Mia Sydow Mölleby (Lft)

Inlämnad

2012-09-20

Förslag

2

Datum

2012-09-13

Utskottsberedning

2013/14:JuU18 2013/14:JuU6

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Inlämnad

2012-09-18

Förslag

1

Datum

2012-09-12

Utskottsberedning

2012/13:KU1

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2012-09-18

Förslag

1

Datum

2012-09-12

Utskottsberedning

2013/14:JuU18

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 bifall,

Inlämnad

2012-09-18

Förslag

1

Datum

2012-09-11

Utskottsberedning

2013/14:KU25

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2012-09-18

Förslag

2

Datum

2012-09-11

Utskottsberedning

2012/13:KU17

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Inlämnad

2012-09-20

Förslag

16

Datum

2012-09-10

Utskottsberedning

2012/13:AU5 2012/13:AU8 2012/13:SfU7 2012/13:SkU16 2012/13:UU15

Riksdagsbeslut

(16 yrkanden): 15 avslag, 1 bifall,

Inlämnad

2012-09-18

Förslag

3

Datum

2012-08-23

Utskottsberedning

2012/13:CU13

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Inlämnad

2012-09-18

Förslag

1

Datum

2012-08-21

Utskottsberedning

2012/13:CU8

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2012-09-26

Förslag

2

Datum

2012-08-21

Utskottsberedning

2012/13:SoU1 2012/13:SoU6

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Inlämnad

2012-09-26

Förslag

13

Datum

2012-08-20

Utskottsberedning

2012/13:CU1 2012/13:CU13 2012/13:CU4 2012/13:UbU5

Riksdagsbeslut

(13 yrkanden): 13 avslag

Konstitutionsutskottet, KU, är klart med sin årliga granskning av regeringen. Totalt har KU behandlat 21 anmälningar från riksdagsledamöterna. Här följer ett urval av resultaten.

• Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström får kritik av KU för sina uttalande och sitt agerande i en EU-fråga. Regeringen följde inte riksdagens råd och synpunkter med tillräckligt eftertryck. Arbetsmarknadsministern har även gjort missvisande uttalanden vid regeringens samråd med riksdagens EU-nämnd.
• Regeringens agerande i samband med den amerikanska ambassadens övervakning av svenska medborgare i Sverige var alltför passivt, menar KU. När regeringen fick kännedom om övervakningen inledde den ett arbete med att ta reda på sakförhållandena, men arbetet avbröts när åklagaren beslutade om förundersökningar. Inom polisen i Stockholms län, Säpo och Regeringskansliet har det funnits viss, om än fragmentarisk, information som kan kopplas till övervakningen. Vissa uppgifter borde även ha nått regeringen långt tidigare.
• Regeringens åtgärder vid lämplighetsbedömning av en utländsk affärsmans ägande i Saab får också kritik av KU. Enligt utskottet visste dåvarande näringsminister Maud Olofsson på ett tidigt stadium att General Motors inte hade för avsikt att godkänna den aktuella affärsmannen som ägare till Saab. Dessa uppgifter vidarebefordrades aldrig till Riksgäldskontoret.
• I regeringens arbete med att förbereda den nya lärarlegitimationen har viktiga delar av innehållet inte hållit tillräckligt hög kvalitet, enligt KU. Regeringen borde även ha hört berörda myndigheter i större utsträckning innan man fattade beslut om den så kallade behörighetsförordningen. Sammantaget har bristerna bidragit till att reformen blev försenad. Regeringen har ett ansvar för att beredningsarbetet resulterar i ett fullgott beslutsunderlag, och här har regeringen brustit.
• KU kritiserar även Näringsdepartementets hantering av en fråga om bristande järnvägsunderhåll. Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd fick inte tillräcklig information av Trafikverket om att verket hade tecknat ett så kallat upphörandeavtal med en entreprenör som ger företaget rätt till en viss ersättning. Regeringen och ansvariga ministrar har ett övergripande ansvar för att försäkra sig om att myndigheter informerar regeringen på sina respektive områden.
• Dåvarande forskningsminister Tobias Krantz får kritik av KU för hantering av en överläkare som tidigare utsetts till ledamot i en etikprövningsnämnd. När Utbildningsdepartementet fick information om att överläkaren var misstänkt för brott kontaktade man överläkaren för att framföra att det var lämpligt för henne att ta en timeout. Detta borde ha varit en fråga för nämnden och dess ordförande att hantera, menar KU. Departementet borde endast ha haft kontakt med ordföranden.

Riksdagen lade KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Anföranden och repliker

89, 46 minuter

Beredning

2011-10-13

Justering

2012-05-31

Datum

2012-06-07

Debatt

2012-06-14

Beslut

2012-06-14

Regeringen har i en skrivelse presenterat en samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering under 2012-2032. Riksdagen gjorde med anledning av skrivelsen ett tillkännagivande till regeringen om modersmålslärare och undantaget från kravet på lärarlegitimation. Modersmålslärare ska inte vara undantagna från kravet på lärarlegitimation utan ska ha en lärarutbildning och ämneskompetens i modersmålet. Om romska elevers modersmålslärare har legitimation och en hög kvalitet på modersmålsundervisningen därmed kan garanteras finns det en stor möjlighet för bättre inkludering av romska elever. Riksdagens tillkännagivande innebär att regeringen i samband med strategin bör överväga att återkomma till riksdagen med förslag på åtgärder för att förstärka modersmålsundervisningen generellt men också specifikt för romer.

Strategin för romsk inkludering ingår som en satsning på ett utvecklingsarbete främst inom områdena utbildning och arbete under 2012-2015. Strategins målgrupp är framför allt de romer som befinner sig i ett socialt och ekonomiskt utanförskap och är utsatta för diskriminering.

Riksdagen sa vidare nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 och 2011 om de nationella minoriteterna.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

12

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

16, 52 minuter

Beredning

2012-04-17

Justering

2012-05-10

Datum

2012-05-11

Debatt

2012-05-23

Beslut

2012-05-23

Regeringen har i en skrivelse redovisat en handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Syftet med handlingsplanen är att:

• Stärka medvetenheten om de demokratiska värderingarna.
• Öka kunskapen om våldsbejakande extremism.
• Stärka strukturerna för samverkan.
• Förebygga att individer ansluter sig till våldsbejakande extremistgrupper och stödja avhopp från sådana grupper.
• Motverka grogrunderna för det ideologiskt motiverade våldet.
• Fördjupa det internationella samarbetet.

Planen innehåller 15 åtgärder som utgör den strategiska inriktningen för regeringens fortsatta arbete på området. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 44 minuter

Beredning

2012-02-02

Justering

2012-04-12

Datum

2012-04-18

Debatt

2012-05-02

Beslut

2012-05-02

Inlämnad

2012-05-02

Förslag

6

Datum

2012-04-28

Utskottsberedning

2011/12:FiU20

Riksdagsbeslut

(6 yrkanden): 6 avslag

Riksdagen sa nej till motioner som tar upp olika författningsfrågor och som lämnades in under de allmänna motionstiderna 2010 och 2011. Motionerna handlar om statsskicket, statschefens uppgifter, statschefens immunitet, EU-medlemskapet, minskning av antalet riksdagsledamöter och behörighetsvillkor för ministrar och riksdagsledamöter. De tar också upp frågor om byte av partitillhörighet, tidskarantän för ministrar och höga statstjänstemän, den offentliga äganderätten och den kommunala revisionen.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

10

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

18, 60 minuter

Beredning

2012-03-01

Justering

2012-03-22

Datum

2012-04-02

Debatt

2012-04-12

Beslut

2012-04-12

Riksdagen sa nej till motioner om fri- och rättigheter som lämnades in under den allmänna motionstiden 2011. Motionerna handlar om samvetsfrihet, religionsfrihet, skydd för privat- och familjeliv, diskriminering, en kommission för mänskliga rättigheter, rätten till fria samtal på arbetsplatser och yttrandefrihet på offentliga platser. De tar även upp frågor som självmordssajter på Internet, värdedebatt, föreningsfrihet, niqab och burka på allmän plats, västförbud, ett tredje kön och återkallande av medborgarskap.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

13

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

18, 50 minuter

Beredning

2012-02-21

Justering

2012-03-15

Datum

2012-03-21

Debatt

2012-04-12

Beslut

2012-04-12

Det behövs ett utvidgat meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet. Det anser riksdagen, som välkomnar att regeringen ska utreda frågan. Riksdagen uppmanar regeringen att tillsätta utredningen snabbt och särskilt belysa efterforsknings- och repressalieförbudet.

Allt fler offentliga verksamheter inom exempelvis vård, skola och omsorg drivs i privat regi. Riksdagen konstaterar att detta medför att meddelarskyddet begränsas eftersom privatanställda inte omfattas av meddelarskyddet på samma sätt som offentliganställda. För att säkerställa förtroendet för och tryggheten inom offentliga verksamheter som drivs privat är det viktigt att förhållanden som behöver uppmärksammas blir kända, anser riksdagen. Lagstiftningen om meddelarskyddet behöver därför utvidgas. Ställningstagandet bygger på motioner från Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.

Meddelarskyddet innebär förenklat att en offentliganställd har rätt att lämna normalt sekretessbelagda uppgifter till medierna utan att riskera straffpåföljd eller repressalier från arbetsgivaren. Uppgiftslämnaren har rätt att vara anonym. Journalisten som tar emot uppgifterna för publicering har tystnadsplikt och arbetsgivaren får inte efterforska uppgiftslämnarens identitet.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

10

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

12, 51 minuter

Beredning

2012-02-14

Justering

2012-03-29

Datum

2012-04-02

Debatt

2012-04-12

Beslut

2012-04-12

Inlämnad

2012-04-11

Förslag

3

Datum

2012-03-27

Utskottsberedning

2011/12:JuU22

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Inlämnad

2012-03-14

Förslag

3

Datum

2012-03-14

Utskottsberedning

2011/12:FiU40

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Inlämnad

2012-02-24

Besvarare

Beatrice Ask (M)