Sök

Riksdagen sa ja till att beskrivningen av brotten spioneri och obehörig befattning med hemlig uppgift ska vara samma i tryckfrihetsförordningen som i brottsbalken. Tryckfrihetsförordningen ändras därmed så att beskrivningen av dessa brott blir likadan som i brottsbalken.

För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls ett val till riksdagen mellan de två besluten. Under våren 2014 sa riksdagen ja till förslaget om grundlagsändringen som vilande.

Ändringarna i grundlagen gäller från den 1 januari 2015.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 4 minuter

Justering

2014-11-04

Bordläggning

2014-11-18

Debatt

2014-11-19

Beslut

2014-11-19

Riksdagen har beslutat att göra några förändringar i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen för att förbättra möjligheten till internationellt rättsligt samarbete. Sverige har i dag svårt att delta i samarbetet kring vissa ärenden som omfattas av dessa grundlagar, trots att de har svag koppling till Sverige. Ändringen i grundlagarna innebär bland annat att skrifter och tekniska upptagningar inte ska anses vara utgivna i Sverige bara för att de har skickats härifrån till utlandet. Därmed ska de inte omfattas av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.

För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls ett val till riksdagen mellan de två besluten. Under våren 2014 sa riksdagen ja till förslaget om grundlagsändringarna som vilande. Nu säger riksdagen på nytt ja till förslaget.

Ändringarna gäller från den 1 januari 2015.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 4 minuter

Justering

2014-11-04

Bordläggning

2014-11-18

Debatt

2014-11-19

Beslut

2014-11-19

Valsystemet ändras så att mandatfördelningen mellan partierna bättre speglar hur väljarna faktiskt har röstat. Ändringarna i regeringsformen gäller val till riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige.

Vallagen ändras också:

• En person som nomineras som kandidat för ett parti ska skriftligt ha sagt ja till detta för att kunna bli vald.
• Partierna ska få trycka sina partisymboler i färg på valsedlarna så att väljarna lättare ska kunna se skillnad på valsedlarna.
• Så kallade utjämningsmandat införs i kommuner som är indelade i valkretsar.
• Det införs en spärr som innebär att ett parti måste få minst 3 procent av rösterna för att få mandat i en kommun som är indelad i valkretsar, och minst 2 procent av rösterna i kommuner som inte är det.

För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls ett val till riksdagen mellan de två besluten. Under våren 2014 sa riksdagen ja till förslaget om ändringar i regeringsformen som vilande. Riksdagen sa nu på nytt ja till förslaget. Riksdagen sa också ja till förslaget om ändringar i vallagen.

De nya reglerna gäller från den 1 januari 2015 och tillämpas för första gången vid ordinarie val 2018.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

3, 15 minuter

Justering

2014-11-13

Bordläggning

2014-11-25

Debatt

2014-11-26

Beslut

2014-11-26

Konstitutionsutskottet, KU, har gjort en granskning av regeringens och ministrarnas arbete gällande vissa administrativa delar. Här följer ett urval av den granskningen.

I KU:s granskning inom området förvaltningsärenden har det bland annat gjorts en genomgång av listan på ärenden som har väckts för mer än ett år sedan och som ännu inte har avgjorts. Här har utskottet granskat de ärenden som gäller överklagande från enskild part eller begäran om att få ta del av enskild handling. Det gäller ärenden som Arbetsmarknadsdepartementet, Justitiedepartementet, Miljödepartementet och Näringsdepartementet handlagt.

Utskottet konstaterar att handläggningstiderna i flera fall är långa och att det i flera fall har varit förseningar utan att det finns någon dokumentation kring hur ärendet har hanterats. Utskottet menar att det inte är godtagbart att ärenden som avser myndighetsutövning mot enskilda försenas för att personalsituationen på departementet inte är tillfredsställande. KU noterar att JO i sin granskning av Utrikesdepartementet ger kritik för att otillräckliga personalresurser har orsakat långa handläggningstider när det gäller utlämning av handlingar enligt offentlighetsprincipen. Utskottet understryker hur viktigt det är att Regeringskansliet har välfungerande rutiner och dokumentation när det gäller detta. Det är en förutsättning för öppenhet och möjlighet till kontroll.

En del av KU:s granskning gäller beredningstiden för ett lagförslag efter att Lagrådet har lämnat synpunkter. KU anser att det är viktigt att det, efter att Lagrådet gett sina synpunkter på ett lagförslag, ska finnas tillräcklig tid för bearbetning av lagförslaget. Detta speciellt om Lagrådets synpunkter skulle vara av principiellt eller kvalificerat slag, samt i de fall regeringen väljer att inte följa Lagrådets synpunkter. Utskottet nämner också skäl som kan vara godtagbara för att en beredningstid ska kunna vara kortare.

KU har också granskat vissa regeringsprotokoll från 2013. Tiden mellan att en författning, det vill säga lagar och bestämmelser, trycks upp till att den börjar gälla bör vara minst fyra veckor. Endast i undantagsfall får det gå mindre än två veckor. Granskningen visar att det kan finnas vissa fall där kortare tid än två veckor kan accepteras, men att det krävs mycket goda skäl för att det ska godtas. Utskottet kommer att fortsätta att följa hur utgivningen av författningar går till.

En granskning har även skett gällande försenade interpellationssvar. En interpellationsfråga ska besvaras inom två veckor. KU är kritiskt till att utvecklingen går mot att andelen försenade interpellationssvar ökar. Utskottet välkomnar därför att Statsrådsberedningen är positiv till att en schemaläggning av interpellationssvar prövas.

Riksdagen lade KU:s anmälan till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Anföranden och repliker

4, 25 minuter

Justering

2014-12-16

Bordläggning

2015-01-20

Debatt

2015-01-21

Beslut

2015-01-21

Riksdagen sa delvis ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om cirka 12 miljarder kronor i anslag för utgiftsområdet Rikets styrelse för 2015. Där ingår bland annat Regeringskansliet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, hovet, presstödet och sametinget.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att några av Presstödskommitténs förslag bör genomföras tidigare än 2017. Regeringen bör redan nu överväga om inte Presstödsnämnden kan infogas i Myndigheten för radio och tv.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

8

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

22, 68 minuter

Justering

2014-12-11

Bordläggning

2014-12-12

Debatt

2014-12-15

Beslut

2014-12-15

Riksrevisorerna har lämnat sin årliga rapport till riksdagen, där de samlar det viktigaste i årets granskning. Finansutskottet anser att rapporten är viktig och att redovisningen blivit tydligare de senaste åren genom att den årliga rapporten i högre grad är kopplad till Riksrevisionens granskningsplan.

I årets rapport tar riksrevisorerna upp problem som kan uppstå när myndigheter delar ansvar för utbetalningar och åtaganden. Delat ansvar får inte innebära att ansvaret också blir otydligt. Utifrån granskningen av myndigheternas årsredovisningar anser Finansutskottet att det är viktigt att myndigheternas årsredovisningar är rättvisande så att regeringen kan fullgöra sin redovisningsskyldighet gentemot riksdagen.

Riksdagen lade riksrevisorernas rapport till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-11-06

Bordläggning

2014-11-18

Debatt

2014-11-19

Beslut

2014-11-19

Sverige ska godkänna Europeiska rådets beslut att ändra systemet för de inkomster som man får in från medlemsländerna som ska täcka EU:s utgifter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringen av systemet gäller för perioden 2014-2020. För att beslutet ska gälla behöver alla EU-länder godkänna det.

Det nya systemet kommer att påverka Sveriges avgift till EU. Avgiften under 2014-2015 kommer att öka, för att sedan minska under 2016. Minskningen under 2016 beror på att Sverige då retroaktivt får tillbaka en del av det vi har betalat i avgift under 2014-2015.

Beslutet från Europeiska rådet är en följd av en överenskommelse mellan Europeiska rådet, Europaparlamentet och EU-kommissionen om EU:s budget för 2014-2020. Överenskommelsen innebär bland annat att budgeten minskar och utgiftsstrukturen görs om.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 22 minuter

Justering

2014-11-06

Bordläggning

2014-11-18

Debatt

2014-11-19

Beslut

2014-11-19

I en skrivelse redovisar regeringen AP-fondernas verksamhet under 2013, deras långsiktiga verksamhet och fondernas arbete med hållbarhet, ägarstyrning och ersättningar. AP-fondernas förvaltning gav under 2013 ett resultat på drygt 127 miljarder kronor. Det kan jämföras med drygt 100 miljarder kronor 2012. Det positiva resultatet beror på en stark utveckling på aktiemarknaderna. På lång sikt har AP-fonderna bidragit positivt till finansieringen av pensionssystemet.

På vissa områden har AP-fonderna mer generösa förmåner än andra jämförbara myndigheter. Finansutskottet anser att det är viktigt för allmänhetens förtroende för AP-fonderna och pensionssystemet att fonderna har förmåner som ungefär motsvarar vad som gäller för andra statliga myndigheter.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 26 minuter

Justering

2014-11-06

Bordläggning

2014-11-18

Debatt

2014-11-19

Beslut

2014-11-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att drygt 40,1 miljarder kronor ska gå till EU-avgiften för 2015. Finansutskottet har i sitt beslutsunderlag, liksom tidigare år, betonat att Sverige bör verka för att budgetpolitiken inom EU ska vara återhållsam. Det innebär en inriktning mot att förbättra och förnya EU:s budget.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-12-09

Bordläggning

2014-12-17

Debatt

2014-12-18

Beslut

2014-12-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om att drygt 20,5 miljarder kronor ska användas till statsskuldsräntor för 2015. Riksdagen konstaterar att den svenska statsskulden är låg både ur ett historiskt och internationellt perspektiv.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-12-09

Bordläggning

2014-12-17

Debatt

2014-12-18

Beslut

2014-12-18

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar i statsbudgeten till allmänna bidrag till kommuner för 2015. Samtidigt sade riksdagen delvis ja till regeringens förslag, till exempel vad gäller LSS-kostnader och bidrag till kommunalekonomiska organisationer.

Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 91,4 miljarder kronor. Mest pengar går till kommunalekonomisk utjämning (drygt 87,7 miljarder) och utjämningsbidrag för LSS-kostnader (drygt 3,7 miljarder).

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

31, 91 minuter

Justering

2014-12-11

Bordläggning

2014-12-17

Debatt

2014-12-18

Beslut

2014-12-18

Riksdagen sa ja i stort till regeringens förslag om fördelning av pengar i statsbudgeten till samhällsekonomi och finansförvaltning för 2015. Riksdagen sa också ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om pengar till finansmarknadsforskning.

Den sammanlagda summan i statens budget för området är knappt 14,6 miljarder kronor. Mest pengar går till statliga tjänstepensioner (drygt 12 miljarder), Statistiska centralbyrån (drygt 545 miljoner) och Finansinspektionen (knappt 453 miljoner).

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Justering

2014-12-11

Bordläggning

2014-12-17

Debatt

2014-12-18

Beslut

2014-12-18

I november 2010 bestämde sig EU och Internationella Valutafonden, IMF, samt Danmark, Storbritannien och Sverige för att låna ut pengar till Irland, som drabbats av en ekonomisk nedgång. Ett av lånevillkoren är att om Irland gör en tidig återbetalning av något av lånen så måste Irland betala tillbaka samma summa till de andra långivarna.

Återhämtningen i den irländska ekonomin går bra. Landet vill nu betala tillbaka en del av pengarna som IMF lånat ut. Därför föreslår regeringen att riksdagen ska godkänna ett avtal som gör att Irland kan betala tillbaka en del av lånet till IMF utan att behöva göra en motsvarande återbetalning till Sverige.

Finansutskottet skriver att om Irland i stället för att låna från IMF kunde göra en upplåning på marknaden till en lägre räntekostnad skulle det ge Irland en önskvärd möjlighet att minska sina upplåningskostnader. Riksdagen godkände avtalet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-11-13

Bordläggning

2014-11-18

Debatt

2014-11-19

Beslut

2014-11-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i statsbudgeten för hösten 2014. Beslutet innebär ändringar av nivån på ramarna för 12 utgiftsområden. Ramen höjs för elva utgiftsområden och sänks för ett. Nivån på 41 anslag inom 15 utgiftsområden ändras också. Anslagen ökar med ungefär 10,5 miljarder kronor. Minskningarna ligger på 1,9 miljarder kronor och ska användas till att finansiera en del av anslagsökningarna. Dessutom blir det förändringar av vissa bemyndiganden att ingå ekonomiska förpliktelser. Även användningen av ett anslag ändras.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2014-11-27

Bordläggning

2014-12-02

Debatt

2014-12-03

Beslut

2014-12-03

Riksdagen sa ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken, utgiftsramarna och beräkningen av statens inkomster för 2015 som Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna lämnat i sitt gemensamma budgetförslag. Beslutet innebär riksdagen sa ja till allianspartiernas reservationer i budgetbetänkandet FiU1. Det innebär också att riksdagen sa nej till regeringens förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor.

Budgetförslaget innehåller riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, förslag till statens inkomster och utgiftsramar för 2015, förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för perioden 2016-2018 samt förslag till utgiftstak för 2015, 2016 och 2017.

Statsbudgetens utgifter uppgår till 870 miljarder kronor och inkomsterna till 837 miljarder kronor 2015. Statens budgetsaldo blir därmed -33 miljarder kronor. Utgiftsramarna är styrande när riksdagen senare fattar beslut om anslagen för de 27 utgiftsområdena.

Den svenska ekonomin är bland de starkaste i hela Europa, konstaterar riksdagen. Sverige är det enda landet i EU där den offentliga skulden väntas minska mellan 2006 och 2014.

Riksdagen delar regeringens bedömning att en normalisering av ekonomin väntas ske 2018. Det är därför oroväckande att regeringen i praktiken överger överskottsmålet eftersom regeringen inte presenterat hur återgången till 1 procents överskott ska kunna ske i takt med att ekonomin återhämtar sig. Enligt riksdagen bör överskottsmålet ligga fast. Under de kommande fyra åren bör alla reformer därför finansieras krona för krona. Överskottet i de offentliga finanserna bör nå 1 procent av BNP när resursutnyttjandet är i balans. Detta kommer att kräva budgetförstärkningar på sammanlagt cirka 25 miljarder kronor under de kommande fyra åren utöver vad som ligger i budgetförslaget.

Jobbskatteavdraget är en förutsättning för jobbtillväxten åren framöver. Det behövs mer stöd till de grupper som har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden. För att kunna konkurrera på den globala marknaden behöver också villkoren för företag och entreprenörskap förbättras ytterligare.

Arbetet för mer kunskap i skolan bör fortsätta. Där ingår att arbeta för att höja statusen på läraryrket.

Ett samlat grepp bör tas om bostadsbyggande och infrastruktur. Utgångspunkten för sjukvården är att den ska vara präglad av kvalitet och tillgänglighet för alla. Här bör ytterligare reformer för ökad valfrihet övervägas för att patientmakten ska stärkas. Vidare behövs reformer för att ytterligare effektivisera asylprocessen och förkorta den tid det tar för den enskilde att etablera sig på arbetsmarknaden.

Klimathotet möts bäst genom effektiva styrmedel som bidrar till både teknikutveckling och förändrat beteende. Sveriges försvarsförmåga behöver också stärkas.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

6

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

114, 361 minuter

Justering

2014-11-27

Bordläggning

2014-12-02

Debatt

2014-12-03

Beslut

2014-12-03

Regeringen redovisar i en skrivelse sitt och de statliga myndigheternas arbete för att nå målet för det finansiella systemet under åren 2012 och 2013. Skrivelsen är ett svar på att Finansutskottet uppmanat regeringen att redovisa hur målet för det finansiella systemet har uppnåtts när det gäller effektivitet, stabilitet, konsumentskydd, reglering och tillsyn.

Regeringen gör bedömningen att det svenska finansiella systemet är stabilt. Bolånetak och högre kapital- och likviditetskrav har bidragit till detta. Statens låga skulder är en styrka. Samtidigt finns vissa risker i form av hushållens skulder och bankernas beroende av marknadsfinansiering.

Finansutskottet delar regeringens bedömning att det finansiella systemet är stabilt, även om vissa risker finns och det behövs fortsatt arbete för att upprätthålla skyddet för konsumenterna. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-11-20

Bordläggning

2014-11-25

Debatt

2014-11-26

Beslut

2014-11-26

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2014 om allmänna helgdagar. Motionerna handlar om flaggdagar och flaggning, Sveriges nationalsång, minnet av Harry Nordlund samt offentliga belöningssystem.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

4, 16 minuter

Justering

2015-03-03

Bordläggning

2015-03-10

Debatt

2015-03-11

Beslut

2015-03-12

Riksdagen sa nej till olika motioner från allmänna motionstiden 2014 om riksdagens arbetsformer. Motionerna handlar bland annat om riksdagsledamöternas arvoden, utskottens utrikesresor, ledamöternas placering i kammaren, register över lobbyister som kontaktar riksdagens ledamöter, motioner, utskotten och EU-nämnden samt riksdagens krigsdelegation.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

9

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

15, 39 minuter

Justering

2015-01-22

Bordläggning

2015-01-27

Debatt

2015-01-28

Beslut

2015-01-28

Konstitutionsutskottet, KU, har gjort sin uppföljning av hur riksdagen har använt sig av EU:s subsidiaritetsprincip under 2013. Riksdagen granskar samtliga utkast till lagförslag som man får från EU utifrån subsidiaritetsprincipen. Den principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen har gjort 123 subsidiaritetsprövningar under 2013 och funnit att 14 EU-förslag strider mot principen. Riksdagen har skickat 10 motiverade yttranden till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Om tillräckligt många av EU-ländernas parlament tycker att ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska förslaget omprövas av den som lämnat förslaget, oftast EU-kommissionen. Det brukar ibland kallas att parlamenten ger kommissionen en varning, gult kort. Under 2013 utfärdades ett gult kort.

KU konstaterar att en majoritet av lagförslagen syftade till att stärka den inre marknaden, samt rörde områdena jordbruk, fiske, transportpolitik och miljöpolitik.

Utskottet konstaterar dessutom att 24 procent av lagförslagen som subsidiaritetsprövades under 2013 saknade motiveringar gällande subsidiaritetsprincipen. Att kommissionen inte lämnat motiveringar gör det svårare för EU-ländernas olika parlament att avgöra om förslagen är förenliga med subsidiaritetsprincipen. KU tycker att riksdagen i sin kommunikation med kommissionen bör betona vikten av att lagförslag ska motiveras utförligt.

Konstitutionsutskottet tycker det är bra att EU-samordningen inom Riksdagsförvaltningen sedan våren 2014 har tagit på sig rollen att bevaka och underrätta utskotten om när lagförslag antas.

Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Anföranden och repliker

3, 20 minuter

Justering

2014-12-16

Bordläggning

2015-01-20

Debatt

2015-01-21

Beslut

2015-01-21

Regeringen har redogjort för sitt arbete med skrivelser från riksdagen under 2014. Andelen tillkännagivanden som behandlades färdigt under 2014 minskade jämfört med året före. Samtidigt minskade även den genomsnittliga tiden för behandling av tillkännagivanden.

Konstitutionsutskottet, som förberedde riksdagens beslut, ansåg att vissa ärenden tog lång tid eller inte motsvarade det som riksdagen ville att regeringen skulle göra. I något fall var regeringens redogörelse väl kortfattad och svår att bedöma. Utskottet förutsatte att regeringen tar hänsyn till dessa synpunkter och vidtar åtgärder för att lösa de problem som finns.

Över tid har regeringens redogörelser för skrivelser från riksdagen förbättrats under flera år, vilket utskottet ansåg är positivt. Det finns dock fortfarande utrymme för förbättringar. Riksdagen lade regeringens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

2, 15 minuter

Justering

2015-06-02

Bordläggning

2015-06-09

Debatt

2015-06-10

Beslut

2015-06-10