Polisutbildningen vid Södertörns högskola
Interpellation 2016/17:110 av Roger Haddad (L)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2016-11-09
- Överlämnad
- 2016-11-11
- Anmäld
- 2016-11-15
- Sista svarsdatum
- 2016-11-25
- Svarsdatum
- 2016-12-16
- Besvarad
- 2016-12-16
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
Polisen i Sverige är pressad. Parallellt med omorganisationen har myndigheten brottats med poliser som slutar i förtid, men Polisen har också haft problem med att fylla de platser som finns på polisutbildningen. Detta har fått myndigheten att gå ut och erbjuda de vakanta platserna till studenter som inte antogs i första omgången utifrån urvalskriterierna. Därför blir frågan om polisutbildningens kvalitet och myndighetens möjlighet att rekrytera särskilt viktig med tanke på situationen inom polisen.
Polisutbildningen i Sverige är i dag ingen högskoleutbildning men bedrivs vid tre lärosäten sedan några år tillbaka. Parallellt finns beslut om att avveckla verksamheten vid Sörentorp, där Polishögskolan bedrivit huvuddelen av sin verksamhet i Stockholmsområdet. Södertörns högskola har sedan 2015 uppdraget att bedriva polisutbildningsverksamhet vid sidan av Umeå universitet och Linnéuniversitet i Växjö.
Det har framkommit synpunkter på att polisstudenter efter antagning till Södertörn sedan väljer att avbryta studierna för att byta till Växjö. Det har också framkommit synpunkter på kvaliteten i utbildningen, inte minst den praktiska/yrkesinriktade delen i utbildningen.
Med anledning av ovan vill jag ställa följande frågor till ansvarigt statsråd Helene Hellmark Knutsson:
Tänker statsrådet vidta några åtgärder med anledning av att det finns skillnader i den nuvarande polisutbildningens upplägg och moment beroende på lärosäte?
Tänker statsrådet vidta några åtgärder för att förbättra kvaliteten i den polisutbildning som bedrivs vid Södertörns högskola?
Vilka är statsrådets och regeringens planer för Sörentorp – inte minst med tanke på behovet av bättre övningsmöjligheter inom det praktiska området?
Kommer statsrådet och regeringen att fullfölja sin politik om att göra polisutbildningen akademisk och treårig?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2016/17:110
Webb-tv: Polisutbildningen vid Södertörns högskola
Dokument från debatten
- Fredag den 16 december 2016Kammarens föredragningslistor 2016/17:48
- Protokoll 2016/17:48 Fredagen den 16 decemberProtokoll 2016/17:48 Svar på interpellation 2016/17:110 om polisutbildningen vid Södertörns högskola
Protokoll från debatten
Anf. 76 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Herr talman! Roger Haddad har frågat ministern för högre utbildning och forskning om hon avser att vidta några åtgärder med anledning av att det finns skillnader i den nuvarande polisutbildningens upplägg och moment beroende på lärosäte, och om hon avser att vidta några åtgärder för att förbättra kvaliteten i den polisutbildning som bedrivs vid Södertörns högskola. Vidare har Roger Haddad frågat vilka som är statsrådets och regeringens planer för Sörentorp, inte minst med tanke på behovet av bättre övningsmöjligheter inom det praktiska området. Slutligen har Roger Haddad frågat om statsrådet och regeringen kommer att fullfölja sin politik om att göra polisutbildningen akademisk och treårig. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Polismyndigheten är uppdragsgivare åt de tre lärosäten som bedriver polisutbildning i dag. Det är därför i första hand Polismyndigheten som ska följa upp att utbildningen bedrivs enligt uppdrag. Uppdragsutbildningen vid Södertörns högskola är relativt ny och fortfarande under uppbyggnad. De första studenterna där påbörjade sina studier i januari 2015. Det är enligt Polismyndigheten något för tidigt att bedöma nivån på polisutbildningen där, då inga studenter ännu slutfört utbildningen.
Att det i sig kan uppkomma vissa variationer i samma typ av utbildning mellan lärosäten är inget ovanligt. Variationer i utbildningen, givetvis inom rimliga ramar och med tillräcklig kvalitet, kan berika och förstärka polisutbildningen som helhet.
Vad gäller frågan om hur området kring Sörentorp ska användas pågår avtalsförhandlingar på myndighetsnivå, så att området även fortsatt kan utnyttjas. Södertörns högskola får använda sig av de övningsmöjligheter som finns där. Även vissa verksamheter, som nationell fort- och vidareutbildning, insatsstyrkan och bombskyddet, inom Polismyndigheten kan fortsatt utnyttja området för sin verksamhet.
Våren 2015 tillsatte regeringen en utredning om hur en omformning av polisutbildningen till en högskoleutbildning skulle kunna se ut. Utredningens betänkande Polis i framtiden (SOU 2016:39) lämnades i maj i år och bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Anf. 77 Roger Haddad (L)
Herr talman! Jag vill börja med att tacka inrikesminister Anders Ygeman för svaret på interpellationen.
Jag överdriver inte när jag säger att Polismyndigheten har stora utmaningar och en hel del problem. Det gäller inte bara verksamheter och resurser i lokalpolisområdena. Vi har också sett att polisutbildningen blir särskilt intressant med tanke på de mål som regeringen har aviserat och inte minst de yrkanden som bland andra Liberalerna och de övriga allianspartierna har gjort med anledning av budgeten. Vi vill utöka antalet poliser med 2 500 fram till 2020.
Faktaunderlag och rapporter visar att det finns stora kvalitetsvariationer inom polisutbildningen vid dessa lärosäten. Och vi har fått indikationer på att det sker en hel del byten inom polisutbildningen, bland annat vid Södertörns högskola till förmån för till exempel Växjö. Det är viktigt att regeringen tar till sig dessa faktorer och granskar om det är tillgången till praktiska moment som gör att en del efter antagning väljer att hoppa av utbildningen på en ort till förmån för en annan ort. Det tycker jag inte att jag har fått svar på.
Vi har också ställt frågor om Sörentorp. Jag vill tacka inrikesministern särskilt för den delen av svaret. Det är nämligen mycket viktigt att området i Sörentorp, där polisutbildningen i och för sig håller på att avvecklas för att helt föras över till Södertörns högskola, fortfarande kan användas för de praktiska momenten. Det gäller inte minst skjutövningsbanor, bombskyddet, Säkerhetspolisen och Nationella insatsstyrkan. Det är ett viktigt område, och jag hoppas att den funktionen blir kvar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Min sista fråga, som jag har också har tagit upp i interpellationen, gäller regeringens planer på och löfte om att genomföra en akademisering av polisutbildningen vid bland annat de tre lärosäten som sedan 2009 bedriver uppdragsutbildning. Jag har suttit i utredningen om detta som referensparlamentariker och inte som utredare. Därför har vi inte kunnat reservera oss, men vi har haft synpunkter på innehållet i utredarens förslag.
Några åtgärder som utredaren föreslår skulle till exempel leda till att det blir dyrare för studenten genom att man måste ta CSN-lån. De kan också påverka söktrycket och viljan att bli polis. Det föreslås också att begåvningstester och personlighetstester ska slopas.
Detta sker mot bakgrund av att vi redan har ett stort bekymmer när det gäller att rekrytera och fylla de platser som vi har i dag på uppdragsutbildningarna.
Jag vill upprepa min fråga i interpellationen: Kommer regeringen, S och MP, att lägga fram ett förslag till riksdagen om att akademisera polisutbildningen?
Anf. 78 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Herr talman! Roger Haddad ställde två frågor till mig. Den första handlar om kvaliteten på de olika lärosäten som polisen har gett i uppdrag att bedriva polishögskoleutbildning. Mitt svar är att det är polisen som är uppdragsgivare. Det är också polisen som måste granska kvaliteten och se till att kvaliteten vid de olika lärosätena dels håller en hög nivå, dels är likvärdig. De behöver inte vara likadana, men de måste vara likvärdiga.
Den andra frågan från Roger Haddad var hur jag ser på det som han kallar akademiseringen av polisutbildningen. Jag vill vara mycket tydlig med att säga att polisutbildningen är akademisk. Det är en högskoleutbildning. Man får i dag högskolepoäng för den stora delen av momenten vid alla tre lärosätena. Vad frågan gäller är om man även ska kunna tillgodogöra sig högskolepoäng för de praktiska momenten i högskoleutbildningen på samma sätt som en tandläkarstudent eller läkarstudent kan göra för sina praktiska moment. Polisyrket är varken mer eller mindre akademiskt eller mer eller mindre praktiskt än tandläkaryrket.
I denna interpellationsdebatt vill jag inte låsa mig för det ena eller andra förslaget från utredningen. Jag har noterat att oppositionen i riksdagen vill vara med och ha synpunkter på hur utbildningen ska bedrivas i fortsättningen. Jag sätter mig gärna ned med både Roger Haddad och företrädare för de andra borgerliga partierna och diskuterar om det finns sätt för att vi ska kunna försäkra oss om att polisen kan tillgodogöra sig även de praktiska momenten som högskoleutbildning, att vi kan slå vakt om ett stort söktryck i fråga om polisutbildningen och att vi kan garantera att vi får tillräckligt många poliser med hög kvalitet även i fortsättningen.
Oavsett vilken budget som röstas igenom ser vi nämligen framför oss en ganska stor ökning av antalet poliser. Då är det viktigt att den utbildning som vi har är attraktiv, att den håller en hög kvalitet och att den förbereder poliseleverna för den verklighet som de ska möta som poliser. Då tror jag att det vore olyckligt att vi innan vi för dessa samtal - jag har fört samtal tidigare med både Roger Haddad och andra företrädare - låser oss för den exakta formen för högskoleutbildningen. Jag tycker att vi ska diskutera den i lugn och ro. Vi kanske kan komma överens, kanske inte. Men det vore dumt att inte ta chansen att försöka komma överens om hur framtidens polisutbildning ska se ut.
Anf. 79 Roger Haddad (L)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Denna interpellation täcker egentligen ett ännu större problem, nämligen problemet att rekrytera kvalitativa och duktiga poliser till ett av de viktigaste uppdragen i vår demokrati.
Förra året - 2015 - fick Sverige 646 nya poliser. Men under samma period valde 832 poliser att sluta. Det är en nettoförlust på 186 poliser. Till våren är det enligt uppgifter från Rekryteringsmyndigheten och Polismyndigheten 140 platser som inte har kunnat besättas. Båda dessa myndigheter, men inte minst Polismyndigheten som är beställare av detta uppdrag, säger att vi inte kommer att klara av att bygga ut polisverksamheten med 1 500 poliser.
Detta sker parallellt med att Polismyndigheten sänkte kraven för att antas, från nivå fyra till nivå tre, på vissa moment. Det pågår också, återigen, en process parallellt. En utredare har lagt fram ett förslag direkt utifrån regeringens direktiv om att vi ska ha en treårig akademisk utbildning - en högskoleutbildning. Det står så i direktivet, och utredaren har inte gjort något annat än att leverera det inrikesministern har beställt. Hon har alltså gjort sitt jobb.
Vi beklagar att utökningen av polisutbildningen inte överensstämmer med den kritik mot de praktiska momenten som Rikspolisstyrelsen kunde påvisa ett år tidigare. I stället föreslår man en utökning av de teoretiska momenten. Och nej, inrikesministern - det är ingen högskoleutbildning. Den är förlagd till Sveriges lärosäten, men det är ingen högskoleutbildning enligt högskolelagen. Man följer inte högskolelagen, och man har helt andra krav för rekrytering, antagning och behörighet jämfört med de riktiga högskoleutbildningarna inom svenska högskolor och universitet.
Det är alltså ett parallellt spår. Polishögskolan är en variant där man försöker hantera det som i grunden är en yrkesutbildning men där studenterna får tillgodoräkna sig högskoleliknande poäng. Studenterna får en polisexamen efter två och ett halvt år, varav en termin är aspirantutbildning. I dag garanteras aspiranterna jobb, och de har till och med lön under aspiranttiden. Men blir det en högskoleutbildning kommer studenterna inte att vara garanterade jobb, och de kommer inte att få pengar under den perioden. I stället hänvisas de till Centrala studiestödsnämnden. Det finns alltså många frågetecken och kritiska moment som jag tror kommer att förvärra den situation vi redan befinner oss i.
Jag är glad att jag fick besked om Sörentorp. Jag är lite orolig att regeringen bara hänvisar kvalitetsuppföljningen till Polismyndigheten, för ytterst är det ju regeringen - oavsett om det är Utbildningsdepartementet eller Justitiedepartementet - som är beställare av polisutbildningen vid Växjös, Umeås och Södertörns högskolor och universitet. Jag tycker att det är jätteviktigt att regeringen noggrant följer kvaliteten.
Jag tycker också att det är viktigt att regeringen inte förhastar sig, med tanke på att man inte kommer att lyckas besätta polisutbildningsplatserna. Man kommer inte att uppnå Polismyndighetens eget mål om att höja antalet poliser med 1 500, och det bekymrar oss i Liberalerna väldigt mycket.
Anf. 80 Statsrådet Anders Ygeman (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Om Roger Haddad är besjälad av det han påstår sig vara besjälad av, nämligen att vi ska göra polisyrket och polisutbildningen attraktivare, tror jag att han ska akta sig för att påstå att Polishögskolan inte är någon riktig högskoleutbildning och att det, med Roger Haddads ord, är högskoleliknande poäng man får. Jag förstår faktiskt inte vad Roger Haddad är ute efter.
Jag tror att det är viktigt att vi säkrar en god kvalitet på Polishögskolan. Jag tror också att det är viktigt att man kan tillgodogöra sig högskolepoäng för den utbildning man får på Polishögskolan. Om vi vill rekrytera fler poliser tror jag inte att det är en framkomlig väg att låtsas att man inte får någon högskoleutbildning eller att dessa poäng skulle vara mindre värda än de poäng andra studenter vid högre utbildningar får. Jag tror att det skulle försvåra rekryteringen till polisyrket kraftigt.
Jag tror att vi behöver bredda rekryteringen till polisyrket. Rekryteringsunderlaget ser väsentligt snävare ut än befolkningen i stort, och det gör att vi går miste om viktig kompetens som skulle kunna vara med och förstärka svensk polis. Det är fortfarande en alldeles för låg andel kvinnor bland dem som väljer att ansöka om att bli polis. Det är fortfarande en på tok för låg andel människor med en eller två utrikes födda föräldrar som väljer att ansöka om att bli polis, trots att de har de kvalifikationer som krävs. Där måste vi bli mycket duktigare om vi ska säkra kompetensförsörjningen.
När det gäller rekryteringen, platser och de pensionsavgångar som sker inom polisen är Roger Haddads siffror naturligtvis helt korrekta. Två tredjedelar av dem som har lämnat polisen har dock lämnat antingen för att de har gått i pension eller för att de har sökt polistjänster inom Säkerhetspolisen, som tidigare var en del av Polismyndigheten. Det blir därför en siffermässig skillnad men ingen skillnad i verkligheten.
Vi behöver naturligtvis fler poliser, och vi behöver fler antagna till polisutbildningen. Men vi har en högre takt nu än när Roger Haddads parti satt i regeringsställning. Det kan ändå vara värt att notera. Det kan också vara värt att notera att vi hade fler kvalificerade sökande till platserna än vad man förmådde ta in, och det berodde på att man har ett dåligt system för ersättarplatser på utbildningen.
Det var alltså inte så att det saknades sökande; det kom 8 000 ansökningar till 800 platser. Det var inte heller så att det saknades kvalificerade sökande; antalet sökande som klarade alla krav var större än antalet platser. Bristen i den här antagningsomgången var i stället att man hade ett reservsystem som var dåligt anpassat. Det behöver förbättras, och rekryteringen behöver breddas.
När det sedan gäller hur framtidens utbildning ska se ut delar jag inte den bild Roger Haddad ger uttryck för. Jag är också osäker på om Roger Haddad och hans parti verkligen ger uttryck för den bilden av hur framtidens utbildning ska se ut. Vi vet ju att vi har en polisorganisation, en polisledning och polishögskolor som vill att detta ska bli en högskoleutbildning. Vi vet att de polisanställda och polisfacket vill att det ska bli en högskoleutbildning. Vi har nu också ett utredningsunderlag som pekar på ett sätt att göra polisutbildningen till en högskoleutbildning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag vet att Roger Haddad och andra i riksdagens justitieutskott har kommit med invändningar mot en del av utredarens förslag. Därför tror jag att det är klokt att lyssna på både de förslag som utredaren har och de förslag som Roger Haddad och de andra borgerliga partierna i riksdagen har fört fram - för att se om det faktiskt går att komma överens om framtidens polishögskoleutbildning.
Anf. 81 Roger Haddad (L)
Herr talman! Enligt polisens årsredovisning 2015 var det 16 000 sökande till polisutbildningen år 2011. Nu är vi nere på hälften, det vill säga 8 000.
Ansvarig chefsrekryterare Betty Rohdin säger till P4 Kronoberg att 2 000 av dessa drygt 8 000 inte var riktigt behöriga att söka. Men 6 000 var behöriga, och för att citera Betty Rohdin: "Då måste det naturligtvis finnas 800 lämpliga personer som kan bli polis." Ändå har vi till våren 140 vakanser på polisutbildningen. Regeringen måste ändå kunna ge någon kommentar. Hur kommer det sig att det trots sänkta krav, fler platser och så vidare finns tomma platser på polisutbildningarna?
Eftersom det inte verkar ha nått fram till regeringen upprepar jag gärna att det under 2015 kom 646 nya poliser men att 832 valde att sluta. Det innebär en nettoförlust om 186 poliser. Även i år har vi sett att ungefär tre poliser slutar vare dag, herr talman - och nej, alla går inte till Säkerhetspolisen eller i pension.
När det gäller akademisk utbildning är det intressant att regeringen inte till hundra procent står bakom sina löften om en akademisk treårig högskoleutbildning. Det är inte jag som påstår att det inte är en akademisk högskoleutbildning, utan det är så i formell mening. Det är ingen högskoleutbildning, och det står på olika typer av hemsidor att det är högskoleliknande poäng.
Utbildningen ska inte akademiseras, lönerna för yttre tjänst måste upp och arbetsmiljön måste bli bättre - det finns flera saker man kan göra för att behålla folk och stoppa avhoppen, men polisutbildningens kvalitet kommer att vara en viktig del.
Tack för i dag, och god jul!
Anf. 82 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Herr talman! Jag vill för ordningens skull säga följande: Nej, Betty Rohdin är inte ansvarig chef för rekryteringen inom polisen. Betty Rohdin är prefekt på Växjö högskola och ansvarig för polisutbildningen där. Hon är för övrigt en varm anhängare av att göra polisutbildningen till en högskoleutbildning - liksom polisledning, polisfacket och de polisanställda är det.
Kanske vore det dags för Liberalerna och Roger Haddad att ta ett steg tillbaka och fundera på om det ligger någonting i den åsikt som polisfacket och Polismyndigheten ger uttryck för. Kanske ligger det någonting i vad samtliga högskoleorter som driver denna utbildning säger. Kanske skulle det kunna stärka polisyrket och göra det attraktivare om man faktiskt fick en högskoleexamen när man blir polis.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Kanske skulle Roger Haddad följa med mig till stadshuset någon gång för att se de hundratals nyutbildade poliserna som stolta får dra på sig sina blå skjortor. Det hade nog funnits en poäng med att de hade fått tillgodogöra sig en riktig polisexamen. Det skulle kanske locka fler till att vilja bli poliser och göra det viktiga arbete som de utför i det här landet varje dag.
Herr talman! Med de orden vill jag önska Roger Haddad en riktigt god jul.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.