Konsumtionens miljö- och klimatpåverkan
Interpellation 2016/17:178 av Jens Holm (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-12-05
- Överlämnad
- 2016-12-06
- Anmäld
- 2016-12-07
- Svarsdatum
- 2016-12-20
- Sista svarsdatum
- 2016-12-20
- Besvarad
- 2016-12-20
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Miljöminister Karolina Skog (MP)
För några veckor sedan presenterade Världsnaturfonden rapporten Living Planet Report 2016, en omfattande genomgång över tillståndet för biologisk mångfald, resursanvändning och växthusgasutsläpp. I Sverige vill vi gärna slå oss för bröstet när det gäller miljöfrågor. Men i WWF:s rapport hamnar Sverige dessvärre i värstingligan om man ser till hela vår klimat- och miljöpåverkan, det vill säga om man också räknar med konsekvenserna av vår konsumtion och import från andra länder. Enligt Living Planet Report skulle det behövas 4,2 jordklot om alla invånare i världen levde och konsumerade som svenskarna gör, en av den högsta belastningarna bland världens länder och ett avtryck som växt sedan WWF gjorde sin förra rapport för två år sedan. Enligt rapporten behöver varje svensk drygt sju hektar odlingsbar mark för att upprätthålla sin livsstil. Snittet för Kina är 3,4 och för Tanzania 1,3 hektar. I världen finns en klar korrelation mellan ekonomisk nivå och miljöbelastning; med rikedom ökar konsumtionen och därmed utsläppen. På samma sätt är det inom länderna; rika personer gör ett betydligt större ekologiskt fotavtryck än personer med mindre inkomster.
Det är inte första gången dessa ohållbara konsumtionsmönster har granskats. Detta gjordes till exempel i Naturvårdsverkets rapport Hållbara konsumtionsmönster (2015), som konstaterade att de svenska konsumtionsrelaterade utsläppen har ökat kraftigt de senaste decennierna samt att det i dag inte finns några konkreta åtgärder eller mål för att minska dessa. Naturvårdsverket har också efterfrågat en strategi för att minska den svenska konsumtionens klimat- och miljöpåverkan i Sverige och andra länder, liksom identifierat behovet av ett kompletterande mål för konsumtionens utsläpp. I Naturvårdsverkets utvärdering av de svenska miljökvalitetsmålen skriver man i rapporten Omställning till hållbara konsumtionsmönster (2015): ”Naturvårdsverket ser behov av att införa ett eller flera etappmål för omställning till resurseffektiva konsumtionsmönster med så liten påverkan på miljö och hälsa som möjligt.”
Den parlamentariskt tillsatta Miljömålsberedningen lade tidigare i år fram sitt slutbetänkande. Där fanns inget konkret förslag om målsättning för att hantera de konsumtionsrelaterade utsläppen. Beredningen konstaterade emellertid att det står varje regering fritt att föreslå något sådant.
WWF pekar på köttkonsumtionen som ett av de områden som har störst påverkan på resursutnyttjande och på utsläpp av växthusgaser, och man föreslår att ett mål sätts upp om minskad köttkonsumtion. Men miljöministern har avfärdat en sådan målsättning (Sveriges Radio den 27 oktober 2016).
Med anledning av detta vill jag fråga miljöminister Karolina Skog:
1. Är det ministerns bedömning att Sveriges ekologiska avtryck är hållbart?
2. Avser ministern att ta fram ett mål för hur mycket de konsumtionsrelaterade utsläppen ska minska?
3. Avser ministern att vidta åtgärder för att minska köttkonsumtionens miljö- och klimatpåverkan, till exempel genom en målsättning om minskad köttkonsumtion?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2016/17:178
Webb-tv: Konsumtionens miljö- och klimatpåverkan
Dokument från debatten
- Tisdag den 20 december 2016Kammarens föredragningslistor 2016/17:50
- Protokoll 2016/17:50 Tisdagen den 20 decemberProtokoll 2016/17:50 Svar på interpellation 2016/17:178 om konsumtionens miljö- och klimatpåverkan
Protokoll från debatten
Anf. 44 Statsrådet Per Bolund (MP)
Herr talman! Jens Holm har frågat miljöministern om det är ministerns bedömning att Sveriges ekologiska avtryck är hållbart, om ministern avser att ta fram ett mål för hur mycket de konsumtionsrelaterade utsläppen ska minska och om ministern avser att vidta åtgärder för att minska köttkonsumtionens miljö- och klimatpåverkan, till exempel genom en målsättning om minskad köttkonsumtion. Interpellationen har överlämnats till mig.
Den genomsnittliga konsumtionen i Sverige är inte miljömässigt hållbar. Regeringen har därför stort fokus på klimat- och miljöfrågorna och satsar på ambitiösa utsläppsminskningar både på hemmaplan och utanför Sveriges gränser. I budgetpropositionen presenterar vi en strategi för hållbar konsumtion med en rad åtgärder för att effektivisera resursanvändningen och stimulera mer hållbara sätt att konsumera.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringen avser bland annat att ge Konsumentverket i uppdrag att inrätta ett forum för miljösmart konsumtion som tar sikte på ett fördjupat samarbete mellan offentliga aktörer, forskarsamhället, näringslivet och det civila samhällets organisationer.
När det gäller den växande delen av utsläppen från konsumtion som sker via import krävs också internationell samverkan, och här arbetar regeringen aktivt. Parisavtalet uttrycker höga ambitioner, och ett stort antal länder har undertecknat avtalet.
Regeringen avser att lämna en proposition i början av 2017 med utgångspunkt i Miljömålsberedningens betänkande. Miljömålsberedningen bedömer att vi i dag inte har något robust underlag för att sätta upp och mäta ett etappmål för konsumtionens klimatpåverkan. I den nyligen presenterade forskningspolitiska propositionen ökar vi ytterligare forskningssatsningarna och framhåller klimatutmaningen som ett av de strategiskt viktiga forskningsområdena.
Konsumtionen av kött i Sverige och i världen har ökat under en längre tid, vilket medför en större påverkan på miljö och klimat. Som konsumenter kan vi bidra till minskad miljöpåverkan genom att göra miljösmarta matval. Hur kosten sätts samman är en viktig faktor; en annan är matsvinnet. Inom ramen för strategin för hållbar konsumtion avser regeringen bland annat att ge Konsumentverket i uppdrag att stimulera miljösmarta konsumtionsmönster. Även den offentliga upphandlingen är betydelsefull när det gäller att styra mot hållbara livsmedel, vilket kommer till uttryck i den nationella upphandlingsstrategin och i uppdrag till Upphandlingsmyndigheten. Det kan också konstateras att förutsättningarna för att producera hållbara livsmedel är goda i Sverige och att vi har jämförelsevis höga miljö- och djurskyddsambitioner.
Anf. 45 Jens Holm (V)
Herr talman! Jag vill tacka ministern för svaret på min interpellation. Jag tycker att det här är en viktig fråga.
När vi i Sverige rapporterar in till FN och världssamfundet om våra utsläpp av växthusgaser rapporterar vi in resultatet av de utsläpp som sker på svenskt territorium. De utsläpp som sker ifall vi tar ett flygplan till Thailand eller köper en ny mobiltelefon som är tillverkad i Kina eller kött och andra livsmedel som är producerade i andra länder, de utsläppen sker i de länderna. De sker inte i Sverige. De senare brukar kallas konsumtionsbaserade utsläpp, och det är utsläpp som snabbt växer. Vi har i dag inga mål och väldigt få styrmedel för att de ska minska.
Världsnaturfonden kom för några veckor sedan med en ny rapport, Living Planet Report 2016, där man konstaterar att varje svensk behöver sju hektar odlingsbar mark för att försörja sig i ett år. Det är ungefär sex gånger så mycket mark som en människa i Tanzania behöver. Man konstaterar också att om alla skulle leva som vi gör i Sverige skulle det behövas mer än fyra jordklot för att alla skulle kunna upprätthålla samma livsstil som här.
Vi förstår ju att detta inte alls är hållbart och att något måste göras. Vi har också inom ramen för miljömålssystemet ett övergripande mål som kallas för generationsmålet. Det handlar om att alla stora miljö- och klimatfrågor ska vara lösta när vi lämnar över planeten till nästa generation, och vi ska inte flytta över ansvaret till andra länder så att utsläppen ökar där.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I denna debatt skulle jag vilja veta om regeringen är beredd att sätta upp en separat målsättning, ett etappmål, för att särskilt hantera utsläppen från vår konsumtion. Precis som ministern nämnde fanns den diskussionen inom ramen för den rapport från Miljömålsberedningen som jag nu visar upp. Där diskuterade vi möjligheten att ha ett etappmål för konsumtionsbaserade utsläpp. Jag skulle inte riktigt formulera mig som Per Bolund, för det som Miljömålsberedningen ändå sa var att det står varje regering fritt att formulera etappmål, till exempel för minskade utsläpp från vår konsumtion.
Jag är lite besviken på regeringen för att man inte har gjort detta. I stället har regeringen lagt fram en strategi för hållbar konsumtion. Den välkomnar jag - jag tycker att det är jättebra. Men det jag saknar i strategin är just mätbara, konkreta målsättningar. Vad är det regeringen egentligen vill med konsumtionsstrategin? Det får Per Bolund gärna berätta. Hur mycket förväntar man sig att utsläppen ska minska? Vad är det för slags utsläpp som ska minska? Hur kan vi mäta det? Och vad gör vi om inget händer tack vare strategin?
Jag frågar också om köttkonsumtionen, då jag vet att den har ökat med 40 procent i Sverige. Detta är, som Per Bolund också var inne på, ohållbart. Det är väldigt snabbt ökande utsläpp. I dag står animaliekonsumtionen i Sverige för ungefär lika stora utsläpp som alla våra 4,5 miljoner bilar. Här tycker jag att det hade varit klädsamt om regeringen hade kunnat anta en målsättning för minskad köttkonsumtion och minskade utsläpp och för en mer hållbar konsumtion när det gäller mat. Varför gör inte regeringen det, Per Bolund?
Anf. 46 Statsrådet Per Bolund (MP)
Herr talman! Jag vill tacka Jens Holm för en väldigt viktig interpellation. Jag är själv djupt engagerad i konsumtionsfrågor, och inte minst i konsumtionens påverkan på både miljömässig och social hållbarhet.
Det är också anledningen till att regeringen har tagit det ganska unika steget att inleda ett arbete med att fokusera på konsumtionen och hur den påverkar Sverige och vår omvärld. Som första regering i världen har vi också tagit fram en strategi för hållbar konsumtion. Där ingår åtgärder som sänkt kostnad för att reparera våra prylar, oavsett om det är att gå med cykeln till cykelhandlaren, att laga skorna hos skomakaren eller att laga vitvaror som vi har i våra hem. Vi arbetar alltså självklart med att minska utsläppen från konsumtionen.
Vi har också sett en glädjande tendens. Det har varit en oroande utveckling sedan 90-talet: Utsläppen från svensk konsumtion har enligt den statistik vi har tillgång till ökat under lång tid. Under de senaste åren har vi faktiskt börjat se en vändning, och utsläppen har börjat minska. Det är en utveckling som vi väldigt gärna vill driva på ytterligare och få ännu mer fart på.
Jag tror att detta beror mycket på att konsumenterna i Sverige också har börjat agera. Man vill vara en del av lösningen, och nu agerar man för att minska miljöpåverkan av sin konsumtion. Vi ser att människor köper alltmer ekologiska livsmedel. Försäljningen har ökat med 40 procent per år de senaste åren - en fördubbling vartannat år. Sverige håller också på att ta över platsen som ledande land när det gäller andelen ekologisk produktion och konsumtion. Vi ser samma utveckling när det gäller Fairtrade-märkta produkter: Konsumenterna har ökat sina inköp av dem väldigt mycket.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi vill såklart att denna positiva utveckling med minskade utsläpp ska fortsätta, och därför har vi tagit fram strategin för hållbar konsumtion. Som jag ser det är det ett otroligt viktigt steg. Vi är den första regeringen som gör det, i Sverige och, vad jag känner till, också i världen. Det är ett sätt att skapa rådighet så att vi helt enkelt får fram styrmedel som gör att vi kan påverka konsumtionens miljöpåverkan och utsläpp. Vi får också fram mer kunskap om åtgärder och deras koppling till den faktiska miljöpåverkan som konsumtionen har.
Jag tror att man måste ta dessa steg innan man kan sätta ett exakt mål för hur mycket utsläppen ska minska och var någonstans vi ska hamna. Har vi inte kunskapen om hur vi kan ta kontroll över utsläppen och hur vi kan mäta dem och få bra statistik är det svårt att sätta ett relevant mål som det finns en bred samsyn och uppbackning kring.
Inom strategin fokuserar vi på de områden där konsumtionen har stor miljöpåverkan. Vi vet att det är framför allt transporter, livsmedel och bostäder, som tillsammans står för ungefär 80 procent av vår individuella konsumtions miljö- och klimatpåverkan. Självklart behöver vi arbeta med alla de områdena för att minska miljöpåverkan.
När det gäller transporter har vi arbetat både med att introducera mer hållbara transportslag och med att använda ekonomiska styrmedel. Nu senast har vi föreslagit en flygskatt för att flyget också ska betala för sin klimatpåverkan.
När det gäller maten arbetar regeringen med en livsmedelsstrategi, som vi hoppas kunna lägga på riksdagens bord inom kort. Vi har också, i dialog med branschen, fått igenom att det ska tas fram en ursprungsmärkning av kött även på restaurang, så att man får bättre information som konsument.
Och när det gäller boendet stöder vi både effektiva bostäder vid nybygge och upprustning av bostäder för att de ska bli mer energieffektiva.
På alla dessa områden arbetar vi alltså med strategiska åtgärder, och jag tror att det kanske är viktigare för att få saker att hända än att sätta upp mål som ibland ligger långt in i framtiden och är ganska diffusa. Det är bättre att ha verkstad nu än att ha mål långt in i framtiden.
Anf. 47 Jens Holm (V)
Herr talman! Jag välkomnar mycket av det som regeringen gör. Det finns ju i budgeten, och den har regeringen förhandlat om med oss i Vänsterpartiet.
Men det finns ett anslag i det som Per Bolund säger som jag inte riktigt tycker räcker. Jag tycker att det handlar mycket om att vi som individer och konsumenter ska göra medvetna val. Vi ska få mycket information, det ska märkas och sådana saker. Det är jättebra att göra medvetna val, men detta är en så pass viktig fråga att vi måste ta ett större ansvar och inte bara rulla över det till individerna.
Jag tänker lite på hur vi har agerat tidigare i Sverige när det gäller hållbarhets, effektivitets- och energifrågor. Nu spolar vi tillbaka tiden till 1973. Då inträffade en oljekris i världen. Oljepriserna sköt i höjden, och alla blev medvetna - kanske mer utifrån ett självförsörjningsperspektiv - om att vi inte kan vara beroende av olja från diktatoriska stater i Mellanöstern, om jag får generalisera lite.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Här i Sverige gjorde vi en massa saker för att snabbt fasa ut oljan. Vi byggde ut fjärrvärmen, vi höjde energiskatten, vi införde byggnormer för lokaler och bostäder och så vidare - allt med perspektivet att vi skulle bort från oljeberoendet. Och det var väldigt effektivt. Mellan 1970 och 1990 minskade utsläppen i Sverige från 100 miljoner ton till 70 miljoner ton; 30 procent av utsläppen försvann alltså. Det är faktiskt en snabbare minskning än den vi har sett de senaste 20 åren, som vi också brukar tycka är ganska bra. Detta var ändå före klimatpolitikens tid.
Varför gick det så fort då? Jo, jag tror att det var för att staten agerade väldigt tydligt. Man hade en väldigt tydlig målbild av vart man ville någonstans.
Jag tror att Per Bolund fortfarande är ute och springer en del i joggingspåret. Det brukar jag också göra, och något vi löpare vet är att man måste veta vart man ska. Man måste ha en klar bild av det; annars springer man vilse.
Jag tycker att det är likadant med klimatpolitiken. Om man inte sätter upp en målsättning för hur mycket man vill att utsläppen ska minska, och när, blir det ärligt talat lite ad hoc. Det blir lite si och så. Man kastar ut lite åtgärder och hoppas att det ska bli något av det.
Därför vill jag återigen ställa frågan till Per Bolund. Hela miljörörelsen, Klimatmålsinitiativet och mängder av experter och sakkunniga inom ramen för Miljömålsberedningens arbete har sagt: Vi behöver ett etappmål för minskningen av utsläppen från vår konsumtion. Varför kan inte Sverige vara berett att införa det, Per Bolund? Det skulle på ett väldigt elegant sätt komplettera den konsumtionsstrategi som regeringen nu har tagit fram och som jag som sagt välkomnar.
Sedan har jag en fråga om köttkonsumtionen. Köttkonsumtionen har ökat med mer än 40 procent sedan 1990. I dag står animaliekonsumtionen för lika stora utsläpp som våra bilar. När det gäller bilarna har vi målsättningen om en fossilfri fordonsflotta, och vi har en mängd åtgärder på plats för att minska utsläppen. Både Bolund och jag vet att mer behöver göras, men vi är i alla fall på väg. Men detta med köttkonsumtionen känns ärligt talat som något av en helig ko. Det är ingenting som man får göra där.
När miljöminister Karolina Skog kommenterade Världsnaturfondens förslag om att halvera utsläppen från den svenska köttkonsumtionen var det inget som regeringen ville kännas vid.
Vi i Vänsterpartiet vill ha en handlingsplan för att minska köttkonsumtionen, både för djurens skull och för att minska utsläppen. Kan inte regeringen införa detta, Per Bolund?
Anf. 48 Statsrådet Per Bolund (MP)
Herr talman! Vi nöjer oss inte med bara en fossilfri fordonsflotta och ett fossilfritt transportsystem, utan vi vill ha ett fossilfritt välfärdssamhälle. Sverige ska bli ett av de första länderna som faktiskt blir fossilfria. Det inbegriper självklart också jordbrukssektorn; det gäller alla sektorer som finns i vårt land. Vi har höga ambitioner - högst ambitioner i världen, skulle jag säga. Vi genomdriver också en politik som gör att vi når de ambitionerna.
När det gäller till exempel utfasningen av olja har mycket av det som skett efter 1970-talet handlat om att vi har genomfört grön politik, till exempel den gröna skatteväxling som Miljöpartiet var med och drev igenom i budgetsamverkan med en tidigare regering. Där såg vi till att kostnaden för att elda olja i värmeverk och i hushåll blev så hög att man faktiskt började gå över till hållbara uppvärmningssätt, till exempel pelletsvärme eller bergvärmepumpar. Det fick väldigt stor effekt så till vida att vi nu har ett minimum av oljeanvändning i uppvärmningssektorn.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi har sett till att driva igenom förändringar genom den ekonomiska politiken under lång tid. Det fortsätter vi med även i regeringsställning. Vi fortsätter med den gröna skatteväxlingen i och med att vi nu också höjer skatten på flyg enligt det förslag som vi håller på att arbeta fram. Samtidigt har vi möjlighet att sänka andra skatter, till exempel på anställningar och arbete.
Liknelsen med joggning är kanske inte helt optimal. Åtminstone jag själv brukar springa mina joggningsvarv i en runda. Jag har även sprungit maraton här i Stockholm, och även om det är två varv kommer man ändå tillbaka till samma ställe. Det vill jag inte göra med miljöpolitiken, utan jag vill ju att vi ska röra oss framåt hela tiden och komma till ett nytt och hållbart samhälle. Därför arbetar vi hela tiden intensivt med att ta fram åtgärder på alla de områden där vi vet att vi har en stor miljöpåverkan.
Konsumtionen är otroligt viktig för att vi ska nå generationsmålet, och därför har vi också lanserat strategin för hållbar konsumtion. Det tycker jag är att verkligen visa ledarskap - att ge sig in på områden där det ibland kan upplevas som om man kommer med pekpinnar. Men vi upplever att det finns en så stark vilja och ett så starkt engagemang från konsumenter att vi från regeringens sida vill understödja den utvecklingen.
När det gäller köttkonsumtionen finns det också en rekommendation från Livsmedelsverket som säger att man inte ska äta mer än 500 gram kött per person och vecka. Det är hälsorelaterat. Men där har vi en indikation på var vi bör hamna någonstans för att vi också ska behålla en god folkhälsa i vårt land. Det finns också internationella studier som visar på att en överdrivet stor konsumtion av särskilt rött kött har hälsoeffekter som är negativa. Det kan bland annat, enligt studier, ge fler cancerfall i populationen.
Vi arbetar med att se till att vi äter både hållbart och hälsosamt. I livsmedelsstrategin, som vi nu arbetar med, handlar det mycket om fokus på hur vi kan få en hållbar livsmedelsförsörjning i Sverige. Där vill vi också samverka internationellt.
Jag är glad över att vi har en internationell samverkan och en överenskommelse på internationell nivå där alla länder måste leverera. Sverige ligger ju i framkant, både när det gäller att genomföra det som vi kom överens om i Paris, om att få ett hållbart klimat, och Agenda 2030 med de globala hållbarhetsmålen. Samstämmiga studier pekar på att Sverige faktiskt är ledande i att uppnå de målen. Vi är den nation som har det bästa arbetet och som har kommit längst.
Nu kommer vi dessutom med en strategi för hållbar konsumtion för att ytterligare elda på det hela. Vi kommer med ekonomiska styrmedel och många andra åtgärder för att få en hållbar konsumtion. Jag tror att det är ett betydligt mer effektivt sätt att använda resurser att fokusera på verktyg och åtgärder snarare än att lägga en massa resurser på mål, särskilt när vi inte riktigt har den statistik och det underlag som behövs för att definiera vad som är ett bra mål för konsumtionsrelaterade utsläpp.
Anf. 49 Jens Holm (V)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Jag tycker att det här har varit en viktig debatt. Vi får fortsätta diskutera de här frågorna. De konsumtionsrelaterade utsläppen handlar om 100 miljoner ton varje år. Det är faktiskt dubbelt så mycket som det vi officiellt rapporterar in till FN.
En strategi för hållbar konsumtion, som regeringen nu har lagt fram, är bra. Men för att återigen dra parallellen till Stockholm Marathon: Om man har en strategi med ett antal vällovliga åtgärder men inte vet vart man vill någonstans är jag rädd för att man springer vilse. Per Bolund kan gott se sig själv som den som lägger upp banan för Stockholm Marathon, för det är vad vi politiker är. Det är vi som sätter upp målen och etappmålen. Det är vi som gör banan. Sedan ska alla där ute göra jobbet. Alla ska springa loppet. Då tror jag att människor tycker att det är bra att det finns någon som har tänkt till, så att det finns en färdig bana att springa på.
Jag vill påminna Per Bolund om att det står varje regering fritt att anta nya etappmål. Precis som Naturvårdsverket har konstaterat vore det bra med ett separat mål, ett etappmål, för minskade utsläpp från vår konsumtion. Jag hoppas att regeringen snart kommer till den insikten.
Per Bolund nämnde den fossilfria välfärdsstaten. Det är en vacker målsättning att vi binder ihop rättvisa och hållbarhet. Det är precis så man ska jobba. Jag har bara en fråga om det: När, Per Bolund, ska vi få den fossilfria välfärdsstaten? Det är en fantastisk vision, men om man inte säger när man vill nå dit är risken stor för att det inte blir så mycket av det hela.
När det gäller köttkonsumtionen behöver vi göra mer för att minska utsläppen. Här vore en konkret handlingsplan på sin plats.
Anf. 50 Statsrådet Per Bolund (MP)
Herr talman! Jag vill tacka Jens Holm för en bra och viktig debatt. Vi behöver hela tiden fokusera på de här frågorna. Jag kan garantera att jag i mitt arbete som konsumentminister hela tiden lägger fokus på att dels förbättra villkoren för oss konsumenter, dels att just se till att vi kan genomföra den vision jag har, det vill säga att vår konsumtion i framtiden ska vara hållbar, precis som vårt samhälle ska vara.
Vi har målsättningar som är tidssatta. Inte minst kommer förslag från Miljömålsberedningen om att vi 2045 ska ha noll nettoutsläpp av växthusgaser. Därefter ska vi börja ha minus i protokollet när det gäller våra utsläpp. Det är en målsättning man kan ha som fokus i framtiden. Men det tar inte ifrån att vi också måste ha fokus på åtgärder här och nu för att hela tiden driva på för minskade utsläpp. Det är framför allt detta jag fokuserar på i mitt arbete.
Vi har ökat budgeten för miljöinvesteringar med 72 procent så här långt. Vi har infört Klimatklivet för klimatinvesteringar runt om i landet, till exempel hållbara transporter och andra investeringar. Vi har stadsmiljöavtal som investerar i hållbar kollektivtrafik och även cykeltrafik. Vi har åtgärder för flyget, inte minst för att det ska betala för sin klimatpåverkan. Vi har insatser för att minska hållbarhetsproblemen i bostadssektorn.
På område efter område kommer vi med nya åtgärder. Det kommer vi att fortsätta med, för detta är så viktiga frågor. Vi har ambitionen att lämna över en hållbar planet till våra barn och också ett fossilfritt välfärdssamhälle.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag är glad över det engagemang som Jens Holm visar. Det delar jag också, och jag hoppas att vi kan fortsätta samverka framöver för att just nå målet om ett hållbart och fossilfritt samhälle. Jag hoppas också att vi kommer att fortsätta diskutera de här frågorna, och jag välkomnar att det kommer initiativ och idéer även från Vänsterpartiet i de frågorna.
Jag vill också passa på att önska en god och väldigt hållbar jul.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.