Sök

En ny diskrimineringslag ersätter jämställdhetslagen och sex andra lagar. I den nya lagen finns två nya diskrimineringsgrunder: ålder och könsöverskridande identitet eller uttryck. Förbudet att diskriminera ska gälla på tio olika samhällsområden. Nya områden är bland annat offentlig anställning, värnplikt och civilplikt. Alla diskrimineringsgrunder gäller inte på alla samhällsområden. Främst gäller det diskriminering på grund av ålder som ska vara förbjuden i arbetslivet i vid mening och inom utbildningsverksamhet. Den som har diskriminerats ska kunna få diskrimineringsersättning. Ersättningen ska både vara en ersättning för kränkningen och avskräcka från diskriminering. En ny myndighet, Diskrimineringsombudsmannen, ska kontrollera att lagen följs. Samtidigt avvecklas de nuvarande ombudsmännen Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Handikappombudsmannen och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning. Diskrimineringsombudsmannen ska ha rätt att i domstol föra talan för en enskild person som anser sig ha blivit diskriminerad. Genom en ny regel får vissa intresseorganisationer också en sådan möjlighet. Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2009.

Behandlade dokument

54

Förslagspunkter

47

Reservationer

42 

Justering

2008-05-08

Debatt

2008-05-22

Beslut

2008-06-04

A-kassorna är skyldiga att finansiera en del av statens kostnader för arbetslöshetsersättning. A-kassornas medlemmar ska i sin tur betala en avgift till kassorna som bland annat täcker kassornas avgifter till staten. A-kassor som har medlemmar med hög arbetslöshet ska från den 1 juli 2008 betala en större avgift till staten. Arbetslöshetsavgiften ska motsvara 33 procent av den inkomstrelaterade arbetslöshetsersättning som kassan har betalat ut under månaden. Det ska liksom tidigare finnas en begränsning för hur mycket avgift a-kassorna ska få ta ut av sina medlemmar för att täcka arbetslöshetsavgiften. Kassorna får inte ta ut sådan avgift av medlemmar som till exempel har arbetslöshetsersättning eller sjukpenning och inte mer än 300 kronor i månaden av övriga medlemmar. Vidare ökar antalet karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen från fem till sju dagar.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

10

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

43, 141 minuter

Justering

2008-05-06

Debatt

2008-05-21

Beslut

2008-05-22

Riksdagen sade ja till regeringens förslag om en ny instansordning för arbetsmiljöärenden. I dag ska vissa av Arbetsmiljöverkets beslut överklagas hos regeringen. Riksdagens beslut innebär att från och med den 1 juli 2008 ska samtliga beslut från Arbetsmiljöverket få överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, det vill säga hos länsrätt i första instans. Beslutet innebär också att prövningstillstånd ska krävas vid överklagande till kammarrätten.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

22, 60 minuter

Justering

2008-05-06

Debatt

2008-05-15

Beslut

2008-05-20

Riksdagen sade ja till regeringens förslag om prövningstillstånd i Arbetsdomstolen. Beslutet innebär i huvudsak att det kommer att krävas prövningstillstånd för att få överklaga mål från tingsrätten till Arbetsdomstolen. Ändringen börjar gälla den 1 november 2008. Beslutet innebär också att ordförandena i Arbetsdomstolen ska anställas som ordinarie domare framöver i stället för att som i dag förordnas tre år i taget. Denna ändring börjar gälla den 1 juli 2008. När det gäller domstolens sammansättning vill utskottet förtydliga en bestämmelse och föreslår därför en justering.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 19 minuter

Justering

2008-05-06

Debatt

2008-05-15

Beslut

2008-05-20

EU:s nya maskindirektiv genomförs i svensk lagstiftning. Det blir därmed bland annat möjligt att dra in felaktigt märkta maskiner från marknaden. Dessa lagändringar började gälla den 15 juni 2008. Vidare ska arbetsmiljölagen från den 1 januari 2009 gälla även för arbete i arbetsgivarens hushåll.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2008-04-24

Debatt

2008-05-07

Beslut

2008-05-08

Riksdagen sade ja till Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention om ett ramverk för att främja arbetsmiljö, vilket gör att regeringen kan ratificera konventionen. Riksdagen delar åter regeringens bedömning att Sverige inte bör tillträda konventionen om skydd vid havandeskap och barnsbörd. Ett av skälen är att konventionen i vissa delar strider mot det rättighetstänkande som präglar den svenska lagen om föräldraledighet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 21 minuter

Justering

2008-04-24

Debatt

2008-05-07

Beslut

2008-05-08

Anställda ska få rätt att vara lediga för att på grund av sjukdom prova annat arbete. Syftet är att underlätta för sjukskrivna att återgå till arbete. Som villkor för ledigheten gäller att den anställda på grund av sjukdom har haft nedsatt arbetsförmåga i förhållande till sitt vanliga arbete under en period om minst 90 dagar. Det gäller även i förhållande annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjudit. Den anställda ska också ha ingått ett anställningsavtal med en annan arbetsgivare från dag 91 till dag 180 av sjukperioden. Den nya lagen gäller från den 1 oktober 2008. Riksdagen beslutade också om nya ledighetsregler för föräldrar som utnyttjar vårdnadsbidraget. Reglerna gäller från den 1 juli 2008.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Justering

2008-06-03

Debatt

2008-06-12

Beslut

2008-06-12

En ny lag om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner börjar gälla den 15 februari 2008. Lagen har kommit till med anledning av en artikel i ett EU-direktiv. Direktivet reglerar fusioner mellan bolag som hör hemma i olika medlemsstater, och syftet är främst att underlätta omstruktureringar och samarbeten över nationsgränserna inom EU. Artikeln anger hur arbetstagarnas rätt till medverkan ska regleras i företag som deltagit i eller etablerats genom en sådan fusion.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2007-12-13

Debatt

2007-12-20

Beslut

2007-12-20

Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till arbetsmarknad och arbetsliv för 2008 men med annan fördelning av medel på två anslag. Anslagen ska uppgå till 61,8 miljarder kronor för arbetsmarknad och 1,2 miljarder kronor för arbetsliv 2008. Riksdagen konstaterar att läget på arbetsmarknaden ser positivt ut men att det är viktigt att hitta åtgärder som kan hjälpa de långtidsarbetslösa. Riksdagen understryker att de arbetsmarknadspolitiska programmen i huvudsak ska rikta sig till personer som står långt från arbetsmarknaden. Regeringen ansåg att deltidsarbetslösas möjlighet till arbetslöshetsersättning borde begränsas till 75 dagar och det skulle gälla i fråga om såväl regelbundet som oregelbundet deltidsarbete. Enligt propositionen skulle detta ske genom regeringsbeslut om en förordningsändring från årsskiftet 2007/08. För att göra den tänkta begränsningen möjlig beslutade riksdagen om en ändring i ett så kallat bemyndigande för regeringen i lagen om arbetslöshetsförsäkring, ALF. Bemyndigandet hade tidigare enbart avsett regelbundet deltidsarbete. Riksdagen bestämde att lagändringen skulle träda i kraft den 7 april 2008. Senareläggningen av ändringarna leder till ökade utgifter för arbetslöshetsersättning jämfört med propositionens beräkningar. Riksdagen har beslutat att 655 miljoner kronor ska föras över till anslaget för arbetslöshetsersättning från det anslag som avser köp av arbetsmarknadsutbildning med mera. Det finns sparade medel på det sistnämnda anslaget. Riksdagen utgår därför från att förutsättningarna för att bedriva den verksamheten inte blir sämre.

Behandlade dokument

69

Förslagspunkter

31

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

53, 208 minuter

Justering

2007-11-29

Debatt

2007-12-12

Beslut

2007-12-13

Den 1 december 2007 avskaffas de kommunala ungdomsprogrammen och ungdomsgarantin och ersätts av en jobbgaranti för ungdomar mellan 16 och 24 år. Ungdomar kommer att omfattas av jobbgarantin när de har varit inskrivna tre månader som arbetssökande hos arbetsförmedlingen. Först får den arbetssökande mer stöd och uppföljning i sitt arbetssökande. Därefter ska det aktiva matchningsarbetet kombineras med till exempel praktik eller utbildning. Ersättningen till deltagarna ska utformas så att den inte avhåller ungdomar från att välja reguljära studier framför arbetslöshet. Den som är frånvarande utan giltiga skäl eller på andra sätt missköter jobbgarantin ska få minskad ersättning på samma sätt som gäller inom aktivitetsgarantin.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

8

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

46, 122 minuter

Justering

2007-10-23

Debatt

2007-10-31

Beslut

2007-10-31

Riksdagen godkände regeringens förslag om en förnyad arbetsmarknadspolitik. En aktivitetsgaranti införs i hela landet fr.o.m. den 1 augusti 2000. Aktivitetsgarantin ska ge arbetslösa som är eller löper risk att bli långtidsinskrivna bättre förutsättningar att få arbete. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om att det i vissa fall ska vara möjligt att anvisa arbetslösa reguljära studier. Ett nytt särskilt anställningsstöd införs för långtidsinskrivna personer som är 57 år eller äldre och som har små möjligheter att återkomma till den reguljära arbetsmarknaden. Riksdagen godkände vidare regeringens förslag om ändringar i arbetslöshetsförsäkringen, dock med en något annan lydelse av lagtexten. Rätt till arbetslöshetsersättning ska den ha som aktivt söker ett lämpligt arbete men inte kan få ett sådant arbete . Regeringen hade föreslagit formuleringen anstränger sig för att finna... Den ändrade lydelsen innebär ingen förändring i sak i förhållande till regeringens förslag. Kommunernas roll förtydligas när det gäller att samordna lokala insatser utifrån nationella mål för arbetsmarknadspolitiken. Arbetsförmedlingsnämnderna byter namn till arbetsmarknadsnämnder. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen att det bör finnas en arbetsmarknadsnämnd i varje kommun men med möjlighet för länsarbetsnämnden och Kommunförbundets länsförbund att komma överens om annat. Tillkännagivandet rör också formerna för hur ledamöter utses i arbetsmarknadsnämnderna. Budgetåret 1997 omdisponerades medel för personalförstärkningar vid arbetsförmedlingar och arbetsmarknadsinstitut. Riksdagen förutsätter nu att medel förs tillbaka från anslaget för Arbetsmarknadsverkets förvaltning till anslaget för arbetsmarknadspolitiska åtgärder - detta när arbetsmarknadsläget medger minskade anslag för personalförstärkningar. Regeringen fick i uppdrag att återkomma till riksdagen med ett sådant förslag.

Behandlade dokument

9

Justering

2000-05-11

Debatt

2000-05-25

Det blir obligatoriskt att ta ut två av mammaledighetens 14 veckor i samband med förlossningen. En ny föräldraledighetslag trädde i kraft 1995 och tillkom delvis som en anpassning av de svenska reglerna till ett EG-direktiv. I och med den aktuella lagändringen uppfyller Sverige uttryckligen direktivets krav på obligatorisk mammaledighet.

Behandlade dokument

4

Justering

2000-04-25

Debatt

2000-05-25

Riksdagen godkände regeringens förslag om lönebildningen. Beslutet ska främja en lönebildning i samhällsekonomisk balans som tål de påfrestningar som en långvarigt ökad arbetskraftsefterfrågan medför så att det blir möjligt att kombinera höjda reallöner med låg arbetslöshet och stabila priser. Besluten innebär ingen begränsning i arbetsmarknadens parters möjligheter och ansvar för hur avtalslösningar utformas. En ny myndighet, Medlingsinstitutet, får till uppgift att medla i arbetstvister och verka för en väl fungerande lönebildning. Varseltiden för stridsåtgärder förlängs från sju dagar till sju arbetsdagar. Om det främjar en god lösning av tvisten får Medlingsinstitutet skjuta upp varslade stridsåtgärder i högst 14 dagar. Riksdagen beslutade vidare om förbud mot stridsåtgärder mot enmans- och familjeföretag motsvarande vad som gällde under 1994. Lagändringarna träder i kraft den 1 juni 2000. Regeringen fick också i uppdrag att se över den arbetsrättsliga lagstiftningen så att den uppfyller kraven på trygghet och inflytande för de anställda. Exempel på frågor som skulle kunna bli föremål för översyn är arbetstagarbegreppet, yttrandefriheten för anställda och korttidsanställningarnas inverkan på arbetslivet.

Behandlade dokument

40

Justering

2000-02-15

Debatt

2000-03-15

Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om jämställdhetsaspekten på förslag till maxtaxa och allmän förskola. Det kan ifrågasättas om maxtaxan verkligen kommer att leda till minskade marginaleffekter för lågavlönade kvinnor. Redan i dag har dessa kvinnor oftast avgifter under maxtaket. Även om marginaleffekterna i vissa fall kan minskas medför insatsen för en bättre ekonomi för de lågavlönade kvinnorna längre arbetsdagar både för dem själva och för deras barn. Ställningstagandet gjordes med anledning av en mp-motion. Riksdagen lade också till handlingarna regeringens redovisning av hur jämställdhetsarbetet har utvecklats inom olika politikområden, huvuddragen i det fortsatta jämställdhetsarbetet och Sveriges deltagande i det internationella samarbetet på jämställdhetsområdet.

Behandlade dokument

17

Justering

2000-02-03

Debatt

2000-03-08

Riksdagen godkände en utvidgning av lagen om europeiska företagsråd till att omfatta Storbritannien. Lagen tar sikte på större företag och företagsgrupper som verkar i minst två EES-länder och syftar till att ge arbetstagare i sådana företag och företagsgrupper möjlighet till information och samråd med den centrala ledningen för företaget eller för företagsgruppen.

Behandlade dokument

1

Debatt

1999-11-25

Riksdagen godkände regeringens förslag till ändring i den s.k. inskränkningslagen. Lagändringen innebär att rätten för anställda inom den offentliga sektorn att överklaga beslut i frågor som i avtal har överlämnats till arbetsgivarens avgörande tas bort. Arbetsgivarverket har begärt en sådan ändring i enlighet med vad avtalsparterna på den statliga sektorn enats om.

Behandlade dokument

1

Debatt

1999-11-03

Riksdagen godkände regeringens förslag till lagändringar som syftar till att förtydliga arbetsgivarens ansvar att tillhandahålla företagshälsovård och till att renodla företagshälsovårdens uppgifter. Ändringarna syftar även till att få till stånd en utökad samverkan mellan företagshälsovården och den offentligt finansierade sjukvården. Arbetsgivaren ska svara för att den företagshälsovård som arbetsförhållandena kräver finns att tillgå. Läkare och sjukgymnaster ska i fortsättningen inte kunna få läkarvårdsersättning respektive sjukgymnastikersättning för verksamhet inom företagshälsovården. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2000 med vissa övergångsbestämmelser.

Behandlade dokument

22

Debatt

1999-10-13

Riksdagen godkände i huvudsak regeringens förslag om anslag för år 2000 till kontantstödet vid arbetslöshet och till arbetsmarknadspolitiken, arbetslivet, jämställdhetsområdet och statliga arbetsgivarfrågor. Beslutet innebär bl.a. att arbetsförmedlingarna får resurser för tillfällig personalförstärkning och att 14,65 miljoner kronor av inflytande arbetsmarknadsavgifter får användas för tillsynen av arbetslöshetsförsäkringen. När det gäller arbetsmarknadspolitiska åtgärder beslutades om ett anslag på 19,6 miljarder kronor. 130 miljoner kronor ska få användas under budgetåret för en försöksverksamhet med bristyrkesutbildning för anställda. Riksdagen beslutade också om flexiblare regler för datorteken. Den grupp som kan komma i fråga för det förstärkta anställningsstödet utvidgas. Kravet på att ha varit inskriven vid arbetsförmedlingen viss tid sänks från 3 till 2 år. Dessutom sker vissa andra uppmjukningar i reglerna. Bl.a. ska förstärkt anställningsstöd kunna komma i fråga för personer som lämnar Samhall för ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. När det gäller offentliga tillfälliga arbeten för äldre arbetslösa (OTA) beslutade riksdagen om en längre avvecklingstid än regeringen föreslagit. Detta i avvaktan på regeringsförslag om insatser för personer som stått utanför den ordinarie arbetsmarknaden under lång tid. Riksdagen gav vidare regeringen i uppdrag att överväga om det finns situationer när det kan vara befogat med lönebidrag även i ett bestående anställningsförhållande. Riksdagen gjorde också ett uttalade om försäkringskostnader för arbetshjälpmedel. När det gäller personaluthyrnings- och bemanningsföretag gav riksdagen regeringen i uppdrag att göra en förutsättningslös översyn av verksamheten. Riksdagen avslog regeringens förslag att regeringen ska få ge tillstånd till ändringar av Samhall AB:s bolagsordning utan riksdagens godkännande.

Behandlade dokument

101

Debatt

1999-12-07