fortsatt att öka och att ökningen överstiger antalet tjänstgörande vid bland annat de särskilda ordförandeskapsrelaterade sekretariaten. Enligt utskottet bör man kunna förvänta att antalet tjänstgörande minskar successivt under nästa år när arbetet med ordförandeskapet avvecklas. KU har vidare granskat regeringsprotokollen och anser bland annat att handläggningen av en begäran om att få ta del av en allmän handling tog för lång tid. Att beslutet om utlämnande förutsatte gemensam beredning förändrar inte detta. Utskottet har gått igenom vissa beslut som regeringen fattat under 2008, alla handlagda inom Jordbruksdepartementet. Ett antal förvaltningsärenden som handlagts inom Jordbruksdepartementet har också gåtts igenom. Utskottet anser att handläggningstiden i flera fall har varit för lång. KU har dessutom följt upp sin tidigare granskning av regeringens beslut om bidrag till föreningar, stiftelser med mera. Granskningen visar att det fortfarande förekommer vissa formella brister. Granskningen har även gällt beredningskravet vid några typer av regeringsbeslut beredningskravet vid propositioner avlämnade under kristid beredningskravet vid genomförande av EU-direktiv underrättelseskyldighet i utrikespolitiska frågor utnämningsmakten dokumentationen i utnämningsärenden frågeinstituten.
Konstitutionsutskottet, KU, har redovisat för riksdagen sin granskning av hur regeringen skött sitt arbete. Här följer ett urval av granskningsresultaten. Regeringens samråd med riksdagens EU-nämnd KU har granskat regeringens samråd i vissa frågor. Det saknas i de fall som är aktuella godtagbara skäl för de knappa tidsrymder som stod till förfogande. Regeringen gjorde inte tillräckligt för att säkerställa att riksdagen fick ett aktivt och reellt inflytande i processen. Det förekom också brister i regeringens information till EU-nämnden inför samråden. Ansvariga statsråd och regeringen har enligt KU brustit i uppfyllandet av sina grundlagsstadgade informations- och samrådsskyldigheter gentemot riksdagen. Carnegie Investment Bank AB KU har granskat regeringens utövande av ägandet i Carnegie Investment Bank AB och försäljningen av aktierna i banken. Utskottet konstaterar att det var nödvändigt att snabbt genomföra en bolagsstämma i Carnegie efter det att staten blivit ägare till bolaget. Det var då inte möjligt att informera riksdagens ledamöter om bolagsstämman. Försäljningen av Carnegie har hanterats på det sätt som beskrevs redan i propositionen till stödlagen och har genomförts på ett affärsmässigt sätt. Uttalande från svenska ambassaden i Israel KU har granskat utrikesminister Carl Bildts ansvar i samband med ett uttalande från svenska ambassaden i Israel. Under den så kallade Muhammedkarikatyrkrisen riktades kritik mot den dåvarande regeringens och Utrikesdepartementets agerande. Mot bakgrund av detta anser KU att man skulle ha förväntat sig att större ansträngningar skulle ha gjorts för att skapa tydliga instruktioner om hur myndigheter ska agera i tryck- och yttrandefrihetsrättsliga frågor. När det gäller Carl Bildts blogg konstaterar utskottet att utrymmet för en utrikesminister att i utrikespolitiska frågor uttala sig privat i sådana sammanhang är synnerligen begränsat.
Antalet JO-anmälningar har mer än fördubblats på 20 år. Det har lett till långa handläggningstider och mindre tid till att utreda och bedöma de mest komplicerade och angelägna ärendena. Konstitutionsutskottet, KU, befarar att det finns en risk att allmänhetens förtroende för ämbetet skadas. Riksdagsstyrelsen får därför i uppdrag av riksdagen att tillsätta en utredning som ser över instruktionen för JO. Utredningen ska undersöka om rätten att fatta beslut i avvisnings- eller avskrivningsärenden ska kunna delegeras till tjänstemän på expeditionen. Vinsterna av en sådan effektivisering måste dock vägas mot att JO-ämbetet är ett personligt förtroendeämbete.
Justitieutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om inhämtande av bevis som ska användas i straffrättsliga förfaranden från ett EU-land till ett annat och om säkerställande av att sådana bevis tillåts i domstol. Utskottet konstaterar att ett väl fungerande system för bevisinhämtning inom EU är av stor betydelse för bekämpning av alla former av brottslighet, inte minst allvarlig och gränsöverskridande brottslighet. Utskottet välkomnar ytterligare åtgärder för att främja ett sådant samarbete. EU-kommissionen ställer frågor om godtagande av bevis och införandet av gemensamma normer för inhämtande av bevis. Utskottet vill framhålla vikten av att en sådan enhetlig reglering ger utrymme för att hänsyn ska kunna tas till medlemsstaternas olika rättsordningar. Utskottet tänker då på den svenska principen om fri bevisföring och principen om fri bevisvärdering. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Riksdagen beslutade att ändra i lagen om allmän försäkring som gäller införandet den 1 juli 2008 av en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete. Den prövning mot hela arbetsmarknaden som enligt nuvarande regler ska ske efter 180 dagar i sjukperioden ska kunna skjutas upp inte bara om det finns särskilda skäl utan även om det i annat fall kan anses som oskäligt. När den försäkrade haft sin arbetsförmåga nedsatt under 365 dagar föreslås att prövningen sker mot hela arbetsmarknaden om det inte kan anses oskäligt. Den som är arbetsoförmögen till följd av en allvarlig sjukdom ska kunna få sjukpenning med 80 % av den sjukpenninggrundande inkomsten även om sådan sjukpenning redan lämnats för 364 dagar. De nya reglerna börjar gälla den 15 januari 2010 men tillämpas från och med den 1 januari 2010.
Regeringen får rätt att minska eller öka statens ägande i AB Svensk Bilprovning. I dag är staten majoritetsägare med 52 procent av aktierna. Regeringen får även rätt att ge Svensk Bilprovning ett nytt uppdrag. Syftet är att göra det möjligt för bolaget att kunna verka på fullt marknadsmässiga villkor när fordonsbesiktningens monopol avskaffas den 1 juli 2010.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 35,8 miljarder kronor i anslag till rättsväsendet för 2010. De största anslagsposterna är polisorganisationen, 19,1 miljarder kronor, Sveriges Domstolar, 4,6 miljarder kronor och Kriminalvården, 7,3 miljarder kronor. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att avskaffa den rådgivande nämnden vid Åklagarmyndigheten.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 3,2 miljarder kronor i anslag på energiområdet för 2010. Det största anslaget är energiforskning som får drygt 1,3 miljarder kronor. När det gäller Affärsverket svenska kraftnät godkände riksdagen regeringens förslag dels till investeringsplan för perioden 2010-2012, dels till finansiella befogenheter för 2010.
Riksdagen sa ja till regeringens budgetförslag på totalt 5,5 miljarder kronor till utgiftsområdet Näringsliv för 2010. Riksdagen gjorde dock ett tillkännagivande till regeringen om Tillväxtverket. I det framhåller riksdagen att Tillväxtverket i väntan på regeringens förslag om nya riktlinjer för finansierings- och rådgivningsinsatser måste fördela anslaget till näringslivsutveckling i linje med den skisserade inriktningen, och inte i motsatt riktning. Väl fungerande och effektiva verksamheter måste ges bra förutsättningar. Nya, parallella verksamheter bör inte byggas ut. Det är också angeläget att Tillväxtverket, i enlighet med sin instruktion, utnyttjar berörda myndigheters och andra relevanta aktörers kompetens och inte bryter upp fungerande arbete. Riksdagen gjorde även ett tillkännagivande där man uppmanar regeringen att se till att en långsiktig lösning när det gäller huvudmannaskap och basfinansiering för Institutet för Kvalitetsutveckling (SIQ) kommer till stånd. Vidare har regeringen informerat riksdagen om de åtgärder som regeringen hösten 2008 föreslog i en proposition med förslag om stärkta insatser för fordonsindustrin (proposition 2008/09:95). Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg. Riksdagen sa också ja till förslagen i budgetpropositionen om att regeringen ska ha fortsatt möjlighet att ge kreditgarantier och undsättningslån till företag inom fordonsindustrin.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om tryck- och yttrandefrihet. Motionerna handlar om meddelarskydd, hets mot folkgrupp och innehållsansvar för Internetoperatörer.
Svenska lagar anpassas den 1 januari 2010 till EU:s så kallade skyddsgrundsdirektiv och asylprocedurdirektiv. Skyddsgrundsdirektivet innehåller bestämmelser om vilka som ska beviljas skydd som flyktingar eller andra skyddsbehövande i EU-länderna och vilka rättigheter dessa ska få i EU-länderna. Asylprocedurdirektivet innehåller bestämmelser om hur det ska gå till. Anpassningen av utlänningslagen till skyddsgrundsdirektivets innebär bland annat att det införs en statusreglering. Det innebär att flyktingar och andra skyddsbehövande ska kunna få flyktingstatus respektive skyddsstatus. Om en utlänning har ansökt om uppehållstillstånd och åberopat skyddsskäl ska huvudregeln vara att ett beslut om avvisning eller utvisning inte får verkställas innan ansökan har prövats genom ett beslut som har vunnit laga kraft eller ett beslut om att avvisa ansökan har vunnit laga kraft. Slutligen ändras reglerna om handläggning av ärenden med säkerhetsaspekter. De flesta ärenden med säkerhetsaspekter ska kunna prövas av domstol på samma sätt som andra utlänningsärenden. Särskilt kvalificerade säkerhetsärenden ska handläggas enligt lagen om särskild utlänningskontroll.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 5,75 miljarder kronor anslag för området migration för 2010. De största anslagen används för asylsökandes ersättningar och bostadskostnader (2,25 miljarder kronor) och Migrationsverket (2,01 miljarder kronor). Riksdagen sa också ja till ett nytt mål för migrationspolitiken. Målet ska vara att säkerställa en långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten och som inom ramen för den reglerade invandringen underlättar rörlighet över gränser, främjar en behovsstyrd arbetskraftsinvandring och tillvaratar och beaktar migrationens utvecklingseffekter samt fördjupar det europeiska och internationella samarbetet.
Riksdagen beslutade om en rättelse av en tidigare ändring i riksdagsordningen. Rättelsen gäller tilläggsbestämmelsen 5.12.1 och innebär att en lydelse som tilläggsbestämmelsen fått av misstag rättas samt att rubriker i kapitel 10 som av misstag fått en felaktig placering rättas.
Riksdagen godkände ändringsprotokoll nummer 14a till den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Europadomstolen har en en mycket stor tillströmning av ärenden och ständigt ökande antal mål som kommit in men som inte avgjorts. Syftet med ändringarna är att effektivisera förfarandet i domstolen. De ändrade reglerna innebär att kommittéer med tre domare kan döma i mer rutinartade mål och att en enskild domare i enklare fall kan besluta att mål inte ska tas upp till prövning i sak eller att ett mål ska avskrivas. Enligt nuvarande ordning krävs för sådana beslut sju respektive tre domare. Riksdagen godkände vidare en förklaring om förtida tillämpning av protokoll nummer 14a för att domstolen så snart som möjligt ska kunna tillämpa de nya reglerna i mål mot Sverige.
Reglerna för hur underskottsföretag ska beskattas ändras för att motverka skatteplanering. Med underskottsföretag menas i skattesammanhang ett företag som har ett gammalt outnyttjat underskott i sin verksamhet. Underskottet kan bero på tidigare förluster. Företagen kan vara attraktiva att köpa för vinstgivande bolag som vill minska sin egen skatt. Efter köpet kan det vinstgivande bolaget dra av underskottet i den egna verksamheten. Många underskottföretag är inblandade i så kallade skalbolagsaffärer. Det finns spärregler som ska motverka handeln med förlusttyngda underskottsföretag. Enligt den så kallade beloppsspärren får ett underskott bara utnyttjas med ett belopp som motsvarar högst 200 procent av förvärvsutgiften vid ägarförändringar. Spärren har dock kringgåtts i vissa fall, till exempel genom riktade nyemissioner. Med de nya reglerna införs en stoppregel som ska hindra detta. Samtidigt införs en ventil i systemet så att seriösa företag med affärsmässig verksamhet så långt det är möjligt inte ska drabbas av stoppregeln. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2010 men ska kunna tillämpas retroaktivt från och med den 5 juni 2009. Riksdagen godkände regeringens förslag. Skatteutskottet framhöll att det är angeläget att regeringen följer upp hur reglerna fungerar i praktiken.
Den som är ledamot eller ersättare i kommunfullmäktige eller landstingsfullmäktige ska inte längre vara valbar som revisor inom den kommunen eller det landstinget. Syftet är att stärka den kommunala revisionens oberoende. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2011.
