Sök

Lagrådet består av domare eller tidigare domare i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen och har som uppgift att yttra sig över lagförslag. För att kunna hantera ökad arbetsbelastning ska Lagrådet i undantagsfall och under kortare tidsperioder få möjlighet att arbeta på fem avdelningar istället för nuvarande högst fyra.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Beredning

2013-10-24

Justering

2013-11-12

Debatt

2013-11-21

Beslut

2013-11-21

Sekretessreglerna ändras från den 1 januari 2014. Syftet är att svenska myndigheter ska kunna uppfylla internationella förpliktelser om sekretess och tystnadsplikt så att Sverige ska kunna delta i internationella samarbeten.

Ändringen gäller uppgifter som en svensk myndighet utbyter med utländska myndigheter på grund av bindande EU-regler eller internationella överenskommelser som har ingåtts av EU eller godkänts av riksdagen. För sådana uppgifter ska sekretess gälla om det kan antas att Sveriges möjlighet att delta i det samarbete som avtalet gäller försämras om uppgiften skulle röjas.

Regeringen betonar att den nya sekretessbestämmelsen inte ska påverka Sveriges höga ambitionsnivå vad gäller offentlighetsprincipen. Det är bra, tycker Konstitutionsutskottet, som har förberett riksdagens beslut. Sverige måste även i fortsättningen slå vakt om de svenska öppenhetstraditionerna i sina internationella kontakter, anser utskottet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 51 minuter

Beredning

2013-10-17

Justering

2013-11-07

Debatt

2013-11-20

Beslut

2013-11-21

Riksrevisionen har granskat vissa statliga myndigheters skydd mot korruption och lämnat rekommendationer. Enligt Riksrevisionen har många av de granskade myndigheterna inte värderat korruptionsriskerna och saknar åtgärder för att motverka korruption.

Regeringen har redovisat sin bedömning av Riksrevisionens slutsatser och vad den har gjort och tänker göra med anledning av rekommendationerna. Konstitutionsutskottet håller med regeringen om att den statliga förvaltningen behöver stärka arbetet med att förebygga korruption. Regeringen följer upp hur myndigheterna tar hänsyn till och hanterar korruptionsrisker. Utskottet anser att en tydlig återkoppling skulle vara värdefull i regeringens årliga dialog med myndigheterna. Utskottet förutsätter i övrigt att regeringen följer den statliga förvaltningens arbete med att förebygga korruption. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa nej till motioner om korruption och den offentliga förvaltningen. Motionerna handlar om åtgärder och utredningar för att öka kunskapen om och förebygga korruption. Utskottet betonar att det är viktigt med ett aktivt arbete mot korruption i kommuner och landsting, särskilt när det gäller offentlig upphandling och närliggande områden.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

15, 68 minuter

Beredning

2013-10-03

Justering

2013-11-05

Debatt

2013-11-14

Beslut

2013-11-20

Kommuner och landsting ska ha rätt att lämna bidrag till anläggandet av allmänna farleder till sjöss som staten ansvarar för.

I dagsläget kan kommuner och landsting lämna bidrag till byggande av statliga vägar och järnvägar. Riksdagen anser att det är ett logiskt steg att möjligheten till sådan medfinansiering även ska gälla allmänna farleder. Kommunernas och landstingens möjlighet till inflytande över den statliga infrastrukturen bör vara oberoende av vilken slags trafik det handlar om.

Ändringarna gäller från den 1 december 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

44, 113 minuter

Beredning

2013-06-11

Justering

2013-10-15

Debatt

2013-10-23

Beslut

2013-10-23

Kroatien blev medlem i EU den 1 juli 2013. Den svenska inkomstskattelagen ändras nu med anledning av medlemskapet. Lagen kompletteras med uppgifter om kroatiska associationsformer och skatter, och ändringarna gäller de bilagor i lagen som motsvarar ränte- och royaltydirektivet, fusionsdirektivet och direktivet om moderbolag och dotterbolag. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2014 men tillämpas från den 1 juli 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-10-03

Debatt

2013-10-23

Beslut

2013-10-23

Lagen om alkoholskatt ändras så att det tydligt framgår att alkoholskatt inte ska betalas för etanolbränslen. Ändringen börjar gälla den 1 december 2013 men tillämpas från den 1 oktober 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-10-03

Debatt

2013-10-23

Beslut

2013-10-23

Riksdagsledamöter som slutar sitt uppdrag ska få bättre stöd för att gå över till yrkeslivet. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag om att införa ett nytt omställningsstöd som ska ersätta den nuvarande inkomstgarantin.

Omställningsstödet består av två delar. Den ena delen är ett stöd för övergång till arbetslivet som ska likna det stöd som erbjuds på den övriga arbetsmarknaden. Det kan bestå av rådgivning och kompletterande utbildning. Den andra delen är ett ekonomiskt stöd som i sin tur består av två delar. Alla ledamöter som slutar sitt uppdrag får under högst två år ett ekonomiskt stöd som liknar en avgångsersättning på arbetsmarknaden. Utöver det kan äldre personer som varit riksdagsledamöter i minst åtta år få ett förlängt ekonomiskt stöd. Den här ersättningen är lägre och beviljas för ett år i taget. Det ekonomiska stödet kan under vissa förutsättningar minskas eller dras in, så kallad jämkning.

Det nya omställningsstödet gäller för nya riksdagsledamöter som väljs in i riksdagen vid valet 2014 eller senare. Nuvarande riksdagsledamöter som blir omvalda 2014 får rätt till den nuvarande inkomstgarantin när de slutar sina uppdrag, eftersom riksdagen anser att ledamöternas villkor bör vara förutsebara. Skillnaderna mellan det nya omställningsstödet och den gamla inkomstgarantin är enligt riksdagen så stora att det nya systemet inte bör gälla nuvarande ledamöter.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

10

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

32, 84 minuter

Beredning

2013-09-12

Justering

2013-09-24

Debatt

2013-10-02

Beslut

2013-10-02

Investeraravdrag för företag av mindre storlek börjar gälla den 1 december 2013. Avdraget ska gälla för fysiska personer som förvärvar andelar när företaget bildas eller vid en nyemission. Man ska då få göra avdrag för hälften av betalningen för andelarna. Maxgränsen för avdrag är 650 000 kronor per person och år, vilket motsvarar andelar för 1,3 miljoner kronor. Alla investerares sammanlagda betalning för andelar i ett och samma företag får vara högst 20 miljoner kronor per år.

Riksdagen beslutade om ett förtydligande av regeringens förslag. Detta efter ett påpekande av EU-kommissionen. Avdrag ska inte gälla om någon andel i företaget handlas på en reglerad marknad, det vill säga är börsnoterat. Andra villkor som ska vara uppfyllda för att få avdrag:

• Medelantalet anställda inklusive delägare som arbetar i företaget ska vara färre än 50 personer.
• Nettoomsättningen eller balansomslutningen ska vara högst 80 miljoner kronor.
• Företaget ska ha ett löneunderlag på minst 300 000 kronor.

Lagen skulle enligt regeringens förslag ha börjat gälla den 1 september 2013. Riksdagen beslutade att lagen ska börja gälla den 1 december 2013 och ska tillämpas på investeringar efter den 30 november 2013.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

18, 48 minuter

Beredning

2013-05-16

Justering

2013-09-19

Debatt

2013-10-02

Beslut

2013-10-02