Riksdagen beslutade, med anledning av förslag från Riksdagens revisorer, att göra ett tillkännagivande till regeringen om statliga myndigheters lönekostnader. Lönekostnader svarar för en mycket betydande del av myndigheternas utgifter. De bör därför redovisas särskilt i myndigheternas årsredovisningar och inte som en del av personalkostnaderna. Regeringen bör ta hänsyn till den kritik som framförts så att riksdagen får ett fullgott underlag för sin resultatuppföljning i frågor med anknytning till myndigheternas lönekostnader.
En ny lag om marktjänster på flygplatser träder i kraft den 1 maj 2000. Riksdagens beslut innebär att tillträdet till marknaden för marktjänster i princip ska vara fritt på de största flygplatserna. För att lösa vissa tvister inrättas en ny myndighet, Flygplatsnämnden. Flygplatsnämnden får möjlighet att tillåta begränsningar av marknaden om det krävs med hänsyn till säkerhet, kapacitet eller tillgången på utrymme på flygplatsen. Lagen är föranledd av ett EG-direktiv.
Riksdagen uttalade att det är angeläget att den av regeringen aviserade utredningen om arkivväsendet snarast påbörjas. Arkivlagen har varit i kraft i snart nio år, och arkivens arbetssituation har förändrats, bl.a. beroende på den snabba tekniska utvecklingen och ökade mängden material. Denna utveckling har i grunden ändrat arkiveringens betingelser. Det är därför mycket angeläget att den utredning om arkivväsendet som regeringen aviserade i budgetpropositionen för år 2000 snarast påbörjas. Ställningstagandet gjordes med anledning av motionsförslag.
Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1999 om teater, dans och musik. Motionerna behandlar bl.a. bidragsutvecklingen m.m. för teater, dans och musik, frågor om hur arbetsmarknaden för skådespelare och dansare ska kunna stimuleras, stödet till länsmusiken, musikteaterarenan Dalhalla, länskonsulenter och länskonstnärer inom områdena teater och dans, statligt stöd till folkmusik, världsmusik, jazz och amatörverksamhet samt den kommunala musikskolans betydelse och behovet av stöd till utrustning, lokaler och scener för musikundervisningen i musikskolan, folkbildningen och ideella musikföreningar.
Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1999 om kulturpolitiska frågor. Motionerna behandlar bl.a. frågor om utgångspunkter för kulturpolitiken, statens ansvar på kulturområdet och kulturens finansiering, basstruktur för kulturell frihet och utveckling, kultursponsring, kulturinstitutionernas hyreskostnader och regeringens regleringsbrev rörande Kulturrådets bidragsfördelning, syftet med Stiftelsen Framtidens kultur och relationen mellan stiftelsens och Kulturrådets resurser, nya nationella kulturpolitiska mål, delaktigheten i kulturen för barn och unga, kvinnor samt funktionshindrade, stöd för samernas kultur, det mångkulturella samhället samt det internationella kulturutbytet.
Riksdagen godkände ett tilläggsprotokoll till Europarådets konvention om överförande av dömda personer (överförandekonventionen). Överförandekonventionen innebär att överförande av straffverkställighet från en konventionsstat till en annan kräver samtycke av den dömde. Tilläggsprotokollet möjliggör sådant överförande utan den dömdes samtycke i två fall. Det ena fallet är att den dömde flytt till sitt hemland innan en påföljd som han dömts till i ett annat land börjat verkställas. Det andra fallet är när den dömde i samband med domen utvisas på grund av brottet.
Riksdagen godkände i huvudsak regeringens förslag om det nya försvaret. Regeringen och Försvarsmakten är överens om vilka åtgärder som nu behöver vidtas för att förändra Försvarsmakten mot bakgrund av de försvarspolitiska behoven och de ekonomiska förutsättningarna. Den försvarspolitiska förändringsprocessen bör därför drivas vidare med huvudsaklig utgångspunkt i de förslag som regeringen lagt fram. Försvarsmaktens operativa förmågor förändras till att omfatta försvar mot väpnat angrepp, hävda svensk territoriell integritet, bidra till fred och säkerhet i omvärlden samt stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred. Grunden för det militära försvarets utveckling ska även i fortsättningen vara förmågan till väpnad strid. Riksdagen ställde sig bakom regeringens förslag till inriktning av organisationen fram t.o.m. år 2004. Förslaget bör ligga till grund för fortsatt planering och erforderliga åtgärder fram till nästa försvarsbeslut. Ledningsfunktionernas utveckling ska ingå som en del i den genomgripande förändringen av totalförsvaret. Nuvarande Armé-, Marin- och Flygvapencentrum, militärområdesstaber, fördelningsstaber och Gotlands militärkommando, försvarsområdesstaber, marinkommandon och flygkommandon samt civilbefälhavarorganisationen läggs ned. På central nivå inrättas en s.k. operativ insatsledning. Regeringen fick i uppdrag att återkomma med ett samlat förslag till ledningsorganisation på central nivå. När det gäller informationskrigföring och IT-säkerhet krävs det ett samlat grepp som bl.a. lägger fast ansvaret på myndighetsnivå. Regeringen fick i uppdrag att snarast återkomma med förslag till åtgärder inom ramen för ett samlat ansvarstagande. När det gäller Försvarsmaktens organisation i fred kommer omfattande förändringar av organisationen att behöva göras. Riksdagen godkände regeringens förslag på området, vilket bl.a. innebär nedläggning av förband.
Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1999 om forskning och forskarutbildning. Motionerna behandlar övergripande frågor om forskning, etikfrågor, forskarutbildning, forskarkarriär, forskningsfinansiering samt forskning inom vissa ämnen eller om vissa frågor.
Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1999 om fristående skolor. Motionerna innehåller bl.a. förslag till ändringar av villkoren för fristående skolor men tar också upp frågor om valfrihet, mångfald och profilering av skolor.
Riksdagen godkände tilläggsprotokollet till kontrollavtalet om förhindrande av spridning av kärnvapen. Protokollet innebär ett åtagande att ge Internationella atomenergiorganet (IAEA) tillträde till platser som IAEA pekar ut för kontroll av att det inte förekommer någon odeklarerad verksamhet. Riksdagen godkände också en ny lag om inspektioner enligt internationella avtal om förhindrande av spridning av kärnvapen.
Riksdagen lade till handlingarna regeringens redogörelse för arbetet med utvecklingsprogram för kommuner med särskilda omställningsproblem på grund av strukturomvandlingar inom Försvarsmakten.
Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1998 och 1999 om de grundläggande fri- och rättigheterna enligt regeringsformen. Motionerna behandlar frågor om bl.a. integritet, föreningsfrihet, religionsfrihet, diskriminering, egendomsskydd, miljö, skydd i förhållande till enskilda och ökat minoritetsskydd.
En ny lag om radio- och teleterminalutrustning träder i kraft den 8 april 2000. Lagen innehåller grundläggande bestämmelser om vad som gäller för att utrustning ska få släppas ut på marknaden och tas i bruk, bemyndiganden att meddela närmare föreskrifter om detta och vissa bestämmelser om tillsyn, tvångsmedel, straff m.m. Syftet är att genomföra ett EG-direktiv på området.
Det är otillfredsställande att lastbilsförare bär det rättsliga ansvaret för bristande lastsäkring, trots att föraren inte haft några möjligheter att kontrollera denna. Föraren är i dag ensam ansvarig för bristfälligt säkrad last i ett logistiskt system där lastbäraren flyttas mellan olika aktörer. Riksdagen gav därför, med anledning av en s-motion, regeringen i uppdrag att se över frågan. Regeringen fick vidare i uppdrag att utreda frågan om att inrätta trafikofferjourer. Trafikofferjourer spelar en viktig roll för att stödja dem som drabbats av en allvarlig trafikolycka och medverkar i hög grad till deras rehabilitering. I Sverige har det sedan 1995 funnits en trafikofferjour som drivits i regi av Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade (RTP).Riksdagen ställde sig också bakom två motionskrav (m resp. c) som gällde utformningen av olycksstatistiken. Det gällde dels en översyn av detta statistiksystem, dels behovet av tillförlitligt statistikmaterial om alkohol och trafik.
Riksdagen godkände ändringar i dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Folkrepubliken Kina. Beslutet innebär bl.a. en retroaktiv förlängning av de s.k. matching credit-bestämmelserna fr.o.m år 1997 t.o.m. år 2006 samt att reducering sker av källskatten på utdelning mellan bolag. För att undvika dubbelbeskattning av rörelseinkomst och inkomst av självständig yrkesutövning övergår Sverige från undantagandemetoden till avräkningsmetoden.
Mervärdesskatt ska tas ut på avgifter för överfarten mellan Sverige och Danmark över Öresund. Riksdagen godkände också vissa förenklingar när det gäller avdrags- och återbetalningsreglerna som avtalats med Danmark.
Riksdagen beslutade om ändringar i utlänningslagen i syfte att undvika att utländska medborgare söker sig till Sverige på grund av anknytning till en här bosatt person när risken bedöms som påtaglig att den utländske medborgaren kan komma att utsättas för misshandel eller annan allvarlig kränkning. Innan uppehållstillstånd beviljas på grund av sådan anknytning bör det bedömas om förhållandet är att anse som seriöst eller inte. Den nuvarande ordningen med uppskjuten invandringsprövning för s.k. snabba anknytningar ska behållas. Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd ges normalt två gånger under en tvåårsperiod. Om ett förhållande upphört under denna period ska fortsatt uppehållstillstånd trots detta kunna beviljas om sökanden eller sökandens barn utsatts för våld eller för handlingar som innefattar allvarlig kränkning av sökandens eller barnets frihet eller frid. Regeln om att uppehållstillstånd ska ha beviljats före inresa här i landet ska behållas. Undantag ska dock kunna göras om utlänningen har stark anknytning till en i Sverige bosatt person och det skäligen inte kan krävas att utlänningen återvänder till ett annat land för att ge in ansökan där. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2000.
Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1999 om energipolitiska frågor. Motionerna behandlar bl.a. allmänna energipolitiska riktlinjer, beslutet att stänga Barsebäck 1, reservkraftsproduktionen, tillsynen över fjärrvärmemarknaden, det s.k. tankeförbudet i kärntekniklagen, miljöpåverkan av en ökad biobränsleanvändning, säkerhetskrav i kärntekniklagen, MOX-bränsle och vindkraft.
Riksdagen beslutade om lagändringar som behövs för genomförandet av två EG-direktiv. Det rör sig om dels det s.k. biociddirektivet om utsläppande av biocidprodukter på marknaden, dels ett ändringsdirektiv om innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer.