243 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Utredning från Riksdagsförvaltningen, 2009/10, 2007/08, 1892, Konstitutionsutskottet, Kulturutskottet, Lagutskottet, Näringsutskottet, Socialförsäkringsutskottet, sorterat efter datum
Riksdagen beslutade om skärpningar i sekretesslagen i samband med dödförklaringar. Enligt de nya reglerna ska uppgifter om enskildas personliga förhållanden skyddas vid Skatteverkets handläggning om det går att anta att en närstående drabbas hårt om uppgifterna lämnas ut. En ansökan om dödförklaring görs till Skatteverket av en make, sambo eller arvinge då en person varit försvunnen ett längre tag. Skatteverket handlägger ärendet och beslut fattas i regel av en särskild nämnd. Om Skatteverket får en sekretessreglerad uppgift från en annan myndighet överförs enligt de nya reglerna sekretessen till Skatteverket. De nya reglerna börja gälla den 1 april 2010.
Den 1 april 2010 införs sekretess i ärenden om anställning av myndighetschefer vid förvaltningsmyndigheter som lyder omedelbart under regeringen. Sekretessen ska gälla för uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning om en enskild kandidats identitet. Detta om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider men. Regeringen ska kunna besluta om att vissa anställningsärenden inte ska omfattas av sekretess. Sekretessen ska gälla i högst tio år. Även uppgifter från urvalstester i anställningsärenden ska omfattas av sekretess. Detta om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon närstående till denne lider men. Denna sekretess ska gälla i högst 50 år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Regeringen har lämnat en redogörelse för inriktningen av det framtida ungdomspolitiska arbetet. Den redovisade strategin innehåller också ett antal utgångspunkter för ungdomspolitiken samt ett antal strategiska utmaningar som ses som centrala för att uppnå de ungdomspolitiska målen. Strategin för ungdomspolitiken är ett led i arbetet med att följa upp den senaste ungdomspolitiska propositionen Makt att bestämma - rätt till välfärd. Det handlingsprogram som var en del av propositionen har genomförts. Ett nytt handlingsprogram med åtgärder inom ungdomspolitikens fem huvudområden presenteras nu. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
När Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009 fick EU:s medborgare en ny möjlighet att påverka EU genom medborgarinitiativ. Medborgarinitiativet gör det möjligt för en miljon EU-medborgare från ett betydande antal medlemsländer att uppmana kommissionen att lägga fram ett lagförslag inom ett område där EU har möjlighet att ta beslut. EU-kommissionen har i en så kallad grönbok analyserat olika aspekter på hur initiativet ska fungera i praktiken. Konstitutionsutskottet, KU, välkomnar i ett utlåtande grönboken. Utskottet anser att ett förslag till regelverk bör utformas så pragmatiskt som möjligt. Det bör inte kräva för mycket administration på nationell nivå. KU framhåller också vikten av att undvika formella krav som försvårar för medborgare att lägga fram ett initiativ, detta under förutsättning att rättssäkerheten inte påverkas negativt. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg, skickade utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 och 2009 om olika immaterialrättsliga frågor. Motionerna handlar om gemenskapspatent, översyn av patentsystemet, privatkopieringsersättning, det civilrättsliga sanktionsdirektivet, leverantörsneutralitet, legalisering av söktjänster på Internet samt handelsavtalet mot piratkopiering och varumärkesförfalskning (ACTA).
Konstitutionsutskottet (KU) har gjort en administrativ granskning av regeringens och ministrarnas arbete. KU har bland annat granskat Regeringskansliets utveckling. Utskottet noterar att antalet tjänstgörande i Regeringskansliet har fortsatt att öka och att ökningen överstiger antalet tjänstgörande vid bland annat de särskilda ordförandeskapsrelaterade sekretariaten. Enligt utskottet bör man kunna förvänta att antalet tjänstgörande minskar successivt under nästa år när arbetet med ordförandeskapet avvecklas. KU har vidare granskat regeringsprotokollen och anser bland annat att handläggningen av en begäran om att få ta del av en allmän handling tog för lång tid. Att beslutet om utlämnande förutsatte gemensam beredning förändrar inte detta. Utskottet har gått igenom vissa beslut som regeringen fattat under 2008, alla handlagda inom Jordbruksdepartementet. Ett antal förvaltningsärenden som handlagts inom Jordbruksdepartementet har också gåtts igenom. Utskottet anser att handläggningstiden i flera fall har varit för lång. KU har dessutom följt upp sin tidigare granskning av regeringens beslut om bidrag till föreningar, stiftelser med mera. Granskningen visar att det fortfarande förekommer vissa formella brister. Granskningen har även gällt beredningskravet vid några typer av regeringsbeslut beredningskravet vid propositioner avlämnade under kristid beredningskravet vid genomförande av EU-direktiv underrättelseskyldighet i utrikespolitiska frågor utnämningsmakten dokumentationen i utnämningsärenden frågeinstituten.
Konstitutionsutskottet, KU, har redovisat för riksdagen sin granskning av hur regeringen skött sitt arbete. Här följer ett urval av granskningsresultaten. Regeringens samråd med riksdagens EU-nämnd KU har granskat regeringens samråd i vissa frågor. Det saknas i de fall som är aktuella godtagbara skäl för de knappa tidsrymder som stod till förfogande. Regeringen gjorde inte tillräckligt för att säkerställa att riksdagen fick ett aktivt och reellt inflytande i processen. Det förekom också brister i regeringens information till EU-nämnden inför samråden. Ansvariga statsråd och regeringen har enligt KU brustit i uppfyllandet av sina grundlagsstadgade informations- och samrådsskyldigheter gentemot riksdagen. Carnegie Investment Bank AB KU har granskat regeringens utövande av ägandet i Carnegie Investment Bank AB och försäljningen av aktierna i banken. Utskottet konstaterar att det var nödvändigt att snabbt genomföra en bolagsstämma i Carnegie efter det att staten blivit ägare till bolaget. Det var då inte möjligt att informera riksdagens ledamöter om bolagsstämman. Försäljningen av Carnegie har hanterats på det sätt som beskrevs redan i propositionen till stödlagen och har genomförts på ett affärsmässigt sätt. Uttalande från svenska ambassaden i Israel KU har granskat utrikesminister Carl Bildts ansvar i samband med ett uttalande från svenska ambassaden i Israel. Under den så kallade Muhammedkarikatyrkrisen riktades kritik mot den dåvarande regeringens och Utrikesdepartementets agerande. Mot bakgrund av detta anser KU att man skulle ha förväntat sig att större ansträngningar skulle ha gjorts för att skapa tydliga instruktioner om hur myndigheter ska agera i tryck- och yttrandefrihetsrättsliga frågor. När det gäller Carl Bildts blogg konstaterar utskottet att utrymmet för en utrikesminister att i utrikespolitiska frågor uttala sig privat i sådana sammanhang är synnerligen begränsat.
Antalet JO-anmälningar har mer än fördubblats på 20 år. Det har lett till långa handläggningstider och mindre tid till att utreda och bedöma de mest komplicerade och angelägna ärendena. Konstitutionsutskottet, KU, befarar att det finns en risk att allmänhetens förtroende för ämbetet skadas. Riksdagsstyrelsen får därför i uppdrag av riksdagen att tillsätta en utredning som ser över instruktionen för JO. Utredningen ska undersöka om rätten att fatta beslut i avvisnings- eller avskrivningsärenden ska kunna delegeras till tjänstemän på expeditionen. Vinsterna av en sådan effektivisering måste dock vägas mot att JO-ämbetet är ett personligt förtroendeämbete.
Riksdagen beslutade att ändra i lagen om allmän försäkring som gäller införandet den 1 juli 2008 av en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete. Den prövning mot hela arbetsmarknaden som enligt nuvarande regler ska ske efter 180 dagar i sjukperioden ska kunna skjutas upp inte bara om det finns särskilda skäl utan även om det i annat fall kan anses som oskäligt. När den försäkrade haft sin arbetsförmåga nedsatt under 365 dagar föreslås att prövningen sker mot hela arbetsmarknaden om det inte kan anses oskäligt. Den som är arbetsoförmögen till följd av en allvarlig sjukdom ska kunna få sjukpenning med 80 % av den sjukpenninggrundande inkomsten även om sådan sjukpenning redan lämnats för 364 dagar. De nya reglerna börjar gälla den 15 januari 2010 men tillämpas från och med den 1 januari 2010.
Regeringen får rätt att minska eller öka statens ägande i AB Svensk Bilprovning. I dag är staten majoritetsägare med 52 procent av aktierna. Regeringen får även rätt att ge Svensk Bilprovning ett nytt uppdrag. Syftet är att göra det möjligt för bolaget att kunna verka på fullt marknadsmässiga villkor när fordonsbesiktningens monopol avskaffas den 1 juli 2010.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 3,2 miljarder kronor i anslag på energiområdet för 2010. Det största anslaget är energiforskning som får drygt 1,3 miljarder kronor. När det gäller Affärsverket svenska kraftnät godkände riksdagen regeringens förslag dels till investeringsplan för perioden 2010-2012, dels till finansiella befogenheter för 2010.
Riksdagen sa ja till regeringens budgetförslag på totalt 5,5 miljarder kronor till utgiftsområdet Näringsliv för 2010. Riksdagen gjorde dock ett tillkännagivande till regeringen om Tillväxtverket. I det framhåller riksdagen att Tillväxtverket i väntan på regeringens förslag om nya riktlinjer för finansierings- och rådgivningsinsatser måste fördela anslaget till näringslivsutveckling i linje med den skisserade inriktningen, och inte i motsatt riktning. Väl fungerande och effektiva verksamheter måste ges bra förutsättningar. Nya, parallella verksamheter bör inte byggas ut. Det är också angeläget att Tillväxtverket, i enlighet med sin instruktion, utnyttjar berörda myndigheters och andra relevanta aktörers kompetens och inte bryter upp fungerande arbete. Riksdagen gjorde även ett tillkännagivande där man uppmanar regeringen att se till att en långsiktig lösning när det gäller huvudmannaskap och basfinansiering för Institutet för Kvalitetsutveckling (SIQ) kommer till stånd. Vidare har regeringen informerat riksdagen om de åtgärder som regeringen hösten 2008 föreslog i en proposition med förslag om stärkta insatser för fordonsindustrin (proposition 2008/09:95). Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg. Riksdagen sa också ja till förslagen i budgetpropositionen om att regeringen ska ha fortsatt möjlighet att ge kreditgarantier och undsättningslån till företag inom fordonsindustrin.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om tryck- och yttrandefrihet. Motionerna handlar om meddelarskydd, hets mot folkgrupp och innehållsansvar för Internetoperatörer.
De nuvarande nationella kulturpolitiska målen upphävs. I stället införs nya mål som är anpassade efter dagens samhälle. Det införs också en ny modell för fördelning av statliga medel till regional och lokal kulturverksamhet. Landsting och regioner respektive kommuner får därmed ett ökat ansvar för fördelningen av statbidragen. Stödet till litteratur- och kulturtidskriftsområdet ska bli mindre detaljreglerat, och det ska i fortsättningen vara teknikneutralt och inte kopplat till en särskild distributionsform. Inom musikområdet behöver statens insatser på central nivå reformeras. Därför avvecklas stödet till Stiftelsen Svenska rikskonserter. Regeringen arbetar med att i stället bilda en ny nationell plattform för musiken. De myndighetsspecifika mål som riksdagen beslutade om hösten 1996 för en rad myndigheter och kulturinstitutioner upphävs. I fortsättningen fastställer regeringen i myndighetsinstruktioner och regleringsbrev målen för dessa verksamheter. Ansvarsmuseifunktionen avskaffas. Centrala och regionala museer ska tillsammans med Kulturrådet få i uppdrag att lämna förslag till hur den framtida samverkan på museiområdet kan utformas. En ny myndighet för analys och uppföljning inom kulturområdet avses bildas 2011. Riksdagen sa ja till regeringens förslag och avstyrkte motionsförslag från oppositionen som bland annat rör definitionen av begreppet kulturtidskrifter.
Många statliga kulturinstitutioner som museer och teatrar har drabbats hårt av det nuvarande systemet för hyressättning. Institutionerna menar att när hyresanslagen inte räcker till tvingas de ta pengar från verksamheten för att bekosta hyrorna. Riksdagen uppmanar regeringen att ta itu med problemen. Riksdagen föreslår bland annat att en spärr övervägs som hindrar att en myndighet får minskad hyreskompensation samtidigt som hyran höjs. Några av de stora institutionerna, som Nationalmuseum, Operan och Dramaten betalar hyra utifrån sina faktiska kostnader, så kallad kostnadshyra. Kostnadshyran kan medföra att underhållet skjuts på framtiden. Riksdagen menar att regeringen måste se till att det inte blir eftersatt. Bättre möjligheter till anslagssparande eller att pengar sätts av till särskilda fonder för underhåll kan vara tänkbara lösningar, enligt riksdagen. Vidare sa riksdagen ja till regeringens förslag om budgetanslag för utgiftsområdet Kultur, medier, trossamfund och fritid för 2010. Anslagen uppgår till cirka 11,36 miljarder kronor.
Svenska lagar anpassas den 1 januari 2010 till EU:s så kallade skyddsgrundsdirektiv och asylprocedurdirektiv. Skyddsgrundsdirektivet innehåller bestämmelser om vilka som ska beviljas skydd som flyktingar eller andra skyddsbehövande i EU-länderna och vilka rättigheter dessa ska få i EU-länderna. Asylprocedurdirektivet innehåller bestämmelser om hur det ska gå till. Anpassningen av utlänningslagen till skyddsgrundsdirektivets innebär bland annat att det införs en statusreglering. Det innebär att flyktingar och andra skyddsbehövande ska kunna få flyktingstatus respektive skyddsstatus. Om en utlänning har ansökt om uppehållstillstånd och åberopat skyddsskäl ska huvudregeln vara att ett beslut om avvisning eller utvisning inte får verkställas innan ansökan har prövats genom ett beslut som har vunnit laga kraft eller ett beslut om att avvisa ansökan har vunnit laga kraft. Slutligen ändras reglerna om handläggning av ärenden med säkerhetsaspekter. De flesta ärenden med säkerhetsaspekter ska kunna prövas av domstol på samma sätt som andra utlänningsärenden. Särskilt kvalificerade säkerhetsärenden ska handläggas enligt lagen om särskild utlänningskontroll.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 5,75 miljarder kronor anslag för området migration för 2010. De största anslagen används för asylsökandes ersättningar och bostadskostnader (2,25 miljarder kronor) och Migrationsverket (2,01 miljarder kronor). Riksdagen sa också ja till ett nytt mål för migrationspolitiken. Målet ska vara att säkerställa en långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten och som inom ramen för den reglerade invandringen underlättar rörlighet över gränser, främjar en behovsstyrd arbetskraftsinvandring och tillvaratar och beaktar migrationens utvecklingseffekter samt fördjupar det europeiska och internationella samarbetet.
Riksdagen beslutade om en rättelse av en tidigare ändring i riksdagsordningen. Rättelsen gäller tilläggsbestämmelsen 5.12.1 och innebär att en lydelse som tilläggsbestämmelsen fått av misstag rättas samt att rubriker i kapitel 10 som av misstag fått en felaktig placering rättas.
Riksdagen godkände ändringsprotokoll nummer 14a till den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Europadomstolen har en en mycket stor tillströmning av ärenden och ständigt ökande antal mål som kommit in men som inte avgjorts. Syftet med ändringarna är att effektivisera förfarandet i domstolen. De ändrade reglerna innebär att kommittéer med tre domare kan döma i mer rutinartade mål och att en enskild domare i enklare fall kan besluta att mål inte ska tas upp till prövning i sak eller att ett mål ska avskrivas. Enligt nuvarande ordning krävs för sådana beslut sju respektive tre domare. Riksdagen godkände vidare en förklaring om förtida tillämpning av protokoll nummer 14a för att domstolen så snart som möjligt ska kunna tillämpa de nya reglerna i mål mot Sverige.
Den som är ledamot eller ersättare i kommunfullmäktige eller landstingsfullmäktige ska inte längre vara valbar som revisor inom den kommunen eller det landstinget. Syftet är att stärka den kommunala revisionens oberoende. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2011.
