435 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, EU-nämndens kallelser och föredragningslistor, EU-nämndens uppteckningar, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, 2007/08, sorterat efter datum
2007/08:32, Fredagen den 16 maj
1 Utbildning, ungdom och kultur utbildning Utbildningsminister Jan Björklund Återrapport från ministerrådsmöte den 14 februari 2008
Information och samråd inför ministerrådsmöte den 21 och 22 maj 2008
Anf. 1 ORDFÖRANDEN: Då hälsar vi utbildningsministern med medarbetare hjärtligt välkommen
Rekryteringen av domare ska breddas bland annat genom att öka möjligheterna för etablerade jurister att adjungera som ledamot i domstol. Det sade riksdagen ja till. Den särskilda domarutbildningen ska finnas kvar som bas för rekryteringen samtidigt som andra skickliga och väl kvalificerade jurister i större utsträckning anställs som ordinarie domare. Rättegångsbalkens bestämmelser ändras så att det blir tydligare att Sveriges advokatsamfund kan göra undantag från kravet att en advokat inte får vara anställd i domstol. En ny nämnd, Domarnämnden, ersätter Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet vid beredningen av domaranställningar. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2008.
Riksdagen sade ja till en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU:s så kallade Bryssel II-förordning. Den nya Bryssel II-förordningen gäller alla avgöranden om föräldraansvar. Frågor om föräldraansvar kan handla om till exempel vårdnad, boende, umgänge eller en tillfällig placering av barnet utanför det egna hemmet. Frågan behöver inte ha anknytning till ett mål om skilsmässa. Det ska bli enklare för den som vill ha ett beslut om umgänge verkställt i en annan medlemsstat. Förordningen innehåller också särskilda bestämmelser till skydd för olovligt bortförda eller kvarhållna barn. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2008.
En ny diskrimineringslag ersätter jämställdhetslagen och sex andra lagar. I den nya lagen finns två nya diskrimineringsgrunder: ålder och könsöverskridande identitet eller uttryck. Förbudet att diskriminera ska gälla på tio olika samhällsområden. Nya områden är bland annat offentlig anställning, värnplikt och civilplikt. Alla diskrimineringsgrunder gäller inte på alla samhällsområden. Främst gäller det diskriminering på grund av ålder som ska vara förbjuden i arbetslivet i vid mening och inom utbildningsverksamhet. Den som har diskriminerats ska kunna få diskrimineringsersättning. Ersättningen ska både vara en ersättning för kränkningen och avskräcka från diskriminering. En ny myndighet, Diskrimineringsombudsmannen, ska kontrollera att lagen följs. Samtidigt avvecklas de nuvarande ombudsmännen Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Handikappombudsmannen och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning. Diskrimineringsombudsmannen ska ha rätt att i domstol föra talan för en enskild person som anser sig ha blivit diskriminerad. Genom en ny regel får vissa intresseorganisationer också en sådan möjlighet. Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2009.
Den som har fyllt 20 år ska få importera vin, sprit och starköl från EU för sitt eget eller sin familjs personliga bruk. Det sade riksdagen ja till. Lagändringarna är en följd av bland annat EG-domstolens dom i det så kallade Rosengrenmålet och en anpassning av den svenska lagen till EG-rätten. Det är viktigt att ålderskontroll och indrivning av skatt fungerar väl vid privatinförsel. En annan ändring är att det så kallade varukänneteckensförbudet, som är en del av förbudet mot att göra indirekt reklam för starkare alkoholdrycker än vad som en annons egentligen ger sig ut att göra, tas bort. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2008.
Riksdagen sade ja till lagändringar som ska stärka möjligheterna att bedriva en effektiv tvångsförvaltning av elektriska anläggningar. Syftet är att elöverföringen i det svenska samhället ska fungera tillfredsställande. Förändringarna innebär bland annat att förvaltaren blir skyldig att kontinuerligt pröva om det finns förutsättningar för en effektiv tvångsförvaltning. Dessutom får nätmyndigheten möjlighet att skjuta till medel till förvaltningen som avser dels förvaltarens arvode, dels akuta upprustningsåtgärder. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2008.
Länsstyrelserna tar över djurskyddskontrollen från kommunerna. Riksdagen sade ja till regeringens förslag om ett statligt djurskydd. Bakgrunden till beslutet är bland annat att det finns brister som rör likvärdigheten i kommunernas kontroll och att efterlevnaden av EU:s bestämmelser inte går att garantera. Riksdagen vill få till en bättre styrning, samordning och uppföljning. Kommunernas ansvar för att pröva tillstånd till yrkesmässig verksamhet med bland annat sällskapsdjur ska föras över till den myndighet som regeringen bestämmer. Ansvaret för kontrollen av livsmedel och foder i primärproduktionen kommer att föras över från kommunerna till länsstyrelserna. Den offentliga kontroll som länsstyrelserna utför enligt djurskyddslagen, livsmedelslagen och lagen om foder och animaliska biprodukter ska bekostas av allmänna medel. De extra kontroller som utförs på grund av att lagstiftningen inte följs kommer att finansieras med avgifter. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2009.
Förbudet mot att döma psykiskt störda till fängelse ska luckras upp. Det sade riksdagen ja till. Fängelse ska få dömas ut om det finns synnerliga skäl. Det kan vara att det är ett mycket allvarligt brott, att gärningsmannen saknar eller har ett begränsat behov av psykiatrisk vård eller har vållat sitt tillstånd själv, till exempel genom att berusa sig. Fängelse får dock inte dömas ut om gärningsmannen har saknat insikt om konsekvensen av sitt handlande. Lagändringen börja gälla den 1 juli 2008.
EU-nämndens kallelse och föredragningslista 2007/08:33 EU-nämndens sammanträde 2008-05-13
EU-nämnden
Kallelse och föredragningslista 2007/08:33
Möte: Sammanträde med EU-nämnden
Datum: 2008-05-13 kl. 13.00
Plats: Skandiasalen N3 Föredragningslista
1. Ekofin
Finansminister Anders Borg
Återrapport från ministerrådet den 4 mars 2008
Återrapport från informella ministermötet den 4 och 5 april 2008
Information
EU-nämndens kallelse och föredragningslista 2007/08:33 EU-nämndens sammanträde 2008-05-13
EU-nämnden
Utskick via mejl 2007/08:33
Möte: Sammanträde med EU-nämnden
Datum: 2008-05-13 kl. 13.00
Plats: Skandiasalen N3 Kompletterande material
Dp. 7.1
Nedan bifogas en länk till kommissionens meddelande KOM2008109. Meddelandet kommer även att finnas tillgängligt på mötet: Dp. 7.2
Nedan bifogas utkast till rådets
2007/08:31, Tisdagen den 13 maj
1 Ekofin
Finansminister Anders Borg
Återrapport från ministerrådsmöte den 4 mars 2008
Återrapport från informellt ministermöte den 4 och 5 april 2008
Information och samråd inför ministerrådsmöte den 14 maj 2008
Anf. 1 ORDFÖRANDEN: Vi säger välkommen till finansministern, statssekreterare
Reglerna för transporter som överskrider gränser för längd, bredd eller vikt och som kräver vägtransportledare ändras så att antalet dispenser kan minska. Det sade riksdagen ja till. Syftet är att minska byråkratin både för företag och för Vägverket, som hanterar 20 000 ansökningar om dispenser om året. Istället ska det anges direkt i föreskrifter när och var transporter får ske samt hur långa, breda och tunga dessa transporter får vara. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2008.
Riksdagen tycker liksom regeringen att en svensk ratificering av Internationella arbetsorganisationens, ILO:s, konvention om identitetshandlingar för sjömän bör vänta tills det finns en plan för ratificering och genomförande. Syftet med konventionen är att dels öka säkerheten till sjöss och i land genom ett säkrare och kontrollerbart nytt identitetsbevis för sjömän, dels underlätta sjömäns möjligheter att komma i land i hamnar där fartyget lastar och lossar. Konventionen ska också underlätta transfer och transit samt resa till och från hemorten på lämpligt sätt mellan arbetsperioder ombord. Riksdagen avslutar ärendet med detta.
Reglerna för behandling av personuppgifter inom hälso- och sjukvården samlas i en ny lag, patientdatalagen. Lagen gör det möjligt för olika vårdgivare att på ett enklare sätt få tillgång till varandras elektroniska patientjournaler och för patienter att komma åt sin journal via Internet. Patientdatalagen ska gälla för alla vårdgivare oavsett huvudmannaskap och innehålla regler om sådant som skyldigheten att föra patientjournal, inre sekretess och elektronisk åtkomst i en vårdgivares verksamhet, utlämnande av uppgifter och handlingar genom direktåtkomst eller på annat elektroniskt sätt samt nationella och regionala kvalitetsregister.
För att främja förutsättningarna för jämställdhet både i familjen och i arbetslivet införs en jämställdhetsbonus. Förslaget innebär att den förälder som varit hemma längst med föräldrapenning får en skattekreditering om han eller hon arbetar när den andra föräldern tar ut föräldrapenning. Skattekreditering innebär att det belopp du är berättigad till dras av från din slutliga skatt. Högsta nivå för jämställdhetsbonusen är 100 kronor per dag, det vill säga cirka 3 000 kr per månad. Bonusen utgår till de föräldrar som har gemensam vårdnad om barn. De föräldrar som delar helt lika på föräldraledigheten kan få den maximala bonusen på 13 500 kronor per barn. Bestämmelserna börjar gälla den 1 juli 2008 och tillämpas på föräldrapenning som lämnas för barn som är födda efter den 30 juni 2008.
Kommunerna får rätt att införa vårdnadsbidrag från den 1 juli 2008. Syftet med vårdnadsbidraget är att ge föräldrar ökade möjligheter att vara hemma och ta hand om sitt barn när det är mellan ett och tre år. Bidraget ska vara skattefritt och uppgå till maximalt 3 000 kronor per barn och månad. Det kommer inte att vara pensionsgrundande. Föräldrar ska kunna få fullt vårdnadsbidrag om barnet inte går på dagis. Kommunerna ges också rätt att införa vårdnadsbidrag på deltid och får själva avgöra hur närvaron i förskolan ska påverka storleken på vårdnadsbidraget. En förälder ska kunna arbeta heltid och samtidigt få vårdnadsbidrag om barnomsorgen ordnas på annat sätt. Vårdnadsbidraget ska inte kunna lämnas till en förälder som redan har vissa andra bidrag, till exempel arbetslöshetsersättning, föräldrapenning, ålderspension, sjukersättning eller aktivitetsersättning.
I dag är det bara möjligt att ta ifrån en brottsling vinsten av just det brott som personen döms för. Det måste dessutom vara fullt bevisat att vinsten kommer från det brottet. Det ska nu vid allvarlig brottslighet vara möjligt att ta ifrån brottslingen vinsten av inte bara ett visst konkret brott, utan också vinsten av en inte närmare preciserad brottslig verksamhet. Beviskravet sänks för sambandet mellan det som tas ifrån brottslingen och den brottsliga verksamheten jämfört med vad som i allmänhet gäller i brottmålsprocesser. Dessutom får polis och åklagare bättre möjligheter att provisoriskt säkra tillgångar som genom ett senare beslut kan komma att tas ifrån brottslingen. Med vinst, eller utbyte, av brott menas både konkret egendom som någon kommit över genom brott och värdet av det som kommits över. Att vinsten tas ifrån brottslingen, eller förverkas, innebär att man tar egendomen ifrån brottslingen eller att han eller hon blir skyldig att betala till staten. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2008.
A-kassorna är skyldiga att finansiera en del av statens kostnader för arbetslöshetsersättning. A-kassornas medlemmar ska i sin tur betala en avgift till kassorna som bland annat täcker kassornas avgifter till staten. A-kassor som har medlemmar med hög arbetslöshet ska från den 1 juli 2008 betala en större avgift till staten. Arbetslöshetsavgiften ska motsvara 33 procent av den inkomstrelaterade arbetslöshetsersättning som kassan har betalat ut under månaden. Det ska liksom tidigare finnas en begränsning för hur mycket avgift a-kassorna ska få ta ut av sina medlemmar för att täcka arbetslöshetsavgiften. Kassorna får inte ta ut sådan avgift av medlemmar som till exempel har arbetslöshetsersättning eller sjukpenning och inte mer än 300 kronor i månaden av övriga medlemmar. Vidare ökar antalet karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen från fem till sju dagar.
Riksdagen sade ja till att ändra i skollagen så att målgruppen för den statliga specialskolan vidgas. Ändringarna innebär att specialskolan, utöver de grupper som hittills omfattats, även ska omfatta elever med synskada och ytterligare funktionshinder samt elever med grav språkstörning. Dessa elever ska tas emot i specialskolan om de på grund av sitt funktionshinder eller av andra särskilda skäl inte kan gå i grundskolan eller särskolan. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2008.
