Extra ändringsbudget för 2015

Herr talman! Att över huvud taget behöva lägga fram en extra ändringsbudget är ett tecken i sig på att man har tappat kontrollen över läget. Möjligheten att lägga fram en extra ändringsbudget finns för att kunna möta en helt oförutsedd eller exceptionell händelse.

Den finns inte för att svara på den helt sannolika, faktiskt logiska, konsekvensen av den politik man för. Att man presenterar en extra ändringsbudget bara dagen efter att man röstat igenom sin egen ordinarie ändringsbudget ingjuter givetvis inget direkt förtroende.

Det finns de i den här kammaren som på fullaste allvar hävdar att Sverige är ett land som "tagit ansvar" i den situation vi upplevt de senaste månaderna med anledning av migrantkrisen. Låt mig i stället hävda att Sverige är det enskilda europeiska land som tagit minst ansvar och som skapat problem inte bara för oss själva utan för våra grannländer.

Samtidigt finns ett land som man har smädat och kallat med nedsättande epitet, nämligen Ungern. Det är faktiskt ett av mycket få länder som har tagit just ansvar i denna svåra tid. Det har visat sig ha haft alldeles, alldeles rätt redan från början, medan vi själva, lite fumlande och yrvaket, sakta men säkert, först nu börjar genomföra åtgärder för att minska volymerna. Att hävda sin gräns är inte bara en stats rättighet. Det är en stats absoluta skyldighet gentemot sina medborgare.

Herr talman! Det är uppenbart att regeringens politik har satt kommunerna i en trängd och ekonomiskt svår situation. Den kommunala välfärden har kraftigt försämrats som ett resultat av detta. Sverigedemokraterna vill därför att ett tillfälligt anslag ska öronmärkas åt just välfärdens kärnverksamhet.

Vi vill inte plöja ned ytterligare skattemiljarder i verkningslösa integrationsprojekt, skattesubventionerade låtsasjobb för nyanlända invandrare, extra utbud av samhällsservice för illegala immigranter eller ineffektiva kommunala arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Innan detta kan ske, innan vi kan reda ut den ekonomiska situationen i kommunsektorn, måste dock inflödet stoppas, eller åtminstone minskas kraftigt. Alla åtgärder innan så sker är verkningslösa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2015

Av den anledningen ska Sverige givetvis genomföra direktavvisningar, det vill säga avvisa asylsökande som kommer från ett annat EU-land. Det finns över huvud taget ingen anledning, vare sig moralisk eller juridisk, att Sverige ska pröva asylärenden från Danmark eller Tyskland. Denna kraftfulla åtgärd, som verkligen skulle få effekt på volymerna, har regeringen ännu inte förmått att implementera.

Sverigedemokraterna, som enda parti, vänder sig emot den lättvindighet med vilken man lånar pengar och pantsätter kommande generationer. Vi yrkar därför på att en ansenlig del, helst allt, av ett särskilt anslag riktat till kommunerna ska finansieras inom ramen för befintlig migrations- och integrationsbudget. Den som på fullt allvar inte kan hitta en enda onödig utgift inom denna budget, den personen saknar i bästa fall kreativ förmåga och i sämsta fall fungerande tankeverksamhet helt och hållet.

Sverigedemokraterna vill därför att regeringen återkommer till riksdagen med ett nytt, omarbetat och mer genomtänkt förslag till extra ändringsbudget. Innan så sker kommer vi att rösta nej.

Herr talman! Jag yrkar därför bifall till Sverigedemokraternas reservation 1.

Herr talman! Den extra ändringsbudget som vi behandlar här i dag är en helt nödvändig åtgärd i ett extraordinärt läge. Det är inte heller unikt. Riksdagens har vid tidigare tillfällen, bland annat i samband med finanskrisen, behandlat förslag på liknande sätt.

Förslaget innebär att ytterligare 11 miljarder anvisas för 2015 som också kan användas under 2016. 8,3 miljarder tillfaller kommunerna, och ungefär 1 ½ miljard landstingen. Anslaget för migration utökas med 921 miljoner kronor. Den ideella sektorn och idrottsrörelsen får ett ökat anslag med 105 miljoner, och folkbildningsanslaget utökas med 75 miljoner.

Mot bakgrund av att alla våra reformer hittills har varit finansierade, att vi har halverat underskottet i de offentliga finanserna från 2 procent till 1 procent, att detta är en akut uppkommen situation under löpande budgetår och att arbetet har påbörjats i Regeringskansliet för att för framtiden söka utgiftsminskningar och kostnadsdämpningar finansieras insatserna med lån.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationen. Jag är väldigt glad över att det i kammaren finns en mycket bred majoritet för regeringens förslag.

Förslaget är ett resultat av den uppgörelse regeringen slöt med de fyra borgerliga partierna den 23 oktober med anledning av den uppkomna flyktingsituationen. I utskottets behandling har också Vänsterpartiet ställt sig bakom betänkandet, vilket gör att alla partier i kammaren utom Sverigedemokraterna har insett behovet av ytterligare tillskott till kommuner och landsting, idrottsrörelsen, civilsamhället och ett utökat anslag för ersättningar och boendekostnader i detta unika och, som sagt, ansträngda läge. Sju av riksdagens åtta partier har därmed tagit ansvar för vad som händer i verkligheten, i vardagen, här och nu runt om i hela Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2015

Varje dag gör nu kommunernas, landstingens och civilsamhällets personal liksom tusentals frivilliga enorma insatser för att klara mottagandet av alla de människor som har sökt sig hit till Sverige på flykt från krig och konflikter. Det handlar om 80 000 asylsökande förra året och kanske uppemot 160 000 som förväntas komma hit i år.

Herr talman! Det är för att underlätta för bland andra lärarna, socialsekreterarna, handläggarna på Migrationsverket, personalen i vård och omsorg, sfi-personalen, tolkarna, idrottsledarna, alla frivilliga krafter i föreningslivet och trossamfunden och studieförbundens verksamma instruktörer som denna extra ändringsbudget har kommit till.

Det handlar också om att skapa bättre möjlighet att säkra vården, skolan och omsorgen för alla i Sverige. Därför går den största delen av ändringsbudgetens resurstillskott till kommunerna och landstingen. Medlen fördelas utifrån hur många asylsökande och nyanlända man har tagit emot och hur många av dem som är barn. Därmed får kommuner som också hittills har tagit ett stort ansvar ett extra, mycket välbehövligt stöd. Tillsammans med beslutet om att alla kommuner nu blir ansvariga för att ta del av flyktingmottagandet innebär detta också en ökad rättvisa mellan Sveriges kommuner.

Herr talman! Om man lägger samman de tillskott som kommunerna får genom denna extra ändringsbudget och de resurser som tillförs genom beslutet om budgeten för 2016 blir det sammantaget rejäla tillskott till kommunerna under nästa år. Det kommer att underlätta såväl flyktingmottagandet som när det gäller att klara de löpande verksamheterna. Det blir bland annat höjd schablonersättning för flyktingmottagandet med 50 procent, höjd skolschablon för asylsökande barn med 50 procent, satsningar på ökat bostadsbyggande och satsningar för att lyfta kunskaperna i Sverige.

Jag är självfallet medveten om att alla partier i denna kammare inte är överens om alla dessa förslag i budgeten för 2016. Men - och det här är viktigt - alla partier utom ett i kammaren, Sverigedemokraterna, förhåller sig i sina budgetförslag för 2016 åtminstone till verkligheten, vilket är det enda rimliga förhållningssättet om man gör anspråk på att leda Sverige.

Sverigedemokraternas budget för 2016, däremot, är helt verklighetsfrånvänd och skulle, givet den blev verklighet, inte bara innebära att de här 11 miljarderna försvann. Det skulle också bli ett dråpslag mot välfärden i Sverige. Med SD:s budget för 2016 skulle kommunerna få sina statsbidrag sänkta med nästan 90 miljarder de kommande fyra åren. Hur det skulle drabba skolan, vården och omsorgen kan man lätt inse. Det skulle innebära ett sammanbrott för välfärden i Sverige med ökade orättvisor, ökade klyftor och ökad social oro. Jämställdheten skulle dessutom ta flera rejäla kliv tillbaka mot 50-talsstandard när kvinnorna sannolikt återigen blev tvungna att ta hand om barnen, de gamla och de sjuka i stället för att som nu bidra med arbetade timmar i ekonomin och skatteintäkter till det gemensamma genom eget arbete.

Herr talman! Där ute i verkligheten har varje kommunal- och landstingsråd nu möjlighet att utifrån sin situation fundera över hur de extra resurser som kommer dem till del ska användas. Det vet jag som gammal landstingspolitiker att de gör. Kompetensutveckling för lärare och socialsekreterare, extra stödinsatser i klassrummen och på förskolan, bok- och medieinköp till skolbiblioteken, mer läxhjälp, en extra insats från elevhälsan, sommarskola för fler, sommarjobb för fler ungdomar eller förstärkt sfi - det är en del av poängen att insatserna kan komma att variera eftersom behoven ser så förskräckligt olika ut runt om i vårt land. Vi står därmed också upp för det kommunala självstyret och ser till att hjälpa kommunerna med generella statsbidrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2015

Jag yrkar återigen bifall till utskottets förslag i betänkandet!

(Applåder)

Herr talman! En budget som förhåller sig till verkligheten, säger Ingela Nylund Watz. Precis - och Sverigedemokraterna är det enda parti som förhåller sig till verkligheten direkt, redan 2016.

Hur ser det ut med regeringens budget? Den är överspelad innan den ens har börjat gälla därför att regeringen inte var kapabel att prognostisera. Man var inte kapabel att lyssna in vad det är som håller på att hända i det här samhället. Regeringens budget är alltså överspelad innan den ens har börjat gälla. Utgiftstaket kommer att spricka 2016 med den budget som ligger på bordet nu.

Den här ändringsbudgeten hjälper inte detta. Hur många extra ändringsbudgetar kommer vi att få se från den här regeringen? Om Ingela Nylund Watz inte förmår läsa en budget på korrekt sätt är det problematiskt. Sverigedemokraternas budget är likväl den enda budget som förhåller sig just till verkligheten eftersom regeringens budget är överspelad innan den ens har börjat gälla. Det måste vara unikt.

Nog om detta - i den följdmotion som Sverigedemokraterna mycket riktigt har väckt med anledning av förslaget finns två ganska tydliga yrkanden. Jag förstår inte varför det upplevs som så kontroversiellt. För det första vill vi att de extra anslagen ska villkoras och öronmärkas till det som vi betraktar som välfärdens kärnverksamhet. Det förstår jag inte problemet med över huvud taget. För det andra säger vi att regeringen åtminstone bör göra ett försök - ett litet försök i alla fall - att inte låna pengar och skjuta problemen på framtida, kommande generationer. Gör ett försök att hitta finansiering inom den befintliga migrations- och integrationsbudgeten! Återigen: Finns det inte en enda utgift där som är onödig?

Herr talman! Det är intressant att höra Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson försöka få det att låta som att regeringen för en oansvarig ekonomisk politik. Jag återkommer alldeles strax till detta.

I mitt anförande sa jag att alla våra reformer hittills har varit finansierade. Vi har halverat underskottet i de offentliga finanserna från 2 till 1 procent. Detta är en akut situation. Att låna är rimligt vid ett sådant tillfälle under ett löpande budgetår, och ett arbete har påbörjats i Regeringskansliet för att hitta både besparingar och kostnadsdämpningar.

Herr talman! Det riktigt intressant i debatten är dock hur trovärdiga Sverigedemokraterna är i sin ekonomiska politik i detta läge. Det är bra att Sverigedemokraterna säger att man har ordning och reda i sin budget. Därför har jag några enkla frågor, och de handlar om välfärdens finansiering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2015

På vilket sätt blir mottagandet av nyanlända och välfärden bättre när SD säger nej till förslagen i ändringsbudgeten? Sverigedemokraterna hävdar dessutom i sin budget för 2016 att alla flyktingar som finns i Sverige i princip försvinner, och därför behöver man inte anslå några ytterligare resurser utan ger 90 miljarder mindre till kommunerna.

Jag tycker att det är dags att Oscar Sjöstedt tar ansvar och beskriver hur processen ska se ut om vi från nyår inte ska ha några flyktingar och asylsökande i Sverige och därför kan ge kommunerna och landstingen betydligt mycket mindre generella statsbidrag. Om Oscar Sjöstedt kan göra det tycker jag att den här debatten får en intressant vändning.

Herr talman! Det är min bestämda uppfattning att regeringen för en oansvarig ekonomisk politik. Den uppfattningen delas av ganska många väljare i det här landet, och fler blir de.

Man kan inte bara säga att den här situationen är akut och jättespeciell. Man har ju skapat den här akuta och speciella situationen med medvetna politiska beslut. Andra länder har inte den här situationen; Sverige har den här situationen. I andra länder ser det helt annorlunda ut.

Man kan inte bara hitta på att det här råkade hända och att man inte riktigt förstod hur det gick till. Man har ju medvetet fört en politik som obönhörligen leder till en sådan här situation. Att då stå och hävda att man kan låna hur mycket pengar som helst, eftersom situationen är lite speciell just nu är oansvarigt. Om man lånar pengar ska någon betala tillbaka dem, och det är de kommande generationerna. Det ogillar jag skarpt.

Vi säger att vi kanske inte ska satsa så mycket pengar på mottagandet av nyanlända, och då menar ni att det blir problem för de nyanlända. Men snälla nån, det kanske inte ska vara så många nyanlända! Sverige är ju extremt i det här sammanhanget. Vi sticker ut i hela västvärlden och framför allt i EU när det gäller mottagandet per capita. Sverige är det mest extrema landet i den här kontexten. Vi kanske inte ska ha så många nyanlända över huvud taget, och därför behöver vi inte satsa så mycket pengar på den så kallade integrationen av de nyanlända.

Försök inte påskina att det här är en situation som bara har uppstått ur tomma intet. Genom medvetna politiska beslut har man lett in Sverige på den här vägen där vi är nu. Det är inget konstigt med det. Kausalitet kallas det. Gör man A händer B, och därför är min bestämda uppfattning att regeringen för en oansvarig ekonomisk politik. Den uppfattningen delas som sagt av flera andra.

Herr talman! Det finns två saker man kan säga om detta. Den ena är att Sverigedemokraterna, som i sin budgetmotion för 2016 löser alla finansiella problem för välfärden genom att säga att vi inte kommer att ha några flyktingar i Sverige över huvud taget från nästa år, inte hittills i den här debatten har förklarat hur den processen ska gå till. Det är bara några veckor kvar till årsskiftet, Oscar Sjöstedt. Om du kan förklara hur den processen ska gå till kanske vi kan få en lite intressantare debatt om Sverigedemokraternas budgetalternativ. Att bara skriva och säga så utan att kunna anvisa en väg för att Sverige inte ska ha några flyktingar och asylsökande från den 1 januari 2016 är med förlov sagt bara prat och dimridåer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2015

Den andra saken är att vi kan konstatera att Oscar Sjöstedt tror att han är riksdagsledamot i något annat land än Sverige. I Sverige hanterar vi den verklighet vi har här. Här går kommunernas anställda på knäna, Migrationsverket har jättemycket att göra och den ideella sektorn kämpar och sliter varje dag för att lösa den situation som har uppkommit i Sverige med väldigt många asylsökande.

Om Sverigedemokraterna inte vill se den verkligheten utan har Ungern som något slags exempel på hur vi ska bedriva politik i Sverige förstår jag att de inte har så mycket vettigt att säga. Det enda budskap som Sverigedemokraterna egentligen har i den här situationen är: Vi tittar inte på den, för vi skapar en politik som bygger på hur man ser på situationen i något annat land.

Det är ett ganska ohederligt sätt att bedriva politik på. Sverige behöver inte den sortens strutsmentalitet. Vi behöver ansvarstagande riksdagspartier som ser verkligheten som den är. Dessvärre vill inte Sverigedemokraterna göra det, utan man blundar medvetet för den.

Herr talman! Migrationsfrågorna är utan tvekan några av de viktigaste frågorna just nu. Det var ganska uppenbart när man hörde det senaste replikskiftet. Jag behöver knappast påminna om alla larmrapporter från kommuner och ansvariga myndigheter. Det är rapporter som visar på att mottagningssystemet redan är pressat till bristningsgränsen eller i vissa fall redan har brustit. På flera platser i vårt land är läget akut.

De senaste månaderna har jag besökt flera av Migrationsverkets enheter och även socialtjänst och asylboenden på flera orter. Jag har träffat handläggare, representanter för sociala myndigheter och andra aktörer. Bilden man får är alarmerande. Vissa tjänstemän har sagt rent ut att man har nått gränsen för vad man klarar av eller till och med att gränsen är passerad för länge sedan.

På många platser är en stor del av personalen sjukskriven av ren utmattning. Det finns all anledning att framhålla, precis som Ingela Nylund Watz gjorde här, alla de anställda i kommuner och myndigheter och alla de frivilligkrafter som gör ett fantastiskt arbete i en mycket svår situation.

Herr talman! Vi i denna kammare representerar åtta olika partier. Vart och ett har behov och vilja att tala för sina egna politiska förslag. Samtidigt visar historien att i tider med allvarliga påfrestningar tar partierna sitt ansvar och samverkar för landets bästa. Så var det under 1990-talskrisen, så var det under finanskrisen och så är det även i dag när Sverige ska försöka hantera ett rekordstort antal asylsökande.

Vi har redan sett resultat i form av en första migrationsöverenskommelse mellan regeringen och allianspartierna. Diskussioner om ytterligare åtgärder pågår. Moderaterna är beredda att ställa upp och ta ansvar när det krävs för att hantera allvarliga situationer i vårt land.

Vi måste i dag arbeta på flera sätt samtidigt. För det första måste vi långsiktigt lägga om den svenska migrationspolitiken så att Sverige harmoniserar sina regelverk med resten av EU. I ett läge där EU har en gemensam yttre gräns måste samtliga länder innanför denna gräns rimligen ha ett gemensamt synsätt när det gäller asylprövningar, villkor för nyanlända och inte minst tillämpning av EU:s gemensamma regelverk. Det behövs också någon sorts permanent omfördelningsmekanism inom EU för fördelning av asylsökande när enstaka länder behöver avlastning. Vi måste helt enkelt skapa långsiktigt hållbara asylregler i hela EU.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2015

För det andra måste Sverige bli bättre på integration. Ska vi kunna fortsätta vara ett land med en i grunden positiv syn på öppenhet, bejaka invandring och stå upp för asylrätten måste vi också bli betydligt bättre på att få nyanlända i egen försörjning. I detta arbete behövs reformer av bostadsmarknad, arbetsmarknad och utbildningssystem och inte minst en översyn av ersättningssystem, sociala förmåner och skatteregler så att det skapas tydliga drivkrafter för den enskilde.

För det tredje måste vi hantera dagens akuta situation. Krisen i asylmottagandet är djupare än de flesta verkar inse, inte minst för våra kommuner. Vid sidan av den politiska diskussionen om åtgärder för att påverka mängden asylsökande som kommer till Sverige måste våra kommuner samtidigt ges en rimlig möjlighet att hantera mottagandet av dem som redan kommit hit.

Herr talman! Normalt lägger regeringen fram en höstbudget för det kommande året och följer upp den med en vårändringsbudget våren efter. Men regeringen får lägga extra ändringsbudgetar om det finns särskilda skäl. Att en regering lägger en extra ändringsbudget är mycket ovanligt men inte helt unikt. Det hände exempelvis senast under finanskrisen, när Alliansregeringen lade en extra ändringsbudget för att även den gången stärka kommunsektorn i ett mycket allvarligt läge.

Nu har riksdagen regeringens extra ändringsbudget för 2015 på sitt bord. Satsningarna bygger på den migrationsöverenskommelse som Alliansen och regeringen gjorde nyligen. Det är givetvis en styrka i ett allvarligt läge att det finns ett brett politiskt stöd i riksdagen för politiken.

Jag ska förtydliga att det här självklart inte innebär ett stöd för regeringens budget i övrigt, för där har vi diametralt olika åsikter i många frågor.

Moderaterna har haft ett stort inflytande på resultatet av migrationsförhandlingarna, och vi står bakom ändringsbudgeten i alla delar.

Den viktigaste förändringen är ett extra stöd på 8,3 miljarder till kommunerna och 1,5 miljard till landstingen för att hantera den ökande mängden asylsökande och nyanlända. Utöver detta får Migrationsverket en knapp miljard extra, och civilsamhället får 200 miljoner extra för att stärka integrationen och insatser under asyltiden. Totalt avser ändringsbudgeten 11 miljarder extra för att hantera migrationen. Pengarna betalas ut redan i år men är avsedda att användas under både 2015 och 2016.

Tillskotten till kommunerna är avsevärda. När det gäller kommunerna i min egen valkrets får exempelvis Borås stad drygt 80 miljoner, och mindre kommuner som Ulricehamn, Svenljunga eller Mark som har tagit emot många nyanlända de senaste åren får i storleksordningen 25-30 miljoner.

Pengar löser såklart inte alla akuta praktiska problem, men de löser i alla fall den ekonomiska delen för våra kommuner och landsting.

Man kan givetvis, liksom Oscar Sjöstedt, ha kritiska synpunkter på att staten finansierar denna extrasatsning genom att öka statsskulden. Men det akuta läget och att tillskottet beslutas så sent under året gör det svårt att göra på annat sätt. Det är tur att Sverige efter åtta år med Alliansen har minskat sin statsskuld i relation till bnp till en av EU:s lägsta. Det gör det möjligt att öka skulden något utan några större effekter för samhällsekonomin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2015

Men i längden måste Sverige självfallet ha en migrationspolitik som är ekonomiskt hållbar utan behov av lånefinansiering. Man ska ständigt arbeta med att dämpa kostnadsökningar, söka besparingsmöjligheter och inte minst lyckas bättre med att snabbare få nyanlända i egen försörjning.

För att förtroendet för den svenska ekonomiska politiken ska bibehållas även framöver är det viktigt att regeringen respekterar det finanspolitiska ramverket i övrigt och inte frestas att avvika från principer som överskottsmål, utgiftstak och att nya reformer bör finansieras krona för krona. Tyvärr har det på senare tid kommit oroväckande signaler från finansministern om att dessa principer inte längre är lika självklara för regeringen som de påstods vara tidigare.

Herr talman! Moderaterna står alltså bakom den extra ändringsbudgeten. Men jag vill ändå lyfta upp två frågor som är kopplade till detta.

Stöden till kommunerna är viktiga och helt nödvändiga. Däremot kan man känna en viss oro för att fördelningen av pengarna mellan kommunerna kan komma att upplevas som en smula godtycklig. Fördelningen bygger nämligen på kända fakta om hur många mottagna asylsökande det finns i kommunen i förhållande till kommunens folkmängd. Dessutom får kommunerna olika summor för mottagna vuxna respektive barn. Fördelningen beräknas alltså på kända siffror, men läget förändras ju hela tiden. Pengarna är dessutom tänkta att täcka kostnader även under nästa år. Det är omöjligt att veta i dag hur fördelningen av nyanlända kommer att se ut om ett år, inte minst nu när lagstiftningen förändras så att alla kommuner tvingas ta emot nyanlända.

Ett annat problem är att vissa kommuner som har ett formellt ansvar för exempelvis ensamkommande barn och ungdomar placerar dessa i ett boende som är beläget i en annan kommun. I detta fall ansvarar vistelsekommunen där boendet finns för barnens skolgång, medan den ansvariga kommunen får hela statsbidraget. Pengarna borde naturligtvis följa barnen, men alla kommuner hanterar det tyvärr inte på det sättet.

Under föredragningen i finansutskottet sa finansminister Magdalena Andersson att man uppmärksammat dessa problem och tänker följa detta. Hur det rent praktiskt ska gå till kunde hon dock inte svara på.

Jag tror att vi alla inser dessa problem och delar åsikten att det är viktigt att de ekonomiska stöden verkligen hamnar hos de kommuner som har den faktiska kostnaden. Jag utgår från att regeringen återkommer i denna fråga.

Herr talman! Jag vill avsluta med att yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande.

Herr talman! I kväll debatterar vi en extra ändringsbudget för statens utgifter för 2015. Skälet till detta är att det behövs mer resurser för att på bästa sätt ta emot alla flyktingar som sökt skydd i Sverige, framför allt under hösten.

Stöden som vi ska besluta om kommer att gå till både kommuner och landsting men också till ideella organisationer. Det är bra att kommuner och ideella organisationer får stöd för de kostnader de har haft under hösten och som de kommer att få längre fram. Men statens åtagande måste vara på både kort och lång sikt. Därför hoppas jag att regeringen återkommer i kommande budgetar till hur detta stöd kan säkerställas på lite längre sikt än ett år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2015

Det som är positivt i denna budget är den fördelningsnyckel som finns för att fördela de 9,8 miljarder kronorna mellan Sveriges 290 kommuner och 21 landsting. Den utgår inte från hur stor kommunen är utan vilket behov som finns. Den utgår från vilket ansvar respektive kommun har tagit för flyktingmottagandet. Därför får de kommuner som har tagit emot fler flyktingar också mer pengar. Det leder till att Norbergs kommun får över 6 000 kronor per invånare medan Vellinge inte behöver mer resurser än 58 kronor per invånare.

Skillnaderna mellan hur stor betydelse dessa pengar kommer att få i respektive kommun är stora. För kommuner som Norberg, Ljusnarsberg och Filipstad kommer morgondagens beslut att ha en avgörande betydelse för kommunens budget. De är kommuner som har stått upp när andra kommuner har svikit.

Men det finns också en politisk dimension som blir tydlig när man tittar på kommunerna. Kommuner som har röda styren har tagit ansvar, medan de kommuner som har blå styren i mångt och mycket har smitit undan. Därför har vi i riksdagen till slut kommit fram till att en tvingande lagstiftning behövs för att alla kommuner ska ta ansvar. Det är dags att också Vaxholm, Danderyd, Vellinge och Öckerö tar sitt ansvar.

Stödet till den ideella sektorn är också en viktig del av budgeten. Det går dels till idrottsrörelsen, dels till folkbildningsrörelsen och dels till alla organisationer som funnits på plats runt om i samhället för att se till att mottagandet ska bli så bra som möjligt. Jag tror att de resurserna kommer att kännas som lite extra råg i ryggen för alla som har slitit hårt under hösten.

Därmed vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet och propositionen.

Herr talman! I debatten har en del hävdat att det går dåligt för Sverige, att den ökade migrationen skulle leda till en sorts välfärdskollaps. Jag vill därför läsa ur SCB:s senaste rapport om nationalräkenskaperna i Sverige:

Bnp ökade med 3,9 procent det tredje kvartalet för 2015.

Exporten steg med 2,1 procent, vilket bidrog till bnp-uppgången på 1,0 procentenheter.

Produktionen inom näringslivet steg med 1,1 procent.

De varuproducerande branscherna ökade produktionen med 1,2 procent.

Tillverkningsindustrin hade en tillväxt på 0,6 procent.

Byggindustrin hade en fortsatt bra tillväxt på 2,4 procent.

I de tjänsteproducerande branscherna ökade produktionen med 1,1 procent.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2015

Antalet sysselsatta i hela ekonomin ökade med 0,4 procent under tredje kvartalet.

Antalet arbetade timmar i hela ekonomin ökade med 0,3 procent.

Arbetsproduktiviteten i näringslivet steg med 0,7 procent jämfört med kvartalet innan.

Hushållen går det också ganska bra för. Deras disponibla inkomster ökade med 4,3 procent, och hushållens finansiella sparande ökade med 2 miljarder.

Den offentliga förvaltningens finansiella sparande för 2014 har reviderats upp med 2,3 miljarder, främst till följd av att inkomstskatterna har reviderats upp. De två första kvartalen i år har de reviderats upp med 2,2 miljarder respektive 5,5 miljarder, vilket främst förklaras av uppreviderade mervärdes- och inkomstskatter.

Det går inte dåligt för Sverige. Om SD:s budgetförslag med kraftiga nedskärningar på 90 miljarder i offentlig sektor hade vunnit bifall hade det däremot gått väldigt dåligt för Sveriges kommuner. Det är nämligen de som skapar välfärden i vårt samhälle varje dag.

Jag är stolt över att representera Vänsterpartiet. Vi står inte bakom någon migrationsöverenskommelse. Vi är ett parti som står upp för asylrätten varje dag samtidigt som vi förhandlar och pressar regeringen till fler och bättre reformer så att ekonomin i Sverige fortsätter växa och så att alla som bor här, både de som kom nyligen och de som har bott här lite längre, får en välfärd som man kan lita på.

Herr talman! Det här är lite utanför debatten om den extra tilläggsbudgeten. Men jag blev så glad när Håkan Svenneling nämnde alla de positiva effekterna av Alliansens budget som har styrt politiken i Sverige under 2014. Det var trevligt att höra det.

Faktum är att vi har styrt politiken även under 2015. Vi får se om de positiva effekterna fortsätter ytterligare ett tag.

Jag har observerat att såväl Magdalena Andersson, partisekreterare Carin Jämtin som andra företrädare på regeringssidan på den senaste har tagit åt sig äran av att det går bra Sverige, att arbetslösheten sjunker, att fler kommer i arbete, att statsfinanserna stärks och att tillväxten ökar.

Jag vill återigen påminna om vilken budget som styr Sverige i dag. Det är Alliansens budget som gör det. Det är Alliansens politik som fortfarande rullar vidare. Det är våra reformer som fortfarande verkar på arbetsmarknaden och stärker företagen och näringslivet. Den här regeringens reformer har inte gjort vare sig någon större skada eller nytta. Faktum är att den här regeringen inte har påverkat politiken nämnvärt över huvud taget under det senaste året.

Däremot ser man risker med hur det blir i fortsättningen. Det är nu som ni sjösätter det som ni kallar era reformer. Jag kallar det för risker för företagande och arbetsmarknad, inte minst för utanförskap till exempel genom de beslut som vi i dag fattade om sjukförsäkringssystemet. Det är där som riskerna finns, men hittills har vi inte sett några, och det är positivt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2015

Herr talman! Jag vill börja med att förtydliga att det handlade om SCB:s rapport avseende 2015 och delvis 2014.

Det har fattats politiska beslut, så nu har vi en alliansbudget med en vårändringsbudget och en höständringsbudget som regeringen och Vänsterpartiet har förhandlat fram och beslutat om. Vilken budget som styr just nu är lite svårt att sätta färg på med tanke på att det är sju partier som har varit inblandade i den ekonomiska politik som just nu gäller. Men från årsskiftet blir det i vart fall ordning och reda, och då kommer de signaler som regeringen och Vänsterpartiet har skickat under hela 2015. Då får man se vilken budget som styr Sverige.

Jag är inte så orolig som Jan Ericson, utan snarare är jag mer positivt försiktig om vad som kommer att hända i Sverige. De risker som Jan Ericson målar upp är snarare sådant som vi har sett har haft väldigt negativa effekter för människor under Alliansens styre.

Min egen far är just nu i sjukförsäkringssystemet. Han har inte passerat 450 dagar, där stupstocken går i dag, men han har varit på väg i den riktningen. Jag kan tydligt se vad det hade inneburit för honom som människa om vi inte hade avskaffat stupstocken i dag. Då hade han som börjar bli till åren, men fortfarande har en viss arbetskapacitet, fått det lilla ekonomiska stöd som han får i dag av systemet fullständigt sönderslaget. Han skulle tvingas ut i arbetslivet utan att han är friskförklarad. Det är effekterna av de risker som Jan Ericson pratar om.

Nu har vi en möjligt. Det kommer många nyanlända. Vi kan se att försörjningskvoten kommer att gå ned för alla i arbetsför ålder jämfört med vad det hade gjort annars. Vi behöver investera i Sverige. Vi behöver satsa, och jag tänker se till att Vänsterpartiet trycker på regeringen för att man ska fortsätta att göra fler gröna satsningar och röda satsningar för en bättre välfärd.

Herr talman! Jag kan återigen konstatera att de siffror som Håkan Svenneling läste upp för tredje kvartalet har självklart inte hunnit påverkas någonting av regeringens höstbudget. Men vi kan diskutera det om ett år, så får vi se var vi då landar.

När det gäller sjukförsäkringsreformen satt jag med i Socialförsäkringsutredningen. Den kom fram till att man skulle kunna ta bort den bortre tidsgränsen, om man först såg till att se över systemet med övriga uppföljningar och rehabiliteringar. Det var samtliga partier överens om, inklusive Vänsterpartiet. Trots detta avskaffar regeringen tidsgränsen innan man har satt övriga system på plats. Det är det som gör det här så farligt.

Det finns flera stora utmaningar som inverkar på statsfinanserna. Sjukförsäkringssystemet är en av utmaningarna. Migrationskostnaderna, som ökar kraftigt, är en annan. Om man inte tar ansvar för de här delarna är det stor risk att de äter på andra delar i budgeten, och det slår direkt mot välfärden. Det är det som är så farligt.

Jag vill påminna om att det är oroväckande att man ser att finansministern börjar att svaja när det gäller såväl överskottsmålet och utgiftstaken som krona-för-krona-principen för nya reformer. Om man börjar att slarva med dessa saker ligger statsfinanserna illa till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2015

Herr talman! Jag tycker inte att finansministern slarvar på det sätt som Jan Ericson beskriver. Vi har en finansminister som ser vilket läge som vi befinner oss i och därigenom samarbetar hon med de partier som är villiga att samarbeta och ta ansvar - just nu är det bara Vänsterpartiet, förutom regeringspartierna.

Det är tydligt att vi befinner oss i en situation där Sveriges befolkning har ökat väldigt kraftigt under väldigt kort tid. Då är det bara en sak som man kan göra: Man behöver göra ännu mer av det som vi behöver sedan tidigare.

Det behövs investeringar i bostäder. Därför presenterar vi den största satsningen på bostadsbyggande på 20 år. Under alliansregeringen utredde man, tog bort och ändrande så att byggandet gick ned kraftigt. Vi behöver vända på den kuttingen och komma i ett läge där det byggs mer. Då får vi fler människor i arbete samtidigt som vi investerar för framtiden.

Vi behöver också satsa på infrastruktur och bygga ut den järnväg som inte fungerar på ett bra sätt, så att fler kan komma i arbete med att bygga järnväg och så att fler kan använda sig av järnvägen. Det är väldigt viktigt.

Vi behöver bygga upp en välfärd som man kan lita på så att man inte blir sjuk. Där är jag glad över den satsning som vi ser på ungas psykiska ohälsa. Det är väldigt oroväckande att framför allt unga kvinnor blir sjukskrivna i större utsträckning än tidigare. Det är inte bra. Har man lång tid kvar i arbetslivet måste man vara frisk och hålla hela arbetslivet. Därför ska vi inte ha ett system som straffar dem som är sjuka, utan vi ska ha ett system som förebygger ungas psykiska ohälsa och som ser till att alla människor i vårt samhälle mår bra.

Dessa frågor ligger mer i andra budgetdebatter. Kopplat till extrabudgeten ska vi vara glada att man här vågar satsa för att möta den migration som vi nu ser.

Herr talman! Bnp säger faktiskt ingenting om ett lands ekonomiska välbefinnande. Med den logiken skulle Bangladesh vara ett mer välmående land ekonomiskt än vad Sverige är. Man måste givetvis ställa bnp i relation till någonting, det är därför som vi använder oss av termen bnp per capita. Det är inte en perfekt term det heller. Det finns jättemånga problem med den. Men den säger i alla fall någonting om den ekonomiska utvecklingen och det ekonomiska välmåendet.

Det sägs att vi har fler sysselsatta, men i relation till vad? Är det i relation till hur stor befolkningsökning som vi har haft? Betyder det att sysselsättningen har ökat med en person samtidigt som vi har haft en befolkningsökning på en miljon personer? Det är en ganska dålig utveckling. Vi måste givetvis ställa det i relation till någonting. Det är därför som man använder sådana termer som arbetslöshet som mäter hela arbetskraften.

Antalet arbetade timmar har ökat, i relation till vadå? Detta är basala begrepp som vi inom hela det politiska spektrumet egentligen borde kunna vara överens om. Man måste ju ställa saker i relation till varandra. Annars säger de ingenting och är helt meningslösa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2015

Återigen kom det upp ett påstående om att Sverigedemokraterna skulle göra nedskärningar i välfärden. Vi skär ned på de kostnader som finns som de andra partierna står bakom, inklusive Vänsterpartiet. Det gäller kostnader för invandringen som har varit väldigt höga i det här landet.

Vänsterpartiet väljer att kalla kostnader för invandringspolitiken för kostnader för välfärd för att försöka paketera begreppet lite snyggare. Det förstår jag att man gör. Men givetvis borde skattebetalarna tröttna någon gång på att finansiera hela kalaset. Men fortfarande gör ni inte rätt. Tala klarspråk i stället! Detta är kostnader för invandringen som vi säger nej till och som ditt parti säger ja till. Där vill vi göra besparingar och i stället använda pengarna till välfärd.

Men tala klarspråk!

Herr talman! Jag läste upp väldigt många olika mått för att beskriva Sveriges positiva utveckling. Det är klart att man kan titta på olika mått, och när det gäller bnp per capita var det en av Sveriges ledarskribenter som mycket riktigt konstaterade att det steg också positivt. För Sveriges del har det gjort det under en ganska lång tid.

Oscar Sjöstedt tyckte sig sakna arbetslöshetsmåttet. Ja, arbetslösheten går ju också ned, senast med 0,4 procent. Man ska nog ändå slå fast att det mesta pekar i en positiv riktning.

Men för att klara det måste man ha en politik som vågar leverera, investera och satsa resurser. Det gör vi med den extra budgeten som Oscar Sjöstedt vill att vi bara slänger i papperskorgen. Det är fel väg att gå.

Jag tycker inte att ditt resonemang håller, Oscar. Du säger att det är en nedskärning på invandring, men kostnadsposten heter statsbidrag till kommunerna. I det statsbidraget handlar det om att staten är med och finansierar den välfärd som kommuner och landstingen levererar. Det är bland annat sjukvård, äldreomsorg, förskola som pengarna främst går till.

Sedan säger du att det hänger ihop med invandring. Du har nog väldigt fel där. Jag tror inte att vi kan vakna upp en dag i Sverige och se att du har tagit bort alla människor som du inte gillar. Så funkar inte den politiska verkligheten.

Jag tycker att Sverigedemokraterna är ett väldigt märkligt parti. Jag satt tidigare i dag bredvid en av Oscar Sjöstedts partikollegor på ett seminarium om gränshinder. Man var oroad över att det är jobbigt att resa i Norden nu när det byggs upp gränshinder och gränstullar. Man ville se ett ökat samarbete i Norden.

Men samtidigt är man väldigt tydlig med att man vill slänga ut alla som har en religion som inte heter kristendom. Det gör att det verkligen bara handlar om ren och skär rasism från Sverigedemokraterna. Det handlar inte om att man vill föra någon reell ekonomisk politik.

Herr talman! Det finns någonting som heter kausalitet också. Till att börja med har vi haft en svag utveckling av bnp - även av bnp per capita; jag är glad att vi kanske är lite överens, men möjligen inte helt överens, om att man bör ställa saker i relation till någonting. Som ekonom tycker jag att det är viktigt. Men det finns en kausalitet i det hela också.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2015

Bnp per capita har ökat ytterst marginellt. Vi har haft en svag utveckling av bnp per capita i det här landet. Det beskyller jag absolut inte Vänsterpartiet för. Det har vi haft under åtta år med alliansregeringen också, så det är absolut inte Vänsterpartiets fel. Det står jag inte och påstår.

Men hur kan man då hävda - vilket Håkan Svenneling gjorde i sitt anförande - att detta beror på den ganska kraftiga invandring som vi haft? Vi är i alla fall överens om att vi har en hög invandring. Håkan Svenneling verkar anser att de här två sakerna måste bero på varandra. Men bara för att man hittar en korrelation i en viss ända betyder det inte att det finns ett kausalt samband på samma gång. Det är två helt olika saker. Man måste hålla de begreppen isär.

Jag tror också att vi kan vara överens om att sysselsättningsgraden är väldigt låg framför allt bland nyanlända invandrare men även bland utrikesfödda som funnits i Sverige ganska länge. Sverige har det största relativa sysselsättningsgapet bland jämförbara OECD-länder. Det är ett jättestort problem. Och när de trots allt kommer i sysselsättning har de generellt lägre inkomster än inrikesfödda. Det är också ett problem. Det här är fakta som det inte går att argumentera emot.

Hur i hela friden skulle då de här två sakerna tillsammans - att vi har en kraftig invandring och att människor som invandrar antingen inte hamnar i sysselsättning alls eller har något lägre inkomster än inrikesfödda - kunna förklara en ökad bnp per capita? Det är orimligt. Den ekvationen går inte ihop. Detta får gärna Håkan Svenneling kommentera lite grann.

Herr talman! Jag var väldigt tydlig, Oscar, med att det inte är den stora invandringen som gör att vi har en positiv bnp-utveckling eller en positiv utveckling i Sverige i stort. Vad jag säger är att svensk ekonomi går bra och att vi inte står på randen till någon välfärdskollaps, vilket är ett av de starka uttryck som Sverigedemokraterna använt sig av. Det går faktiskt bra för Sverige. Vi har en välfärd som fungerar. Det luktar gott av pepparkakor på en massa ställen jag besöker, det funkar ganska bra i förskolan och så vidare.

Men vi har definitivt en utmaning, och den måste vi ta på allvar. Det är därför vi är sju partier som säger ja till denna extra budget och ett parti som säger nej. Ni i Sverigedemokraterna vill, som Ingela Nylund Watz var inne på, stoppa huvudet i sanden och vara som en struts. Det tycker jag är fel väg att gå. Men jag vet att det grundar sig på en rasistisk politik och att ni inte gillar människor som kommer från andra länder.

Det som Sverige behöver är att vi stärker den ekonomiska utveckling vi nu har genom satsningar och investeringar. Då tror jag att vi kan växa till ett starkare Sverige där sysselsättningen fortsätter att öka, där vi får fler i arbetskraften, där antalet sysselsatta ökar och där vi får ned arbetslösheten. Då tror jag att vi också får ett bra samhälle att bo i. Då kan vi skapa en välfärd som går att lita på, så att man kan känna sig trygg i barnomsorgen, känna att äldreomsorgen är trygg och så vidare. Det tror jag är ett bättre samhälle än det samhälle som Oscar Sjöstedt försöker skapa, där vi ska känna oro och misstänksamhet inför andra människor och vara rädda för att flyktingboendet i vår hemkommun ska börja brinna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2015

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 10 december.)