Sök
7 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Ja till reservation, Kulturutskottet, Utrikesutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa under 2021
Betänkande 2021/22:UU12
I en skrivelse om det svenska ordförandeskapet i OSSE konstaterar regeringen att spänningar mellan vissa av länderna har försvårat organisationens arbete, eftersom organisationen huvudsakligen fattar beslut med konsensus, alltså i enighet. Under Sveriges ordförandeskapsår påverkade detta även möjligheterna till framsteg när det gäller såväl organisationens politiska mandat som organisationens funktion.
Riksdagen konstaterar bland annat att konsensusprincipen på senare tid har missbrukats. Principen har kommit att användas av enskilda deltagarstater, såsom Ryssland, som vill främja sina nationella intressen på bekostnad av OSSE:s målsättningar.
Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 28, 109 minuter
- Justering
- 2022-05-19
- Bordläggning
- 2022-05-30
- Debatt
- 2022-05-31
- Beslut
- 2022-06-01
- Dokument & lagar
Nordiskt samarbete
Betänkande 2020/21:UU4
Regeringen bör inom ramen för det nordiska samarbetet verka för ett ministerråd för infrastruktur och transport. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.
Beslutet om tillkännagivandet kom när riksdagen behandlade dels en skrivelse från regeringen om nordiskt samarbete under 2020, dels en redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation om verksamheten i Nordiska rådet under 2020. Riksdagen sa samtidigt nej till övriga förslag i motioner om nordiskt, arktiskt och regionalt samarbete.
I skrivelsen redogör regeringen bland annat för samarbetet mellan de nordiska ländernas regeringar under 2020, främst inriktat på verksamheten i Nordiska ministerrådet. Skrivelsen tar också upp frågor exempelvis om hur det nordiska samarbetet har fungerat under covid-19-pandemin och samarbetet i Barents- och Arktiska rådet.
Nordiskt samarbete var satt under press under 2020 på grund av pandemin. Riksdagen anser att det finns anledning att ta lärdom av utmaningarna för att stärka det nordiska samarbetet. De nordiska länderna behöver utvärdera hur samarbetet kan fungera bättre både i dag och i framtiden.
Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 19
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 18
- Anföranden och repliker
- 46, 160 minuter
- Justering
- 2021-05-20
- Bordläggning
- 2021-06-01
- Debatt
- 2021-06-02
- Beslut
- 2021-06-03
- Dokument & lagar
Civila samhället inklusive trossamfund
Betänkande 2017/18:KrU3
Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2017 om bland annat bidrag till civila samhället och stöd till trossamfund. Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att offentliga bidrag inte ska ges till organisationer som accepterar hedersrelaterad brottslighet.
Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom arbete pågår inom flera av de frågor som motionerna tar upp.
- Behandlade dokument
- 31
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 11
- Anföranden och repliker
- 8, 55 minuter
- Justering
- 2018-03-27
- Bordläggning
- 2018-04-18
- Debatt
- 2018-04-19
- Beslut
- 2018-04-25
- Dokument & lagar
Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen 2013
Betänkande 2013/14:UU10
Regeringen har lämnat en skrivelse om EU:s verksamhet under 2013. Skrivelsen tar upp EU:s utveckling och förbindelser med andra länder, det ekonomiska och sociala samarbetet, det rättsliga och inrikes samarbetet samt unionens olika institutioner. I sin behandling av skrivelsen har utrikesutskottet valt att särskilt uppmärksamma nio teman: utvidgningsprocessen, EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, ekonomiska och finansiella frågor, rättsliga och inrikes frågor, sysselsättning och socialpolitik, jordbruks- och fiskepolitik, miljö- och energifrågor, EU:s institutioner samt utbildning, kultur och idrott.
Riksdagen gjorde också ett tillkännagivande till regeringen som rör den svenska kollektivavtalsmodellen. Löneförhållanden i Sverige bör inte regleras genom beslut på EU-nivå. Reglerna som omger de svenska kollektivavtalen måste bli starkare, anser riksdagen. Därmed sa riksdagen delvis ja till en motion från Socialdemokraterna.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om samarbetet inom EU.
- Behandlade dokument
- 12
- Förslagspunkter
- 21
- Reservationer
- 39
- Anföranden och repliker
- 88, 315 minuter
- Beredning
- 2014-04-03
- Justering
- 2014-04-29
- Debatt
- 2014-05-09
- Beslut
- 2014-05-27
- Dokument & lagar
Mellanöstern och Nordafrika
Betänkande 2009/10:UU9
Riksdagen sa ja till en flerpartimotion som bland annat innehåller krav på att Sverige ska erkänna folkmordet 1915 på armenier, assyrier/syrianer/kaldéer och pontiska greker. Riksdagen uppmanar därför regeringen att erkänna folkmordet. Riksdagen sa samtidigt nej till övriga motioner i ärendet. Dessa handlar om Israel och de palestinska områdena, Iran, Irak, Turkiet, kurderna, Västsahara och religion i internationella relationer.- Behandlade dokument
- 51
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 6
- Beredning
- 2010-01-21
- Justering
- 2010-03-02
- Debatt
- 2010-03-11
- Beslut
- 2010-03-11
- Dokument & lagar
Teater, dans och musik
Betänkande 2003/04:KRU7
Riksdagen gav regeringen i uppdrag att se över relationen mellan verksamhets- och projektbidragen till de fria grupperna så att en långsiktigt hållbar utveckling kan åstadkommas för dem. I dagsläget tvingas de fria grupperna att genomföra sin ordinarie verksamhet som projekt, eftersom verksamhetsbidragen är otillräckliga. Det är inte rimligt. Det behövs även en snar lösning på frågan om hur pensionerna för de fria grupperna ska säkerställas. Ställningstagandet gjordes med anledning av motionsförslag (kd) som de fyra borgerliga partierna ställt sig bakom. Riksdagen sade också nej till motioner om teater, dans och musik. Motionerna lämnades in under allmänna motionstiden 2002 och 2003.- Behandlade dokument
- 14
- Förslagspunkter
- 23
- Reservationer
- 12
- Anföranden och repliker
- 12, 74 minuter
- Justering
- 2004-03-02
- Debatt
- 2004-04-28
- Beslut
- 2004-04-29
- Dokument & lagar
Lotterier över Internet m.m.
Betänkande 2001/02:KRU21
Folkrörelser tillåts fr.o.m. den 1 augusti 2002 ordna lotterier över Internet, mobiltelefoni och liknande. Lotterilagen anpassas till den tekniska utvecklingen genom särskilda regler för lotterier som förmedlas med hjälp av elektromagnetiska vågor. För att få ordna lotterier över bl.a. Internet kommer det att krävas tillstånd från Lotteriinspektionen. Vidare gjorde riksdagen, med anledning av motionsförslag, tre tillkännagivande till regeringen: A-lotteriernas nuvarande tillstånd för testförsäljning av lotterier över Internet bör upphöra när deras tillstånd går ut den 30 juni 2002. Därmed kan alla folkrörelser på lika villkor söka tillstånd när lagändringarna träder i kraft. A-lotterierna har sedan 1998 haft regeringens tillstånd att anordna testförsäljning av lotterier över Internet. Ingen annan folkrörelse har givits den möjligheten. Det har gjort att regeringen inte fått en bredare erfarenhet som grund för förslagen om generella regler i lotterilagen. Dessutom har A-lotterierna fått konkurrensfördelar i förhållande till andra folkrörelser. I det andra tillkännagivandet föreslås ökade medel för att motverka och behandla spelmissbruk. I det tredje tillkännagivandet uttalar riksdagen att det inte är rimligt att införa en bestämmelse om krav på folkbokföring i Sverige för lotterier över Internet, mobiltelefoni och liknande.- Behandlade dokument
- 10
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 8
- Beredning
- 2002-05-16
- Justering
- 2002-05-23
- Debatt
- 2002-06-10
- Beslut
- 2002-06-11