329 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Motioner, 2005/06, Kulturutskottet, sorterat efter datum
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 och 2005 om bild och form samt konsthantverk. Motionerna handlar om vikten av form och design, att regeringen ska ta fram förslag inom området form och design, utställningsmöjligheter, mötesplatser, upphandling av offentlig konst, plan för avsättning av medel till utsmyckning av offentliga platser, kollektivverkstäder, utställningsersättning och satsningar på vissa verksamheter, projekt eller regioner.
Riksdagen sade nej till fyra motioner om att regeringen ska låta utreda möjligheten att fullt ut pris- och löneomräkna statsbidraget till de fria grupperna på samma sätt som gäller för vanliga statliga myndigheter. Riksdagen vill avvakta resultatet av den utredning som Kulturrådet inom kort kommer att redovisa om bidragen till de fria teater- och dansgrupperna. Det är en utredning som riksdagen tidigare begärt och som är en översyn av förhållandet mellan de verksamhetsbidrag och projektbidrag som utgår till de fria grupperna.
Riksdagen sade nej till motioner från främst allmänna motionstiden 2002, 2003, 2004 och 2005 om folkrörelsefrågor och allmänna samlingslokaler. Motionerna handlar om folkrörelsepolitikens mål, spelregler för den ideella sektorn, utredning av folkrörelsepolitiken, forskning om ideella föreningar och folkrörelser, ledare och funktionärer i den ideella sektorn, Volontärbyrån, stöd till generationsövergripande verksamhet, FN:s frivilligdag och allmänna samlingslokaler.
Regeringen har för riksdagen presenterat ett program för ökat internationellt kulturutbyte. Regeringen redovisar mål för kulturlivets internationalisering i ett långsiktigt perspektiv, hur de statliga insatserna i stort bör utvecklas samt hur uppgifts- och ansvarsfördelningen bland berörda statliga aktörer bör utformas. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.
Det ska i framtiden krävas tillstånd för tävlings-, tränings- eller uppvisningsmatcher i kampsport som tillåter våld mot motståndarens huvud. Arrangörerna ska få tillstånd bara om tävlingsreglerna och säkerhetsbestämmelserna innebär en godtagbar säkerhet för deltagarna. Den som ordnar kampsportsmatch utan tillstånd eller i strid med ett villkor ska kunna dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Dessutom ska tävlande och andra som medverkar vid kampsportsmatch som anordnas utan tillstånd kunna dömas till böter. Den nya lagen börjar gälla den 1 september 2006. Lagen ska inte tillämpas på professionell boxning förrän den 1 januari 2007, då lagen om förbud mot professionell boxning upphör att gälla. Det införs också övergångsbestämmelser som innebär att kampsportsmatcher, utom i professionell boxning, får anordnas utan tillstånd till och med den 31 december 2006.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag till villkor och riktlinjer för nästa tillståndsperiod för Sveriges Television (SVT), Sveriges Radio och Utbildningsradion. Riktlinjerna ska i huvudsak vara oförändrade och gälla under sex år med start den 1 januari 2007. Riksdagen gav också regeringen i uppdrag att analysera och klargöra vilka möjligheter SVT har att sälja rättigheter till offentlig visning. Det är i dag till exempel osäkert för SVT i vilka fall företaget kan begära ersättning för offentlig visning av tv-sändningar i restauranger och kaféer. Enligt anslagsvillkoren för SVT ska allmänheten ha tillgång till företagets sändningar utan att behöva betala något mer än tv-avgiften. Denna grundläggande princip förs nu in i lagen om tv-avgift.
Riksdagen sade ja till ett regeringsförslag om den framtida folkbildningen. Folkbildningen, som bedrivs av studieförbund och folkhögskolor, får varje år statliga bidrag. Enligt förslaget ska syftet med statsbidraget vara att, i nu nämnd ordning, bidra till att stärka demokratin och samhällsengagemanget, göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation, höja utbildningsnivån och bredda engagemanget för kulturen. Utöver dessa syften fastslår riksdagen sju verksamhetsområden för folkbildningen. De ska användas som riktlinjer i stället för de tidigare målgrupperna arbetslösa, invandrare och personer med funktionshinder, som riksdagen beslutade 1998. De innebär bland annat att demokratiska värden ska prägla folkbildningen, att människor med olika bakgrund ska mötas, att även nya generationer engageras och att det finns en möjlighet för vuxna till livslångt lärande. Folkbildningen ska också vara en lokal och regional drivkraft för den folkliga kulturen och vara öppen för personer med funktionshinder. Dessutom ska folkbildningen bidra till att öka insikten om vikten av förändrade värderingar och levnadsvanor. Enligt beslutet bör verksamheten utvärderas oftare. På så sätt ska regeringen regelbundet kunna redovisa till riksdagen hur syftena med statsbidragen uppnåtts. Folkbildningsrådet ska kunna återkalla statsbidrag som använts på ett felaktigt sätt.
Riksdagen sade nej till ett antal motionsförslag om teater, dans och musik med hänvisning till att utskottet redan har avvisat liknande förslag tidigare under mandatperioden. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2004 och 2005. Riksdagen kommer att ta upp övriga motionsförslag om teater, dans och musik mer utförligt i betänkande 2005/06:KrU12.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 och 2005 om teater, dans och musik. Motionerna handlar om en tydlig organisatorisk struktur för dansen, en styrgrupp för dansen samt scenkonstens möjligheter, dans för barn och unga, dokumentation av danskonsten, informationscentrum för danskonsten, dansens år, jämställdhet på dans- och musikområdet, scener för musikarrangemang samt betydelsen av arrangörsstödet, repetitionslokaler och utrustning för musicerande ungdomar, fonogramstödet och Opera på Skäret samt Dalhalla.
Motion 2005/06:So46 av Kenneth Johansson m.fl. (c)
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att målet för handikappolitiken bör vara principen om alla människors lika värde och rätt till likabehandling, ett tillgängligt samhälle och en tillgänglig arbetsmarknad. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om jämställdhetsdepartement och jämställdhetsminister utan andra uppdrag. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om jämställdhetsutskott i riksdagen. Riksdagen tillkännager för regeringen
1 Sammanfattning
Utgångspunkten för den kristdemokratiska jämställdhetspolitiken är alla människors absoluta och okränkbara värde. Jämställdhet får inte reduceras till en kvinnofråga. Det är ytterst en fråga om mänskliga fri- och rättigheter. Den handlar om kvinnors och mäns lika möjlighet att förverkliga sina rättigheter,
Motion 2005/06:Kr42 av Monica Green och Helene Petersson (s)
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om folkbildningsinsatser för att förbättra förutsättningarna för användande av modern teknik för medborgarna. Motivering
I propositionen föreslås att regeringen lämnar i uppdrag till Folkbildningsrådet att genomföra
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om folkbildningens betydelse för ett Sverige där människor kan växa och tillsammans bygga samhället underifrån. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökad samverkan samt enhetliga
Motion 2005/06:Kr40 av Lennart Kollmats m.fl. (fp)
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om bidrag till de centrala amatörkulturorganisationerna. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att folkbildningsanslaget inte skall användas till att finansiera forskning om folkbildningen.
Motion 2005/06:Kr39 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd)
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att bevara folkbildningens särart. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att staten skall stödja folkbildningen på ett övergripande plan. Riksdagen tillkännager för regeringen
Motion 2005/06:Kr38 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd, m, fp, c)
1 Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om en bibehållen ordning av statens syften med folkbildning. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om ambitionen att minska behovet av det individuella programmet genom att
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att nuvarande möjligheter att söka och ta emot allmänna medel för lärarfortbildning bör vidgas till att gälla även andra särskilda utbildningsinsatser av engångskaraktär. Motivering
I propositionen Viktigare än
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ansvaret för saklighet, allsidighet, spegling och relevans. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fler sändningar på teckenspråk. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en sammanhållen minoritetspolitik för public service-verksamheten. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om finansiering av programverksamhet för nationella minoriteter.
