Sök

En ny lag om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter införs och samtidigt slutar nuvarande lag att gälla. Lagen införs eftersom en ny säkerhetsskyddslag börjar gälla den 1 april 2019.

Den nya säkerhetsskyddslagen innehåller regler som innebär att den nuvarande lagen om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter behöver ändras och anpassas. Det är främst fråga om att föra in begrepp som är centrala för säkerhetsskyddslagstiftningen. Syftet med den nya säkerhetsskyddslagstiftningen är att stärka säkerhetsskyddet.

Med några ändringar sa riksdagen ja till riksdagsstyrelsens förslag.

Den nya lagen och en följdändring i säkerhetsskyddslagen börjar gälla den 1 april 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-02-14

Bordläggning

2019-02-26

Debatt

2019-02-27

Beslut

2019-02-27

Riksdagens styrning av Riksrevisionen förstärks. Riksrevisionens parlamentariska råd byter namn till riksdagens råd för Riksrevisionen och får ett utökat ansvar. Rådet ska vara riksdagens verktyg för samråd och insyn i Riksrevisionen, men har inte befogenhet att fatta beslut. Sådana beslut fattas av konstitutionsutskottet och finansutskottet. Konstitutionsutskottet får ansvar för myndigheten Riksrevisionen medan finansutskottet ska ha ansvar för att säkerställa relevans, kvalitet och produktivitet i verksamheten. Om en riksrevisors uppdrag upphör i förtid ska konstitutionsutskottet ha möjlighet att välja en tillförordnad revisor tills en ordinarie väljs.

Riksdagen sa ja till Riksdagsstyrelsens förslag till lagändringar i stort, med undantag för tre delförslag. De föreslagna ändringarna börjar gälla den 1 april 2019.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 15 minuter

Justering

2019-01-24

Bordläggning

2019-02-13

Debatt

2019-02-14

Beslut

2019-02-14

I val- och röstningslokaler ska det finnas avskilda platser, så kallade valskärmar, där väljarna kan rösta utan insyn. Det ska också finnas en plats där valsedlar kan läggas ut. Framöver kommer det att ställas högre krav på att den plats där valsedlarna läggs ut ska vara avskärmad från insyn från andra väljare.

Det ska också bli möjligt för väljare att personrösta på en kandidat för ett parti som har registrerat sin partibeteckning och anmält alla kandidater genom att skriva namnet på en partimarkerad valsedel eller en blank valsedel. Förutsättningen är att kandidaten är anmäld för partiet.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019 och används första gången i valet till Europaparlamentet 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

5, 18 minuter

Justering

2018-11-08

Bordläggning

2018-11-20

Debatt

2018-11-21

Beslut

2018-11-21

14, 6 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet Rikets styrelse. Mest pengar får Regeringskansliet, drygt 7,8 miljarder kronor. Drygt 3 miljarder kronor går till länsstyrelserna och riksdagens ledamöter och partier får drygt 926 miljoner kronor. Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag om hur pengarna ska fördelas inom delposterna Regeringskansliet, Allmänna val och demokrati och Länsstyrelserna. För övriga 15 anslag sa riksdagen ja till regeringens, riksdagsstyrelsens och Riksdagens ombudsmäns (JO) förslag om hur pengarna ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 49 minuter

Justering

2018-12-13

Bordläggning

2018-12-14

Debatt

2018-12-15

Beslut

2018-12-17

Vägavgiften ska höjas för tunga fordon som använder vissa vägar i Europa. Dessutom kommer avgifterna att anpassas så att fordon med höga utsläpp betalar högre vägavgift än fordon med låga utsläpp. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget bygger på ändringar i ett samarbetsavtal om gemensamma vägavgifter där Sverige och några andra EU-länder deltar. Samarbetet innebär att fordon med betald vägavgift kan köras i de anslutna länderna utan nya avgifter. Vägavgiften har inte har höjts sedan den infördes 2001, vilket innebär att det faktiska beloppet har sjunkit. Den har inte heller anpassats till nyare utsläppskrav på tunga fordon sedan dess.

Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 17 minuter

Justering

2019-03-05

Bordläggning

2019-03-12

Debatt

2019-03-13

Beslut

2019-03-13

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning om den nedsatta mervärdesskatten, momsen, på livsmedel. Mer specifikt har Revisionen granskat om det är en kostnadseffektiv åtgärd för att förstärka köpkraften hos barnfamiljer och hushåll med låga inkomster.

Sedan 1 januari 1996 är momsen på livsmedel nedsatt till 12 procent. Riksrevisionen konstaterar att sänkningen kostar mycket och är inte ett kostnadseffektivt sätt att förstärka köpkraften hos barnfamiljer och hushåll med låga inkomster.

Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskningsrapport och tycker att den ger djupare kunskap om hur sänkt moms på livsmedel fungerar som en fördelningspolitisk åtgärd. Den ger också ett bra underlag för framtida arbete.

Riksdagen delar regeringens bedömning och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

 

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 13 minuter

Justering

2019-03-12

Bordläggning

2019-03-26

Debatt

2019-03-27

Beslut

2019-03-28

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens rapport om sparformen investeringssparkonto. Investeringssparkonto infördes 2012 och har gjort det enklare att spara i aktier. Enligt Riksrevisionen har dock vissa aspekter av aktiesparande blivit krångligare och komplexiteten i skattesystemet har ökat. Riksrevisionen konstaterar också att sparformen har haft stora effekter på statens skatteintäkter.

Riksrevisionen rekommenderar bland annat att regeringen återkommande informerar riksdagen om hur investeringssparkonton påverkar skatteintäkterna. Regeringen bör även se över om det är möjligt att förenkla aktiesparande i investeringssparkonto vid deltagande i nyemission och börsintroduktion samt vid innehav av aktier som delats ut.

Regeringen konstaterar att utgifterna för investeringssparkonto redan redovisas, men att det finns skäl att se över om redovisningen ska bli mer kvantifierad. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att det finns skäl att se över om reglerna för investeringssparkonto kan förenklas i samband med börsintroduktion eller nyemission.

Riksdagen utgår från att regeringen noga följer behovet av ett förändrat regelverk. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 14 minuter

Justering

2019-03-12

Bordläggning

2019-03-26

Debatt

2019-03-27

Beslut

2019-03-28

Riksdagen sa ja till att skatteavtalet mellan Sverige och Ryssland ska ändras. Skatteavtalet handlar om att undvika dubbelbeskattning på inkomst och ändringarna innebär bland annat att avtalet även ska kunna tillämpas på förmögenhetsskatt.

Ändringarna gäller även begränsning av förmåner i fråga om så kallade offshoreinkomster, dubbel hemvist, utdelning och justering av inkomst- och realisationsvinst. De nya reglerna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.

Riksdagen beslutade även att förordningen om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Sovjetunionen slutar att gälla den sista april 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-02-05

Bordläggning

2019-02-26

Debatt

2019-02-27

Beslut

2019-02-28

Lagstiftningen om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton infördes 2016. Syftet var bland annat att göra det svårare att undanhålla pengar på konton i andra länder för att slippa betala skatt. Det globala forumet för transparens och informationsutbyte i fråga om skatter har sedan dess utvärderat Sveriges lagstiftning. Lagstiftningen ändras nu efter forumets påpekanden.

Samtidigt ändras vissa skatteregler med anledning av den nya spellagen som börjar gälla den 1 januari 2019. Ändringarna innebär att vissa typer av spel som anordnas med tillstånd enligt lotterilagen ska jämställas med licenspliktiga spel och därför beskattas. För att undanröja tveksamheter kring skattefriheten för vinster från spel efter den 1 januari 2019 tydliggörs lagstiftningen. Vid tillämpningen av bestämmelsen om skattefrihet för spelvinster ska spel med tillstånd enligt lotterilagen jämställas med spel som inte kräver licens och därmed vara skattebefriade.

En ändring av skyldigheten att lämna uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen införs också. Ändringen innebär att ersättning som kan bli föremål för särskild löneskatt ska redovisas i en årlig kontrolluppgift.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-11-27

Bordläggning

2018-12-04

Debatt

2018-12-05

Beslut

2018-12-05

De så kallade CFC-reglerna (Controlled Foreign Company) ska anpassas för att leva upp till kraven i EU:s direktiv, alltså bindande EU-regler, mot skatteundandraganden. CFC-reglerna möjliggör en löpande beskattning av svenska delägare i utländska bolag för deras utländska lågbeskattade inkomster. CFC-reglerna är en central del i organisationen för ekonomiskt samarbete och utvecklings, OECD:s, projekt för att motverka skattebaserosion och flyttning av vinster. För att implementera och samordna OECD:s rekommendationer har EU-kommissionen antagit ett direktiv mot skatteundandraganden.

Riksdagen har gjort bedömningen att det är nödvändigt att ändra lagstiftningen för att de svenska reglerna ska leva upp till kraven i EU:s direktiv och sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 10 minuter

Justering

2018-11-06

Bordläggning

2018-11-13

Debatt

2018-11-14

Beslut

2018-11-14

Momsreglerna ändras för telekommunikationstjänster, elektroniska tjänster samt radio- och tv-sändningar. Det innebär att svenska lagar anpassas till EU-regler.

Huvudregeln är att elektroniska tjänster ska anses vara omsatta i det land där köparen av tjänsten finns. Det införs ett tröskelvärde på 99 680 kronor för att bestämma beskattningsland för elektroniska tjänster. Det betyder att en person som levererar elektroniska tjänster till konsumenter i andra EU-länder för mindre än 99 680 kronor per år kan välja att beskattas i Sverige och använda svenska momsregler i stället.

Reglerna som gäller fakturering i mervärdesskattelagen ska gälla för personer som är etablerade i Sverige. Ett företag i ett land utanför EU som av någon anledning är registrerat för att betala moms i ett EU-land ska kunna använda en av de särskilda ordningarna för redovisning och betalning av moms.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-11-06

Bordläggning

2018-11-13

Debatt

2018-11-14

Beslut

2018-11-14

Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att skyndsamt göra en konsekvensanalys av Skatteverkets tolkning att konsultlösningar i vården är momsskattepliktiga. Regeringen ska sedan vid behov återkomma med ett förslag till riksdagen som på ett lämpligt sätt neutraliserar konsekvenserna för vårdgivare och patienter snarast möjligt.

Högsta förvaltningsdomstolen beslutade i en dom den 7 juni 2018 att ett bemanningsföretags uthyrning av sjukvårdspersonal inte ska undantas från momsplikt. Skatteverket tolkade i oktober 2018 domstolens dom i ett rättsligt ställningstagande. Ställningstagandet innebär en ändring i sak av verkets tidigare uppfattning genom att uthyrning av vårdpersonal anses vara skattepliktig omsättning istället för från skatteplikt undantagen sjukvård. Skatteverket kommer att börja tillämpa den nya tolkningen från och med den 1 juli i år.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

10, 41 minuter

Justering

2019-06-13

Bordläggning

2019-06-17

Debatt

2019-06-18

Beslut

2019-06-19

Sametingslagen och bestämmelserna om val till sametinget ska ändras. Det innebär bland annat vissa förändringar i sametingets organisation och att säkerhetskontroller ska få genomföras vid möten i Sametinget. Det ska inte längre vara nödvändigt med svenskt medborgarskap för att kunna bli valbar till sametinget.

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 28 minuter

Justering

2018-11-13

Bordläggning

2018-11-20

Debatt

2018-11-21

Beslut

2018-11-21

Offentlighets- och sekretesslagen justeras. Ändringen innebär att en hänvisning till den gamla förvaltningslagen istället ska ersättas av en hänvisning till den nya förvaltningslagen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla 1 januari 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-11-13

Bordläggning

2018-11-20

Debatt

2018-11-21

Beslut

2018-11-21

Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag till ändringar av riksdagens arbete med EU-frågor. Ändringarna gäller riksdagsordningen och offentlighets- och sekretesslagen. Riksdagen sa samtidigt nej till förslag i en följdmotion.

Ändringarna innebär bland annat att riksdagen inte längre ska vara tvungen att granska så kallade grön- och vitböcker, dokument om EU-kommissionens idéer, tankar och kommande åtgärder, som överlämnas till riksdagen från EU-kommissionen.

En annan innebörd är att om ett utskott kommit fram till att ett utkast till ny EU-lag inte strider mot subsidiaritetsprincipen ska ett protokollsutdrag från utskottet tas upp på föredragningslistan till ett sammanträde i kammaren. Subsidiaritetsprincipen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt och värnar på så sätt EU-ländernas möjlighet till egna nationella beslut.

Det ska också införas en bestämmelse att riksdagen väljer en delegation till den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol).

Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

6

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

5, 24 minuter

Justering

2018-11-08

Bordläggning

2018-11-13

Debatt

2018-11-14

Beslut

2018-11-14

Riksdagen uppmanar riksdagsstyrelsen i ett tillkännagivande att tillsätta en parlamentariskt sammansatt utredning som utreder Riksrevisionens ledningsstruktur.

Den parlamentariska utredningen ska belysa för- och nackdelar med olika sätt att organisera Riksrevisionens ledning. Utredningen ska sedan lägga fram ett förslag till hur Riksrevisionens ledning ska vara utformad samt de lagändringar som behövs för att genomföra förslaget. Utredningen bör redovisa sitt uppdrag så att riksdagsstyrelsen kan ta fram ett förslag som kan behandlas i riksdagen under hösten 2019.

KU:s förslag till tillkännagivande är ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att det är utskottet självt som tagit initiativ till förslaget, och att det inte kommer från en regeringsproposition eller en motion från en riksdagsledamot.

Förslagspunkter

1

Justering

2018-10-25

Bordläggning

2018-11-06

Debatt

2018-11-07

Beslut

2018-11-07

Riksdagen har slutligt antagit vilande förslag till lag om ändring i regeringsformen och lag om ändring i riksdagsordningen. Det handlar bland annat om att reglerna om hur många riksrevisorerna ska vara flyttas från regeringsformen till riksdagsordningen. Syftet är att antalet riksrevisorer, vid behov, ska kunna ändras snabbare.

Förändringen innebär vidare att det införs krav på kvalificerad majoritet för att riksdagen ska kunna skilja en riksrevisor från sitt uppdrag. Konstitutionsutskottet får rätt att tillsätta en utredning som kan ligga till grund för att skilja en riksrevisor från uppdraget och att ge justitieombudsmännen, JO, i uppdrag att biträda utskottet med en sådan utredning. Vidare flyttas en bestämmelse om samverkans- och uppgiftsskyldighet från vanlig lag till regeringsformen och förtydligas på så sätt att Riksrevisionen har rätt till den information som myndigheten begär.

För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls val till riksdagen mellan de två besluten. Den 11 april 2018 antog riksdagen förslagen om grundlagsändringar som vilande. Nu har riksdagen slutligt antagit grundlagsändringarna. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Justering

2018-11-06

Bordläggning

2018-11-13

Debatt

2018-11-14

Beslut

2018-11-14

Riksdagen har granskat Riksrevisionens årliga rapport för 2018. Den årliga rapporten bygger bland annat på de 33 granskningsrapporter som publicerats under 2017.

Riksdagen konstaterar att vissa iakttagelser återkommer år från år i Riksrevisionens årliga rapport. Riksdagen noterar också att riksrevisorerna även lyfter fram positiva iakttagelser, till exempel vad gäller makrotillsynen i det finansiella systemet. Riksdagen välkomnar den omgörning av den årliga rapporten som gjorts sedan förra året, rapporten lyfter numera fram de viktigaste iakttagelserna på ett tydligare sätt än tidigare.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-10-25

Bordläggning

2018-11-06

Debatt

2018-11-07

Beslut

2018-11-07

Djurägare inom lantbruket som har nötdjur eller får och som drabbades av torkan under sommaren 2018 får ett särskilt stöd. Vidare satsas extra pengar på att tillfälligt sänka avgifterna för den offentliga kontroll som görs vid slakterier i Sverige. Åtgärderna ska minska de ekonomiska konsekvenserna för lantbruket av den svåra torka som rådde under våren och sommaren år 2018.

Förslagen innebär att det görs en extra ändring i statsbudgeten för år 2018. Medlen i statens budget för 2018 ökar med 460 miljoner kronor. Statens budgetsaldo och den offentliga sektorns sparande försvagas då med samma belopp.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-10-25

Bordläggning

2018-11-06

Debatt

2018-11-07

Beslut

2018-11-07

En lag införs som innebär att vissa offentliga funktionärer måste anmäla om de har så kallade finansiella instrument. Samtidigt slutar en äldre lag om anmälningsskyldighet för finansiella instrument att gälla. Bestämmelserna i den sistnämnda lagen om skyldighet för anställda och uppdragstagare vid börser att anmäla innehav förs över till lagen om värdepappersmarknaden. Följdändringar görs också i lagen om handel med finansiella instrument samt offentlighets- och sekretesslagen.

Regeringen ska, som i dag, avgöra vilka statliga myndigheter som ska omfattas av bestämmelserna och vilka av de anställda och uppdragstagare som ska omfattas, vid sidan om ledningen. Det görs tydligt att ledningen för myndigheter måste anmäla att de innehar finansiella instrument. Ministrar i regeringen måste anmäla innehav av alla typer av finansiella instrument. Kommuner och landsting får även i fortsättningen besluta om anmälningsskyldighet för sina anställda och uppdragstagare.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 januari 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-10-18

Bordläggning

2018-10-23

Debatt

2018-10-24

Beslut

2018-10-24