124 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Utredning från Riksdagsförvaltningen, 2007/08, 2006/07, 1892, Konstitutionsutskottet, Näringsutskottet, Socialförsäkringsutskottet, sorterat efter datum
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om näringspolitiska frågor. Motionerna handlar bland annat om företagsklimat och nyföretagande samt forskning, utveckling och innovationer. Andra motioner handlar om kapitalförsörjning, insatser för att främja vissa grupper av företagare, social ekonomi samt turistnäringen. Motionerna innehåller även förslag om industrins råvaruförsörjning, neutronforskningsanläggningen ESS och miljöteknikföretagande.
Riksrevisionen har granskat Försäkringskassans handläggning av socialförsäkringsförmåner till gravida. Granskningen har visat att det finns regionala skillnader i uttaget av förmånerna. I en redogörelse till riksdagen påpekar Riksrevisionens styrelse att det viktigt att klargöra orsakerna till skillnaderna, och i vilken omfattning de är sakligt motiverade. Om skillnaderna beror på att reglerna tillämpas på olika sätt är det angeläget att regeringen och Försäkringskassan kommer till rätta med problemet, anser styrelsen. Riksdagen utgår från att regeringen och Försäkringskassan uppmärksammar slutsatserna av granskningen, och avslutar därmed ärendet.
Riksdagen sade nej till ett antal motioner om statlig förvaltning, bland annat med hänvisning till pågående arbete inom Grundlagsutredningen och utskottets tidigare ställningstaganden. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2006.
Näringsutskottet redovisade sin granskning av EG-kommissionens grönbok om EU:s handelspolitiska skyddsinstrument (KOM(2006)763). Grönboken handlar om hur EU på bästa sätt kan fortsätta att utnyttja instrument som exempelvis antidumpning. Utskottet välkomnar att kommissionen gör en översyn av EU:s handelspolitiska skyddsinstrument. Sverige har länge värnat om frihandel som princip. Denna inställning betyder att Sverige oftast har en negativ attityd till förslag om användning av skyddsinstrumenten inom EU, eftersom dessa instrument lämnar utrymme för protektionistiska tendenser. Det regelverk som reglerar användningen av handelspolitiska skyddsinstrument bör därför stramas upp, anser ett enigt utskott. Utskottet lämnar också synpunkter om ökad hänsyn till utvecklingsländernas situation, önskemål om en mer öppen och transparent hantering av antidumpning och större betoning av konsumentintresset på kort och lång sikt. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Den socialdemokratiska regeringen lämnade i maj 2006 en skrivelse till riksdagen där man redogör för förvaltningen av statens företagsägande och för verksamheten i de statliga företagen. Vidare har Riksrevisionens styrelse lämnat dels en framställning om statliga bolags årsredovisningar (i mars 2006), dels en redogörelse om formerna för styrning av de statliga bolagen (i september 2006). Riksdagen sade nej till förslagen i framställningen och avslutade ärendet utan att besluta något mer. Riksdagen sade också nej ett antal motioner om bland annat synen på statligt ägande och försäljning av statliga företag.
Den som har till exempel änkepension ska kunna tillgodoräkna sig en förmånligare försäkringstid när man räknar ut ålderspension i form av garantipension än som är möjligt i dag. Den årliga uppräkningen av inkomstgrundad efterlevandepension och änkepension ska göras utan att man tar hänsyn till balansindex för de år ett sådant har fastställts. Bostadstillägg till pensionärer ska i fler fall än i dag ska kunna räknas om utan föregående underrättelse. Det gäller när taxeringsvärdet för en fritidsfastighet har ändrats och när pensionären samtidigt med bostadstillägg har bostadsbidrag och bostadsbidraget ändras. Vid inkomstprövning för särskilt bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd ska inkomster beskattade i utlandet tas upp efter avdrag för skatt och avgifter som om inkomsterna skulle ha tagits upp för beskattning i Sverige. Detta för att uppnå likabehandling av svenska och utländska inkomster. Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2007. Riksdagen sade också nej till motioner bland annat om pensionsrätt vid retroaktiva utbetalningar och om fonder och avgifter i premiepensionssystemet.
Vissa bestämmelser för Riksrevisionen ändras. Ändringarna gäller Riksrevisionens granskning av delårsrapporter, riksrevisorernas beslut om granskningsplan, riksrevisorernas aktieinnehav i granskningsobjekt samt anmälningsskyldighet i fråga om finansiella instrument för bland annat vissa anställda i Riksrevisionen. Riksdagen sade delvis ja till riksrevisorernas förslag men beslutade, efter synpunkter från Lagrådet, om en annan utformning av bland annat de aktuella bestämmelserna. Riksdagen beslutad på konstitutionsutskottets initiativ om följdändringar i tilläggsbestämmelsen 8.12.2 i riksdagsordningen.
Regeringen har till riksdagen lämnat den första årliga uppföljningsrapporten inom ramen för EU:s Lissabonstrategi. I den presenteras regeringens reviderade handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning för perioden 2006‐2008. Europeiska rådet antog Lissabonstrategin i mars 2000, och den har som mål att EU till år 2010 ska vara världens mest konkurrenskraftiga ekonomi. Riksdagen stöder det arbete som bedrivs inom ramen för strategin. Riksdagen konstaterar att regeringen i det svenska handlingsprogrammet presenterar sin politik som ska lägga grunden för en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling, skapa utrymme för ökad välfärd och möta kommande utmaningar. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.
Riksdagen sade nej till motioner om olika EU-frågor som har lämnats in under den allmänna motionstiden 2006. Motionsförslagen rör behandlingen av det konstitutionella fördraget, EU-medlemskapet, folkomröstning om fördraget och medlemskapet, skydd mot diskriminering, insyn i arbetsgrupper samt parlamentets flytt mellan Strasbourg och Bryssel.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om rikets styrelse. Motionerna handlar till exempel om avskaffandet av monarkin, kommunernas och landstingens roll, personval, rösträtt, skilda valdagar samt folkomröstningar. Riksdagen säger nej till samtliga motioner och hänvisar främst till den grundlagsutredning som pågår.
Kommunfullmäktige ska kunna överlåta till styrelsen eller annan nämnd att besluta i ärenden som väckts genom medborgarförslag. Medborgarförslag har funnits sedan juli 2002 och innebär att medborgarna i kommun eller landsting får väcka förslag i fullmäktige. Enligt kommunallagen måste alla förslag som väcks i fullmäktige också beslutas av fullmäktige. För att förenkla hanteringen av medborgarförslag ändras kommunallagen så att fullmäktige kan överlåta till styrelsen eller en nämnd att besluta om medborgarförslagen. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2007.
Konstitutionsutskottet, KU, har granskat hur regeringen skött sitt arbete. KU har behandlat 34 anmälningar från ledamöterna. Här följer ett urval av resultaten: KU har granskat utrikesminister Laila Freivalds och regeringens roll under Muhammedkarikatyrkrisen. En UD-tjänstemans besök hos webbhotellet Levonline, med anledning av publiceringen på en hemsida som drivs av Sverigedemokraterna, innebar inte att man bröt mot censurförbudet framhåller KU. Utskottet anser dock att agerandet inte kan anses som lämpligt. Statsminister Fredrik Reinfeldts förordnanden av statsråd har inte lett till något uttalande. KU konstaterar bland annat att regeringsformen ger ett stort utrymme för regeringsbildaren när det gäller vem som ska utses till statsråd. KU har kommit fram till att utrikesminister Carl Bildts optionsinnehav i Vostok Nafta inte utgjorde någon risk för jäv i samband med ett regeringsbeslut om tillstånd för bolaget Peter Gaz att göra undersökningar av den svenska kontinentalsockeln. Utskottet framhåller dock, med anledning av att Bildt inte redovisat sitt totala innehav av optioner i företaget Legg Mason, att uppgifter om innehav av aktier och optioner som lämnas till Statsrådsberedningen ska vara korrekta och fullständiga. KU har granskat kulturminister Leif Pagrotskys hantering av EU-kommissionens meddelande om en kommande granskning av det svenska presstödet. Enligt KU har informationsutbytet mellan kommissionen och Regeringskansliet brustit. Utskottet vill understryka att ett statsråd alltid har det yttersta ansvaret för att utbytet fungerar. Kulturminister Cecilia Stegö Chilós beslut hösten 2006 om att dra tillbaka den förra regeringens anmälan till EU om presstödsändringar fattades med stöd av gällande regler, konstaterar utskottet. Med anledning av statsminister Fredrik Reinfeldts uttalande i Sveriges Radio om Radiotjänsts polisanmälningar av tre statsråd som inte betalt tv-licensen påpekar KU att statsråd bör vara försiktiga när det bland annat gäller uttalanden som kan riskera domstolars och förvaltningsmyndigheters självständighet.
Konstitutionsutskottet, KU, har granskat regeringens och ministrarnas arbete. KU har bland annat granskat regeringens protokoll och upptäckt att regeringen har kungjort lagar som gäller ingrepp i enskildas ekonomiska förhållanden först efter det att de trätt i kraft. Utskottet understryker att detta inte är acceptabelt och förutsätter att rutinerna förbättras. KU har också upptäckt bristande dokumentation i ett statsstödsärende. Utskottet anmärker att informella kontakter mellan Regeringskansliet och EU-kommissionen inte får medföra att dokumenteringen av enskilda ärendens beredning uteblir. KU har vidare genomfört en granskning om handlande i regeringens eller utrikesministerns namn. Utskottet anser att regeringen bör överväga att formulera budskap som gäller Sveriges eller utrikesministerns ståndpunkt på ett sådant sätt att risk för missuppfattning om vem som är avsändaren inte uppkommer.
Konstitutionsutskottet, KU, har granskat vissa frågor i anslutning till flodvågskatastrofen 2004 och KU:s granskning efter katastrofen. KU har behandlat fyra anmälningar från riksdagens ledamöter. Två anmälningar handlar om den förra regeringens agerande i samband med KU:s tidigare granskning. KU konstaterar att felaktiga uppgifter då lämnades från Regeringskansliet till utskottet. KU framhåller starkt att uppgifter som lämnas till utskottet ska vara korrekta. Medvetet vilseledande uppgifter kan självfallet aldrig accepteras och står i strid med saklighetskravet i regeringsformen. Ytterst har den minister som är berörd ansvaret för att det går rätt till när Regeringskansliet lämnar uppgifter till KU. Som chef för hela Regeringskansliet har statsministern ett särskilt ansvar. En annan av anmälningarna tar upp behovet av förnyad granskning av hur regeringen hanterade flodvågskatastrofen. KU tycker inte att det finns anledning att omvärdera resultatet av den förra granskningen. Den fjärde anmälningen handlar om den nuvarande regeringens hantering av de så kallade tsunamibanden. KU gör inget uttalande med anledning av denna anmälning.
Riksdagen beslutade om konstitutionsutskottets (KU) allmänna granskning av regeringens och ministrarnas arbete. KU har bland annat granskat Regeringskansliets utveckling, beslut i regeringskansliärenden, bidrag till organisationer och myndigheter, myndigheter och organ hos Regeringskansliet, handläggningen av framställningar och beslut från JO och regeringens redovisning av sina åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser. I granskningen ingår också en redogörelse för regeringsskiftet hösten 2006.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag på energiområdet för 2007. Riksdagen ställer sig också bakom den inriktning av energipolitiken som presenteras i budgetpropositionen. Vidare sade riksdagen ja till lagändringar som innebär att småskalig vattenkraft även efter 2010 ska vara berättigad till elcertifikat. På samma sätt som övriga anläggningar inom elcertifikatsystemet bör elproduktion i ny småskalig vattenkraft vara berättigad till elcertifikat i 15 sammanhängande år, dock längst till utgången av år 2030. Tidigare har riksdagen beslutat att den småskaliga vattenkraften ska undantas från elcertifikatssystemet i syfte att minska risken för en växande konflikt med de uppställda miljöpolitiska målsättningarna (se 2005/06:NU17 ).
Riksdagen sade ja till regeringens förslag om att sänka inkomsttak i sjukförsäkringen den 1 januari 2007. I dag uppgår sjukpenningen och andra ersättningar som till exempel havandeskapspenning och tillfällig föräldrapenning till 80 procent av den sjukpenninggrundade inkomsten, SGI. Denna får dock inte överstiga ett inkomsttak motsvarande 10 prisbasbelopp. Nu sänks detta inkomsttak från 10 till 7,5 prisbasbelopp, vilket är en återgång till vad som gällde före den 1 juli 2006. Prisbasbeloppet för 2007 är 40 300 kronor. Beslutet innebär att inkomsttaget kommer att som högst vara cirka 25 000 kronor i stället för cirka 33 000 kronor per månad. Föräldrapenning som betalas ut med anledning av barns födelse ska dock fortsättningsvis beräknas efter ett inkomsttak på 10 prisbasbelopp. Följande ändringar börjar också gälla från den 1 januari 2007: Den högsta sjukpenningen för arbetslösa sänks från 521 kronor till 486 kronor per kalenderdag. Den sjukpenninggrundade inkomsten, SGI, ska multipliceras med 0.989 vid beräkningen av dagsersättning för sjukpenning. Av den inkomst som ligger till grund för beräkningen av sjuk- och aktivitetsersättning ska 80 procent vara pensionsgrundande i stället för som i dag 93 procent. Aktivitets-eller sjukersättning betalas ut till personer mellan 19 och 64 år som av medicinska skäl inte kan försörja sig. När det gäller bostadstillägg för pensionärer höjs gränsen för högsta bostadskostnad från 4 850 kronor till 5000 kronor per månad för den som fyllt 65 år och är ogift. För den som är gift höjs gränsen från 2 425 kronor till 2500 kronor per månad.
Försäkringskassans försäkringsdelegationer avvecklas från och med den 1 januari 2007. Riksdagen sade ja till regeringens förslag. Beslutet innebär att Försäkringskassan tar över vissa av de uppgifter som försäkringsdelegationerna har ansvarat för. Dessa uppgifter är bland annat att besluta i frågor om samverkan med andra aktörer inom rehabiliteringsområdet och att tillsätta ledamöter i socialförsäkringsnämnderna. Riksdagen sade också ja till regeringens förslag om att beslut om bilstöd till personer med funktionshinder ska fattas av tjänstemän hos Försäkringskassan i stället för som i dag, av socialförsäkringsnämnderna.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 4,1 miljarder kronor i anslag på näringslivsområdet. De största anslagen går till forskning och utveckling (1 405 miljoner kronor), rymdverksamhet (613 miljoner kronor) och näringslivsutveckling (374 miljoner kronor). Riksdagen beslutade om en justering i regeringens förslag. Det innebär att ett anslag på 40 miljoner kronor i bidrag till typgodkända kassaregister tas bort. Riksdagen vill att regeringen ser till att programmet Forska & Väx blir kvar. Programmet hjälper små och medelstora företag med forskning och utveckling och försvann av misstag när regeringen arbetade fram budgetpropositionen. Regeringen bör tills vidare ta pengar till programmet från myndigheten Vinnovas anslag till forskning och utveckling för att senare komma tillbaka till riksdagen om den fortsatta finansieringen.
