1 873 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Motioner, Utskottens kallelser och föredragningslistor, 2005/06, Bostadsutskottet, EU-nämnden, Justitieutskottet, Trafikutskottet, Utbildningsutskottet, sorterat efter datum
Utskottens kallelser och föredragningslistor 2005/06:40
Föredragningslista
Justitieutskottet 2005/06:40
Kallelse
Kallelse: Utskottssammanträde 2005/06:40
Datum och tid: 08:45
Plats: RÖ 7-44
Föredragningslista
1. Dagens protokoll
Uppdrag åt presidiet att justera dagens protokoll
2. Hemlig rumsavlyssning, ändringar i sekretesslagen föredragning och justering a Mottagande
Utskottens kallelser och föredragningslistor 2005/06:37
Föredragningslista
Trafikutskottet 2005/06:37
Kallelse
Kallelse: Utskottssammanträde 2005/06:37
Datum och tid: 08:30
Plats: RÖ 7-23
Föredragningslista
1. PROTOKOLLSJUSTERING
Justering av protokoll 2005/06:36 från den 18 maj 2006. 2. UPPSKOV MED BEHANDLINGEN AV VISSA ÄRENDEN
Uppskov med behandlingen av propositionerna
Riksdagen har godkänt att utskottet skjuter upp till riksmötet 2006/07 behandlingen av regeringens förslag om dels straffrättsliga regler mot förorening från fartyg, dels hamnskydd.
Behandlingen av regeringens förslag till ändringar i sekretesslagen i proposition 2005/06:178 Hemlig rumsavlyssning skjuts upp till 2006/07 års riksmöte. Lagförslagen avgörs tillsammans med de övriga lagförslagen i propositionen, som riksdagen tidigare beslutat har beslutat ska vila i minst tolv månader (se 2005/06:JuU26 ).
Utskottens kallelser och föredragningslistor 2005/06:27
Föredragningslista
Bostadsutskottet 2005/06:27
Kallelse
Kallelse: Utskottssammanträde 2005/06:27
Datum och tid: 08:30
Plats: Bostadsutskottets sammanträdesrum RÖ5-37
Föredragningslista
1. Justering av protokoll 2005/06:26
2. Val av två ledamöter till att justera dagens protokoll
3. Fråga om utskottsinitiativ avseende
Riksdagen godkände att bostadsutskottet skjuter upp behandlingen av regeringens redovisning av omstruktureringen av kommunala bostadsföretag till riksmötet 2006/07.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag till nytt delmål för energieffektivisering i byggnader. Målet innebär att energianvändningen i bostäder och lokaler bör minska med 20 procent till år 2020 och med 50 procent till år 2050 jämfört med 1995. Till år 2020 ska beroendet av fossila bränslen för energianvändningen i bebyggelsesektorn vara brutet samtidigt som andelen förnybar energi ökar kontinuerligt. En ny lag införs om att ägare till byggnader ska bli skyldiga att deklarera energianvändningen och inomhusmiljön i en energideklaration. Lagen grundar sig på ett EU-direktiv och börjar gälla den 1 oktober 2006. Olika kategorier av byggnader kommer att successivt omfattas av reglerna.
Utskottens kallelser och föredragningslistor 2005/06:39
Föredragningslista
Justitieutskottet 2005/06:39
Kallelse
Kallelse: Utskottssammanträde 2005/06:39
Datum och tid: 08:00
Plats: RÖ 7-44
Föredragningslista
1. Information från regeringen
Statssekreterare Dan Eliasson informerar inför
ministerrådsmötet för rättsliga och inrikes frågor
den 1-2 juni 2006. Material bifogas.
Utskottens kallelser och föredragningslistor 2005/06:36
Föredragningslista
Trafikutskottet 2005/06:36
Kallelse
Kallelse: Utskottssammanträde 2005/06:36
Datum och tid: 09:30
Plats: RÖ 7-23
Föredragningslista
1. INFORMATION OM UPPFÖLJNINGSPROJEKT
Helene Högberg Karlsson från Riksdagens utredningstjänst informerar med anledning av utskottets uppföljningsprojekt om regelsystemet
Utskottens kallelser och föredragningslistor 2005/06:38
Föredragningslista
Justitieutskottet 2005/06:38
Kallelse
Kallelse: Utskottssammanträde 2005/06:38
Datum och tid: 09:30
Plats: RÖ 7-44
Föredragningslista
1. Specialdomstolen för Sierra Leone justering Fortsatt behandling av proposition 2005/06:93 Samarbete med Specialdomstolen för Sierra Leone. LF- Utkast till utskottets
Samhället får en större möjlighet att tvinga operatörer att tillhandhahålla en samlokalisering i mobilmaster så att flera operatöter kan dela på samma mast. Syftet ska vara att skydda miljön, uppnå mål för fysisk planering eller skydda folkhälsan eller allmän säkerhet. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2006.
Poliser, andra tjänstemän inom Säkerhetspolisen och tjänstemän inom Försvarsmaktens försvarsunderrättelseverksamhet ska kunna få kvalificerad skyddsidentitet. Det innebär att personen får andra personuppgifter än de verkliga, och att dessa uppgifter ska kunna tas in i körkort, pass eller andra identitetshandlingar. I vissa fall ska uppgifterna kunna registreras i folkbokföringen. En kvalificerad skyddsidentitet ska kunna tilldelas en tjänsteman om det behövs för att inte röja åtgärder inom verksamheten och det finns en påtaglig risk för att ett sådant röjande allvarligt skulle motverka verksamheten eller utsätta någon som berörs av denna för allvarlig fara. Sekretess ska gälla uppgifter kring ett ärende om kvalificerad skyddsidentitet. Vissa sekretessbelagda uppgifter får inte efterfrågas vid vittnesmål eller förhör. Det ska också vara möjligt för tjänstemannen att i rättegång höras i det namn som ingår i den kvalificerade skyddsidentiteten. Lagförslagen börjar gälla den 1 oktober 2006.
Riksdagen beslutade på begäran av ledamöter från Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Centern och Miljöpartiet att regeringens och justitieutskottets lagförslag om att tillåta så kallade hemliga tvångsmedel för att hindra vissa grova brott ska vila ett år. Det betyder att förslaget kommer att behandlas på nytt. Enligt regeringsformen får en begäran väckas om att ett lagförslag ska vila ett år om förslaget begränsar vissa grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Lagförslaget innebär följande. Polisen ska få använda hemliga tvångsmedel för att förebygga eller förhindra vissa grova brott. Tvångsmedlen som ska få användas är hemlig teleavlyssning, hemlig kameraövervakning, hemlig teleövervakning och postkontroll. I dag får dessa metoder användas endast vid brottsutredningar. De brott som omfattas av förslaget är terroristbrott, vissa högmålsbrott, brott mot rikets säkerhet och allmänfarliga brott - med andra ord brott som Säkerhetspolisen, Säpo, ska bekämpa. Även vissa mycket allvarliga brott som den öppna polisen bekämpar omfattas om syftet med brottet är att påverka till exempel domare och åklagare eller nyhetsförmedlare och journalister. Det kan handla om brott som mord, dråp, grov misshandel, människorov och olaga frihetsberövande. Det kommer att krävas att en domstol ger sitt tillstånd och tillståndet får beviljas för endast en månad åt gången. Enligt förslaget skulle lagen gälla från den 1 juli 2006.
Riksdagen beslutade på begäran av ledamöter från Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Centern och Miljöpartiet att regeringens och justitieutskottets lagförslag om buggning ska vila ett år. Det betyder att förslaget kommer att behandlas på nytt. Enligt regeringsformen får en begäran om att ett lagförslag ska vila ett år väckas om förslaget begränsar vissa grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Lagförslaget om hemlig rumsavlyssning (buggning) innebär följande. Polisen ska i hemlighet kunna få avlyssna (bugga) samtal vid förundersökning av brott som har ett lägsta straff på minst fyra års fängelse. Exempel på sådana brott är terroristbrott, mord, dråp, grovt rån och grov mordbrand. Polisen ska också kunna få använda buggning när den utreder vissa andra allvarliga brott som har en lägre straffskala, som grovt narkotikabrott och grova sexualbrott, om straffet beräknas bli längre än fyra års fängelse. För att få använda buggning krävs det att någon är skäligen misstänkt för brottet, att åtgärden är "av synnerlig vikt för utredningen och att skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men som den innebär för den avlyssnade". Domstol måste alltid ge sitt tillstånd. Buggningen får dessutom bara ske på platser där det finns anledning att anta att den misstänkte kommer att uppehålla sig. Särskilda krav ställs för att få bugga andra bostäder än den misstänktes egen bostad. Det kommer enligt förslaget att vara förbjudet att bugga bland annat läkarmottagningar, advokatkontor och platser som används för själavård. Samtal mellan försvarare och misstänkt respektive läkare och patient ska inte få buggas. Samtal där någon lämnar uppgifter för vilka mottagaren enligt tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen inte får avslöja sin källa får inte heller avlyssnas. Enligt förslaget skulle lagen gälla från den 1 juli 2006 till och med den 30 juni 2009.
Sverige ska tillträda överenskommelsen mellan Sveriges regering och Specialdomstolen för Sierra Leone om verkställighet i Sverige av fängelsestraff utdömda av specialdomstolen. Sverige ska även möjliggöra samarbete med specialdomstolen i fråga om utlämning och rättslig hjälp i brottmål. Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2006.
Utskottens kallelser och föredragningslistor 2005/06:35
Föredragningslista
Trafikutskottet 2005/06:35
Kallelse
Kallelse: Utskottssammanträde 2005/06:35
Datum och tid: 11:00
Plats: RÖ 7-23
Föredragningslista
1. PROTOKOLLSJUSTERING
Justering av protokoll 2005/06:34 från den 11 maj 2006
2. MODERNA TRANSPORTER
Justering av betänkande 2005/06:TU5
3. ÖVRIGA FRÅGOR
4. NÄSTA
Utskottens kallelser och föredragningslistor 2005/06:37
Föredragningslista
Justitieutskottet 2005/06:37
Kallelse
Kallelse: Utskottssammanträde 2005/06:37
Datum och tid: 10:30
Plats: RÖ 7-44
Föredragningslista
1. Besök från Domstolsverket
Generaldirektören Thomas Rolén och tf. ekonomichefen Anette Nilsson informerar. 2. Protokollsjustering
Utskottets protokoll för den
Riksdagen ställde sig bakom ett motionsförslag om att folkhögskolor ska kunna undervisa i svenska för invandrare, sfi. Riksdagen upprepar därmed sin uppmaning till regeringen att ta fram nya regler som gör detta möjligt (se 2005/06:UbU8 ). Riksdagen sade även ja till regeringens lagförslag om vuxnas lärende: Vuxna utvecklingsstörda ska ha rätt att delta i grundläggande särvux. Inom svenskundervisning för invandrare ska det finnas en minimigräns för genomsnittligt antal undervisningstimmar per vecka under en fyraveckorsperiod. Utbildningen ska i vissa fall kunna kombineras med sjukskrivning och med vissa aktiviteter. Sfi ska också kunna kombineras med förvärvsarbete. Reglerna förtydligas när det gäller lärares myndighetsutövning vid entreprenad och bemyndigandet i skollagen om betygsrätt. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006, med undantag för vissa bestämmelser om särvux som börjar gälla den 1 januari 2007. Riksdagen godkände också regeringens förslag till bedömningar vad gäller ämnesbetyg, gymnasieexamen för vuxna och betygsbenämningar i det offentliga skolväsendet.
Regeringen har redovisat sina mål, principer och strategier för transportpolitiken. Medborgar- och kundperspektivet lyfts fram liksom behovet av hållbara transportlösningar för regional utveckling och vidgade arbetsmarknadsregioner. Riksdagen godkände inriktningen på transportpolitiken och sade ja till regeringens förslag på åtgärder. Det innebär bland annat följande: Trafikhuvudmännen får på försök ta ansvar för interregional järnvägstrafik i del av Norrland. Charter- och nattågstrafik öppnas för konkurrens. Ett utvecklingsprogram för kollektivtrafik med fokus på tillgänglighet för funktionshindrade, stationsfrågor och samordning av information tas fram. Resenärernas rättigheter stärks med en ny lag och förändringar i lagarna om färdtjänst och riksfärdtjänst. Det ska ställas krav på förarbevis och registreringsplikt för vissa fritidsbåtar. Utformningen av förarbeviset ska först utredas. Driftbidragen till icke-statliga flygplatser ska endast ges när goda kollektiva transportalternativ saknas. En nationell flygplatsöversyn ska göras. En effektiv samverkan mellan transportslag ska främjas genom att ett strategiskt nät av godsterminaler och hamnar pekas ut.
