Konkurrensverkets befogenheter

Betänkande 2020/21:NU10

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
27 januari 2021

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Konkurrensverkets befogenheter utökas (NU10)

Regeringen har föreslagit att Konkurrensverket ska få utökade befogenheter. Det innebär bland annat att Konkurrensverket som första instans ska få besluta i frågor om konkurrensskadeavgift, i stället för Patent- och marknadsdomstolen. Vidare utökas Konkurrensverkets befogenheter vid platsundersökningar. Konkurrensverket får också rätt att besluta om en utredningsskadeavgift i de fall ett företag trotsar verkets beslut under en utredning.

De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Vissa av ändringarna görs för att anpassa de svenska lagarna på området till EU-lagar.

Riksdagen sa även nej till fyra förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020, bland annat eftersom arbete redan pågår inom Konkurrensverket med frågor som motionerna tar upp.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2021-01-14
Justering: 2021-01-21
Trycklov: 2021-01-21
Reservationer: 3
Betänkande 2020/21:NU10

Alla beredningar i utskottet

2020-12-17, 2021-01-14

Konkurrensverkets befogenheter utökas (NU10)

Regeringen har föreslagit att Konkurrensverket ska få utökade befogenheter. Det innebär bland annat att Konkurrensverket som första instans ska få besluta i frågor om konkurrensskadeavgift, i stället för Patent- och marknadsdomstolen. Vidare utökas Konkurrensverkets befogenheter vid platsundersökningar. Konkurrensverket får också rätt att besluta om en utredningsskadeavgift i de fall ett företag trotsar verkets beslut under en utredning.

De nya reglerna ska börja gälla den 1 mars 2021. Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. Vissa av ändringarna görs för att anpassa de svenska lagarna på området till EU-lagar.

Näringsutskottet föreslår även att riksdagen säger nej till fyra förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020, bland annat eftersom arbete redan pågår inom Konkurrensverket med frågor som motionerna tar upp.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2021-01-26
Debatt i kammaren: 2021-01-27
Stillbild från Debatt om förslag 2020/21:NU10, Konkurrensverkets befogenheter

Debatt om förslag 2020/21:NU10

Webb-tv: Konkurrensverkets befogenheter

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 72 Helena Antoni (M)

Fru talman! I propositionen föreslås ändringar i konkurrenslagen. Förslagen innebär att instansordningen för prövning av konkurrensskadeavgift ändras. Det föreslås att Konkurrensverket som första instans ska besluta om frågor om konkurrensskadeavgift. I dag är det Patent- och marknadsdomstolen som fattar sådana beslut.

Propositionen innehåller också förslag till lagändringar som behövs för att implementera EU-direktiv om efterlevnaden av konkurrensregler. Även Konkurrensverkets befogenheter vid platsundersökningar utökas. Det införs också en sanktion mot företag som trotsar beslut under sådan utredning.

Enligt regeringens förslag ska Konkurrensverket besluta om konkurrensskadeavgift och om utredningsskadeavgift som första instans.

Beslutet ska kunna överklagas till Patent- och marknadsdomstolen. Konkurrensskadeavgift kommer alltså att kunna prövas och beslutas i tre beslutsinstanser i stället för två som i dag.

Syftet med förslaget är att harmonisera ordningen för beslutsfattandet i Sverige med vad som gäller i övriga medlemsstater i EU. Förslaget anses även ge möjligheter att bedriva en effektivare tillsyn.

Jag skulle vilja framhäva att Lagrådet har riktat kritik mot förslaget. Lagrådet anser att det inte finns några omständigheter i förslaget som pekar på att handläggningstiderna för konkurrensskadeavgifter kortas. I stället, menar Lagrådet, finns det risk för att handläggningstiderna blir längre, både vid Konkurrensverket och vid domstolarna. Förslaget har dock välkomnats av bland annat Svenskt Näringsliv och Almega.

Moderaterna bedömer att det är naturligt att gå vidare med förslaget om att öka Konkurrensverkets befogenheter men att Lagrådets kritik måste tas på största allvar. Förslaget får inte leda till längre handläggningstider och mindre effektiva processer. Därför anser vi att regeringen löpande ska följa upp, utvärdera och återkoppla till riksdagen om reformen har lett till en mer effektiv konkurrenstillsyn eller inte.

Enligt flera näringslivsorganisationer finns det skäl att se över möjligheterna att ge Konkurrensverket beslutanderätt i mål som rör osund konkurrens från offentliga aktörer, så kallad konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. Enligt en undersökning från Konkurrensverket uppger mer än en fjärdedel av de tillfrågade företagen att de möter konkurrens från offentliga aktörer. Nästan två tredjedelar av de företagen ser detta som ett problem.

Moderaterna har tidigare pekat på behovet av att utvärdera de regler om offentlig säljverksamhet som infördes 2010. Det är av yttersta vikt att säkerställa att det inte råder osund konkurrens mellan privata och offentliga aktörer. Vi ser därför gärna att regeringen återkommer med förslag om att utöka lagstiftningen så att Konkurrensverket ges möjlighet att agera även i mål som rör osund konkurrens från offentliga aktörer.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 1.


Anf. 73 Josef Fransson (SD)

Fru talman! I dag debatterar vi näringsutskottets betänkande 2020/21:NU10 Konkurrensverkets befogenheter. Den moderata ledamoten före mig redogjorde väldigt väl för vad det här lagförslaget innebär, så det tänker jag inte uppehålla mig vid.

I betänkandet finns tre reservationer, och Sverigedemokraterna står bakom samtliga. För tids vinnande yrkar jag dock endast bifall till reservation 1, Uppföljning och utökning av Konkurrensverkets beslutanderätt, från Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna.

Fru talman! Marknadsekonomi är ett av mänsklighetens stora underverk. Genom ekonomisk frihet och den ständiga konkurrens som detta innebär har människor i den fria världen gjort häpnadsväckande framsteg. En fungerande marknadsekonomi kan dock aldrig vara en okontrollerad och oreglerad anarki. I botten måste man ha lagar och regler som garanterar sjysta spelregler, och konkurrenslagstiftningen är i sammanhanget en helt central pelare.

Utan en fungerande konkurrenslagstiftning urholkar man snabbt marknadsekonomins principer genom att det uppstår konkurrensbegränsande samarbeten och oligopol. När så sker är marknadsekonomins fiender sällan sena att underkänna hela det marknadsekonomiska systemet. Låt mig vara klar över en sak: Socialism är aldrig svaret. Socialism leder alltid, förr eller senare, till brödköer och brist på toalettpapper.

Med detta sagt välkomnar Sverigedemokraterna en stark konkurrenslagstiftning. Det är en fullt naturlig uppfattning för varje vän av det marknadsekonomiska systemet.

Framgent ser jag också hur konkurrenslagstiftningen kommer att behöva moderniseras och breddas i och med att vårt samhälle snabbt förändras i takt med digitaliseringen. Det börjar gå upp för allt fler vilken obehaglig oligopolsituation som råder på det digitala fältet, där en handfull globala megaföretag roffar åt sig alltmer och käkar upp allt som kommer i deras väg.

Enligt 2 kap. 7 § konkurrenslagen är det förbjudet att missbruka en dominerande ställning, men hittills har till exempel Google, Apple och ett antal andra företag genom sin monopolställning och dominans tämligen ostört kunnat roffa åt sig annonsintäkter på andras verk eller ta ut ockerpriser för att folk ska kunna sälja appar till exempel via deras infrastruktur. Här vill jag återigen vara tydlig: Är man vän av marknadsekonomin som system måste man också vilja ha en sund konkurrens som gäller även på internet.

Tyvärr ser jag, fru talman, hur många partier sitter på händerna i de här frågorna medan man i många andra länder faktiskt har bröstat upp sig mot oligopolen. I Australien finns ett lagförslag som innebär att Google och Facebook tvingas att ersätta lokala mediebolag som man profiterar på. Google har svarat med att hota att göra sin sökmotor otillgänglig i Australien.

Jag tycker över huvud taget inte att vi ska rädas den typen av hot. Tvärtom måste vi ta kampen och sätta hårt mot hårt. För mig är nationell suveränitet nämligen värt någonting.

I sammanhanget vill jag också passa på att lyfta min oro över hur just de här teknikjättarna har fått en enorm makt att bedriva, och de facto bedriver, storskalig valpåverkan i demokratiska val. Det är möjligen ingen fråga för Konkurrensverket att beivra men likväl en dystopisk utveckling som jag tycker ser ut att växa till vår tids stora yttrandefrihetsfråga.

Även här sitter alla partier utom Sverigedemokraterna på händerna, möjligen med undantag för Socialdemokraterna, som hittills har välkomnat och fortsätter att välkomna censur av de här nätplattformarna. Det är väldigt typiskt för Socialdemokraterna: När man ser att det endast är oppositionella röster som tystas och stängs ned välkomnar man detta. Jag tror dock att det hade varit annat ljud i skällan om det hade varit socialdemokrater som stängdes ned. Det är min uppfattning att socialdemokrater alltför ofta saknar förmåga att följa principer.

Fru talman! Som jag sa tidigare i mitt anförande är Sverigedemokraterna för en stark och tydlig konkurrenslagstiftning. Detta betyder självfallet inte att man okritiskt köper alla förslag som stärker statens makt på området; lagstiftningen måste naturligtvis vara träffsäker och rättvis.

Utifrån det resonemanget har vi ett antal synpunkter på det förslag som just nu ligger på bordet. I Sverigedemokraternas reservation 2 menar vi att regeringen än så länge inte gjort tillräckligt för att säkerställa att Konkurrensverkets utredar- och beslutsroller separeras. Detta är en fråga som vi tänker bevaka och naturligtvis vid behov kommer att få anledning att återkomma till.

I reservation 1 menar vi, tillsammans med andra partier, att det finns betydligt mer att göra när privata företag möter konkurrens från en offentlig aktör. Vi menar att det finns anledning att titta på om Konkurrensverket bör ges beslutanderätt även i ärenden som rör konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet.

Som avslutning vill jag återigen yrka bifall till reservation 1.


Anf. 74 Camilla Brodin (KD)

Fru talman! Det finns ett antal frågor vi är överens med regeringen om, men jag vill lyfta fram två områden där vi kristdemokrater menar att regeringen inte når ända fram och där det finns goda möjligheter att vässa politiken en del.

När det gäller Konkurrensverkets beslutanderätt finns det en del att förbättra jämfört med regeringens förslag. I grunden är vi positiva till att Konkurrensverket ges utökad beslutanderätt; det tror vi är rätt väg att gå. Framför allt kan man anta att det ger förbättrade möjligheter för myndigheten att på ett mer effektivt sätt motverka beteenden från olika offentliga aktörer som riskerar att vara störande för konkurrensen.

Med detta sagt är det oerhört viktigt att hålla rättssäkerhetens fana mycket högt. Man kan ha farhågor om att kanske inte riktigt allt som måste göras har blivit gjort från regeringens sida när det gäller att separera Konkurrensverkets utredande respektive beslutande roll. Regeringen säger sig vara trygg. Jag gillar inte att vara misstänksam, men jag måste ändå säga att jag inte är riktigt lika trygg. Därför anser vi kristdemokrater att regeringen bör ta ett större ansvar i denna viktiga fråga. Det handlar om att vidta de åtgärder som behövs för att säkerställa att Konkurrensverkets beslutande och utredande funktioner separeras på ett sådant sätt att rättssäkerheten upprätthålls. Ingen ska ens behöva reflektera över möjligheten att det brister på denna punkt.

Fru talman! När det gäller vissa frågor om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet finns det en del att framföra i denna kammare. Vi kan nog vara överens om att konkurrens är något nödvändigt, i alla fall de flesta av oss som har en tro på att marknadsekonomi är att föredra framför andra system. Det är inte ett nödvändigt ont utan en självklar del av en frisk marknadsekonomi. Genom konkurrens skapar företagen jobb och tillväxt i vårt land samt möjliggör att människor får ett jobb att gå till. Vi vet också att många anser det vara en självklarhet att staten ska stå som garant för tydliga, förutsägbara och rättvisa lagar och regler som ska vara lika för alla. Staten ska också ha en välfungerande kontroll så att de som fuskar stoppas och de som gör rätt får chansen att göra sina affärer på sjysta grunder.

Sedan kommer vi dock till ett område där det börjar bli lite av en gråzon och otydligare med politikens hållning. Vi har alldeles för många exempel på att offentliga aktörer ger sig in på en redan fungerande privat marknad för att sälja varor eller tjänster. Jag tänker på flera statligt ägda bolag som bedriver hela eller delar av sin verksamhet på andra grunder än rent affärsmässiga, och jag tänker på myndigheter som säljer varor och tjänster.

Ett exempel är Kriminalvårdens arbetsdrift Krimprod, som bland annat kan ge intagna en meningsfull sysselsättning under anstaltstiden och främja deras anpassning till samhället utanför den slutna miljö de lever i. Så långt är det förstås inget konstigt, men eftersom flera av Krimprods tjänster erbjuds på den öppna marknaden blir det en märklig situation. Det är inte möjligt för privata företag att konkurrera med en statlig organisation som har helt andra förutsättningar och, i detta fall, jämförelsevis små arbetskostnader.

Dessvärre är detta ett mönster man kan se på fler områden. Det är inte bara på statlig nivå vi har detta problem, utan det finns motsvarande exempel på regional nivå. Jag ska inte rabbla långa listor, fru talman, men förutom tvätteriverksamhet kan jag nämna ägande eller drift av konferensanläggningar, campingar, tryckerier och så vidare. Endast med en mycket vid tolkning av det kommunala kärnuppdraget - som i vanliga fall går under triolen vård, skola och omsorg - kan man länka in camping eller tryckeri där.

Kristdemokraterna anser att det ska vara en självklar utgångspunkt att det offentliga inte ska konkurrera med det privata näringslivet. Detta ska vara huvudregeln. Som alltid kan man hitta enstaka välmotiverade undantag, till exempel om det krävs en särskild insats inom ett väl definierat område för att främja tillväxt och utveckling under en begränsad tid. Mot denna bakgrund vill vi se en kartläggning som analyserar hur stora problemen är med det offentligas konkurrens gentemot det privata näringslivet, för att utifrån analysen kunna komma vidare med adekvata förslag till förändringar.

Jag yrkar därför bifall till reservation 3.


Anf. 75 Mattias Jonsson (S)

Fru talman! Frågan om Konkurrensverkets befogenheter, som vi nu debatterar, är viktig. Konkurrensverkets uppgift är oerhört viktig, även om det kanske inte låter så på överskriften.

Om man går in och läser på Konkurrensverkets egen sida vad verket sysslar med står det att dess uppgifter på konkurrensområdet är att lägga särskild vikt vid kartellbildning och att ingripa mot aktörer som missbrukar sin dominerande ställning på marknaden. Ett sådant uppmärksammat arbete som Konkurrensverket gjorde i början av 2000-talet rörde en kartellbildning, i det här fallet i asfaltsbranschen. Det slutade med att Konkurrensverket yrkade på en konkurrensskadeavgift på drygt 1 miljard kronor, vilket blev väldigt uppmärksammat i Sverige. Där gjorde verket ett riktigt viktigt och bra arbete.

Fru talman! I betänkandet vi debatterar i dag föreslås ändringar i konkurrenslagen som innebär att instansordningen för prövningen av konkurrensskadeavgifterna ändras. Konkurrensverket ska, i stället för som i dag Patent- och marknadsdomstolen, som första instans få besluta i frågor som rör just konkurrensskadeavgiften.

Detta innehåller förslag till lagändringar som behövs för att genomföra det som i grunden är Europaparlamentets och rådets direktiv från 2018. Det ger medlemsstaternas konkurrensmyndigheter befogenheter som är mer harmoniserade och gör att de effektivare kan kontrollera efterlevnaden av konkurrensregleringarna samt säkerställa en väl fungerande inre marknad.

Lagändringarna medför bland annat att Konkurrensverkets befogenheter vid platsundersökningar utökas. Det införs också en sanktion mot företag som trotsar verkets beslut under pågående utredning av den överträdelse som företaget misstänks för, vilket kallas utredningsskadeavgift. Konkurrensverket föreslås kunna besluta om den nya utredningsskadeavgiften.

Alla partier indikerar egentligen att dessa mått och steg framåt är viktiga och riktiga, även om man har synpunkter på detaljer. Efter beslut här i dag kommer lagändringen att träda i kraft den 1 mars 2021.

Vår regering menar att det är avgörande att Konkurrensverket ska kunna vidta alla de nödvändiga åtgärder som behövs för att bedriva en effektiv konkurrenstillsyn tillsammans med andra europeiska konkurrensmyndigheter. Syftet är naturligtvis att harmonisera ordningen för beslutsfattandet i Sverige och vad som gäller kopplat till andra medlemsstater.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna i betänkandet.


Anf. 76 Helena Lindahl (C)

Fru talman! Regeringen har nu lagt fram ett förslag om att öka Konkurrensverkets befogenheter, och det är det vi debatterar nu.

I grunden är det bra att verket får möjligheter som liknar de möjligheter dess motsvarigheter i andra EU-länder har. Det är vi helt överens om i utskottet. Enligt det förslag som ligger på bordet ska myndigheten som första instans få besluta i frågor om konkurrensskadeavgift, som flera har varit inne på, i stället för att detta ska göras av Patent- och marknadsdomstolen som första instans. Förhoppningen är att detta ska leda till mindre väntetider. Våra domstolar är nämligen tyngda av ganska mycket arbete, och därför är ledtiderna och köerna långa.

Dessutom utökas Konkurrensverkets befogenheter vid platsundersökningar hos företag. Myndigheten får även rätt att besluta om en utredningsskadeavgift, vilket innebär att man har möjlighet att göra det i de fall där företag trotsar verkets beslut under en specifik utredning och kanske inte vill lämna ifrån sig begärt material och handlingar. Konkurrensverket föreslås också få besluta om den nya utredningsskadeavgiften.

I grund och botten har vi konkurrenslagen, som finns för att motverka sådant som kan skada konkurrens mellan företag. Det handlar i huvudsak om konkurrensbegränsande samarbeten, missbruk av dominerande ställning och företagskoncentrationer. Det eller de företag som bryter mot förbuden kan drabbas av sanktioner.

Konkurrenslagen kompletterades 2010 med regler som gör det möjligt att pröva konkurrenskonflikter som uppstår när staten, en kommun eller en region säljer varor och tjänster i konkurrens med privata aktörer. De kallas KOS-regler på vårt myndighets- eller politrukspråk. De kompletterar förbuden mot konkurrensbegränsande samarbete och missbruk av en dominerande ställning.

Jag är jätteglad att de här reglerna infördes - av bland andra Maud Olofsson, som var näringsminister då, och alliansregeringen - eftersom det fanns ett stort behov av dem.

Jag var på den tiden kommunpolitiker i Skellefteå, och tyvärr fanns det då och även tidigare många fall där kommunens bolag snedvred konkurrensen. Jag kommer så väl ihåg att Skellefteå buss körde shoppingturer till Ikea i Sundsvall med tillhörande fika och allt vad det var. Det blev slut på det sedan. Andra exempel är kommunala gym och kaféer, som var och fortfarande är verklighet i flera kommuner.

Problemet då, upplevde jag, var att många företag inte vågade klaga högljutt på det här. Man sa det mellan skål och vägg, men man vågade inte klaga eftersom Skellefteå kommun dominerade marknaden för industrifastigheter och affärslokaler. Man ville inte komma i konflikt med kommunens ledning, för då skulle man kanske missgynnas när det handlade om olika typer av lokaler.

Det har blivit mycket bättre. Vi har ett väldigt bra kommunalråd i Skellefteå. Han är sosse, men han är ändock väldigt bra. Även om jag helst hade sett någon annan måste jag ändå ge honom det.

Nu har det gått tio år sedan dessa regler infördes, och Konkurrensverket säger att de har funkat väl. De har också hämmat en del av den snedvridande konkurrensen mellan offentlig sektor och den privata marknaden. Men det finns fortfarande problem på sina håll.

Jag hoppas att vi kan återkomma till kammaren och diskutera förslag där vi har slipat på reglerna. Det är alltid viktigt att göra översyn och se hur vi kan göra saker och ting bättre.


Anf. 77 Lorena Delgado Varas (V)

Fru talman! Egentligen önskar jag att Konkurrensverket inte hade riktigt så mycket arbete som man har.

Konkurrensverket har en ytterst viktig funktion, då man ska säkerställa effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet till nytta för konsumenterna. Man ska också jobba för effektiv offentlig upphandling till nytta för det allmänna och marknadens aktörer, och man ska stoppa kartellbildning och osund konkurrens.

Med dagens system, där precis allt i det offentliga ska upphandlas, är det såklart ytterst viktigt att ha koll på att det görs på ett rättvist och transparent sätt. Men det är också viktigt att man får ge upphandlingar politisk styrning i form av krav på kollektivavtal, miljömål och så vidare. Upphandlingar ska inte enbart handla om billigast eller mest tillgänglig, utan om det ska upphandlas ska det också leda till förbättringar för flera.

Ett exempel på hur viktigt det är att vi har Konkurrensverket är Region Stockholms relation till vårdbolaget Kry. Region Stockholm, som i dag leds av Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och Miljöpartiet, har alltså gett Vårdguiden 1177 direktiv om att hänvisa vissa inkommande samtal till vårdföretaget Kry. Detta utan att någon upphandling skett. Hänvisningarna gick endast till Krys app. Inga andra vårdföretag eller regionens egen app fick hänvisningar. Det är ett solklart exempel på hur snedvriden konkurrens går till men också på att ju fler ytor där det offentliga möter det privata, desto mer kontroll måste man ha för att säkerställa att det sker utan korruption.

I måndags anmäldes Region Stockholm till Konkurrensverket av Vänsterpartiet.

I den här propositionen föreslår man att Konkurrensverket ska få fler befogenheter utifrån ett EU-förslag. Man föreslår ändringar i konkurrenslagen som bland annat innebär att instansordningen för prövning av konkurrensskadeavgift ändras. Konkurrensverket ska som första instans i stället för Patent- och marknadsdomstolen få besluta i frågor om konkurrensskadeavgift. Det kommer antagligen att leda till kortare handläggningstider.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.


Anf. 78 Joar Forssell (L)

Fru talman! Jag tackar för en viktig debatt om konkurrens, en välfungerande marknadsekonomi och hur vi ser till att det inte uppstår monopol eller andra verksamheter som hotar konkurrensen och den effektiva marknadsekonomin.

Fru talman! Jag vill börja med att konstatera en sak som hittills inte har kommit upp i debatten. Det är att historiskt sett och i verkligheten är det faktiskt så att de flesta skadliga monopol eller konstellationer som liknar monopol uppstår och har uppstått på grund av att man från statens sida i Sverige och andra länder lägger sig i ekonomin. Man skapar trösklar genom tuffa skatter eller för hårda regleringar och ser till att det är svårt för nya aktörer att komma in på marknaden och konkurrera.

Det är faktiskt så att i en renodlad marknadsekonomi med kapitalism, det vill säga allmän och lika äganderätt, är det väldigt svårt för monopol att uppstå. De uppstår oftast efter att staten lagt sig i.

Givet detta vore den bästa politiken för att bekämpa konkurrenshinder och se till att det blir mer konkurrens och för att bekämpa monopol såklart att sänka trösklarna för nya aktörer att komma in och konkurrera. Det vore att sänka skatterna och se till att det blir mer lönsamt att investera i nya idéer och att anställa, mindre krångel och lägre trösklar för att konkurrera. Det är så man också från politiskt håll kan se till att marknaden fungerar.

Men, fru talman, det finns såklart tillfällen då det behövs statlig intervention. I Sverige gör vi det bland annat med Konkurrensverket.

Liberalerna står bakom det som vi diskuterar här i kammaren i dag. Vi tycker också att det behövs en stor effektivisering på det här området. Det behövs kortare ledtider och kortare köer och ett bättre sätt att hantera Konkurrensverkets arbete. Därför behöver Konkurrensverket också bättre befogenheter. Men jag vill ändå påminna om att det stora problemet om man vill ha mer konkurrens är att det är svårt för nya aktörer att ta sig in på marknaden om det finns för stora hinder.

Fru talman! I debatten här har det också kommit upp kritik mot att till exempel kommuner driver tvätterier eller kaféer eller andra verksamheter som kanske egentligen borde drivas i privat regi och på en konkurrensutsatt marknad. Jag delar till hundra procent den kritiken. Den typen av verksamhet ligger långt utanför välfärdens kärna och det som kommuner och det offentliga borde ägna sig åt. Man borde sköta det som är kärnuppdraget och göra det bättre. Det finns väldigt få ställen där man sköter det uppdraget så bra och har så låga skatter och så vidare att det är motiverat att ägna sig åt krusidullverksamhet som tvätterier eller kaféer.

För min personliga del skulle jag gärna se att man inte fick bedriva verksamheter som ligger så långt utanför välfärdens kärna i den typen av regi. Men, fru talman, oavsett vad jag personligen känner och oavsett vad som skulle vara det allra mest effektiva på en marknad måste en del av detta få vara upp till kommunen och det kommunala självstyret att styra över.

Jag och Liberalerna är väldigt öppna för att fortsätta den här diskussionen framöver. Vi måste se till att få bort de här konkurrenshindrande verksamheterna, och det är klart att det är pinsamt när politiker tror att de kan driva kafé bättre än marknaden gör.

Överläggningen var härmed avslutad.

Konkurrensverkets befogenheter

(Beslut fattades under § 14.)

2020 års redogörelse för företag med statligt ägande

Beslut, Genomförd

Beslut: 2021-01-27
Förslagspunkter: 4, Acklamationer: 2, Voteringar: 2

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Regeringens lagförslag

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till
    1. lag om ömsesidigt bistånd med delgivning och indrivning på konkurrensområdet,
    2. lag om ändring i utsökningsbalken,
    3. lag om ändring i konkurrenslagen (2008:579),
    4. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
    5. lag om ändring i lagen (2014:836) om näringsförbud,
    6. lag om ändring i konkurrensskadelagen (2016:964).
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:51 punkterna 1-6.
  2. Uppföljning och utökning av Konkurrensverkets beslutanderätt

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2020/21:3782 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2 samt

    2020/21:3784 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkandena 1 och 2.
    • Reservation 1 (M, SD, KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (M, SD, KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S160084
    M011059
    SD010052
    C50026
    V40023
    KD03019
    L30016
    MP30013
    -1001
    Totalt32240293
    Ledamöternas röster
  3. Konkurrensverkets organisation

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2020/21:3782 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 3.
    • Reservation 2 (SD)
  4. Vissa frågor om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2020/21:2855 av Lars Beckman (M),

    2020/21:3045 av Annicka Engblom (M) yrkandena 1 och 2 samt

    2020/21:3500 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 36.
    • Reservation 3 (SD, KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (SD, KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S160084
    M110059
    SD010052
    C50026
    V40023
    KD03019
    L30016
    MP30013
    -1001
    Totalt43130293
    Ledamöternas röster