238 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Utredning från Riksdagsförvaltningen, 2008/09, 2007/08, 2003/04, 1892, Konstitutionsutskottet, Näringsutskottet, Socialförsäkringsutskottet, Utrikesutskottet, sorterat efter datum
Ett av utgiftsområdena i statens budget ändrar namn. Utgiftsområde 23 ändrar namn från Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar till Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Namnändringen ska göra det tydligare vilken verksamhet som bedrivs inom utgiftsområdet. Till de areella näringarna räknas näringar som använder biologiska och naturgeografiska resurser på land och i vatten. Hit räknas jordbruk, skogsbruk, fiskerinäring, jakt och rennäring.
Riksdagen beslutade om nya mål för den svenska energipolitiken. År 2020 ska andelen förnybar energi vara minst 50 procent av den totala energianvändningen och andelen förnybar energi i transportsektorn vara minst 10 procent. Beslutet innebär också ett mål om 20 procent effektivare energianvändning till 2020. Vidare fastställdes en nationell planeringsram för vindkraft till motsvarande en årlig produktionskapacitet på 30 TWh år 2020, varav 20 TWh till lands och 10 TWh till havs. Därutöver sa riksdagen nej till ett betydande antal energipolitiska motioner. Bland dessa fanns förslag om vind-, vatten- och kärnkraft samt om solenergi, fjärrvärme och naturgas.
En ny lag om europeiska grupperingar för territoriellt samarbete börjar gälla den 1 augusti 2009. Lagen ska ha som mål att underlätta och främja gränsöverskridande, transnationellt eller interregionalt samarbete. En gruppering ska bestå av medlemmar som finns på minst två EU-länders territorier. Endast medlemsstater, myndigheter och offentligrättsliga organ kan vara medlemmar. Målet för samarbetet ska vara att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen mellan medlemsländer och regioner. En gruppering kan bland annat ha som uppgift att förvalta program och projekt för territoriellt samarbete som delvis finansieras av EU genom strukturfonderna.
Riksdagen har behandlat olika frågor om svensk säkerhetspolitik och kommer fram till följande. Hot mot freden och vår säkerhet kan bäst avvärjas i gemenskap och samverkan med andra länder. Ett starkt FN-system i nära samarbete med regionala och andra organisationer är central. EU har en särställning i svensk utrikes- och säkerhetspolitik och det finns ett starkt samband mellan Sveriges säkerhetspolitik och vår Europapolitik. Säkerheten stärks genom europeisk integration. EU:s gemensamma utrikes- säkerhets- och försvarspolitik har främjat fred och stabilitet på många håll i världen, från Balkan och Georgien i vårt närområde till Tchad i Afrika och Aceh i Asien. Nato är en central aktör för europeisk säkerhet och integration och för internationell krishantering. Nato har den mest utvecklade förmågan för ledning och genomförande av militära krishanteringsinsatser. Sverige ska verka för att de transatlantiska relationerna stärks. Riksdagen välkomnar att EU har utvecklat den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken. I dag finns ett strategiskt partnerskap mellan EU och Nato som syftar till att undvika dubbelarbete och att verksamheterna i stället stärker varandra. Sverige är militärt alliansfritt. Hot mot freden och vår säkerhet kan bäst avvärjas i gemenskap och samverkan med andra länder då militära konflikter i vårt närområde inte enbart påverkar ett land. Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller angrepp skulle drabba ett annat medlemsland i EU eller ett nordiskt land. Sverige bör därför både kunna ge och ta emot militärt stöd. Det är Sverige självt som definierar den närmare innebörden av den militära alliansfriheten. Riksdagen avslutade ärendet utan vidare åtgärd.
Riksdagen sa nej till motioner som handlar om elmarknaden. En del motionerna handlar om utbyggnaden av överföringskapaciteten, förutsättningarna för nätanslutning av förnybar elproduktion och konkurrensen på elmarknaden. Andra motioner handlar om leveranssäkerhet, skydd mot avstängning av el och förenklingar för småskaliga elproducenter.
Lagen om arvoden till Sveriges företrädare i Europaparlamentet, den så kallade företrädarlagen, ska bara i undantagsfall gälla för svenska EU-parlamentariker i fortsättningen. Bakgrunden till lagändringen är en ny ledamotsstadga som EU-parlamentet har antagit. Den innebär att parlamentet i stället för medlemsländerna ska betala ut EU-parlamentarikernas arvoden och pensioner efter den 14 juli 2009. Företrädarlagen ska dock gälla för redan intjänade förmåner, som intjänad ålderspension. Dessutom ska bestämmelserna om inkomstgaranti ändras så att de närmare ansluter till de regler som gäller för svenska riksdagsledamöter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag men med vissa ändringar. Bland annat införs bestämmelser om jämkning av inkomstgaranti. Lagändringarna börjar gälla den 14 juli 2009.
Det ska göras en förhandsprövning av nättariffer. Med nättariffer avses avgifter och övriga villkor för överföring av el och för anslutning till en ledning eller ett ledningsnät. Förhandsprövningen ska ske genom att en myndighet fastställer en intäktsram i förväg. Intäktsramen anger de samlade intäkterna som en koncessionshavare högst får ha under en tillsynsperiod. Den första tillsynsperioden ska inledas den 1 januari 2012. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2010 respektive den 1 januari 2012.
Regeringen har lämnat en redogörelse till riksdagen för vilka åtgärder den har vidtagit med anledning av riksdagens olika beslut. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.
En ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk ersätter nu gällande lagar på området från och med den 1 januari 2010. De grupper som utgör nationella minoriteter är samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar. Minoritetsspråken är samiska, finska, meänkieli (tornedalsfinska), romani chib och jiddisch. Den nya lagen innebär att förvaltningsområdena för finska utvidgas med 18 kommuner och samiska med 13 kommuner. Det innebär att fler människor kan få viss samhällsservice på finska och samiska. Den nya lagen innehåller också regler om rätt att använda finska, meänkieli och samiska hos myndigheter och domstolar samt om uppföljning av lagen.
Regeringen har redovisat sin strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder. Åtgärderna i strategin är främst inriktade på att öka förutsättningarna för kvinnor och män, unga såväl som äldre, att driva företag, arbeta och bo i olika landsbygder genom att stödja skapandet av attraktiva företags- och livsmiljöer. Riksdagen avslutade ärendet utan vidare åtgärd.
Den 1 juli 2009 införs en ny reglering av balansansvaret på elmarknaden och motsvarande reglering på naturgasmarknaden. Bakgrunden till beslutet är att riksdagen i juni 2006 sa nej till ett förslag om att upphäva skyldigheten för Svenska kraftnät att se till att elleverantörer har en balansansvarig (se 2005/06:NU18).
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 och 2008 om internationella frågor om hållbar utveckling och miljö. Motionerna tar framför allt sikte på mål och inriktning av politiken samt vatten, energi och klimat. I beslutsunderlaget konstaterar utrikesutskottet att klimatförändringarna utgör ett allvarligt hot och att ekonomisk utveckling generellt sett innebär möjligheter att reducera den sårbarhet som följer av klimatförändringarnas effekter och att motverka miljöförstöring. När det gäller klimatmötet i Köpenhamn i december 2009 framhåller utskottet att en grundläggande förutsättning för att EU ska kunna spela en ledande roll för att få till stånd ett globalt klimatavtal är att EU har en gemensam hållning som bygger på bästa tillgängliga vetenskapliga rön.
En ny offentlighets- och sekretesslag börjar gälla den 30 juni 2009. Den nya lagen är en omarbetning av sekretesslagen med syftet att göra reglerna mer lättförståeliga och lättare att tillämpa.
Personer som fått tidsbegränsad sjukersättning eller aktivitetsersättning utan att själva ha ansökt om ska kunna beviljas fortsatt ersättning för ytterligare perioder om sammanlagt högst 18 månader i de fall Försäkringskassan fattat sitt beslut före den 1 juli 2008 men förmånen börjat betalas ut den 1 juli 2008 eller senare. Ändringen börjar gälla den 15 juni 2009.
Riksdagen gav regeringen i uppdrag att utveckla sin styrning och uppföljning av Försäkringskassans och CSN:s utbetalnings- och fordringsverksamhet utomlands. Regeringen fick också i uppdrag att se över de regelverk som styr myndigheternas fordringshantering utomlands för att effektivisera verksamheten och göra den mer rättssäker. Bakgrunden är en granskning av Riksrevisionen som har visat på flera brister som gäller både Försäkringskassans och CSN:s hantering av utbetalningar, återkrav och fordringar utomlands. Den bristande hanteringen har varit ett problem under en längre tid och kan enligt Riksrevisionen medföra att staten riskerar att gå miste om betydande belopp genom att skulderna preskriberas. Regeringen och myndigheterna har enligt Riksrevisionen inte gjort tillräckligt för att säkerställa en effektiv och rättssäker hantering. Granskningen visar även på ett komplext regelverk som ger dels utrymme för tolkningar, dels begränsade förutsättningar för myndigheterna att effektivt driva in fordringar utomlands.
Försäkringskassan, arbetslöshetskassorna och socialnämnderna ska lämna ut vissa uppgifter till den kommunala nämnd som handlägger ärenden om vårdnadsbidrag. Syftet är att minska felaktiga utbetalningar från kommunen, öka effektiviteten samt förbättra servicen till enskilda. Riksdagen beslutade också om sekretesskydd för ärenden om vårdnadsbidrag och om att Försäkringskassan i vissa fall ska kunna återkräva felaktigt utbetalt vårdnadsbidrag. Reglerna om vårdnadsbidrag för adopterade barn kompletteras. Det innebär att tidpunkten då föräldern fick barnet i sin vård ska anses som tidpunkten för barnets födelse när man bestämmer den övre åldergränsen för hur gammalt barnet får vara för att vårdnadsbidrag ska kunna lämnas. Vidare ska vårdnadsbidrag få lämnas för högst två år och längst till dess att barnet fyller fem år. Adoptivbarn som är födda före den 30 juni 2008 men som kommer i adoptivförälderns vård efter denna tidpunkt ska omfattas av reglerna för jämställdhetsbonus. De nya reglerna började gälla den 1 juli 2009.
Utrikesutskottet redovisar för riksdagen sin granskning av EU-kommissionens årliga politiska strategi för 2010. Utskottet tar upp fyra av de övergripande frågor som kommissionen lyfter fram i strategin: Ekonomisk och social återhämtning EU:s budget Klimatförändringar Utvidgningen och det östliga partnerskapet Riksdagen avslutade ärendet utan några tillägg.
Regeringen har i en skrivelse till riksdagen redovisat sitt arbete inom EU under 2008. Regeringens skrivelse täcker hela EU:s verksamhet men utrikesutskottet har särskilt tagit upp följande ämnen: EU:s utvidgning EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik samt bilaterala och regionala förbindelser Ekonomiska och finansiella frågor samt EU:s budgetöversyn Den gemensamma marknaden och EU:s handelspolitik Bekämpning av terrorism Jämställdhet och arbetet mot diskriminering Miljö- och jordbrukspolitik Migrations- och socialpolitik EU-institutionernas verksamhet Förberedelserna för Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd hösten 2009 Utformningen av regeringens skrivelse Riksdagen avslutade ärendet utan några tillägg.
En ny bestämmelse införs i ellagen för att anpassa svensk lagstiftning till EU:s så kallade elförsörjningsdirektiv. Syftet med direktivet är att trygga elförsörjningen för att se till att den inre marknaden för el fungerar väl och att garantera en tillräcklig nivå av produktionskapacitet, en tillräcklig balans mellan utbud och efterfrågan och en lämplig nivå av överföringsförmåga mellan medlemsstaterna så att den inre marknaden kan utvecklas.
