Sök

Regeringen har lagt fram flera förslag till lagändringar i en extra ändringsbudget för 2022, som innehåller vårändringsbudgeten för 2022 och stöd till Ukraina. Riksdagen sa ja till alla lagändringarna.

Tre av de regeringsförslag som riksdagen sa ja till är

• ett samlat förslag på pensionsområdet med en höjning av garantipensionen och höjt bostadstillägg för pensionärer, som börjar tillämpas den 1 augusti 2022
• sänkt skatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk, som börjar gälla den 1 juli 2022
• ett tillfälligt tilläggsbidrag till barnfamiljer inom bostadsbidraget med anledning av ökade levnadsomkostnader, som börjar gälla den 1 juli 2022.

Riksdagen sa vidare ja till regeringens förslag om att Sverige ska hjälpa Ukraina med ekonomiskt stöd och utrustning till följd av Rysslands invasion av landet.

Sammantaget innebär förslagen att anslagen i statens budget för år 2022 ökar med ungefär 33 miljarder kronor.

Riksdagen sa samtidigt nej till förslag från finansutskottet om ändringar av statens budget för 2022, utom när det gäller utskottets förslag om ytterligare stöd till Ukraina utöver vad regeringen föreslagit. Finansutskottets förslag till beslut var ett så kallat utskottsinitiativ. Det innebär att det var utskottet som tog initiativ till det och att det inte kom från en regeringsproposition eller motioner från ledamöterna, som annars är det vanliga.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 78 minuter

Justering

2022-06-21

Bordläggning

2022-06-21

Debatt

2022-06-22

Beslut

2022-06-22

I en skrivelse om det svenska ordförandeskapet i OSSE konstaterar regeringen att spänningar mellan vissa av länderna har försvårat organisationens arbete, eftersom organisationen huvudsakligen fattar beslut med konsensus, alltså i enighet. Under Sveriges ordförandeskapsår påverkade detta även möjligheterna till framsteg när det gäller såväl organisationens politiska mandat som organisationens funktion.

Riksdagen konstaterar bland annat att konsensusprincipen på senare tid har missbrukats. Principen har kommit att användas av enskilda deltagarstater, såsom Ryssland, som vill främja sina nationella intressen på bekostnad av OSSE:s målsättningar.

Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

28, 109 minuter

Justering

2022-05-19

Bordläggning

2022-05-30

Debatt

2022-05-31

Beslut

2022-06-01

Regeringen bör inom ramen för det nordiska samarbetet verka för ett ministerråd för infrastruktur och transport. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Beslutet om tillkännagivandet kom när riksdagen behandlade dels en skrivelse från regeringen om nordiskt samarbete under 2020, dels en redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation om verksamheten i Nordiska rådet under 2020. Riksdagen sa samtidigt nej till övriga förslag i motioner om nordiskt, arktiskt och regionalt samarbete.

I skrivelsen redogör regeringen bland annat för samarbetet mellan de nordiska ländernas regeringar under 2020, främst inriktat på verksamheten i Nordiska ministerrådet. Skrivelsen tar också upp frågor exempelvis om hur det nordiska samarbetet har fungerat under covid-19-pandemin och samarbetet i Barents- och Arktiska rådet.

Nordiskt samarbete var satt under press under 2020 på grund av pandemin. Riksdagen anser att det finns anledning att ta lärdom av utmaningarna för att stärka det nordiska samarbetet. De nordiska länderna behöver utvärdera hur samarbetet kan fungera bättre både i dag och i framtiden.

Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

8

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

46, 160 minuter

Justering

2021-05-20

Bordläggning

2021-06-01

Debatt

2021-06-02

Beslut

2021-06-03

Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma reservation om förslag till statens budget för 2019.

Riksdagen sa ja till reservanternas förslag till utgiftstak för 2019-2021, utgiftsramar för 2019 samt beräkning av inkomster i statens budget för 2019.

Beslutet innebär att brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs. Brytpunkten blir 42 000 kronor istället för 40 600 kronor för 2019. Dessutom riktar riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma med lagförslag om bland annat avskaffad särskild löneskatt för äldre och avskaffad flygskatt.

Utgifterna i statens budget för 2019 beräknas bli totalt 1 023 miljarder kronor och inkomsterna 1 084 miljarder kronor. Statens budgetsaldo blir därmed 61 miljarder kronor 2019. Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen inom de 27 utgiftsområdena.

Voteringsprotokollet finns under rubriken Beslut nedan.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

43, 178 minuter

Justering

2018-12-10

Bordläggning

2018-12-11

Debatt

2018-12-12

Beslut

2018-12-12

Riksdagen sa ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken, utgiftsramarna och beräkningen av statens inkomster för 2015 som Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna lämnat i sitt gemensamma budgetförslag. Beslutet innebär riksdagen sa ja till allianspartiernas reservationer i budgetbetänkandet FiU1. Det innebär också att riksdagen sa nej till regeringens förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor.

Budgetförslaget innehåller riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, förslag till statens inkomster och utgiftsramar för 2015, förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för perioden 2016-2018 samt förslag till utgiftstak för 2015, 2016 och 2017.

Statsbudgetens utgifter uppgår till 870 miljarder kronor och inkomsterna till 837 miljarder kronor 2015. Statens budgetsaldo blir därmed -33 miljarder kronor. Utgiftsramarna är styrande när riksdagen senare fattar beslut om anslagen för de 27 utgiftsområdena.

Den svenska ekonomin är bland de starkaste i hela Europa, konstaterar riksdagen. Sverige är det enda landet i EU där den offentliga skulden väntas minska mellan 2006 och 2014.

Riksdagen delar regeringens bedömning att en normalisering av ekonomin väntas ske 2018. Det är därför oroväckande att regeringen i praktiken överger överskottsmålet eftersom regeringen inte presenterat hur återgången till 1 procents överskott ska kunna ske i takt med att ekonomin återhämtar sig. Enligt riksdagen bör överskottsmålet ligga fast. Under de kommande fyra åren bör alla reformer därför finansieras krona för krona. Överskottet i de offentliga finanserna bör nå 1 procent av BNP när resursutnyttjandet är i balans. Detta kommer att kräva budgetförstärkningar på sammanlagt cirka 25 miljarder kronor under de kommande fyra åren utöver vad som ligger i budgetförslaget.

Jobbskatteavdraget är en förutsättning för jobbtillväxten åren framöver. Det behövs mer stöd till de grupper som har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden. För att kunna konkurrera på den globala marknaden behöver också villkoren för företag och entreprenörskap förbättras ytterligare.

Arbetet för mer kunskap i skolan bör fortsätta. Där ingår att arbeta för att höja statusen på läraryrket.

Ett samlat grepp bör tas om bostadsbyggande och infrastruktur. Utgångspunkten för sjukvården är att den ska vara präglad av kvalitet och tillgänglighet för alla. Här bör ytterligare reformer för ökad valfrihet övervägas för att patientmakten ska stärkas. Vidare behövs reformer för att ytterligare effektivisera asylprocessen och förkorta den tid det tar för den enskilde att etablera sig på arbetsmarknaden.

Klimathotet möts bäst genom effektiva styrmedel som bidrar till både teknikutveckling och förändrat beteende. Sveriges försvarsförmåga behöver också stärkas.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

6

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

114, 361 minuter

Justering

2014-11-27

Bordläggning

2014-12-02

Debatt

2014-12-03

Beslut

2014-12-03

Regeringen har lämnat en skrivelse om EU:s verksamhet under 2013. Skrivelsen tar upp EU:s utveckling och förbindelser med andra länder, det ekonomiska och sociala samarbetet, det rättsliga och inrikes samarbetet samt unionens olika institutioner. I sin behandling av skrivelsen har utrikesutskottet valt att särskilt uppmärksamma nio teman: utvidgningsprocessen, EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, ekonomiska och finansiella frågor, rättsliga och inrikes frågor, sysselsättning och socialpolitik, jordbruks- och fiskepolitik, miljö- och energifrågor, EU:s institutioner samt utbildning, kultur och idrott.

Riksdagen gjorde också ett tillkännagivande till regeringen som rör den svenska kollektivavtalsmodellen. Löneförhållanden i Sverige bör inte regleras genom beslut på EU-nivå. Reglerna som omger de svenska kollektivavtalen måste bli starkare, anser riksdagen. Därmed sa riksdagen delvis ja till en motion från Socialdemokraterna.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om samarbetet inom EU.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

21

Reservationer

39 

Anföranden och repliker

88, 315 minuter

Beredning

2014-04-03

Justering

2014-04-29

Debatt

2014-05-09

Beslut

2014-05-27

Riksdagen sa nej till finansutskottets förslag om att riksdagen i ett tillkännagivande ska uppmana regeringen att ta tillbaka sitt budgetförslag om höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt. Regeringens förslag lämnades i budgetpropositionen för 2014.

Finansutskottet anser att regeringens budgetförslag utgör en oansvarig finanspolitik som dessutom får felaktiga fördelningspolitiska effekter. Utskottets förslag är ett utskottsinitiativ. Bakom förslaget står Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet.

Riksdagen anser att regeringens budgetproposition ska behandlas som ett helhetsförslag. Budgetpropositionen omfattar både intäkter och utgifter och innehåller bland annat förslaget om höjd gräns för statlig inkomstskatt. Det strider mot riksdagsordningens intentioner och en etablerad konstitutionell praxis att uppmana regeringen att återta delar av budgeten, anser riksdagen. Riksdagen pekar på att en höjning av skiktgränsen beräknas leda till fler arbetade timmar i ekonomin samt ökad tillväxt.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

48, 143 minuter

Justering

2013-10-15

Debatt

2013-10-23

Beslut

2013-10-24

Regeringen behöver inte lämna någon skrivelse till riksdagen inför EU:s toppmöte den 24-25 mars. Finansutskottet hade föreslagit att regeringen skulle återkomma med en skrivelse med anledning av de initiativ och de förslag som presenterats i syfte att åstadkomma en förstärkt styrning och samordning av den ekonomiska politiken i EU. Men riksdagen sa nej till utskottets förslag.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

28, 94 minuter

Justering

2011-02-17

Debatt

2011-03-02

Beslut

2011-03-02

Riksdagen sa ja till en flerpartimotion som bland annat innehåller krav på att Sverige ska erkänna folkmordet 1915 på armenier, assyrier/syrianer/kaldéer och pontiska greker. Riksdagen uppmanar därför regeringen att erkänna folkmordet. Riksdagen sa samtidigt nej till övriga motioner i ärendet. Dessa handlar om Israel och de palestinska områdena, Iran, Irak, Turkiet, kurderna, Västsahara och religion i internationella relationer.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

10

Reservationer

6 

Beredning

2010-01-21

Justering

2010-03-02

Debatt

2010-03-11

Beslut

2010-03-11