136 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Utredning från Riksdagsförvaltningen, 2007/08, 1892, Konstitutionsutskottet, Miljö- och jordbruksutskottet, Näringsutskottet, Skatteutskottet, Socialförsäkringsutskottet, Trafikutskottet, sorterat efter datum
Riksdagen godkänner regeringens förslag i den ekonomiska vårpropositionen om ändringar i riksdagsordningen och förändringar när det gäller utgiftsområdena. Riksdagen godkänner också konstitutionsutskottets förslag till förteckning över utgiftsområdesindelning.
Glesbygdsverket avvecklas den 1 april 2009. Avvecklingen är en del i en större förändring där verksamheterna vid Verket för näringslivsutveckling (Nutek), Glesbygdsverket och Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) samt en del av Konsumentverket ska sammanföras till två nya myndigheter. Det ena blir en myndighet för hållbar tillväxt i företag och ökad regional konkurrenskraft, det andra en myndighet för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser.
Regeringen har lämnat en redogörelse för de indirekta stöd som skatteutgifterna utgör på statsbudgetens inkomstsida. Som skatteutgifter räknas till exempel skatteregler som är särskilt förmånliga för den skattskyldige när man jämför med hur beskattning borde ha skett enligt de principer som skattereformen grundar sig på. Skatteutskottet anser att redovisningen är viktig inte minst för att det ger bättre överblick över hur principerna bakom 1990 års skattereform efterlevs i lagstiftningen. Utskottet är mycket positivt till regeringens påbörjade arbete med att fördjupa redovisningen och uppföljningen av skatteutgifter. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag om ändring i det nordiska skatteavtalet. Detta innebär att avtalets regler om beskattning av utdelning, kapitalvinster, inkomst av arbete som utförs ombord på flygplan samt pensioner ändras. För företag innebär ändringen att ett bolag som äger minst tio procent av ett dotterbolag genom ett eller flera handelsbolag befrias från källskatt på utdelning från dotterbolaget. På personbeskattningens område ändras reglerna för beskattning av kapitalvinst efter utflyttning från Sverige. Dessutom innebär de nya reglerna ändringar för personer som tar emot pension eller liknande utbetalning från ett annat nordiskt land.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag om nedsatt koldioxidskatt för bränslen som förbrukas i anläggningar som omfattas av EU:s handel med utsläppsrätter. Riksdagen ställer sig också bakom vissa lagtekniska ändringar som syftar till att göra reglerna kring i synnerhet kraftvärmebeskattning mer lättillgängliga och överskådliga. Detta är första steget i de skattelättnader som aviserades i budgetpropositionen för 2008 för bränslen som förbrukas i anläggningar som omfattas av handelssystemet. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2008.
Skogsvårdslagens så kallade portalparagraf kompletteras för att avspegla skogens roll som en förnybar resurs. Ett nytt skogsmarksbegrepp införs också. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2009.
Konstitutionsutskottet, KU, har granskat hur regeringen har skött sitt arbete. Här följer ett urval av resultaten. KU har granskat dels hur krishanteringen i Statsrådsberedningen var organiserad kvällen den 23 oktober 2007, dels hur statsminister Fredrik Reinfeldt agerat för att krishanteringen skulle ha fungerat i händelse av kris. Det har inte kommit fram något som tyder på att statsminister Fredrik Reinfeldt skulle ha åsidosatt sitt ansvar för krishanteringen. KU konstaterar att avtal med ett rekryteringsföretag inte kan innebära att offentlighetsprincipen inte skulle gälla. Oavsett skrivningarna i avtalet är allmänna handlingar i ärendet offentliga, om inte någon särskild lagbestämmelse om sekretess gäller för uppgifterna i en handling. KU har granskat regeringens försäljning av vissa statliga bolag. Efter valet 2006 hämtade regeringen inte in upplysningar från myndigheter, organisationer och enskilda innan den begärde bemyndiganden för försäljningarna. Granskningen visar att detta inte stred mot regeringsformen utan stod i överensstämmelse med vedertagen praxis. KU har granskat utrikesminister Carl Bildts agerande i fråga om en europeisk Kosovostrategi. Frågan är om hans agerande uppfyller de krav som ställs på regeringen om samråd och information med riksdagen. Granskningen visar att samråd har skett med EU-nämnden om strategin och de slutsatser som senare antogs. KU har granskat handläggningen av presstödsfrågan. Granskningen gäller om den information som kulturminister Lena Adelsohn Lijeroth lämnat till riksdagen har uppfyllt de krav som ställs på regeringen om informationsskyldighet. Granskningen visar att den information som lämnats varit korrekt och så fullständig som möjligt.
Näringsutskottet har granskat Europeiska kommissionens vitbok om skadeståndstalan vid brott mot EG:s antitrustregler. Syftet med vitboken är att effektivisera skadeståndstalan vid brott mot konkurrensreglerna dels för att de skadelidande ska få bättre möjligheter att få ersättning för sina skador, dels för att konkurrensen ska bli effektivare. Utskottet har en positiv syn på vitboken och tycker att denna strävan är mycket lovvärd. Samtidigt håller utskottet med regeringen om att det finns förslag i vitboken som kan ifrågasättas. Utskottet framhåller att rättssäkerheten måste säkerställas om ändringar i svensk process- och civilrätt skulle bli aktuella. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Regeringen har lämnat en redogörelse till riksdagen för vilka åtgärder den har vidtagit med anledning av riksdagens olika beslut. Riksdagen avslutar ärendet utan att besluta något mer.
Riksdagen vidtar inte några åtgärder med anledning av Riksrevisionens styrelses framställning om regeringens beredning av förslag om försäljning av sex bolag. Riksrevisionens styrelse har föreslagit att riksdagen begär att regeringen, i samband med försäljningar av statligt ägda bolag, säkerställer att försäljningen bereds i enlighet med regeringsformens beredningskrav.
Riskutbildningen för körkortsaspiranter utvidgas så att den förutom halkkörning också omfattar riskfaktorer som trötthet, alkohol och andra droger, höga hastigheter och ett i övrigt riskfyllt körsätt. Riksdagen sade ja till regeringens förslag. Beslutet omfattar även en riskutbildning för blivande motorcyklister. När det gäller nollvisionen har etappmålet inte uppnåtts. Riksdagen är dock positivt till att arbetet med att nå såväl nollvisionen som etappmålet har utvärderats så att det finns ett brett underlag att utgå från för att driva ett fortsatt offensivt trafiksäkerhetsarbete.
Riksdagen sade nej till motioner om immaterialrättsliga frågor. Skälet är att riksdagen redan tidigare har tagit ställning till liknande frågor och att det pågår arbete i de frågor motionerna tar upp. De flesta handlar om patent och upphovsrätt, till exempel patentsystemet i Europa, datorrelaterade uppfinningar, ersättning för musikaliska verk och licensiering av programvaror vid statliga myndigheter.
Post- och telestyrelsen (PTS) får ytterligare möjligheter att ingripa för att öka konkurrensen på bredbandsmarknaden. PTS ska kunna tvinga en dominerande operatör att skilja den verksamhet som förvaltar, driver och tillhandahåller det så kallade kopparaccessnätet från operatörens övriga verksamhet. Den dominerande operatören, som i dag är Telia Sonera AB, behåller dock äganderätten till kopparaccessnätet. Genom en sådan så kallad funktionell separation ska alla aktörer kunna få tillgång till kopparaccessnätet på lika villkor. PTS kan fatta ett sådant beslut om den dominerande operatören trots andra åtgärder fortfarande har ett omotiverat övertag och övriga operatörer inte har tillräcklig insyn i den dominerande operatörens nätverksamhet. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2008.
Riksdagen sade ja till att införa en rehabiliteringskedja i tre steg med fasta tidpunkter då arbetsförmågan prövas. Under de första 90 dagarna i en sjukperiod ska Försäkringskassan bedöma om den försäkrade klarar sitt vanliga arbete. Från och med dag 91 ska Försäkringskassan även ta ställning till om den försäkrade kan utföra något annat arbete hos arbetsgivaren. Från och med dag 181 ska Försäkringskassan bedöma om den försäkrade kan försörja sig genom arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Sjukpenning med 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) ska i regel endast betalas ut under 364 dagar inom en period av 450 dagar. Tidsbegränsad sjukersättning avskaffas. Sjukersättning ska bara komma i fråga om den försäkrades arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt. Enligt förslaget ska flertalet ändringar börja gälla den 1 juli 2008.
Producenter av förpackningar och bland annat tidningspapper ska se till att förpackningarna eller papperet omfattas av insamlingssystem för återanvändning eller återvinning. Det ska också krävas tillstånd för att yrkesmässigt driva sådana insamlingssystem. Det ska regeringen eller den myndighet som regeringen utser kunna bestämma. Syftet är att ge kommunerna bättre möjligheter att bedriva en effektivare tillsyn. Det blir också enklare för varje enskild producent att visa att producenten tar sitt ansvar. De nya reglerna börjar gälla den 1 september 2008.
Riksdagen sade nej till Riksrevisionens styrelses förslag om att regeringen ska få i uppdrag att säkra att hanteringen av arbetsskadeförsäkringen blir mer effektiv och rättssäker. Styrelsens förslag grundade sig på en granskning som visar att det finns skillnader i Försäkringskassans arbetsskadebedömningar. Styrelsen framhåller bland annat att det är viktigt att regeringen och Försäkringskassan ingående analyserar orsakerna till skillnaderna och överväger hur forskning bättre kan tas till vara i hanteringen. En systematisk uppföljning av arbetsskadebedömningar är grundläggande för att hanteringen ska bli mer rättssäker och effektiv, tycker styrelsen. Riksdagen konstaterar att regeringen ska ta itu med de problem som har uppmärksammats och säger därför nej till styrelsens förslag.
Riksdagen sade ja till lagändringar som ska stärka möjligheterna att bedriva en effektiv tvångsförvaltning av elektriska anläggningar. Syftet är att elöverföringen i det svenska samhället ska fungera tillfredsställande. Förändringarna innebär bland annat att förvaltaren blir skyldig att kontinuerligt pröva om det finns förutsättningar för en effektiv tvångsförvaltning. Dessutom får nätmyndigheten möjlighet att skjuta till medel till förvaltningen som avser dels förvaltarens arvode, dels akuta upprustningsåtgärder. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2008.
Länsstyrelserna tar över djurskyddskontrollen från kommunerna. Riksdagen sade ja till regeringens förslag om ett statligt djurskydd. Bakgrunden till beslutet är bland annat att det finns brister som rör likvärdigheten i kommunernas kontroll och att efterlevnaden av EU:s bestämmelser inte går att garantera. Riksdagen vill få till en bättre styrning, samordning och uppföljning. Kommunernas ansvar för att pröva tillstånd till yrkesmässig verksamhet med bland annat sällskapsdjur ska föras över till den myndighet som regeringen bestämmer. Ansvaret för kontrollen av livsmedel och foder i primärproduktionen kommer att föras över från kommunerna till länsstyrelserna. Den offentliga kontroll som länsstyrelserna utför enligt djurskyddslagen, livsmedelslagen och lagen om foder och animaliska biprodukter ska bekostas av allmänna medel. De extra kontroller som utförs på grund av att lagstiftningen inte följs kommer att finansieras med avgifter. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2009.
Reglerna för transporter som överskrider gränser för längd, bredd eller vikt och som kräver vägtransportledare ändras så att antalet dispenser kan minska. Det sade riksdagen ja till. Syftet är att minska byråkratin både för företag och för Vägverket, som hanterar 20 000 ansökningar om dispenser om året. Istället ska det anges direkt i föreskrifter när och var transporter får ske samt hur långa, breda och tunga dessa transporter får vara. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2008.
Riksdagen tycker liksom regeringen att en svensk ratificering av Internationella arbetsorganisationens, ILO:s, konvention om identitetshandlingar för sjömän bör vänta tills det finns en plan för ratificering och genomförande. Syftet med konventionen är att dels öka säkerheten till sjöss och i land genom ett säkrare och kontrollerbart nytt identitetsbevis för sjömän, dels underlätta sjömäns möjligheter att komma i land i hamnar där fartyget lastar och lossar. Konventionen ska också underlätta transfer och transit samt resa till och från hemorten på lämpligt sätt mellan arbetsperioder ombord. Riksdagen avslutar ärendet med detta.
