Allmänna motioner om energibeskattning m.m.

Fru talman! Jag tänkte att jag, medan skatteutskottets ledamöter kanske tar plats i sina stolar, skulle berätta lite grann om den fråga som ska debatteras här. I det betänkande som ska diskuteras behandlar skatteutskottet nästan 50 förslag från den allmänna motionstiden förra hösten, och gemensamt för dem är att de handlar om olika punktskatter. Många av förslagen rör energibeskattningen, som den gröna skatteväxlingen, tjänstenäringens och industrins energiskatter, miljöavgift på dansk kolproducerad el och skatterabatter för att hushållen ska byta till energisnålare vitvaror. Andra frågor som tas upp är jordbrukets miljö- och energiskatter, effektskatt på kärnkraft och skatt på naturgrus. Det finns också förslag som rör reklamskatten, skatt på fritidsbåtar, skatt på djurförsök och skatt på socker och fett. Förslagen har inte rönt så stor framgång i utskottets behandling. Samtliga förslag avstyrks. Det har föranlett utskottets ledamöter att till betänkandet foga 14 reservationer och fyra särskilda yttranden. Fru talman! Därmed överlämnar jag betänkandet till kammarens behandling.

Fru talman! Vi moderater har tre reservationer och två särskilda yttranden i betänkandet. Men jag nöjer mig med att yrka bifall till reservation nr 1 som jag också så småningom kommer att begära rösträkning på. Moderata samlingspartiet anser att Sverige behöver en ny och långsiktig energipolitik. Vi vill ersätta dagens målflora med två övergripande mål: Energipolitiken ska främja en säker och konkurrenskraftig el- och energiförsörjning i hela Sverige. All energiproduktion ska klara högt ställda miljö- och säkerhetskrav. För att verka mot dessa mål måste energibeskattningen göras om i grunden. Syftet med skatterna måste renodlas så att skatter som ska generera intäkter för staten tas ut i konsumentledet och miljöstyrande skatter tas ut i producentledet så nära föroreningskällan som möjligt. Produktionsskatter och subventioner som utan miljöskäl försämrar energimarknadens funktionssätt bör tas bort. Effektskatten på kärnkraftsel är skadlig och bör successivt reduceras. Vi vill avskaffa elcertifikatssystemet som är ett dyrt, svåradministrerat och ineffektivt system. Systemet är ett sätt för regeringen att kringgå budgetlagens krav på bruttoredovisning. Fru talman! För att den gemensamma nordiska och snart europeiska elmarknaden ska fungera är det viktigt att beskattningen liksom regelverket i övrigt är likartat i dessa länder. På denna punkt har regeringen underlåtit att agera. Skillnaderna i skatte- och avgiftssystem mellan de nordiska länderna har snarare ökat än minskat. Detta leder till en rad snedvridningseffekter som gör att de gemensamma produktionsresurserna inte utnyttjas optimalt. Det leder också till orättvisa konkurrensförhållanden mellan olika kraftproducenter i olika nordiska länder. Hög beskattning av svensk industris utsläpp kan dessutom leda till att produktionen flyttas utomlands. Vi moderater avvisar tanken om skatteväxling. Miljöskatter ska användas för att minska miljöbelastningen från energiproduktionen. Men det finns inga övertygande skäl att utan närmare analys lägga ytterligare skattebörda på energisektorn. Vi konstaterar att den gröna skatteväxlingen fortsätter trots att tillgänglig forskning helt har förkastat idén. Tillgänglig forskning och utredning visar nämligen att grön skatteväxling gör oss fattigare. Våra reala inkomster minskar, och miljövinsterna blir mycket små. Skogsprofessorn, socialdemokraten och riksdagsledamoten Sören Wibe har konstaterat att de som drabbas hårdast är de som bor i glesbygd samt låginkomsttagare. Höjda dieselpriser slår hårt mot kollektivtrafiken. I glesbygd blir bussturerna allt glesare och bilberoendet större. Därmed förblir utsläppen lika stora, men befolkningen blir något fattigare. Turismen är en annan näring som drabbas hårt av den gröna skatteväxlingen. Fru talman! I reservation nr 8 framhåller vi att den särskilda effektberoende skatten på kärnkraftsel är skadlig och därför successivt ska reduceras. Effektskatten minskar reinvesteringsutrymmet i kärnkraftsanläggningarna och motverkar angelägna investeringar. Det enda uttag av skatt som är motiverat är det som motsvarar en tänkt kommersiell försäkringspremie för kärnkraftens riskkostnader. Just på energiområdet är det viktigt att ersätta fossila bränslen och begränsa utsläppen av växthusgaser. Vi vill stoppa den förtida avvecklingen av kärnkraften och öppna för forskning och utveckling av kärnteknologin. Vi vill också ta bort de formella hindren för intressenter att ansöka om att bygga nya kärnkraftverk. Fru talman! I reservation nr 12 påminner vi om att vi moderater vid budgetbeslutet för år 2006 motsatte oss höjningen av naturgrusskatten från 10 kr till 13 kr per ton naturgrus och i stället föreslog en skattesänkning till 5 kr per ton. Vi vidhåller vår uppfattning i frågan. Detta bör ges regeringen till känna. I ett särskilt yttrande tar vi upp att det är viktigt att människor som vill bo och verka på landsbygden har rimliga förutsättningar. Svensk livsmedels- och jordbruksnäring har skatter och avgifter som snedvrider konkurrensen i förhållande till omvärlden. I våra budgetalternativ föreslog vi bland annat ytterligare höjning av reseavdraget och sänkt dieselskatt. Vi föreslog också att skatterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel skulle slopas. Vi kommer även i fortsättningen att verka för att förutsättningarna för livsmedels- och jordbruksnäringen blir konkurrensneutrala och att människor har råd att utnyttja bilen för olika aktiviteter. Fru talman! Trots att riksdagen i april 2002 tillkännagav för regeringen att reklamskatten borde avvecklas och att frågan borde prioriteras vid kommande budgetberedning har regeringen återkommit år 2002, 2003 och 2004 med beskedet att frågan prioriteras men utan resultat. I årets budget har prioriteringen lett fram till skatten sänks från den 1 januari 2006. Det är i sig välkommet, men alltjämt kvarstår en orimlig beskattning av annonser i vissa medier. Vi anser att klarhet måste skapas om när denna skadliga skatt ska tas bort helt och att en redovisning borde lämnas av regeringen i samband med ekonomiska vårpropositionen år 2006.

Fru talman! Energi är en livsnödvändighet. Som människor behöver vi alla energi för att överleva. Men resurserna vi använder för att skapa energi får inte förstöra miljön och på så sätt hota klimatet i framtiden. Våra barnbarn, deras barn och deras barn ska också kunna gå ut i skogen och plocka kantareller och blåbär. Jordens klimat håller sakta men säkert på att förändras. De allra flesta forskare är i dag överens om att dagens utsläpp av växthusgaser leder till att jordens medeltemperatur ökar. Det är växthuseffekten. I stället för att använda mer kol och olja måste vi förbruka mindre av dessa och andra energikällor som inte kan förnyas. Fru talman! Folkpartiet anser att kampen mot växthuseffekten ska vara det överordnade miljömålet för svensk energipolitik. Växthuseffekten är global och måste också bekämpas gemensamt. Där har EU en viktig roll. Det räcker inte att Sverige ensidigt minskar koldioxidutsläppen. Miljön globalt blir inte bättre, och dessutom riskerar Sveriges företag att få konkurrensnackdelar. Folkpartiet välkomnar systemet med utsläppsrätter. Även om vi anser att det kanske borde ha haft en annan utformning är det ändå ett steg på vägen. Folkpartiet anser också att det är viktigare att beskatta de anläggningar som orsakar miljöskador i stället för att beskatta användningen av el och bränslen. I detta sammanhang vill jag också påpeka att Folkpartiet anser att även andra miljöfarliga utsläpp borde komma i fråga när det gäller beskattning eller avgifter. Men, fru talman, vi ska inte ha en energipolitik som driver ut fler företag ur landet, utan tvärtom. Den svenska basnäringen med skog, kemi, gruvor och stål, som står för 27 % av vår varuexport, är energiintensiv. Även annan industri är en stor energiförbrukare. Sverige har långa avstånd till sina kunder, men genom att vi har haft billig energi har vi ändå varit konkurrenskraftiga i Europa. Vi måste se till att bevara de konkurrensfördelar som vi har - självfallet med hänsyn tagen till miljön. Fru talman! Då är det märkligt att man stänger ett ekonomiskt lönsamt och tekniskt säkert kärnkraftverk, Barsebäck 2. Den energitillgång som försvinner måste ersättas. Utbyggnaden av förnybara energikällor har inte skett i den takt som man förväntade sig under 80- och 90-talen, utan den energi som står till buds är till exempel importerad kolkraft. Folkpartiet anser att vi måste bevara den kärnkraft vi har. Vi utesluter inte heller en framtida utbyggnad av kärnkraften. Vi vill också att den effektskatt som i dag finns på kärnkraft successivt ska avvecklas eftersom den minskar återinvesteringsutrymmet i kärnkraftsanläggningarna. Fru talman! Vi ska inte behöva tvingas köpa el från kolkraftverk som släpper ut koldioxid eller från kärnkraftverk med långt mindre säkerhet än våra egna på grund av att det saknas el. Det är verkligen dubbelmoral att själv lägga ned kärnkraftverk som är fullt fungerande och sedan tycka att det är helt riktigt att utnyttja kärnkraftverk i andra länder. Fru talman! Självfallet ska allt göras för att effektivisera energianvändning både hemma och inom industrin. Det ska belönas, och inte bestraffas. Den som vidtar energibesparande åtgärder i sitt hus, som att sätta in treglasfönster och installera bergvärme, ska inte straffas genom ett ökat taxeringsvärde på huset och därmed högre fastighetsskatt. Användning av biobränsle och eldning av avfall och sopor, som redan görs i dag i Borås, är alternativ som måste utökas. Vindkraft är ett annat alternativ. Vi anser dock att alla energislag ska klara konkurrensen sinsemellan utan skatter och subventioner. Därför vill vi avskaffa de elcertifikat som subventionerar vindkraft och biobränsle som infördes för något år sedan. Fru talman! Brist på el skapar också höga elpriser. Tillsammans med höga elskatter får både företag och hushåll problem. Hushåll som i många fall redan i dag lever på marginalen får ökade kostnader. Folkpartiet anser att elskatten måste sänkas. Vi anser också att den inte ska ingå i en grön skatteväxling. Som jag sade i början av mitt anförande vill Folkpartiet att de anläggningar som orsakar miljöförstöringen också ska stå för kostnaderna - inte de som använder energin. Fru talman! Man kan kalla betänkandet för ett uppsamlingsheat eftersom det behandlar kvarvarande motioner från höstens motionstid. Därför representerar inte de reservationer som vi har till betänkandet hela vår energipolitik. Förutom reservationen som handlar om energiskatt allmänt har vi en reservation som handlar om att vi tycker att torv ska anses som fossilt bränsle och därför inte befrias från koldioxidskatt och energiskatt. I en annan reservation säger vi nej till miljöbonus för vindkraft. Vi motsätter oss subventioner av energiproduktion över huvud taget. Precis som Stefan Hagfeldt sade nyligen har vi tillsammans med övriga allianspartier ett särskilt yttrande där vi anser att man borde återkomma med ett förslag om att reklamskatten ska avskaffas. Fru talman! Jag står självfallet bakom alla våra reservationer, men yrkar bifall endast till reservation 2 under punkt 1.

Fru talman! Till att börja med vill jag säga att jag avsiktligt har begränsat mitt inlägg till att redogöra för våra grundläggande uppfattningar om energi och kopplingen till skatter. Varje modernt samhälle är beroende av energi och fungerande energiproduktion. Produktion och användning av energi medför ofta, tyvärr, påverkan på miljön i negativ riktning. Därför försöker moderna samhällen också på olika sätt att reglera energiproduktion och energikonsumtion. Ett effektivt sätt att reglera och styra på energiområdet är att använda sig av skatter. Detta fungerar i och för sig effektivt, men det innebär också komplikationer. Eftersom energifrågor inte kan avgränsas till vissa områden eller platser kan beskattningen negativt påverka annan produktion och arbetstillfällen och snedvrida konkurrensen inom landet och gentemot omvärlden. Vårt land kan inte heller avskärma sig från miljöpåverkan från andra länder i världen. Ett av de mest uppmärksammade exemplen på detta är det accelererande problemet med ökande koldioxidutsläpp. Som slutsats kan man anföra att Sverige inte på egen hand bör reglera och beskatta energi utan att beakta beslut i omvärlden. Det är därför vi kristdemokrater är angelägna om att Sverige aktivt måste driva bland annat energi- och miljöfrågor i EU och i andra internationella forum. Som vi framhåller i vår reservation är vi kristdemokrater för en så kallad grön skatteväxling, men anser att i den utformning som den gröna skatteväxlingen har genomförts i Sverige har den i flera fall fått ett asymmetriskt utfall. Detta har inneburit att det ökade skatteuttaget på ett miljöområde inte kompenseras med lägre kostnader på ett annat. Företag, enskilda hushåll och personer har nettomässigt fått ökade kostnader. I praktiken motverkar detta en långsiktigt positiv utveckling i riktning mot en bättre miljö. Fru talman! Sverige behöver ett energiskattesystem där skatter och miljöavgifter utformas så att inte sysselsättning och välfärd drabbas. Tillgången till billig energi framställd under trygga och säkra förhållanden måste säkerställas. En EU-harmonisering av systemet med långsiktighet som mål är nödvändig. För att långsiktigt åstadkomma miljövänlig produktion och konsumtion av energi kan Sverige inte avvika från omvärlden utan allvarliga negativa konsekvenser för det svenska samhället. Ett talande exempel är när statliga svenska företag driver koleldade kraftverk i andra länder samtidigt som vi i Sverige avvecklar energiproduktion med ytterst lite utsläpp av koldioxid. Dessa företag genererar i sin tur stora vinster till svenska staten med miljardbelopp som omsätts för vår välfärd. Det finns inget hinder för Sverige att gå före på olika områden, men det är ingen miljövinst i att vi avviker från omvärlden så att tillverkning, arbetstillfällen och verksamheter flyttar utomlands. Den framtida lösningen på energifrågan står inte att finna i att Sverige ensamt strävar mot att skilja ut sig, utan vägen till bättre energi- och miljöpolitik går via samverkan och gemensamma beslut med andra länder. Detta är också grundtanken bakom våra förslag och reservationer som finns till detta betänkande. Fru talman! Avslutningsvis väljer jag att yrka bifall endast till reservation nr 3, även om vi givetvis står bakom samtliga våra reservationer.

Fru talman! Vi diskuterar i dag olika motioner om energiskatter. Energifrågorna i vid bemärkelse är ett oerhört viktigt område i vår samhällsutveckling som är ständigt mycket aktuellt. Det här gör att även beskattningen på området är - vill jag säga - väl utvecklad och differentierad utifrån en rad olika parametrar, eller med andra ord rätt krånglig. För Centerpartiet har resurshushållning och miljö alltid varit två mycket viktiga värdeord. Vi har genom åren arbetat mycket hårt för en energipolitik som strävar efter detta. I Centerpartiets budgetförslag i höstas redovisar vi våra synpunkter på energiområdet, som är väl kända för många. Vi vill till exempel långsiktigt avveckla kärnkraften. Vi anser att elcertifikaten är ett bra instrument för att stödja förnybara källor som vindkraft och bioenergi. Vi har sedan många år ett energisamarbete med bland andra Socialdemokraterna. Vi tycker att det är bra med stabila och breda riktlinjer i de här frågorna, som verkligen kräver stabilitet och långsiktighet så att marknadsaktörerna vågar och kan agera på effektivaste sätt. Vi strävar efter att bredda samarbetet ytterligare. Det är tyvärr oroande att regeringen på ett litet men ändå viktigt område, vattenkraften, nu lägger förslag om att minska stödet till den småskaliga vattenkraften. Energiuppgörelsen, som jag tolkar den, innebär att de mindre vattenkraftverken i de små vattendragen, liksom i dag, ska fortsätta att omfattas av certifikatsystemet. Förnybar, miljövänlig vattenkraftsproduktion ska alltså behålla sitt stöd. Jag beklagar att regeringen nu agerar i strid med detta. Betänkandet behandlar både stora och mindre frågor. Centerpartiet har en reservation och några särskilda yttranden som jag kort ska redovisa. Fru talman! Under flera decennier har en imponerande biltestverksamhet vuxit upp i Norrbottens inland. Det handlar om en samlad årsomsättning på många hundra miljoner kronor och flera hundra arbetstillfällen. Det är något som betyder oerhört mycket i denna glesbefolkade landsända. På samtliga anläggningar, vare sig de ägs av utländska koncerner eller lokala entreprenörer, bedrivs en likartad verksamhet. Man utvecklar system, verifierar datorsimuleringar och testar produkter och system av olika slag för bilar i vinterväglag. Verksamheten förbrukar mycket energi för till exempel snöröjning, uppvärmning av lokaler samt landbanor med en kombination av uppvärmd asfalt och konstfrusen is. Fordonsindustrin i Sverige är befriad från energiskatt. Eftersom det utvecklingsarbete som bedrivs på egna anläggningar hos lokala entreprenörer är identiskt med det som utförs av entreprenörer på anläggningar ägda av kundföretag, bör beskattningen självfallet vara lika. Så är faktiskt inte fallet. Under flera år har de lokala företagen med varierande framgång kämpat för att erhålla samma befrielse från energiskatt som de stora företagen har. Vi anser att en skyndsam översyn bör göras i syfte att ge alla företag i denna biltestbransch lika förutsättningar genom samma energiskattebefrielse. Jag yrkar bifall till reservation nr 5 av Jörgen Johansson. Vi markerar också vår uppfattning i några andra frågor genom särskilda yttranden. Centerpartiet vill inte ha någon särskild ny skatt på fritidsbåtar. Detta har diskuterats från och till i om inte hundra år så i alla fall några decennier. Det finns ingen båtskatt i dag, och Sverige fungerar faktiskt. Men det finns en färsk regeringsproposition om att införa ett båtregister. Sedan är naturligtvis steget till en skatt på fritidsbåtar inte långt. Det finns också beslut från Socialdemokraternas högsta organ att införa en båtskatt. Det är därför starkt oroande att skatteutskottet nu hänvisar till att frågan om båtskatt kan prövas bara beslut har fattats om att införa ett obligatoriskt fritidsbåtsregister. Låt mig gå över från båtar till mat. Den svenska livsmedelsproduktionen, som är i världsklass vad gäller miljö- och djurvänlighet, belastas fortfarande av flera tunga skatter. Verkligheten är den att lönsamheten för den här viktiga basnäringen ligger i strykklass inom de 15 gamla EU-länderna. Produktionen av mat krymper faktiskt nu i Sverige. Ska Sverige klara flera av sina miljömål är en fortsatt livskraftig jordbruksnäring en förutsättning. Denna mycket gröna näring betyder fortfarande mycket även för ekonomi och sysselsättning över hela landet. Därför vill Centerpartiet, till skillnad från Socialdemokraterna och deras samverkanspartier, sänka traktorernas dieselskatt med 1 kr per liter ned till EU-nivån och avskaffa den handelsgödselskatt som, vad jag vet, är världsunik. Det här skulle förbättra näringens marginaler, likställa villkoren med våra grannländer och underlätta de många investeringsbeslut på gårdarna som är en snar nödvändighet om inte produktionen ska fortsätta att minska i Götaland, i Svealand och i Norrland.

Fru talman! Med skatterna finansierar vi vår gemensamma välfärd. Skatterna ska vara så utformade att de stimulerar till arbete, investeringar, utveckling och minskade sociala och ekonomiska orättvisor. Skatterna ska också bidra till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Energiskatternas tudelning är mycket påtaglig. De har till uppgift att bidra till finansieringen av samhällets kostnader för bland annat utbildning, vård och omsorg samt övriga gemensamma funktioner som samhället vilar på. Men energiskatterna ska också minimera skadliga utsläpp och bidra till en samhällsutveckling som i så liten grad som möjligt tär på ändliga resurser. I Sverige har vi under socialdemokratisk regim de senaste tio åren arbetat systematiskt och målinriktat med att ställa om samhället till att bli mer miljöanpassat. Det har gett resultat. Den förnybara energin har ökat med 31 terawattimmar under de senaste tio åren. Utsläppen av svaveldioxider i luften har halverats. Utsläppen av kväveoxider har minskat med 35 % sedan 1990. Flera arter som för tio år sedan riskerade att utrotas är i dag livskraftiga. Den här utvecklingen väcker uppmärksamhet i omvärlden. Internationella undersökningar visar att Sverige är världsledande på att höja välståndet utan att trycket på miljön ökar. Sverige är ett föregångsland när det gäller att använda ekonomiska styrmedel och systematiskt miljömålsarbete. Sveriges påverkan i EU har även lett till en förbättring inom flera miljöområden. Vi socialdemokrater vill bygga det gröna folkhemmet, ett långsiktigt hållbart samhälle. Men fördelningspolitiken är lika viktig för oss socialdemokrater. Goda ekonomiska framsteg måste förenas med social rättvisa och skydd av miljön. Det är ingen ouppnåelig vision. Vi socialdemokrater har redan visat att vi är på rätt väg. Tvärtemot vad som kan utläsas i många av de borgerliga reservationerna, och som jag har hört av inlägg i debatten, menar vi socialdemokrater att höga ambitioner på miljöområdet och en tuff miljölagstiftning stimulerar ekonomisk tillväxt. Det bevisas av att miljöteknik är en av Sveriges snabbast växande exportbranscher. Det är en strategisk framtidsbransch. Sverige har starka förutsättningar att driva på teknikutvecklingen då en stor del av vår exportindustri är inriktad på att finna bra och kostnadseffektiva lösningar på energi- och miljöområdet. Genom att sätta uppnåeliga mål på miljöområdet och samtidigt stimulera miljöforskning och stödja produktutveckling genereras tillväxt och nya jobb. Det är något annat än att enbart säga nej till ekonomiska styrmedel. Fru talman! Jag har valt att inleda mitt anförande med några ord om vårt gemensamma ansvar för miljön och sambandet med den ekonomiska utvecklingen. Detta med anledning av att det hänger så nära ihop med de energi- och miljöbeskattningar som behandlas i betänkandet. I de borgerliga reservationerna till majoritetens förslag finns miljöansvaret pliktskyldigast inskrivet. Det känns bra att vi är överens om synen på vikten av ett långsiktigt hållbart samhälle. Men när jag fortsätter att läsa reservationerna så blir jag lite mera betänksam. Moderaterna avvisar tanken på skatteväxling, det vill säga att man höjer skatten på det som är miljöskadlig och minskar skatten på arbete. Kristdemokraterna för sin del säger att det behövs ett miljörelaterat skatte- och avgiftssystem där beskattningen på arbete sänks och beskattningen på miljöpåverkan relativt sett höjs, det vill säga en grön skatteväxling. För mig är det här en principfråga inom energibeskattningsområdet. Behövs det, eller behövs det inte en omställning? Behövs det, eller behövs det inte ekonomiska styrmedel? För oss socialdemokrater är svaret givet. Visst behöver vi ställa om samhället, och visst behövs det ekonomiska styrmedel. Jag skulle i det replikskifte som jag hoppas att vi kommer att få - jag vet att det finns många kamrater ute i det här huset som hoppas att vi ska vara försiktiga med det - vilja få ett svar från de partier som med förkärlek kallar sig den borgerliga alliansen. Vilken inriktning kommer ni att ta? Ska vi styra eller ska vi inte styra med skatter? Ska vi styra mot en hållbar utveckling? Med den frågan omfattar jag också Folkpartiet, som i sitt anförande har pratat om miljöstyrande skatter. Det jag ser är kanske att skillnaden mellan oss, Kristdemokraterna och Folkpartiet mera skulle kunna ligga i vad det är för skattebas vi ska använda och vad vi ska beskatta. Är det så att Moderaterna är totalt isolerade inom alliansen i synen på nödvändigheten av skatternas miljöstyrande effekter? Moderaterna vill inte heller gynna förnybara energikällor som till exempel elcertifikat. Vi hörde alldeles nyss från ett av de andra partierna som ingår i alliansen att elcertifikaten är bra. Vilket är det? Är de bra, eller är de inte bra? Kan jag få ett klargörande på den punkten? Eftersom elcertifikaten syftar till att stimulera förnyelsebar elproduktion så finner jag därmed också att Moderaternas skrivningar om att energiproduktionen ska klara högt ställda miljö- och säkerhetskrav kommer att falla väldigt tungt, för det är ju det som är elcertifikatens syfte: Vi ska styra över vilken produktion vi ska ha. Kristdemokraterna för sin del pläderar för ökad energiskatteharmonisering inom EU. De skriver i sin reservation att det visat sig omöjligt på grund av ett fåtal länders blockering att driva igenom till exempel en gemensam miniminivå för koldioxidavgifter. Jag vill i det sammanhanget bara erinra om att energiskattedirektivet faktiskt innehåller minimiskatt för el, mineraloljor, kol och naturgas. Vi socialdemokrater motsätter oss inte minimiskattenivåer. Vi har till och med i EU aktivt stött arbetet med det nya energiskattedirektivet som innebär positiva minimiskattenivåer. Men vi menar i övrigt att skatterna ska vara nationella och motsätter oss att vi ska ha en skatteharmonisering inom EU. Centerpartiet för sin del lyfter i sin reservation fram frågan om fordonsindustrin och konkurrenssituationen för den norrländska biltestverksamheten. Jag håller med om att den är en viktig utvecklingspotential för Norrlands inland, men jag vill passa på att uppmärksamma om att frågan om industrins energibeskattning har behandlats i SNED-utredningen, och frågan bereds för närvarande av regeringen. Från utskottsmajoritetens sida är vi inte beredda att föregripa den beredningen och vill inte dra ut en enda del i industrins beskattning. Jag hoppas naturligtvis, precis som Centerpartiets företrädare, att vi snart får en lösning på den här frågan, men vi vill inte ha en särbehandling av just biltestverksamheten. Naturgrusskatten tas upp såväl i en moderat reservation som i ett särskilt yttrande från Centerpartiet. Jag vill då erinra om att det i de av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålen ingår ett delmål för naturgrusanvändning som innebär att uttaget av naturgrus år 2010 ska vara högst tolv miljoner ton per år. Tyvärr ökade leveranserna av ballast inklusive naturgrus år 2004 med 9 % enligt SGU. Det finns därför som jag ser det skäl till höjningen av naturgrusskatten om delmålet ska uppnås. Fru talman! Med det jag nu har anfört yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

Fru talman! Per Erik Granström sade att Sverige har blivit ett föregångsland med sin energipolitik. Den energipolitik som regeringen styr och ställer med var fördelningspolitiskt mycket bra. Jag visar här en kopia av en sida i dagens Expressen. Där står det att Brita och Stig Nordström, båda 74 år, hellre fryser än betalar för elen. Läser man artikeln så är det inte riktigt så, därför att de anser sig helt enkelt inte ha råd. De har tvingats sänka värmen till 14 grader inomhus, och så har de haft det hela vintern. Det hemska är att det inte är ett fåtal äldre par som har hamnat i den här situationen. Elpriserna har ju gått upp med raketfart. Visst, vi kan med all rätt gå på elproducenterna - de har del i det här. De säger då å sin sida att elpriserna har gått upp därför att vattentillgångarna inte är tillräckligt stora, och den förtida avvecklingen av kärnkraften ger signaler om att vi inte kommer att kunna producera energi lika billigt längre i Sverige. Det Brita och Stig går till storms emot nu här är skatten. Jag läser innantill: "Det är skatten jag opponerar mig mot. Hälften vore nog, säger hon." Och det är riktigt. I dag utgörs elpriset till 50 % av skatt. Det är alltså den som är väldigt tung för människorna. Samtidigt kan man tala om det här med energiskatter och grön skatteväxling. Ja, vilka är det som drabbas av till exempel att bensinpriset och dieselpriset stiger till 11-12 kr? Nu skriver tidningarna att priset kanske blir 14 kr i sommar. Ja, det är naturligtvis de som inte har så stora ekonomiska muskler och resurser. Det som Per Erik var så stolt över drabbar helt enkelt fördelningspolitiskt just dem som är svaga: pensionärspar, barnfamiljer och dem som fortsättningsvis alltså inte kan köra sina barn längre utan kanske får flytta till tätort.

Fru talman! Det är helt rätt som Stefan Hagfeldt säger: Visst har skatterna på energi ökat. Det är klart att om man stannar vid det konstaterandet så kanske man kan dra slutsatsen att det jag sade är fel. Men man måste väga in andra parametrar också. En grön skatteväxling är precis det jag sade, nämligen en sänkning av skatten på arbete och en ökning av skatten på miljöstörande element i vårt samhälle. Det innebär att kompensationen har gått ut för den ökade energibeskattningen, och den modell vi har haft för att lägga ut kompensationen har haft en fördelningspolitisk effekt där de som har de lägre inkomsterna har fått en större del av kompensationen. Dessutom är det intressant med det här paret som fryser hellre än betalar för elen. Riksdagens utredningstjänst har tittat på och gjort en jämförelse av vad energiskatterna betyder för ett hushåll om vi jämför år 1996 och 2005. Man kan konstatera att av hushållens ekonomiska tillgång har energibeskattningen minskat med 0,3 procentenheter. Det beror på att en klok, ekonomisk finansiell politik har bidragit till att reallönerna i Sverige har ökat och bidrar till att hushållens utgifter för energiskatten realt sjunker.

Fru talman! Det här är nog en bild som det här pensionärsparet inte alls känner igen. Per Erik Granström, du har ju chansen här nu att säga direkt till dem - jag kan skicka över protokollet till det här paret, för det går väl att få tag i Brita och Stig Nordström genom Expressen - att ditt svar alltså är att riksdagens utredningstjänst anser att det här är fel. De har inga problem med att betala sin skatt, utan de sänker värmen därför att de tycker att det är trevligt när det är 14 grader, och det har de gjort hela vintern. Nej, det håller inte. Barnfamiljer tvingas nu flytta från glesbygd till tätorter därför att de inte längre har råd att köra sina barn till olika aktiviteter och inte har råd att åka till sitt arbete. Man har alltså slagit i taket för sådana här energikostnader. Det är därför vi är emot det här med grön skatteväxling. Jag vill tydliggöra en sak. Du sade i ditt anförande att vi är emot förnybara energikällor. Vi är mycket positiva till detta. Däremot är vi emot elcertifikaten som de är utformade nu. Jag kommer från Norrköping. Holmen Paper bygger en ny pappersmaskin, och det vägde väldigt jämnt mellan Norrköping och Madrid. Efter mycket om och men blev det Madrid. De kommer att inviga den i juni månad. Jag tycker att det är ledsamt, för vi behöver arbetstillfällena här i Sverige. Vi har goda kontakter med Holmen. De säger bland annat att oron gäller energipolitiken. Just elcertifikaten slår väldigt hårt mot våra industrier. Det är väl inte en bra politik när vi tänker på att det nästan är en och en halv miljon svenskar i arbetsför ålder som inte går till något jobb. Vi behöver varenda arbetstillfälle här i Sverige. Vi kan därför inte pressa upp energipriserna hur högt som helst. Kom också ihåg att vi bor i ett kallt klimat! Det har varit en ovanligt kall vinter.

Fru talman! Det är rätt intressant att höra klagomålen på hur dåligt det är med Sverige. Jag har hört i den här debatten redan om att svenskt näringsliv måste flytta ut på grund av våra energiskatter och elcertifikaten. Jag kan bara konstatera att hela Europa omfattas av elcertifikatssystemet. Nej, förlåt mig! Nu är jag inne på fel. Jag avser naturligtvis handeln med utsläppsrätter. För det är oftast det som den elintensiva industrin tar upp. De säger att de drabbas väldigt hårt av det, men det är ju ett europeiskt fenomen. Vi kunde önska att inte bara Europa utan hela klotet omfattades av detta. Stefan Hagfeldts exempel skulle jag kunna kvittera med att konstatera att alldeles nyss har det invigts en 4 miljarders investering i Kvarnsveden, där Stora Enso har valt att göra ett annat beslut, nämligen att lägga en motsvarande industri i Sverige. Så det är inte alltid säkert att det hamnar utomlands. Tillväxten i Sverige har faktiskt under de senare åren varit bättre än tillväxten i omkringliggande länder. Om vi återgår till pensionärsparet är de uppgifter jag har fått grundade på vad riksdagens utredningstjänst har tagit fram. Jag har ingen anledning att tro att utredningstjänsten far med felaktiga uppgifter. Jag hoppas att vi med det också skulle kunna reda ut den debatt som är mellan Stefan Hagfeldt och mig.

Fru talman! Jag vill inleda med att instämma i det som Per Erik Granström säger om vikten av att styra mot en hållbar utveckling. Det måste hela tiden vara utgångspunkten. Jag ska bara säga någonting utifrån en reservation som Vänsterpartiet har i det här betänkandet. Det handlar om skatteväxling. Nu är vi vid halvtid i skatteväxlingsreformen. Vi har fram till nu växlat ca 17 miljarder kronor av det som sades skulle växlas. För oss är det väldigt viktigt att halvtid göra en utvärdering. Det handlar inte om att vi på något sätt ska avbryta skatteväxlingen, men det är viktigt att den utvärderas. Det är också viktigt att den utvärderas inte minst när det gäller effekter på miljön. Vi vet att hittills har skatteväxlingen haft betydelse för miljön. Det vet vi, men vi måste också se vad den har haft för effekt på inkomstfördelning mellan olika grupper, vad den har betytt för olika regioner i landet och inte minst vad den har haft för betydelse för industrins konkurrenskraft. Vi ska komma ihåg att vi sedan den dag vi inledde skatteväxlingen också har startat upp ett antal andra styrmedel för att uppnå samma resultat, en hållbar utveckling. Det handlar om sådana saker som elcertifikat, som redan har diskuterats, olika program för energieffektivisering, och det handlar om handelssystemet med utsläppsrätter. Det är oerhört viktigt att vi hittar det bästa och mest optimala systemet där vi har ett bra samspel mellan de olika åtgärder som vi gör. Det måste finnas ett bra samspel mellan de skatter vi tar ut och de andra olika styrmedlen. Det anser vi från Vänsterpartiets sida är oerhört viktigt. Det handlar definitivt inte om att avbryta skatteväxlingen, men vi måste ta olika hänsyn. Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till reservation 4.

Fru talman! Egentligen kanske jag går upp i talarstolen mer för att markera att på den här punkten är inte Marie Engström och jag speciellt oense. Jag ville bara peka på att det redan har genomförts utvärderingar, dels inom Finansdepartementet, dels inom ramen för Långtidsutredningen. Regeringen har nu också gett Naturvårdsverket och Statens energimyndighet i uppdrag att i samråd med berörda miljömåls- och sektorsmyndigheter göra en övergripande heltäckande utvärdering av dagens ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. Det ska man redovisa senast den 1 oktober 2006. Jag hoppas att det kan lugna Vänsterpartiet att vi från Socialdemokraterna verkligen vill ha utvärderingen och avser att följa utvecklingen vad det gäller styrmedel inom miljöområdet.

Fru talman! Inom Vänsterpartiet är vi fullkomligt lugna. Vi är inte nervösa på något sätt. Jag vet också att det finns utredningsuppdrag utlagda, bland annat till Naturvårdsverket. Men för oss är det väldigt viktigt att man har det breda anslaget. Naturligtvis är det viktigast att utvärdera effekten på miljön, men vi måste också titta på vad det har för fördelningseffekter, vad det betyder för olika regioner i landet, vad det betyder för vår konkurrensutsatta industri och även vad det har för betydelse för samspelet med andra ekonomiska styrmedel som vi använder oss av i dag som vi inte ens hade den dag vi inledde skatteväxlingen. Det har betydelse, för alla de här styrmedlen strävar mot samma mål, att förbättra miljön. Då måste vi också ur en samhällsekonomisk synvinkel säkerställa att det ena inte förtar det andra.