Sök

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen som tar upp Riksrevisionens rapport om riktade statsbidrag för att styra mot en mer likvärdig skola. Det finns problem med att skolhuvudmännen inte tar del av statliga satsningar på skolområdet fast det finns möjlighet. Skolor som har behov blir utan statsbidrag.

Riksdagens utbildningsutskott höll med regeringen och Riksrevisionen om att de riktade statsbidragen i högre utsträckning bör riktas till de skolor och huvudmän som har störst behov av statliga bidrag. Utskottet konstaterade att Skolverket har en central roll i hanteringen av riktade statsbidrag och betonade vikten av att verkets erfarenheter tas till vara när nya satsningar ska göras. Utskottet välkomnade också den analys av Skolverket som Statskontoret har fått i uppdrag att göra. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-06-11

Bordläggning

2015-06-15

Debatt

2015-06-16

Beslut

2015-06-17

Riksdagen sa ja, med vissa mindre ändringar, till regeringens förslag om en effektivare och mer individanpassad vuxenutbildning. Det handlar framför allt om utbildningen i svenska för invandrare, sfi, och den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå.

Beslut innebär att sfi inte längre ska vara en egen skolform utan i stället ingå i den kommunala vuxenutbildningen - på grundläggande och gymnasial nivå samt i form av svenska för invandrare. Huvudmannen för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska verka för att undervisningen erbjuds på tider som är anpassade efter elevens behov.

Beslutet innebär också att elevens hemkommun ska erbjuda studie- och yrkesvägledning om eleven börjar på en kommunal vuxenutbildning eller särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå. Hemkommunen ska även upprätta en individuell studieplan.

Lagändringarna börjar att gälla den 1 januari 2016 men ska tillämpas från och med den 1 juli 2016.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

10

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

33, 101 minuter

Justering

2015-06-04

Bordläggning

2015-06-10

Debatt

2015-06-11

Beslut

2015-06-16

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om vuxenutbildning. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om yrkeshögskolan, eftergymnasial utbildning för särskoleelever och validering.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

24, 91 minuter

Justering

2015-03-26

Bordläggning

2015-04-08

Debatt

2015-04-09

Beslut

2015-04-09

Riksdagen uppmanade regeringen att vidta åtgärder så att det blir möjligt för högstadie- och gymnasieskolor att ge eleverna skriftliga ordningsomdömen. Dessutom uppmanade riksdagen regeringen att ta fram förslag om att förlänga skolplikten till tio år, så att förskoleklassen blir den nya årskurs ett i grundskolan.

Riksdagens tillkännagivanden om ordningsomdömen och tioårig grundskola kom i samband med att riksdagen behandlade motioner om skolväsendet från allmänna motionstiden 2014. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

116

Förslagspunkter

37

Reservationer

43 

Anföranden och repliker

42, 154 minuter

Justering

2015-04-23

Bordläggning

2015-05-19

Debatt

2015-05-20

Beslut

2015-05-20

Riksdagen vill inte att det ska vara obligatoriskt för unga att gå i gymnasieskolan och gjorde ett tillkännagivande för regeringen om att gymnasiestudier ska vara fortsatt frivilliga.

Riksdagen tillkännager även att det vara en fortsatt rättighet men inte obligatoriskt för elever på yrkesprogram att läsa in grundläggande behörighet till högskolan.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2014 om gymnasieskolan.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

12

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

12, 73 minuter

Justering

2015-03-26

Bordläggning

2015-04-08

Debatt

2015-04-09

Beslut

2015-04-09

EU-kommissionen lade i mars i år fram ett förslag om obligatoriskt, automatiskt utbyte av upplysningar om beskattning. Förslaget innebär att EU:s medlemsländer automatiskt ska utbyta information om förhandsbesked som gäller gränsöverskridande skattefrågor och prissättning.

Riksdagen hade inget att invända mot EU-kommissionens bedömning att användbar information i de här frågorna bara kan uppnås genom åtgärder på EU-nivå. Däremot ansåg riksdagen att förslaget går längre än vad som behövs och att det bryter mot subsidiaritetsprincipen. Riksdagen beslutade därför att lämna ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, Europeiska rådet och EU-kommissionen om detta.

Förslagspunkter

1

Justering

2015-05-07

Bordläggning

2015-05-19

Debatt

2015-05-20

Beslut

2015-05-20

Försvarsutskottet har, mot bakgrund av sitt ansvar för området skydd mot olyckor, gått igenom EU-kommissionens grönbok om säkerhet i logitjänster för turister. Syftet med grönboken är att lyfta frågor om säkerheten på anläggningar där turister övernattar, till exempel på hotell, i semesterbostäder och på campingplatser. Kommissionen vill bland annat granska hur säkerheten vid övernattningsanläggningar regleras i EU-länderna och hur övernattningstjänsterna i de olika medlemsländerna uppfyller krav på konsumentskydd. Grönboken fokuserar till stor del på brandsäkerhet.

Försvarsutskottet tycker det är bra att det görs en ordentlig granskning av hur säkerheten ser ut på övernattningsanläggningar för turister. När det gäller svenska förhållanden betonar utskottet att det är viktigt att det bedrivs ett övergripande arbete i samhället för att förebygga olyckor, inte minst på brandskyddsområdet. Utskottet tycker också att det är bra att medlemsländerna samarbetar på EU-nivå inom området skydd mot olyckor, men betonar att närhetsprincipen och det nationella ansvaret på området måste respekteras.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2014-11-04

Bordläggning

2014-11-18

Debatt

2014-11-19

Beslut

2014-11-19