Under nästa år ska drygt 53,5 miljarder kronor gå till utbildning och universitetsforskning, enligt budgetramen för 2010. Regeringen vill lägga 11,4 miljarder kronor på barn, ungdoms- och vuxenutbildning. Universitet och högskolor får 36,6 miljarder och 5,4 miljarder går till forskning. Regeringen föreslår också en rad särskilda insatser. Till exempel: 10 000 nya platser på komvux och 3 000 platser inom yrkeshögskolan. 10 000 nya platser på universitet och högskolor under 2010 och 2011. Det så kallade lärarlyftet, som ska erbjuda lärare fortbildning under hela yrkeslivet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Riksdagen sa ja till en reform av den svenska gymnasieskolan. Den nya gymnasieskolan ska ha 18 nationella program, 12 yrkesförberedande och 6 högskoleförberedande program. Kärnämnen byter namn till gymnasiegemensamma ämnen som ska kunna variera i omfattning mellan de olika programmen. På yrkesprogrammen minskar tiden för teoretiska ämnen till förmån för yrkesämnen. Alla elever på yrkesprogram ska ändå ges möjlighet att få grundläggande behörighet till högskoleutbildning. Ett nytt gymnasiegemensamt ämne blir historia. Två nya examina införs, en högskoleförberedande examen och en yrkesexamen. Som en alternativ väg till yrkesexamen ska en gymnasial lärlingsutbildning införas. Olika behörighetsregler ska gälla för yrkesprogram och de högskoleförberedande programmen. I framtiden måste eleven vara godkänd i svenska, engelska och matematik samt nio andra ämnen för att vara behörig till de högskoleförberedande programmen. Ändringarna i skollagen börjar gälla den 1 mars 2010 och men kommer att tillämpas på utbildningar som börjar efter den 1 juli 2011.
Motion 2009/10:Ub435 av Gunilla Tjernberg och Eva Johnsson (kd)
Motion till riksdagen
2009/10:Ub435
av Gunilla Tjernberg och Eva Johnsson kd Inventering av den fysiska skolmiljön
kd544
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ge Boverket i uppdrag att göra en inventering av den fysiska skolmiljön i landets
Reglerna för kommunala bidrag till fristående skolor och enskilt drivna förskolor, fritidshem och förskoleklasser blir tydligare. Bidraget ska bestämmas efter samma grunder som kommunen använder för den egna verksamheten. Den friskola som anser att kommunens bidrag är orättvist beräknat ska kunna överklaga kommunens beslut hos allmän förvaltningsdomstol. Reglerna börjar gälla den 1 juli 2009 och får tillämpas första gången på bidrag för kalenderåret 2010.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om grundskolan. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Det gäller ett förslag till ny skollag som regeringen arbetar med och, när det gäller fristående skolor, regeringens propositionen Offentliga bidrag på lika villkor, som utskottet kommer att behandla under våren 2009. Motionerna handlar om skolan, fristående skolor, valfrihet, betyg, skolans personal, skolans arbetsmiljö och elevernas hälsa samt undervisning i särskilda ämnen, bland annat idrott och hälsa, sex och samlevnad samt entreprenörskap.
Den 1 juli 2009 införs en barnomsorgspeng, ett kommunalt bidrag, som ska följa med barnen oavsett vilken verksamhet föräldrarna väljer. Kommunerna blir skyldiga att godkänna förskolor, fritidshem och alternativa former av pedagogisk omsorg i enskild regi. Detta under förutsättning att verksamheten håller samma nivå på kvalitet och säkerhet som motsvarande offentliga verksamhet. Kommunerna blir också skyldiga att ge bidrag i form av barnomsorgspeng till en godkänd verksamhet om den är öppen för alla barn som ska tas emot i motsvarande offentlig verksamhet med vissa undantag. Detta under förutsättning att verksamheten inte medför påtagliga negativa följder för kommunens motsvarande verksamhet. Verksamheten får inte heller ta ut oskäligt höga avgifter. Från den 1 juli 2010 blir kommunerna vidare skyldiga att anordna allmän förskola även för treåringar. I dag har ett barn rätt till allmän förskola från höstterminen det år barnet fyller fyra år.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 50,2 miljarder kronor i anslag till utbildning och universitetsforskning för 2009. Beslutet innebär bland annat följande: 900 miljoner kronor går till fortsatt satsning på lärarfortbildning. Pengar satsas på den nya myndigheten Statens skolinspektion för att förstärka inspektionen av skolor. 250 miljoner kronor satsas på ett nytt statsbidrag för att stärka skolhuvudmännens arbete med basfärdigheterna läsa, skriva och räkna. 124 miljoner kronor extra för att öka tillgången till gymnasial yrkesutbildning inom den kommunala vuxenutbildningen. 31 miljoner kronor extra för att öka antalet platser i yrkeshögskolan. 339 miljoner kronor till Vetenskaprådet som en satsning på forskning. 1 215 miljoner kronor extra som en förstärkning av forskningen vid universitet och högskolor.
Riksdagen sade nej till motioner från den allmänna motionstiden 2007 om grundskolan. Skälet är bland annat det pågående arbetet med en ny skollag. Motionerna handlar övergripande frågor om skolan, fristående skolor, valfrihet, betyg, skolans personal, skolans arbetsmiljö och elevernas hälsa samt undervisning i särskilda ämnen som bl.a. idrott, hem- och konsumentkunskap, sex och samlevnad, kultur och musik och feministiskt självförsvar i skolan.
Riksdagen säger nej till motioner om förskolan. Skälet är bland annat att det pågår arbete med en ny skollag. Motionerna handlar till exempel om barnomsorg på obekväm arbetstid och kvalitetsaspekter på förskolan.
Riksdagen säger nej till motioner om studiestöd. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete inom de frågor motionerna tar upp. Motionerna handlar till exempel om ett flexiblare studiestödssystem, förbättringar av studenternas ekonomiska villkor och avveckling av Centrala studiestödsnämnden, CSN.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen 2008 om anslag till utbildning och universitetsforskning. Förslagen innebär bland annat följande. Regeringen ska kunna besluta om en försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning. Lagen om försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång ska fortsätta att gälla. Cirka 700 miljoner kronor avsätts till fortbildning av lärare. Medlen för forskning och forskarutbildning ökar med 851,5 miljoner kronor. Därutöver ökar medlen för forskning och forskarutbildning inom högskolan med ytterligare 300 miljoner kronor, vilka huvudsakligen ska fördelas på grundval av kvalitetskriterier. Högskolans resurser för utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökar med 240 miljoner kronor till följd av en kvalitetsreform. Samtidigt sker en minskning av grundutbildningsanslagen med 200 miljoner kronor genom att tilldelade takbelopp sänks. Skolverkets anslag ökas med 150 miljoner kronor för utökad utbildningsinspektion.
Motion 2007/08:Ub480 av Yvonne Andersson och Gunilla Tjernberg (kd)
Motion till riksdagen
2007/08:Ub480
av Yvonne Andersson och Gunilla Tjernberg kd Skolgång för barn med adhd
kd720
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att utreda skolgången för barn med särskilda behov. Motivering
Antalet elever i
Riksdagen sade ja till regeringens förslag att upphäva tidigare riksdagsbeslut om avstämningstillfällen i grundskolan och om skriftlig information i samband med utvecklingssamtal. Bland annat ska ett tidigare beslut om i vilka årskurser nationella prov ska vara obligatoriska inte längre gälla, liksom ett beslut om att den skriftliga informationen inte får ha karaktären av betyg.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag till lagändringar som syftar till förbättrad ordning, trygghet och studiero i skolan. Rektorer och lärare ska från den 1 augusti 2007 få ta hand om föremål från eleverna om föremålen är störande, till exempel mobiltelefoner, eller farliga, till exempel fyrverkeripjäser. Kommunen ska också kunna flytta störande elever till en annan skola även om föräldrarna är emot det.
Gymnasieelever får ökad möjlighet att tas emot till en utbildning i en annan kommun, även om utbildningen finns i hemkommunen. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2008 och ska tillämpas på utbildningar som påbörjas efter den 1 juli 2008.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om gymnasieskolan. Skälet är bland annat gällande lagar och regler, att regeringen arbetar med ett förslag till ny skollag och en pågående utredningen om en reformerad gymnasieskola. Motionerna handlar bland annat om satsningar och utveckling av yrkesutbildningen, körkortsutbildning för gymnasieelever, lagreglering av rätten till kostnadsfria luncher respektive rätt till näringsriktiga måltider samt obligatoriska utvecklingssamtal.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om grundskolan. Skälet är bland annat att regeringen arbetar med ett förslag till ny skollag. Motionerna handlar bland annat om skolans finansiering, skolans arbetsmiljö, information om elevens utveckling och bedömning av studieresultat, lärarnas disciplinära befogenheter, skolans timplan, undervisning av särskilda ämnen som idrott, hem- och konsumentkunskap, sex och samlevnad, kultur- och musikskolor, feministiskt självförsvar i skolan.
Riksdagen sade nej till motionsförslag om förskolan med hänvisning till pågående beredning av i första hand en ny skollag och en familjepolitisk reform samt pågående utredningar. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2006.
1 Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om likabehandlingsplanen. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om konflikthantering och annat förebyggande arbete för att förhindra diskriminering eller kränkande behandling. Riksdagen
Motion 2005/06:Kr3 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd)
1 Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag på lagskydd för svenska språket som majoritetsspråk. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utvärdering av statens läsfrämjande insatser. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
