Lars Gustafsson (ChrDem)

Svenska lagar anpassas den 1 januari 2010 till EU:s så kallade skyddsgrundsdirektiv och asylprocedurdirektiv. Skyddsgrundsdirektivet innehåller bestämmelser om vilka som ska beviljas skydd som flyktingar eller andra skyddsbehövande i EU-länderna och vilka rättigheter dessa ska få i EU-länderna. Asylprocedurdirektivet innehåller bestämmelser om hur det ska gå till. Anpassningen av utlänningslagen till skyddsgrundsdirektivets innebär bland annat att det införs en statusreglering. Det innebär att flyktingar och andra skyddsbehövande ska kunna få flyktingstatus respektive skyddsstatus. Om en utlänning har ansökt om uppehållstillstånd och åberopat skyddsskäl ska huvudregeln vara att ett beslut om avvisning eller utvisning inte får verkställas innan ansökan har prövats genom ett beslut som har vunnit laga kraft eller ett beslut om att avvisa ansökan har vunnit laga kraft. Slutligen ändras reglerna om handläggning av ärenden med säkerhetsaspekter. De flesta ärenden med säkerhetsaspekter ska kunna prövas av domstol på samma sätt som andra utlänningsärenden. Särskilt kvalificerade säkerhetsärenden ska handläggas enligt lagen om särskild utlänningskontroll.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

16

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

25, 93 minuter

Justering

2009-12-01

Datum

2009-12-04

Debatt

2009-12-11

Beslut

2009-12-14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 5,75 miljarder kronor anslag för området migration för 2010. De största anslagen används för asylsökandes ersättningar och bostadskostnader (2,25 miljarder kronor) och Migrationsverket (2,01 miljarder kronor). Riksdagen sa också ja till ett nytt mål för migrationspolitiken. Målet ska vara att säkerställa en långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten och som inom ramen för den reglerade invandringen underlättar rörlighet över gränser, främjar en behovsstyrd arbetskraftsinvandring och tillvaratar och beaktar migrationens utvecklingseffekter samt fördjupar det europeiska och internationella samarbetet.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

10

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

48, 169 minuter

Justering

2009-12-01

Datum

2009-12-04

Debatt

2009-12-11

Beslut

2009-12-14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till budgetanslag inom socialförsäkringsområdet för 2010. Området omfattar ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp (cirka 101, 7 miljarder kronor), ekonomisk trygghet vid ålderdom (cirka 41, 5 miljarder kronor) och ekonomisk trygghet för familjer och barn (cirka 69,9 miljarder kronor). Vidare innebär budgetbeslutet följande: För personer som fått uppskov med att betala kapitalvinstskatt vid försäljning av privatbostad läggs en schablonintäkt till inkomstslaget kapital. Från den 1 januari 2010 ska inte Försäkringskassan ta hänsyn till denna intäkt vid beräkning av bostadsbidrag eller återbetalningsskyldighet av underhållsstöd. Detsamma gäller vid beräkningar av bostadstillägg till pensionärer. Bostadstillägget för personer med sjuk- eller aktivitetsersättning och personer under 65 år som får efterlevandepension höjs den 1 januari 2010.

Behandlade dokument

144

Förslagspunkter

47

Reservationer

49 

Anföranden och repliker

67, 324 minuter

Beredning

2009-11-03

Justering

2009-11-26

Datum

2009-12-02

Debatt

2009-12-09

Beslut

2009-12-10

Från den 1 januari 2010 ska en ny lag reglera hur förmögenhet beräknas för den som ansöker om vissa förmåner inom socialförsäkringen och studiestödet. Den statliga förmögenhetsskatten avskaffades från och med taxeringsåret 2008. Sedan dess har förmögenhetsbegreppet varit knutet till den upphävda lagen om statlig förmögenhetsskatt. Nu kopplas det till den nya lagen i stället. Förmögenhetsprövningen slopas i fråga om underhållsstöd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, men beslutade om en ändrad övergångsbestämmelse i förslaget om underhållsstöd. Den innebär att lagändringen beträffande återbetalningsskyldighet tillämpas först från den 1 februari 2010.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

10, 32 minuter

Justering

2009-09-24

Datum

2009-10-06

Debatt

2009-10-22

Beslut

2009-10-22

Skulderna i pensionssystemet är för första gången större än tillgångarna. Det beror främst på att värdet på AP-fonderna (allmänna pensionsfonderna) har sjunkit till följd av den ekonomiska krisen 2008. Pensionerna förväntas därför minska 2010. Riksdagen har nu sagt ja till ett regeringsförslag som går ut på att pensionssystemet blir mindre känsligt för svängningar på börsen. Beslutet innebär att vid uträkningen av balanstalet inom ålderspensionssystemet ska AP-fondernas värde beräknas som ett medelvärde för de tre senaste åren. I dag används marknadsvärdet för det senaste året. Balanstalet är kvoten mellan pensionssystemets totala tillgångar och skulder. Är skulderna större än tillgångarna blir balanstalet negativt, vilket påverkar den årliga omräkningen av de inkomstgrundade pensionerna. Beslutet börjar gälla den 25 november 2009 och tillämpas första gången när balanstalet fastställs för 2010.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

16, 71 minuter

Justering

2009-09-24

Datum

2009-09-30

Debatt

2009-10-14

Beslut

2009-10-21

Motion till riksdagen 2009/10:K370 av Lars Gustafsson (kd) Vattenförbrukningen i riksdagen kd822 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen beslutar att uppdra åt riksdagsstyrelsen att genomföra en satsning för att minska vattenförbrukningen i riksdagens verksamheter. Motivering Sedan april 2009 har riksdagsförvaltningen

Inlämnad

2009-10-05

Förslag

1

Datum

2009-10-05

Utskottsberedning

2009/10:KU11

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2009/10:Ub494 av Lars Gustafsson m.fl. (kd) Förbättring av validering Förslag till riksdagsbeslut Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om validering av utländska examina. Motivering Det är en allmän uppfattning att Sverige

Inlämnad

2009-10-06

Förslag

1

Datum

2009-10-02

Utskottsberedning

2009/10:UbU13

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2009/10:A282 av Otto von Arnold m.fl. (kd) Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring kd695 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att garantera alla som blir arbetslösa en grundläggande ekonomisk trygghet i form av en allmän obligatorisk

Inlämnad

2009-10-02

Förslag

1

Datum

2009-10-02

Utskottsberedning

2009/10:AU2

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2009/10:A247 av Lars Gustafsson och Emma Henriksson (kd) Tidigare nystartsjobb Förslag till riksdagsbeslut Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att tidigarelägga erbjudandet om nystartsjobb. Motivering Den som

Inlämnad

2009-10-02

Förslag

1

Datum

2009-10-02

Utskottsberedning

2009/10:AU2

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2009/10:C460 av Michael Anefur och Lars Gustafsson (kd) Bullerstörningar från vindkraftverk kd653 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda förändringar i regelverket för buller. Motivering Vindkraften utgör en betydelsefull

Inlämnad

2009-10-02

Förslag

1

Datum

2009-10-02

Utskottsberedning

2009/10:CU16

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2009/10:MJ307 av Lars Gustafsson och Eva Johnsson (kd) Klimatforskning Förslag till riksdagsbeslut Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att intensifiera klimatforskningen för att bidra till ett bredare forskningsunderlag.

Inlämnad

2009-10-06

Förslag

1

Datum

2009-10-01

Utskottsberedning

2009/10:MJU1

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2009/10:T259 av Lars Gustafsson m.fl. (kd) Dispens från pumplagen Förslag till riksdagsbeslut Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att höja gränsen för kravet på att tillhandhålla ett förnybart bränsle och att förlänga den

Inlämnad

2009-10-01

Förslag

1

Datum

2009-10-01

Utskottsberedning

2009/10:TU15

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 bifall,

Motion till riksdagen 2009/10:T255 av Lars Gustafsson och Lennart Sacrédeus (kd) Finansieringen av farleder kd604 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att statliga medel långsiktigt bör avsättas för att täcka en del av kostnaderna för sjöfartens

Inlämnad

2009-10-01

Förslag

1

Datum

2009-10-01

Utskottsberedning

2009/10:TU13

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2009/10:T258 av Lars Gustafsson (kd) Färdigställande av Västkustbanan Förslag till riksdagsbeslut Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om betydelsen av ett färdigställt dubbelspår längs hela Västkustbanan. Motivering Vikten

Inlämnad

2009-10-01

Förslag

1

Datum

2009-10-01

Utskottsberedning

2009/10:TU24

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2009/10:T254 av Lars Gustafsson (kd) Den svenska inlandssjöfarten kd605 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör ta fram ett handlingsprogram för att förbättra villkoren för kustsjöfarten och inlandssjöfarten.

Inlämnad

2009-10-01

Förslag

2

Datum

2009-10-01

Utskottsberedning

2009/10:TU13

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2009/10:T253 av Lars Gustafsson och Lennart Sacrédeus (kd) Isbrytning kd606 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att finna en ny finansieringsform för isbrytarverksamheten. Motivering Den svenska flottan av isbrytare förblir

Inlämnad

2009-10-01

Förslag

1

Datum

2009-10-01

Utskottsberedning

2009/10:TU13

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Skatteavdraget för hushållsarbete ska även omfatta byggtjänster i hemmet, ROT-avdraget. De nya skattereglerna syftar till att minska svartarbetet och öka efterfrågan på arbetskraft i byggsektorn. Avdraget gäller bara den faktiska arbetskostnaden och alltså inte kostnader för material, utrustning och resor. Det sammanlagda beskattningsunderlaget får uppgå till högst 100 000 kronor per person under ett beskattningsår. Då blir det totala avdraget 50 000 kronor per person och beskattningsår. Arbeten som har utförts och betalats från och med den 8 december 2008 kommer att omfattas av de nya reglerna. Riksdagens beslut att skattereduktion för hushållsarbete ska lämnas som en skattelättnad direkt vid köpet från och med den 1 juli 2009 ska också gälla ROT-arbeten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

40, 109 minuter

Justering

2009-05-05

Datum

2009-05-06

Debatt

2009-05-13

Beslut

2009-05-13

den 11 maj Fråga 2008/09:916 Skatt på syntetiska drivmedel av Lars Gustafsson (kd) till finansminister Anders Borg (m) Genom syntetiska drivmedel kan vi minska råoljeberoendet och miljöbelastningen. De syntetiska drivmedlen framställs i dag från naturgas som övergångsbränsle. Framgångsrik forskning bedrivs för

Inlämnad

2009-05-11

Besvarare

Anders Borg (M)

Regeringen har redovisat för riksdagen den svenska migrations- och asylpolitiken för perioden 1 januari 2007-30 juni 2008. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg. Riksdagen sa också nej till motioner från den allmänna motionstiden 2008 som rör asyl- och migrationsfrågor samt svenskt medborgarskap. Motionerna handlar bland annat om samarbetet inom EU, skyddsbehov, begreppet väpnad konflikt, arbetskraftsinvandring, anhöriginvandring, asylprocessen, verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut, visering, mottagande av asylsökande samt svenskt medborgarskap.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

52

Reservationer

56 

Anföranden och repliker

53, 204 minuter

Justering

2009-03-24

Datum

2009-04-07

Debatt

2009-04-17

Beslut

2009-04-22

Arbetsgivare ska kunna få uppskov med inbetalningen av de anställdas preliminära skatt och arbetsgivaravgifter. Uppskovet ska gälla två valfria redovisningsperioder under februari-december 2009 och som längst vara i ett år. Företaget ansöker om uppskov hos Skatteverket och ska betala avgift och ränta för uppskovet. Åtgärderna ingår som en del i regeringens åtgärdspaket för att motverka de negativa effekterna av den finansiella krisen. Syftet är att dämpa likviditetsproblemen för företag som inte kan få lån på normala villkor på grund av krisen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 26 minuter

Justering

2009-02-19

Datum

2009-02-19

Debatt

2009-02-25

Beslut

2009-02-25