Sök
339 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Utskottens kallelser och föredragningslistor, 2019/20, 2014/15, 2013/14, 2006/07, 1973, Civilutskottet, Skatteutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Förlängd anmälningstid för avstämning av preliminärt stöd vid korttidsarbete
Betänkande 2019/20:SkU28
Lagen om stöd vid korttidsarbete justeras så att tiden för arbetsgivare att komma in med en anmälan om avstämning av preliminärt stöd vid korttidsarbete förlängs från två till fyra veckor.
Lagändringen börjar gälla den 6 juli 2020. Riksdagen sa ja till förslaget, som är ett utskottsinitiativ. Det innebär att förslaget har väckts i skatteutskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.
Korttidsarbete innebär att arbetstagare tillfälligt kan gå ned i arbetstid och lön när det råder extra djup lågkonjunktur. Staten, arbetsgivaren och arbetstagaren delar på kostnaderna. I samband med den pågående coronapandemin har stödet för korttidsarbete förstärkts tillfälligt med så kallad korttidspermittering.
En arbetsgivare som har fått preliminärt stöd vid korttidsarbete måste göra en avstämning för att fastställa det slutliga stödet hos Tillväxtverket, som administrerar stödet. Det är tidsfristen för anmälan om avstämning som nu förlängs.
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2020-06-26
- Bordläggning
- 2020-06-29
- Debatt
- 2020-06-30
- Beslut
- 2020-06-30
- Dokument & lagar
Skatteförfarande och folkbokföring
Betänkande 2019/20:SkU24
Riksdagen sa nej till cirka 150 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om skatteförfarande och folkbokföring. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom dessa frågor eller att riksdagen inte tycker att åtgärder behövs.
Motionerna handlar exempelvis om olika sätt att synliggöra skatter och avgifter för att öka medborgarnas kunskap om skattenivåerna och vad skatterna används till. Andra förslag gäller till exempel arbete mot skattefusk, svartjobb och social dumpning. Vidare handlar förslagen om förändringar och åtgärder av regler om certifierade kassaregister, personalliggare, felaktiga folkbokföringar, falska adressändringar, skyddad folkbokföring och problem med samordningsnummer.
- Behandlade dokument
- 95
- Förslagspunkter
- 18
- Reservationer
- 31
- Anföranden och repliker
- 7, 44 minuter
- Justering
- 2020-06-11
- Bordläggning
- 2020-06-16
- Debatt
- 2020-06-17
- Beslut
- 2020-06-17
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapporter om stödet till kommuner för ökat bostadsbyggande och om stöd till renovering och energieffektivisering
Betänkande 2019/20:CU25
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelser om Riksrevisionens granskning av stödet till kommuner för ökat bostadsbyggande samt stödet för renovering och energieffektivisering. Stöden är avvecklade sedan januari 2019.
Syftet med stödet till kommuner för ökat bostadsbyggande har varit att stimulera ett ökat bostadsbyggande. En del av stödet var särskilt avsett för att öka bostadsbyggandet i kommuner som tar emot nyanlända. Riksrevisionens övergripande slutsats är att stödet inte på ett effektivt sätt har stimulerat ett ökat bostadsbyggande generellt eller i kommuner som tar emot nyanlända.
Syftet med stödet för renovering och energieffektivisering har varit att öka renoverings- och energieffektiviseringstakten samt skydda hyresgäster mot orimliga hyreshöjningar. Riksrevisionens övergripande slutsats är att stödet inte har varit ändamålsenligt utformat för att på ett effektivt sätt kunna bidra till de bostads- och energipolitiska målen.
Riksrevisionen lämnar även rekommendationer till regeringen om bland annat utformningen av stöden, om regeringen i framtiden överväger att föreslå liknande stöd.
Riksdagen konstaterar att regeringen delvis instämmer i den kritik som Riksrevisionen har lämnat och att regeringen anser att det finns anledning att beakta Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer om det i framtiden skulle bli aktuellt att föreslå något nytt liknande stöd.
Riksdagen lade skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till tre förslag i en följdmotion med anledning av regeringens skrivelse om stödet till kommuner för ökat bostadsbyggande.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 6, 21 minuter
- Justering
- 2020-06-11
- Bordläggning
- 2020-06-16
- Debatt
- 2020-06-17
- Beslut
- 2020-06-17
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om konsumentskyddet på det finansiella området
Betänkande 2019/20:CU24
Riksrevisionen har granskat hur konsumentskyddet fungerar inom bankernas verksamhet och i andra delar av det finansiella området. Revisionen anser att förutsättningarna för statens tillsyn av konsumentskyddet har blivit bättre sedan den senaste granskningen 2006. Ändå har konsumenternas upplevda problem ökat något.
Mot bakgrund av sina iakttagelser har Riksrevisionen lämnat rekommendationer till regeringen samt till myndigheterna Finansinspektionen, Datainspektionen, Konsumentverket och Pensionsmyndigheten.
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning, och ser positivt på de åtgärder som regeringen presenterar. Regeringen har bland annat gett ett tydligare uppdrag till Finansinspektionen om hur tillsynsarbetet ska redovisas.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 10 minuter
- Justering
- 2020-06-11
- Bordläggning
- 2020-06-16
- Debatt
- 2020-06-17
- Beslut
- 2020-06-17
- Dokument & lagar
Uppskov med behandlingen av ärende
Betänkande 2019/20:SkU27
Behandlingen av proposition 2019/20:122 Ändrade mervärdesskatteregler vid e-handel mellan företag och konsumenter kommer att fortsätta till hösten, under riksmötet 2020/21. Det gäller även följdmotion 2019/20:3583, som lämnats med anledning av propositionen.
Ärendet rör en anpassning till EU-regler om moms och e-handel som skulle ha genomförts i alla EU-länder till den 1 januari 2021. Med anledning av coronaviruset har EU-kommissionen dock föreslagit att de gemensamma reglerna istället ska börja gälla först den 1 juli 2021. Eftersom reglerna måste genomföras gemensamt i alla EU-länder skjuts riksdagens behandling av ärendet upp.
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2020-06-11
- Bordläggning
- 2020-06-12
- Debatt
- 2020-06-15
- Dokument & lagar
Vissa ändringar i avfallsskattelagen
Betänkande 2019/20:SkU25
Regeringen har föreslagit att skatt som har betalats för att förvara eller deponera avfall på en anläggning som inte längre är skattepliktig ska återbetalas under vissa villkor, om avfallet förs bort från anläggningen.
Befrielsen från avfallsskatt ska tas bort för returfiberavfall och avsvärtningsslam från upparbetning av returpapper samt för kolavfall, stoft och slam från rening av rökgaser när aluminium framställs. Undantaget från att betala avfallsskatt som gäller för anläggningar som används för deponering av till exempel jord, grus, skiffer och kalksten ska också gälla för sand. Gränsvärdet för hur mycket av det radioaktiva ämnet cesium-137 som får finnas i biobränsleaska som befrias från avfallsskatt höjs från 5 kilobecquerel till 10 kilobecquerel per kilo.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2021.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 5, 22 minuter
- Justering
- 2020-06-11
- Bordläggning
- 2020-06-16
- Debatt
- 2020-06-17
- Beslut
- 2020-06-17
- Dokument & lagar
Redovisning av skatteutgifter 2020
Betänkande 2019/20:SkU19
Riksdagen har granskat regeringens årliga redovisning av skatteutgifterna för åren 2019-2022. Skatteutgifter är stöd eller utgifter som går via skattesystemet och som påverkar statsbudgetens inkomster, till exempel i form av förmånliga skatteregler.
Redovisningen synliggör de indirekta stöd till företag och hushåll som finns på budgetens inkomstsida och som helt eller delvis kan ha samma funktion som stöd på utgiftssidan. Redovisningen har inte tagit hänsyn till de åtgärder som regeringen har presenterat under våren till följd av coronapandemin. Det råder därför en stor osäkerhet i de beräknade skatteutgifterna för nuvarande och kommande år.
Skrivelsen består av fyra delar. I den första delen sätts de existerande skattereglerna i relation till en jämförelsenorm, vilket gör det möjligt att identifiera olika skatteutgifter. Därefter beskrivs de beräkningsmetoder som används. Den andra delen diskuterar skatteutgifter i förhållande till samhällsekonomisk effektivitet, principer för skattepolitiken och jämställdhet samt en analys av den enskilda skatteutgiften tonnagebeskattning. I den tredje delen redovisas skatteutgifter och skattesanktioner för åren 2019-2022. Redovisningen sker i en tabell uppdelad efter skatteslag. Den fjärde och sista delen innehåller en kort beskrivning av varje enskild skatteutgift, och anger aktuella lagrum för respektive skatteutgift.
Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2020-06-11
- Bordläggning
- 2020-06-16
- Debatt
- 2020-06-17
- Beslut
- 2020-06-17
- Dokument & lagar
Större komplementbyggnader
Betänkande 2019/20:CU22
Från och med den 1 augusti 2020 ska det bli möjligt att uppföra komplementbyggnader på upp till 30 kvadratmeter utan bygglov. Riksdagen sa ja till ett motionsförslag om detta.
Beslutet innebär att storleken på komplementbyggnader som får uppföras utan bygglov i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus utökas från 25 till 30 kvadratmeter. En komplementbyggnad kan till exempel vara ett fristående uthus, garage eller annan mindre byggnad.
Från och med den 1 mars i år utökades den tillåtna storleken på komplementbostadshus från 25 till 30 kvadratmeter. Riksdagen anser att en motsvarande utökning även ska genomföras för komplementbyggnader. Syftet är att göra systemet med bygglovsbefriade åtgärder enklare och mer förutsebart för enskilda, byggbranschen och byggnadsnämnderna. Det bidrar även till ökad valfrihet för enskilda när de ska välja byggnadstyp.
Den nya regeln i plan- och bygglagen börjar gälla den 1 augusti 2020.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 11, 41 minuter
- Justering
- 2020-06-11
- Bordläggning
- 2020-06-15
- Debatt
- 2020-06-16
- Beslut
- 2020-06-17
- Dokument & lagar
Kompletteringar till nya EU-regler om aktieägares rättigheter
Betänkande 2019/20:CU21
Regeringen föreslår lagändringar som ska göra det lättare för aktiebolag ha kontakt med sina aktieägare, och för aktieägare att utöva sina rättigheter som ägare i aktiebolaget.
I dag ställs redan krav på att aktiebolag ska förse sina aktieägare med information så att de kan delta aktivt i bolaget, men det gäller inte de mellanhänder, så kallade intermediärer, som för aktieägares räkning förvarar eller administrerar aktier. Lagändringarna innebär att mellanhänderna ska se till att aktiebolaget får nödvändig information för att kunna identifiera aktieägarna, och att de i sin tur ska få viktig information om aktiebolaget.
Lagändringarna införs för att uppnå målen i EU:s uppdaterade direktiv som syftar till att uppmuntra att aktieägare engagerar sig långsiktigt i aktiebolag, snarare än söka kortsiktiga vinstmöjligheter.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 3 september 2020.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Justering
- 2020-06-04
- Bordläggning
- 2020-06-10
- Debatt
- 2020-06-11
- Beslut
- 2020-06-16
- Dokument & lagar
Genomförande av EU:s direktiv om automatiskt utbyte av upplysningar som rör rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang
Betänkande 2019/20:SkU14
För att motverka nya former av aggressiv skatteplanering har regeringen föreslagit att skattemyndigheterna i EU ska få tidig information genom rapporteringsplikt. Förslaget bygger på ett EU-direktiv. Rådgivare som hanterar gränsöverskridande transaktioner där det kan finnas risk för skatteflykt blir skyldiga att rapportera sådana skattearrangemang. Skattemyndigheterna ska därefter automatiskt utbyta dessa upplysningar.
Regeringen har också föreslagit en ny särskild rapporteringsavgift som ska kunna tas ut om inte uppgifter om ett skattearrangemang lämnas till Skatteverket i rätt tid.
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag med ändringen att regeringen får bestämma när de nya bestämmelserna ska börja gälla. Detta med hänvisning till att coronapandemin inte gör det möjligt för riksdagen att besluta om det.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 1 minuter
- Justering
- 2020-05-26
- Bordläggning
- 2020-06-01
- Debatt
- 2020-06-02
- Beslut
- 2020-06-03
- Dokument & lagar
Några fastighetsrättsliga frågor
Betänkande 2019/20:CU20
Regeringen föreslår flera lagändringar i bland annat jordabalken som ska göra det enklare för privatpersoner och företag i deras kontakter med Lantmäteriet. Även lantmäterimyndigheternas och inskrivningsmyndigheternas handläggning ska effektiviseras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Bland åtgärderna kan följande nämnas:
- Registrering av en samfällighetsförening ska kunna göras elektroniskt.
- Inskrivningsmyndigheten ska ges möjlighet att besluta om vite och avvisning i inskrivningsärenden.
- Lantmäterimyndigheternas och inskrivningsmyndighetens beslut om vissa avgifter ska kunna verkställas enligt utsökningsbalken.
- Arrendenämnden ska kunna besluta att en kraftig höjning av arrendeavgiften vid bostadsarrende ska fasas in successivt, om det finnssärskilda skäl för det.
- En uppsägning eller begäran om villkorsändring vid jordbruksarrende eller bostadsarrende ska kunna skickas i ett rekommenderat brev, i stället för att delges motparten.
De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2020.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Justering
- 2020-05-14
- Bordläggning
- 2020-05-26
- Debatt
- 2020-05-27
- Beslut
- 2020-05-27
- Dokument & lagar
Fler tillfälliga åtgärder för att underlätta genomförandet av bolags- och föreningsstämmor
Betänkande 2019/20:CU29
Regeringen har föreslagit att det ska införas tillfälliga möjligheter för aktiebolag och ekonomiska föreningar att genomföra bolags- och föreningsstämmor helt utan fysiskt deltagande. Syftet är att motverka spridningen av det nya coronaviruset.
Förslaget innebär att en stämma ska kunna hållas antingen genom elektronisk uppkoppling i kombination med poströstning, eller genom att aktieägarna eller medlemmarna bara deltar genom poströstning. Om en stämma hålls med enbart poströstning ska aktieägare och medlemmar kunna ta tillvara även sina andra rättigheter via post.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 18 maj 2020. Reglerna gäller även bland annat bostadsrättsföreningar, kooperativa hyresrättsföreningar, bankaktiebolag, kreditmarknadsföretag och försäkringsföretag. De kompletterar regler som redan har införts nyligen för att underlätta genomförandet av bolags- och föreningsstämmor.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 8 minuter
- Justering
- 2020-05-12
- Bordläggning
- 2020-05-13
- Debatt
- 2020-05-14
- Beslut
- 2020-05-14
- Dokument & lagar
Personligt betalningsansvar i aktiebolag
Betänkande 2019/20:CU28
Den pågående spridningen av det nya coronaviruset har resulterat i att både små och stora företag allt oftare får likviditetsproblem. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att göra en översyn med tillfällig inriktning av de tidsfrister i aktiebolagslagen som gäller för personligt betalningsansvar vid kapitalbrist.
De tidsfrister som gäller i dag för åtgärder som ska genomföras vid kapitalbrist kan leda till att bolagsföreträdare väljer att avveckla livskraftiga företag för tidigt av rädsla för att annars drabbas av ett personligt betalningsansvar.
Bakom beslutet om tillkännagivande står ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på en proposition eller en motion.
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 7, 24 minuter
- Justering
- 2020-05-07
- Bordläggning
- 2020-05-13
- Debatt
- 2020-05-14
- Beslut
- 2020-05-14
- Dokument & lagar
Nya befogenheter på konsumentskyddsområdet
Betänkande 2019/20:CU23
Konsumentombudsmannen, Konsumentverket, Finansinspektionen och Läkemedelsverket ska få ökade befogenheter på konsumentskyddsområdet. Förändringarna är en följd av en ny EU-förordning om samarbete mellan tillsynsmyndigheter på konsumentområdet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Bland annat ska myndigheterna ha rätt att köpa produkter under dold identitet, så kallade testköp, för att upptäcka överträdelser av regler som skyddar konsumenterna.
Vidare ska en näringsidkare som bryter mot den konsumentskyddande lagstiftningen på internet, exempelvis genom otillbörlig marknadsföring, kunna bli skyldig att visa ett varningsmeddelande på webbplatsen. Samma skyldighet ska också gälla för en värdtjänstleverantör eller internetleverantör.
Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2020.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 6, 15 minuter
- Justering
- 2020-05-07
- Bordläggning
- 2020-05-12
- Debatt
- 2020-05-13
- Beslut
- 2020-05-13
- Dokument & lagar
Höjt tak för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad
Betänkande 2019/20:SkU18
En person som säljer en privatbostad med vinst och köper en ny bostad kan få uppskov med beskattningen av kapitalvinsten. Nu har regeringen föreslagit att taket för det maximala uppskovsbeloppet höjs från 1,45 miljoner kronor till 3 miljoner kronor för försäljningar av privatbostäder som görs efter den 30 juni 2020.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringen börjar gälla den 1 juli 2020.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 6, 25 minuter
- Justering
- 2020-04-23
- Bordläggning
- 2020-05-12
- Debatt
- 2020-05-13
- Beslut
- 2020-05-13
- Dokument & lagar
Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz
Betänkande 2019/20:SkU26
Sedan 1965 finns ett skatteavtal mellan Sverige och Schweiz för att undvika dubbelbeskattning av inkomst och förmögenhet. Inom OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) har ett projekt bedrivits för att motverka skattebaserosion och flyttning av vinster, det så kallade BEPS-projektet. Till följd av arbetet i BEPS-projektet föreslår regeringen att det införs nya minimistandarder i skatteavtalet. Regeringen föreslår också en ny bestämmelse som ska förhindra avtalsmissbruk och ändrade bestämmelser om tvistlösning.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Regeringen bestämmer när de nya bestämmelserna ska börja gälla.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2020-04-23
- Bordläggning
- 2020-05-12
- Debatt
- 2020-05-13
- Beslut
- 2020-05-13
- Dokument & lagar
Bostadspolitik
Betänkande 2019/20:CU10
Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om bostadspolitik från den allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om så kallad BID-samverkan och trygghetsskapande åtgärder i utsatta områden.
Riksdagen sa nej till motionerna eftersom arbete redan pågår inom området.
- Behandlade dokument
- 47
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Justering
- 2020-04-23
- Bordläggning
- 2020-05-05
- Debatt
- 2020-05-06
- Beslut
- 2020-05-06
- Dokument & lagar
Punktskatt
Betänkande 2019/20:SkU22
Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om nya eller ändrade punktskatter i motioner från den allmänna motionstiden 2019. Anledningen är bland annat att liknande förslag redan behandlats av riksdagen eller att utredningar redan pågår på området.
Förslagen handlar exempelvis om olika väg- och fordonsskatter, el- och drivmedelsskatter samt skatt på alkohol, tobak, spel och reklam.
- Behandlade dokument
- 76
- Förslagspunkter
- 21
- Reservationer
- 29
- Anföranden och repliker
- 8, 50 minuter
- Justering
- 2020-04-23
- Bordläggning
- 2020-05-05
- Debatt
- 2020-05-06
- Beslut
- 2020-05-06
- Dokument & lagar
Inkomstskatt
Betänkande 2019/20:SkU20
Riksdagen sa nej till cirka 160 förslag från den allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om skatteskala, grundavdrag och skattereform. Andra områden är hushållsskatteavdrag, personalvårdsförmåner, reseavdrag, bil- och cykelförmån, avgifter till fackföreningar och arbetslöshetskassor, personaloptioner, gåvor till ideell verksamhet och styrelsearvoden.
- Behandlade dokument
- 117
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 35
- Anföranden och repliker
- 8, 62 minuter
- Justering
- 2020-04-23
- Bordläggning
- 2020-05-05
- Debatt
- 2020-05-06
- Beslut
- 2020-05-06
- Dokument & lagar
Familjerätt
Betänkande 2019/20:CU17
Frågan om barnets intressen när det gäller barn som är placerade i familjehem har fått mycket uppmärksamhet. I debatten har det ifrågasatts om vårdnadsöverflyttning och adoption är möjligt i den utsträckning som barnets bästa får anses motivera. Mot bland annat den bakgrunden riktar riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att ta initiativ till en översyn av reglerna om vårdnadsöverflyttning och adoption vid familjehemsplaceringar.
Riksdagen riktar även ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma till riksdagen med ett förslag till skärpt lagstiftning mot utländska polygama äktenskap.
Förslagen om tillkännagivanden kom när riksdagen behandlade motioner om familjerätt. Riksdagen sa nej till övriga motioner på området.
- Behandlade dokument
- 52
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 12
- Anföranden och repliker
- 8, 53 minuter
- Justering
- 2020-04-23
- Bordläggning
- 2020-05-05
- Debatt
- 2020-05-06
- Beslut
- 2020-05-06