218 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Utredning från Riksdagsförvaltningen, 2008/09, 2007/08, 2005/06, 1892, Konstitutionsutskottet, Näringsutskottet, Socialförsäkringsutskottet, sorterat efter datum
Konstitutionsutskottet, KU, har redovisat för riksdagen sin granskning av hur regeringen skött sitt arbete. Här följer ett urval av granskningsresultaten. Konstitutionsutskottet anser att regeringen borde ha informerat EU-nämnden om sitt beslut hur Sverige tänkte rösta i ministerrådet om EU:s uppförandekod för vapenexport. Regeringen borde också ha informerat om utvecklingen i frågan. Enligt utskottet har regeringen brustit i att uppfylla sina grundlagsstadgade informations- och samrådsskyldigheter gentemot riksdagen. KU har granskat kulturminister Lena Adelsohn Liljeroths handläggning av en jävssituation på Kulturdepartementet. Situationen rör departementets hantering av förslaget om nedskärningar av presstöd för storstadstidningar och har uppmärksammats i pressen. Utskottet påpekar att förvaltningslagen formellt inte gäller regeringsärenden men att det är mycket viktigt att jävsbestämmelserna följs i Regeringskansliet. Kulturministern kände i ett tidigt skede till den situation som kunde anses grunda jäv och den åtgärd som senare vidtogs borde ha genomförts genast när jävsfrågan kom upp. Ministern ansvarar för att så inte skedde, enligt utskottet. KU anser att det utredningsbetänkande som låg till grund för beredningen av regeringens proposition om statligt tandvårdsstöd och en förordning om tandhälsoregister hos Socialstyrelsen borde ha remitterats till Datainspektionen. Utskottets granskning av utnämningarna av generaldirektör för Svenska kraftnät och av rikspolischef har inte lett till något uttalanden när det gäller själva utnämningarna. Utskottet vill understryka värdet av att man också i utnämningsärenden följer de principer förvaltningslagen ger uttryck för och antecknar de uppgifter som har betydelse för utgången i ärendet.
Riksdagen sa nej till de 54 motionsförslag om författningsfrågor från den allmänna motionstiden framförallt med hänvisning till Grundlagsutredningens arbete och Ansvarskommitténs förslag. Motionsförslagen handlar bland annat om minskning av antalet riksdagsledamöter, ökat personvalsinslag, förbättrad möjlighet till ministerstyre, ökat självbestämmande i kommuner och landsting, ett statligt institut för jämförelser av partiernas valprogram samt en översyn av domares anställningsskydd. Flera av motionerna tar upp samma, eller nästan samma, frågor som riksdagen behandlade våren 2007 (bet. 2006/07:KU11) och våren 2008 (bet. 2007/08:KU14 och 2007/08:KU11) och har därför fått en förenklad behandling i ett eget avsnitt.
AB Svensk Exportkredit och Exportkreditnämnden får utökade möjligheter att tillhandahålla exportfinansiering. Finanskrisen har fått stora konsekvenser för den svenska exportindustrin. Med beslutet kommer svensk exportindustri att få tillgång till finansiering på långa löptider. Därmed stärks de svenska företagens konkurrenskraft. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med ett antal preciseringar när det gäller tidsgränser, beloppsgränser och villkor.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag på socialförsäkringsområdet för 2009. Området omfattar ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp (113,9 miljarder kronor), ekonomisk trygghet vid ålderdom (42,5 miljarder kronor) och ekonomisk trygghet för familjer och barn (68,5 miljarder kronor).
En straffbestämmelse i utlänningslagen justeras den 1 april 2009. Justeringen innebär att straffbestämmelsen även ska gälla för överträdelser av verkställda beslut om utvisning på grund av brott som meddelats före det att utlänningslagen började gälla.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 3,5 miljarder kronor i anslag för området regional tillväxt för 2009. De största anslagen är regionala tillväxtåtgärder och Europeiska regionala utvecklingsfonden.
Vissa elsäkerhetsföreskrifter i förordningen om elektriska starkströmsanläggningar förs den 1 mars 2009 in i ellagen. Bestämmelserna gäller skyldighet att ta en luftledning för starkström ur drift när arbete ska utföras på en annan elektrisk ledning. Vidare gäller de skyldighet att vidta åtgärder med en ledning inom vissa områden för sjötrafik.
Riksdagen sa ja till regeringens budgetförslag på cirka 2,8 miljarder kronor till utgiftsområdet Energi för 2009. När det gäller energipolitikens inriktning hänvisar riksdagen till att regeringen inom kort kommer att presentera närmare riktlinjer för energipolitiken i en särskild proposition.
Riksdagen sa ja till regeringens budgetförslag på totalt 5,2 miljarder kronor till utgiftsområdet Näringsliv för 2009. När det gäller näringspolitikens inriktning påpekar riksdagen att sedan budgetpropositionen lades fram har läget på finansmarknaden allvarligt försämrats, vilket får kraftiga återverkningar på den allmänna konjunkturnedgången. Riksdagen utgår från att regeringen följer utvecklingen och återkommer till riksdagen med förslag på fler näringspolitiska åtgärder om det skulle behövas.
Den 1 januari 2009 börjar nya sjukersättningsregler att gälla för den som hade rätt till en icke tidsbegränsad sjukersättning, förtidsperson, för juni 2008. Se 2008/09:SfU4 . Riksdagen har nu sagt ja till regeringens förslag om att arbetsgivare inte ska behöva betala sjuklön till dem som omfattas av de nya reglerna. Riksdagen beslutade också, på regeringens förslag, att nämndemän inte längre ska delta i kammarrättens avgörande av socialförsäkringsmål. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2009.
Uttaget av socialavgifter och allmän löneavgift sänks med en procentenhet. Det totala uttaget av avgiftsunderlaget kommer därmed att uppgå till 31,42 % för arbetsgivaravgifter och 29,71 % för egenavgifter. I dag är socialavgifter och allmän löneavgift nedsatta för personer som vid årets ingång fyllt 18 men inte 25 år. Nedsättningen ska nu göras kraftfullare och utvidgas till att även omfatta personer yngre än 18 år och personer som har fyllt 25 men inte 26 år. Arbetsgivaravgifterna kommer totalt att uppgå till 15,49 % och egenavgifterna till maximala 15,07 %. Syftet är att underlätta för unga att komma in på arbetsmarknaden. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2009. Riksdagen sade ja till regeringens förslag.
Riksdagen sade nej till motioner om nationaldagen, internationella kvinnodagen, flaggdagar, förändringar i det offentliga belöningssystemet och en nationalsång. Motionerna lämnades in under allmänna motionstiden 2007 och 2008.
Den 1 januari 2009 ändras vallagen så att utlandssvenskar får särskilda utlandsröstkort vid val. Utlandsröstkort kan skickas iväg tidigare än vanliga röstkort till väljare som inte är folkbokförda i landet i syfte att snabba på postgången. Väljare som bor utomlands kommer även i framtiden att kunna begära att få vanliga röstkort. Skatteverkets direktåtkomst till uppgifter i val- och folkomröstningsdatabasen kommer också att tas bort. Detta beror på att Skatteverket tidigare hade uppgifter i samband med val men som de inte har idag.
Riksdagen godkände regeringens och riksdagsstyrelsens förslag i budgetpropositionen om anslag på området Rikets styrelse. Där ingår bland annat Regeringskansliet, riksdagens ledamöter och partier, riksdagsförvaltningen, hovet och presstödet. Anslagen kommer att uppgå till sammanlagt cirka 12,4 miljarder kronor 2009. EU-ordförandeskapet hösten 2009 och miljöcertifiering av riksdagsförvaltningen är två prioriterade utgiftsområden. Riksdagen godkände också två lagförslag som handlar om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete och om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter. Lagändringarna innebär en höjning av anslaget till politiska sekreterare och en möjlighet att låta miljöhänsyn avgöra valet av färdväg för ledamöternas tjänsteresor inrikes.
Anslaget för området migration kommer att bli ca 5,9 miljarder kronor 2009. Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen inom utgiftsområdet migration. De största anslagen används för asylsökandes ersättningar och bostadskostnader och Migrationsverket. Riksdagen sa också ja till ett nytt mål för migrationspolitiken som bland annat handlar om att inom ramen för den reglerade invandringen värna asylrätten, underlätta rörlighet över gränser, främja behovsstyrd arbetkraftsinvandring och fördjupa det europeiska samarbetet.
Näringsutskottet har granskat Europeiska kommissionens grönbok Upphovsrätten i kunskapsekonomin. Utskottet välkomnar att en diskussion kommer till stånd på de områden som tas upp i grönboken. Den svenska lagstiftningen på området kännetecknas av en noggrant utarbetad balans mellan upphovsmannens ensamrätt till sitt verk och allmänna och enskilda intressen av att kunna använda verk utan tillstånd. Utskottet slår fast att de undantag mot och inskränkningar i upphovsmannens ensamrätt som finns i dag är bra och måste värnas. Mot den bakgrunden delar utskottet regeringens ståndpunkt att det varken är lämpligt eller önskvärt att förslag läggs om mer detaljerade regler på EU-nivå. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Konstitutionsutskottet, KU, har redovisat för riksdagen sin granskning av kommissionens rapport om kommissionsledamöters besök hos och kontakter med nationella parlament under 2007. Rapporten redogör också för parlamentens yttranden till kommissionen med anledning av det så kallade Barrosso-initiativet, som syftar till att stärka dialogen mellan kommissionen och de nationella parlamenten. Utskottet vill med anledning av rapporten framhålla följande. Regeringen har huvudansvaret för att företräda riket utåt. Regeringsformen saknar tydliga regler när det gäller riksdagens möjligheter att kommunicera direkt med mellanfolkliga organisationer. Utskottens utlåtanden över EU-dokument får betraktas som preliminära synpunkter som inte är konstitutionellt bindande. KU understryker att riksdagen inte kan fatta några andra formella beslut än att lägga utlåtandena till handlingarna. Utskottet konstaterar också att kommissionens beslut att skicka nya lagförslag och samrådsdokument direkt till parlamenten kan bidra till att fördjupa debatten om EU-samarbetet inom medlemsländerna. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Riksdagen begär att regeringen ska granska effekterna av de olika klimat- och energipolitiska styrmedlen för den internationellt konkurrensutsatta industrin. Granskningen bör inte bara handla om effekterna när det gäller elcertifikat och undantag från kvotplikten, utan även omfatta andra styrmedel, till exempel energibeskattning och utsläppsrätter. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om en ny definiton av elintensiva industrier i lagen om elcertifikat. Definitionen styr vilka företag som kan få vara kvotpliktiga i elcertifikatssystemet och därmed undanta kostnaden för elcertifikat för den del av elen som används i tillverkningsprocessen.
